Granskning av bibliotek som pedagogisk resurs. Huddinge kommun

Granskning av bibliotek som pedagogisk resurs Huddinge kommun

Innehåll 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte...3 2.3 Revisionsfrågor...3 2.4 Revisionskriterier...3 2.5 Ansvarig nämnd...3 2.6 Metod...3 3 Revisionskriterier...3 4 Kommunens styrning...4 4.1 Huddinge kommuns mål och budget 2014...4 4.2 Reglementen för Grundskolenämnden och Kultur- och fritidsnämnden...4 4.3 Biblioteksplan för Huddinge kommun 2011-2015...5 4.4 Mål för biblioteksverksamheten enligt Kultur- och fritidsnämndens och Grundskolenämndens verksamhetsplaner...5 4.5 Övrig styrning av skolbiblioteksverksamheten...5 5 Resultat av Skolinspektionens tillsyn 2011/2012...5 6 Biblioteksverksamhet vid kommunens grundskolor...6 6.1 Tillgång till skolbibliotek...6 6.2 Användning av skolbibliotek...6 6.3 Användning av folkbibliotek...7 7 Folkbibliotekens verksamhet för skolelever...8 7.1 Gränssnitt mellan folkbibliotek och skola...8 7.2 Folkbibliotekens basutbud för skolor...8 7.3 Huvudbibliotekets verksamhet för skolor...8 7.4 Folkbibliotekens statistik över verksamhet för skolor...9 8 Svar på revisionsfrågor...9 9 Bedömning...10 Källförteckning...12 Bilaga: Enkät till skolor...13 1

1 Sammanfattning Denna granskning har genomförts på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Huddinge kommun i syfte att bedöma om eleverna i grundskolan har tillgång till skolbibliotek i den utsträckning som skollagen och Skolinspektionen kräver i fråga om utbud, möjlighet till användning som pedagogisk resurs samt anpassning till elevernas behov. Granskningen har gjorts genom en enkätundersökning riktad till samtliga kommunala grundskolor i Huddinge, genom dokumentstudier och genom intervjuer med anställda inom Barn- och utbildningsförvaltningen samt Kultur- och fritidsförvaltningen. Granskningen visar följande. Inte alla grundskolor i kommunen har skolbibliotek och bibliotekens utbud varierar. Samtliga skolor som har skolbibliotek uppger att biblioteken erbjuder skönlitteratur och facklitteratur. Enligt Skolinspektionens tolkning av skollagen ska dock skolbibliotek även innehålla informationsteknik och andra medier. Informationsteknik finns inte i alla skolbibliotek och flera skolor uppger inte om de har andra medier i sina skolbibliotek. Skolbibliotekens kvalitet kan därför sägas vara varierande. Barn- och utbildningsförvaltningen gör ingen övergripande uppföljning av i vilken utsträckning och hur skolbiblioteken används. Av granskningen framgår att framför allt den skönlitteratur som finns i biblioteken används på flera olika sätt i och utanför undervisningen. Skolorna använder sig dock inte enbart av det utbud av facklitteratur, skönlitteratur, informationsteknik och andra medier som finns i skolbiblioteket utan har också källor och kanaler som ligger utanför biblioteket. Biblioteken är bemannade i olika utsträckning och med olika kompetens, vilket sannolikt påverkar hur biblioteken kan användas i och utanför undervisningen. De mål för skolbiblioteken som stadgas i den kommungemensamma biblioteksplanen ger vid intervjuer med skolpersonal inte intrycket av att vara kända i skolorna och det finns inga kommungemensamma strategier för hur skolbiblioteken ska användas. Kommungemensamma riktlinjer för vad som ingå i skolbibliotekets grundutbud skulle säkerställa en större likvärdighet mellan olika skolors utbud. Folkbiblioteken används som en pedagogisk resurs vid flera skolor. Kommunens folkbibliotek har konstaterat att folkbiblioteket inte ingår i elevernas undervisning, att skolbiblioteket har ansvaret för medier som ska användas till skolarbetet och att det är skolans huvudman som har ansvar för hur elevernas tillgång till ett skolbibliotek ska ordnas. Ur skolornas perspektiv är det rationellt att använda folkbibliotekets utbud av litteratur, andra medier och kompetens i undervisningen. Samtidigt ser folkbiblioteket i detta en risk för konflikt med sitt uppdrag, om folkbiblioteket i alltför stor utsträckning används som skolbibliotek. Genom att teckna samarbetsavtal