Fåglar påverkas av många verksamheter

Relevanta dokument
Från skyddszoner till livskraftiga bestånd Det senaste om vindkraft, fladdermöss och fåglar

Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land

Fåglar, fladdermöss och vindkraft. Richard Ottvall Martin Green Jens Rydell Foton: Fåglar Åke Lindström om inget annat anges Fladdermöss Jens Rydell

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Örnkoll Vindkraft på Gotland- möjligheter för samexistens med en av världens tätaste örnpopulationer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik


ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vindkraft - forskningsresultat. Sara Fogelström

Fåglar, fladdermöss och vindkraft


Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

Hur går det för skogens fåglar?

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Kungsörn och vindkraft

Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet

Artskydd kontra äganderätt hur kan konflikten lösas?

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige

Spelplatsinventering av tjäder vid Rödene, april 2013

Tillståndsprocess. Håkan Lindroth, Sweco

Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

Gotlands Datum Dnr Ornitologiska Förening M

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder

Med anledning av föreläggandet och inkomna yttranden justerar Bergvik sitt yrkande och yrkar nu enligt följande.

Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun

Artskydd i skogen Handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Mitt i naturen, SVT1, , program om avskogning och kungsörnen i Sverige; fråga om opartiskhet och saklighet

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Version 1.0 Utgivningsdatum Förändring

Grunderna för skyddsjakt

Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Diskussionsunderlag angående kontrollprogram för fåglar vid vindkraftetablering (140303)

Yttrande om uppförande av 6 st vindkraftverk på fastigheten Östkinds häradsallmänning S:1 Morkulleberget

FORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN PÅGÅENDE PROJEKT

ett rikt växt- och djurliv

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING

Överklagande av tillstånd för Vindpark Forsvidar

Naturmiljöer och arter - hänsyn och andra prövningar

Näringsdepartementet Rättssekretariatet. Ändringar i jaktförordningen när det gäller beslut om antalet patroner vid björnjakt

Kungsörnsinventering

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

Vindkraftsamordnare Nord Stefan Lundmark, Västerbottens län och Norrbottens län.

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Ulf Hedman, miljö- och byggchef Per Lidström Siw Lidström, sekreterare Lennart Lindelöf Peder Ljungqvist Tomas Öman

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013

Vindkraft, översiktsplanering och örnar. Vad är problemet?

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012

1. Voxnadalens Naturskyddsförenings ställningstagande

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

DOM Stockholm

Remiss av förslag till gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Kungälv Föreningen Rädda Svartedalens svar på frågor beträffande tillämpningen av FSC:s skogsbruksstandard, Svartedalen Västra Götaland.

Inventering av tjäder vid Lillbäcksvallen 2018

PM angående vindkraftsprojektering vid Grönhult

Adaptive Management. Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017

Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige Partner i BirdLife International

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020.

DOM meddelad i Umeå

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige

PM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning

RAPPORT ROVFÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

Fågelproblematiken kring var vindkraftverk kan placeras - olika sätt att nå ett bra resultat. JP Fågelvind. JP Fågelvind

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb

Länsstyrelsen Miljöprövningsdelegationen HÄRNÖSAND

ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND

Senast uppdaterad:

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder Klintehamn

Gotlands Datum Diarienr: Ornitologiska Förening

Rapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl.

DOM meddelad i Nacka Strand

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

DOM Meddelad i Härnösand

Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning Avesta Sändes som e-post och brev

VINDKRAFT i Eskilstuna kommun

Transkript:

Fåglar påverkas av många verksamheter -dags för ökat fokus på att skydda fåglarnas livsmiljöer? Martin Green Biologiska institutionen Lunds universitet De flesta foton: Åke Lindström; Tjäderbilder: Leif och Rolf Gustafsson

Eller..har Artskyddsförordningens praktiska användning gjort denna till en Individskyddsförordning? Skyddar vi arter genom att använda skyddszoner runt kända boplatser (och en del annat)?

Skyddszoner Bo X m Ingen exploatering Försiktighetsprincip och kompromisser! Ur skyddssynpunkt ju större zon, desto bättre Ett sätt att minska riskerna men de försvinner inte! Bara vindkraft?

Först som sist Givetvis kopplar skydd av individer till skydd av arter! Skyddszoner är bra och praktiskt användbara Vi bör fortsätta att använda skyddszoner, när det är motiverat Men räcker det? Och är det alltid det bästa? Vad är målsättningen/syftet?