med Kultur- och fritidsnämnden kan nämnderna åstadkomma ett samarbete som gagnar skolverksamheten utan att riskera att påverka folkbibliotekets förutsättningar för att utföra sitt bredare uppdrag. Mot bakgrund av detta ges Grundskolenämnden följande rekommendationer. Säkerställ att samtliga grundskolor lever upp till Skolinspektionens krav på skolbibliotek vad gäller grundläggande tillgång samt utbud av litteratur, informationsteknik och andra medier samt framhåll rektors ansvar för verksamheten. Fastställ kommungemensamma riktlinjer för skolbibliotekens verksamhet samt utbud av media i syfte att stärka likvärdigheten. Överväg att teckna samarbetsavtal med Kultur- och fritidsnämnden om att tillhandahålla bibliotekstjänster till skolan. 2

2 Inledning 2.1 Bakgrund I den nya skollagen från 1 juli 2011 stadgas att eleverna i grundskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Denna formulering ställer krav på varje skolledare att ge eleverna tillgång till skolbibliotek som stöd för lärande och kunskapsutveckling. Skolinspektionen betonar att skolbiblioteket ska stödja elevernas lärande, det vill säga användas aktivt i utbildningen. 2.2 Syfte Syftet med granskningen är att bedöma om eleverna i grundskolan har tillgång till skolbibliotek i den utsträckning som skollagen och Skolinspektionen kräver i fråga om utbud, möjlighet till användning som pedagogisk resurs samt anpassning till elevernas behov. 2.3 Revisionsfrågor Hur är tillgången till skolbibliotek i Huddinges grundskolor? Hur är bibliotekens kvalitet och utnyttjande? I vilken omfattning används skolbiblioteken som pedagogisk resurs? I vilken omfattning används folkbiblioteken som pedagogisk resurs? Finns det några goda exempel i kommunen? 2.4 Revisionskriterier Granskningen utgår i huvudsak från följande revisionskriterier: Skollagen 2 kap. 36. Skolinspektionens krav på skolbibliotek. 2.5 Ansvarig nämnd Granskningen omfattar grundskolenämnden. 2.6 Metod Granskningen gjordes i fyra delar. 1. Genom en översyn av hur kommunens samtliga grundskolor ger eleverna tillgång till skolbibliotek och hur de används. Denna översyn gjordes genom en mindre enkät till samtliga grundskolor i kommunen. Enkäten finns i bilaga till rapporten. 2. Genom intervju med Barn- och utbildningsförvaltningens förvaltningschef samt studier av styrande och uppföljande dokument. 3. Genom intervjuer med ansvariga för skolbiblioteksverksamheten på ett urval grundskolor samt med en grupp lärare på dessa skolor. De valda skolorna är Vårbyskolan, Mörtviksskolan och Edboskolan. Urvalet gjordes i syfte att täcka in samtliga årskurser samt både små och stora skolor. 4. Genom intervjuer med samordningsbibliotekarie vid det centrala biblioteket i Huddinge Centrum samt ansvarig för framtagande av ett så kallat positionspapper för folkbiblioteket. 3 Revisionskriterier Skollagen (2010:800) stadgar att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Bestämmelsen om skolbibliotek fanns tidigare i bibliotekslagen. I den nya bibliotekslagen (2013:801) finns i stället en hänvisning till skollagens skrivning om skolbibliotek. 3

Efter att bestämmelsen flyttats till skollagen gav Skolinspektionen ut ett informationsblad om vilka krav myndigheten ställer då den bedömer om eleverna har tillgång till skolbibliotek. Kraven bygger på lagens förarbeten och lyder som följer. 1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. 2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. 3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Skolinspektionen gör bedömningen att skrivningen tillgång till ger möjlighet till olika fysiska lösningar, som samarbete mellan två skolor som ligger nära varandra eller mellan en skola och ett folkbibliotek, användning av bokbussar eller av annan informationsteknik än böcker i traditionell form. Skolinspektionen konstaterar också att det i lag inte finns några bestämmelser som ställer krav på att det ska finnas en skolbibliotekarie. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stadgas att rektorn har ett särskilt ansvar för att skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. 4 Kommunens styrning 4.1 Huddinge kommuns mål och budget 2014 I kommunens mål och budget för 2014, fastställd av kommunfullmäktige i juni 2013, stadgas följande om skolbibliotek och folkbibliotek. Förskolan, skolbarnomsorgen och skolbiblioteken har tillsammans med skolan en viktig uppgift att stimulera och utveckla läs- och språkutvecklingen. Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Folkbiblioteken ska stödja individens informationsfrihet, kunskapssökande, läslust och språkutveckling genom hela livet. Särskilt prioriteras läs- och språkfrämjande verksamhet för barn och unga. Båda dessa formuleringar återfinns också i kommunens mål och budget för 2013. Slutligen stadgas att Kultur- och fritidsnämnden, för att bidra till en ökad läsförståelse bland barn och ungdomar, ska arbeta för att biblioteken ytterligare utvecklar sina metoder och arbetssätt. 4.2 Reglementen för Grundskolenämnden och Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden ansvarar enligt sitt reglemente (HKF 800) för biblioteksfrågor. Grundskolenämnden ska enligt sitt reglemente (HKF 6020) fullgöra de uppgifter enligt skollagen och annan författning inom utbildningsområdet, som ankommer på kommunen som huvudman för skolväsendet i Huddinge kommun. Detta gäller med undantag 4

för de uppgifter som ska handhas av Förskolenämnden och Gymnasienämnden enligt deras reglementen. 4.3 Biblioteksplan för Huddinge kommun 2011-2015 Huddinge kommuns biblioteksplan antogs av kommunfullmäktige i januari 2011 efter att Kultur- och fritidsnämnden och Kommunstyrelsen tillstyrkt den. I planen finns målbilder för folkbiblioteket och skolbiblioteket. Målbilden för folkbiblioteket stadgar bland annat att folkbiblioteket ägnar extra uppmärksamhet åt barn och unga och inspirerar till läsupplevelser, språkutveckling och personligt växande. Det samverkar med omgivande samhället i form av bland annat skola. Målbilden för skolbiblioteket stadgar att skolbiblioteket är en del av den pedagogiska verksamheten inom skolan och fungerar som ett stöd i undervisningen. Det bidrar till att eleverna når sina kunskapsmål och fokuserar på elevernas lärande och kunskapsutveckling. Skolbiblioteket bidrar till verksamhetsidén Vi rustar för livet och ger stöd för ökad måluppfyllelse. Skolbibliotekets medarbetare har både pedagogisk och informationsvetenskaplig kompetens. 4.4 Mål för biblioteksverksamheten enligt Kultur- och fritidsnämndens och Grundskolenämndens verksamhetsplaner Enligt Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan för 2014 är ett av fyra prioriterade områden att biblioteken ska bidra till att öka läsförståelsen. Ett av nämndens mål är Tillgången till Kultur- och fritidsnämndens verksamheter är god. Målet följs bland annat upp genom måttet Utnyttjade årsöppettimmar på biblioteken riktade för skolan och andra grupper. Målet och måttet är återkommande från 2013. Skolbiblioteksverksamheten nämns inte i Grundskolenämndens verksamhetsplaner för 2013 eller 2014. 4.5 Övrig styrning av skolbiblioteksverksamheten Utöver biblioteksplanen finns inga kommunala styrande dokument avseende skolbiblioteksverksamheten. Inga mål finns för bemanning eller kompetens. På förvaltningsnivå görs heller inte några uppföljningar av hur biblioteken används eller utvecklas. Verksamheten regleras därmed inte centralt utan styrs av respektive rektor. Chefen för Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att spridningen är stor mellan olika skolors arbete med skolbiblioteken. 5 Resultat av Skolinspektionens tillsyn 2011/2012 Skolinspektionen genomförde så kallad regelbunden tillsyn av Huddinge kommuns grundskolor under läsåret 2011/2012. Fyra skolor fick förelägganden om skolbibliotek eftersom Skolinspektionen bedömde att skolorna helt eller delvis saknade skolbibliotek i lagens mening. Skolorna redovisade för Skolinspektionen hur bristerna skulle avhjälpas och vid uppföljande inspektioner bedömde Skolinspektionen att samtliga fyra hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att avhjälpa bristerna. 5