Syftet är att skydda den biologiska mångfalden Gynnsam bevarandestatus (GYBS) I praktiken är GYBS = när det går bra för arten ur både kvantitets- och kvalitetsaspekt, samt när det finns goda förutsättningar för att det även fortsättningsvis kommer att gå bra. (från Handbok för Artskyddsförordningen, NV)

En arts bevarandestatus anses gynnsam när: uppgifter visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt (från Handbok för Artskyddsförordningen, NV) = Livskraftiga bestånd (min kommentar)

Hur stort är ett Livskraftigt bestånd? Svårt att svara på! Varierar mellan arter! Vi bör sätta upp biologiskt väl grundade mål! Miniminivåer och Varnings- eller Indikatorsgränser Målen bör nås/hållas genom ett fungerande artskydd och att se till att det finns tillräckligt mycket god livsmiljö

Vad är God livsmiljö? Mat Skydd - Begränsade risker Boplatser

Exempel- Gotland och kungsörn 50-60 par Kungsörn, 56 aktiva revir (2015), ett väldigt tätt bestånd Kommunal översiktsplan anger en målsättning på 1000 MW vindkraft Idag 135 vindkraftverk (176 MW) Två etapper (500+500 MW). Totalt > 235 nya vindkraftverk. Är detta möjligt att uppnå utan att kungsörnsbeståndet minskar? Uppdrag från Gotlands Vindelproducenter genomfört av Richard Ottvall & Martin Green (även inkluderande havsörn och nattskärra)

Vindkraft och kungsörn på Gotland idag 135 verk, 50-60 par Kungsörn Drygt 10 vindkraftdödade kungsörnar funna på ön Okänt mörkertal Fler vuxna än unga Relativt få kungsörnspar har idag vindkraft i sin omedelbara närhet Beståndet har inte minskat i storlek så här långt

Exempel Gotland och kungsörn Drygt 20-talet utpekade områden Föreslagna verkspositioner Med 2 km skyddszoner till örnbon ca 250 möjliga verk Vår slutsats: Om vi enbart tittar på 2km skyddszoner är 500 MW möjligt, men inte 1000 MW. Många av de 250 örnmöjliga verken kommer vara omöjliga av andra skäl.

Exempel- Gotland och kungsörn > 100 nya vindkraftverk fler vindkraftsdödade örnar Ökad dödlighet av vuxna, häckande fåglar kan snabbt påverka beståndstorlek Vår slutsats: Med spridd utbyggnad och enbart 2 km skyddszoner kommer många kungsörnsrevir få klart höjda risker för ökad dödlighet av vuxna örnar. Vår slutsats: Risk för beståndsminskning!

Exempel- Gotland och kungsörn Om målsättning: Oförändrat kungsörnsbestånd Risk för att detta inte går att uppfylla med spridd utbyggnad till 500 MW och enbart 2 km-zoner Om samhället ändå vill ha utbyggnad till 500 MW? Bygg koncenterat i få områden så att lägsta möjliga antalet kungsörnsrevir berörs Se till att det finns mycket god livsmiljö utan risker Kompensationsåtgärder? Oisolerade transformatorer!

Slutsats- Gotland och kungsörn Här räcker sannolikt inte 2 km skyddszoner för att bibehålla ett oförändrat bestånd om man bygger ut till 500 MW Men tillsammans med andra åtgärder kan man sannolikt bibehålla ett sådant och bygga ut till 500 MW bara man ser till att ha tillräckligt mycket god kungsörnslivsmiljö

Exempel - Tjäder Gynnas tjädern av skyddszoner runt spelplatser? Skyddszoner enbart för vindkraft? Men skogsbruket då? Vad är målsättningen med sådana?

Tjäder Vindkraft: Föreslaget 1km skyddszon runt spel med > 5 tuppar Skogsbruk: Tja hänsyn tas ibland Översyn av artskyddsförordningen i skogsbruket pågår

Vad är bäst för tjädern? Skyddsavstånd för vindkraft men avverkad skog? Eller inga skyddsavstånd för vindkraft men större skydd för skogen?

Varför inte kombinera? Rimlig hänsyn när det gäller vindkraft, mer hänsyn till skogsmiljön i stort än till själva tjädern Kopplad till större hänsyn från skogsbruket, så att vi har tillräckligt mycket god tjäderlivsmiljö

Låt oss se helheten! Även om det kräver en hel del

Väg ihop samhällsnytta och artskydd redan från början! Klara och tydliga målsättningar Koncentrera exploateringar till områden där samhällsnyttan är så stor som möjligt och negativ påverkan så liten som möjligt Övergripande planering Kompensationsåtgärder

Mer diskussion? Kontakta: martin.green@biol.lu.se