6 Biblioteksverksamhet vid kommunens grundskolor 6.1 Tillgång till skolbibliotek 18 av de 24 kommunala grundskolorna i Huddinge har enligt enkätsvar eller intervjusvar skolbibliotek. Kungsklippeskolan svarar att biblioteket snarast är att betrakta som ett bokrum, Trångsundsskolan att biblioteket på grund av lokalbrist kombineras med uppehållsrum samt finns i skåp i en korridor. Utsäljeskolan säger att biblioteket enligt Skolverket inte är tillräckligt stort och Tomtbergaskolan att material finns i olika klassrum, inte samlat i ett gemensamt rum. Segeltorpsskolan uppger att biblioteket är under uppbyggnad och Annerstaskolan har inte har något skolbibliotek utan ett nära samarbete med det folkbibliotek som ligger i direkt anslutning till skolan. Detta samarbete är dock enligt uppgift från folkbiblioteket inte formaliserat. Vid samtliga befintliga skolbibliotek finns enligt enkätsvaren skönlitteratur och facklitteratur. Åtta skolor uppger att datorer och/eller ipads inte finns tillgängliga i biblioteket, men dock i klassrum. Flera skolor uppger inte om andra medier, som tidskrifter och filmer, finns i biblioteket. Vid de skolor vars personal intervjuats används i stor utsträckning digitala källor som inte är direkt kopplade till biblioteken för att exempelvis titta på film. Sex skolor uppger i enkätsvar att biblioteket inte är bemannat. I övrigt är spridningen stor. Ett fåtal bibliotek är bemannade på heltid, dock inte av utbildade bibliotekarier. Det är relativt vanligt att en viss del av en lärares eller fritidspedagogs tjänst är avsatt för biblioteksverksamhet. På de tre skolorna där personal intervjuats finns ett skolbibliotek som är öppet cirka sju timmar per vecka och då bemannas av en fritidspersonal, ett skolbibliotek som hittills bemannats på heltid av en nystartsjobbare men som nu står utan bemanning och ett skolbibliotek som tillsammans med två andra skolbibliotek bemannas till 50 procent. Personen är i sin övriga tjänst språklärare. Från nästa läsår ska dock ansvaret för biblioteken fördelas på svensklärare vid de tre skolorna. 6.2 Användning av skolbibliotek Målbilder och strategier för användning Hos en av de skolor vars personal intervjuats finns inte någon fastställd strategi för hur biblioteket ska användas. Vid en skola har bibliotekarien själv ställt upp en målbild för hur elever i olika årskurser ska kunna använda biblioteket, framför allt vad gäller informationssökning och källkritik, och vid en skola uppger personalen att de har en handlingsplan för användning av skolbiblioteket. Den kommungemensamma biblioteksplanen är inte ett dokument som används aktivt i skolorna. De intervjuade hänvisar i stället till flera olika pedagogiska verktyg som syftar till ökad läsförståelse och stärkt språkutveckling. Vid de skolor där personal intervjuats finns heller inga mål fastställda mål för hur skolbibliotekets utbud ska se ut eller med vilken frekvens det ska uppdateras. Vid en av skolorna skulle skolbiblioteket ersätta ett tidigare samarbete med det närliggande folkbiblioteket. Den biblioteksansvarige fick då en summa om 75 kronor per elev att köpa böcker för. Vid de andra två skolorna avsätts en fast summa pengar varje termin respektive år för inköp av böcker till biblioteket. Generell användning Skolorna ger i enkätsvaren flera olika exempel på hur skolbiblioteket används, såsom för bokprat, klassvisa besök för lån, mindre undervisningsgrupper, läxläsning, högläsning, spontanbesök på raster, bokcirklar i samband med språkundervisning och uppmuntran att 6

läsa utanför skoltid. I svar både från de skolor som fått enkät och de skolor som intervjuats ligger fokus snarare på användning av skönlitteratur än på användning av facklitteratur. Motsvarande heterogena bild av användningen av skolbiblioteken visar sig i intervjuer med lärargrupper och biblioteksansvariga vid skolorna. På två av skolorna beskrivs att yngre elever använder biblioteket mer än äldre elever. Användning av facklitteratur sägs i intervjuer också minska i högre klasser, som i större utsträckning självständigt använder digitala källor. I både intervjuer och enkätsvar beskrivs också att framför allt skönlitteratur inte bara finns i skolbiblioteket utan även spridd i olika klassrum och korridorer, i uppsättningar som är anpassade för vissa åldrar och gruppstorlekar. De intervjuade vid en av skolorna uppger att det kommunala resurscentrat Mediacentrum används för lån av både böcker och andra typer av media, som spelfilmer och dokumentära filmer. Informationsteknik Som framgår ovan är det flera av kommunens skolor som inte har datorer eller liknande i biblioteket utan på andra ställen. Datorer och läsplattor används enligt intervjuer för sådant som informationssökning, färdighetsträning och presentationer, dock ej i samarbete med skolbiblioteket. Anpassning till elevernas behov Alla intervjuade beskriver att skolbiblioteket innehåller böcker som passar olika åldrar och språkliga nivåer, inklusive lättlästa böcker. Även informationsteknik används för att underlätta för elever med läsnedsättning eller läs- och skrivsvårigheter, dock inte främst genom biblioteket. Vid en av de intervjuade skolorna har bibliotekarien nyligen fått tillstånd att ladda ned appen Legimus till elevernas läsplattor. Legimus är ett bibliotek som tillhör Myndigheten för tillgängliga Medier och som används för att ladda ned talböcker med eller utan text. Vid en skola beskriver de intervjuade att de informerar eleverna om Legimus, men inte ger dem automatisk tillgång genom skolbiblioteket. Vid en av skolorna har bibliotekarien registrerat lärarkonton hos alla klasslärare hos Inläsningstjänst, som tar fram hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Informationssökning och källkritik Den skola vars bibliotekarie fastställt målbilder för informationsfärdigheter i biblioteket har i rollen som skolbibliotekarie undervisat i informationskunskap, vilket inneburit lektioner i att värdera olika typer av källor. Övriga två skolor arbetar enligt den intervjuade personalen inte med dessa ämnen i skolbiblioteket. Uppföljning av användning Som framgår ovan gör Barn- och utbildningsförvaltningen ingen samlad uppföljning av hur skolbiblioteken används. Personalen vid en av de tre intervjuade skolorna uppger att skolbiblioteket följer utlåning per år och klass, och därmed också noterar om någon klass lånar ovanligt lite. Vid den andra skolan görs enligt uppgift inga uppföljningar och vid den tredje kan bibliotekspersonalen se men analyserar sällan vilka böcker som lånas mycket respektive lite. 6.3 Användning av folkbibliotek Utöver den skola som i enkätsvar uppger att den inte har något bibliotek beskriver fem skolor att de vänder sig till kommunens folkbibliotek för bland annat lån av film, böcker inklusive ljudböcker samt bokprat och liknande. Två av skolorna beskriver detta som ett samarbete med folkbiblioteket. Personalen vid de intervjuade skolorna beskriver regelbundna besök hos folkbiblioteket med framför allt de yngre klasserna. 7

7 Folkbibliotekens verksamhet för skolelever Som framgår ovan ska folkbiblioteken enligt kommunens mål och budget stödja individens informationsfrihet, kunskapssökande, läslust och språkutveckling genom hela livet. Särskilt ska läs- och språkfrämjande verksamhet för barn och unga prioriteras. 7.1 Gränssnitt mellan folkbibliotek och skola Enheten Segeltorp/Vårby bibliotek har tagit fram ett så kallat positionspapper som syftar till att definiera ett gränssnitt mellan folkbibliotek och skola. Det togs fram i februari 2013. I dokumentet konstateras att kommunens folkbibliotek erbjuder skiftande service till skolorna, vilket till stor del beror på hur den lokala dialogen och engagemanget råkar se ut. Med utgångspunkt i lokala och nationella styrande dokument dras slutsatsen att kommunens folkbibliotek bör ha en verksamhet som riktar sig till skolornas elever i olika åldrar och som syftar till att uppmuntra barnens kulturintresse, fria läsande och kunskapssökande. Samtidigt konstateras att folkbiblioteket inte ingår i elevernas undervisning, att skolbiblioteket har ansvaret för medier som ska användas till skolarbetet och att det är skolans huvudman som har ansvar för hur elevernas tillgång till ett skolbibliotek ska ordnas. Att positionspappret tagits fram och att folkbiblioteket vill definiera gränsen mellan skola och folkbibliotek tydligare beror på att folkbiblioteket uppfattat att det länge tagit för stort ansvar i förhållande till skolorna. Folkbibliotekschefen beskriver att ett alltför stort fokus på skolornas behov riskerar att leda till en utarmning av övriga verksamheten, eftersom ett skolbibliotek behöver fylla delvis andra behov än ett folkbibliotek. 7.2 Folkbibliotekens basutbud för skolor I kommunen finns en arbetsplan för folkbiblioteken. I den arbetsplan som gäller 2014 presenteras bibliotekens basutbud i förhållande till olika åldersgrupper. Barn i grundskoleålder erbjuds i basutbudet bokprat, där bibliotekarier presenterar böcker för skolklasser, samt sexårsvisningar, där alla förskoleklasser bjuds in till biblioteket för visning och en bokgåva. I basutbudet finns också aktiviteter riktade till barn i grundskoleålder på fri tid. Ett basutbud riktat till skolor är under framtagande på Kultur- och fritidsförvaltningen. Efter tjänstemannaremiss till Barn- och utbildningsförvaltningen under våren 2014 kommer det enligt plan att tas upp till beslut av Kultur- och fritidsnämnden under hösten. Detta kommer enligt uppgift att innebära ett förtydligande i förhållande till skolorna. 7.3 Huvudbibliotekets verksamhet för skolor Som framgår ovan organiseras samarbetet mellan skola och folkbibliotek lokalt. Huvudbiblioteket samarbetar med samtliga skolor som ligger i dess upptagningsområde. Huvudbiblioteket arbetar med följande aktiviteter för skolbarn och lärare. Sexårsvisningar i enlighet med vad som stadgas i basutbudet. Alla förskoleklasser som finns i upptagningsområdet bjuds in till Huvudbiblioteket under vårterminen. Bokprat i enlighet med vad som stadgas i basutbudet. Huvudbiblioteket tar emot samtliga klasser i årskurs två som finns i upptagningsområdet. De kommer en gång i månaden. Biblioteket tar också emot specialklasser och förberedelseklasser. Samarbete i lässtimulerande projekt, exempelvis med det nationella årliga projektet Bokjuryn där barn och unga röstar fram årets bästa bok. Biblioteket arbetar med barn i årskurs tre och fem. 8

Biblioteksvisningar i början av årskurs två samt för några andra grupper varje år. Lånebesök för skolklasser under vägledning av barnbibliotekarier. Nästan alla skolor i upptagningsområdet kommer, men vissa är mer aktiva än andra. Bokbestånd med flera uppsättningar av varje titel lånas ut till pedagoger. Pedagoger bjuds in till inspirationsföreläsningar om ny litteratur, aktuella trender och tendenser cirka en gång per år. Biblioteket kan, efter förfrågan från lärare, ge rekommendationer på litteratur på speciella teman. 7.4 Folkbibliotekens statistik över verksamhet för skolor Kultur- och fritidsnämndens mål om utnyttjade årsöppettimmar på biblioteken riktade till skolan och andra grupper följs upp i nämndens verksamhetsberättelse. Därutöver följer folkbiblioteken flera andra mått, på uppdrag eller förfrågan av Kungliga Biblioteket eller Regionbibliotek Stockholm eller på eget initiativ. Totalt förs i kommunen statistik över ett tjugotal olika aktiviteter för barn eller elever, däribland sagostunder, läsecirklar, biblioteksvisningar, läxhjälp, lånebesök och lovaktiviteter. Både antal tillfällen och antal besökare registreras. 8 Svar på revisionsfrågor Hur är tillgången till skolbibliotek i Huddinges grundskolor? Vissa men inte alla grundskolor i kommunen har skolbibliotek. Bibliotekens utbud varierar dock. Samtliga skolor som har skolbibliotek uppger att biblioteken erbjuder skönlitteratur och facklitteratur. Enligt Skolinspektionens tolkning av skollagen ska dock skolbibliotek även innehålla informationsteknik och andra medier. Informationsteknik finns inte i alla skolbibliotek och flera skolor uppger inte om de har andra medier i sina skolbibliotek. Hur är bibliotekens kvalitet och utnyttjande? Om kvalitetsdefinitionen utgår från Skolinspektionens krav på skolbibliotek kan kvaliteten, med hänvisning till beskrivningen ovan, sägas vara varierande. Barn- och utbildningsförvaltningen gör ingen övergripande uppföljning av i vilken utsträckning och hur skolbiblioteken används. Av svaren på enkätfrågan till grundskolorna om hur skolbiblioteken används i skolorna framgår att framför allt den skönlitteratur som finns i biblioteken används på flera olika sätt i och utanför undervisningen. I både intervju- och enkätsvar märks dock att skolorna, både vad gäller facklitteratur, skönlitteratur, informationsteknik och andra medier, inte enbart använder sig av det utbud som finns i skolbiblioteket utan har källor och kanaler som ligger utanför det. I vilken omfattning används skolbiblioteken som pedagogisk resurs? Skolbiblioteken används i olika omfattning som pedagogisk resurs vid olika skolor. Delar av det utbud som enligt Skolinspektionen ska finnas i ett skolbibliotek finns på flera skolor i stället i andra delar av verksamheten. Det innebär att skolbiblioteken blir mindre attraktiva. Biblioteken är också bemannade i olika utsträckning och med olika kompetens, vilket sannolikt påverkar hur biblioteken kan användas i och utanför undervisningen. De mål för 9

skolbiblioteken som stadgas i den kommungemensamma biblioteksplanen ger vid intervjuer med skolpersonal inte intrycket av att vara kända i skolorna och det finns inga kommungemensamma strategier för hur skolbiblioteken ska användas. I vilken omfattning används folkbiblioteken som pedagogisk resurs? Folkbiblioteken används som en pedagogisk resurs vid flera skolor. En skola uppger att den inte har något skolbibliotek utan enbart använder folkbiblioteket. Flera andra skolor beskriver att eleverna regelbundet besöker folkbiblioteket. Folkbiblioteket har formulerat ett basutbud för bland annat skolelever och ett speciellt basutbud riktat till skolor är under framtagande. Detta delvis för att folkbiblioteksverksamheten konstaterat att kommunens folkbibliotek erbjuder skiftande service till skolorna beroende på hur den lokala dialogen och det lokala engagemanget ser ut. Inom folkbiblioteksverksamheten uppfattas att folkbiblioteket fyller skolbibliotekets funktion i större utsträckning än vad som ingår i folkbibliotekets uppdrag. Finns det några goda exempel i kommunen? I kommunen finns enligt skolornas egna enkätsvar flera skolor som uppfyller Skolinspektionens krav på skolbibliotek. Flera skolor redovisar också, i enkät- och intervjusvar, hur de aktivt arbetar med både skolbibliotek och folkbibliotek för att väcka nyfikenhet och stimulera till läsning både som ett led i utbildning och för läsupplevelsens skull. En av de intervjuade skolorna utmärker sig genom att använda biblioteket för informationskunskap och lärande i källkritik. Vid de andra intervjuade skolorna sker görs dock detta arbete inom ordinarie lektioner. 9 Bedömning Syftet med denna granskning var att bedöma om eleverna i grundskolan har tillgång till skolbibliotek i den utsträckning som skollagen och Skolinspektionen kräver i fråga om utbud, möjlighet till användning som pedagogisk resurs och anpassning till elevernas behov. Granskningen visar att inte alla skolor ger tillgång till skolbibliotek i den utsträckning som Skolinspektionen kräver. Framför allt utmärker sig Utsäljeskolan, som uppger att dess bibliotek enligt Skolverket inte är tillräckligt stort och Tomtbergaskolan, som uppger att material finns i olika klassrum, inte samlat i ett gemensamt rum. Segeltorpsskolans bibliotek kommer att stå klart till hösten. Mer tveksamma fall är Kungsklippeskolan, vars bibliotek enligt uppgift snarast är att betrakta som ett bokrum, och Trångsundsskolan, vars bibliotek på grund av lokalbrist kombineras med uppehållsrum samt finns i skåp i en korridor. Inte heller alla de skolor som har egna bibliotek uppfyller självklart Skolinspektionens krav på att inte bara skön- och facklitteratur utan också informationsteknik och andra medier ska finnas tillgängliga i biblioteket. Den funktion som skolbiblioteken ska fylla fylls delvis på annat sätt. Detta gäller både tillgång till skönlitteratur, som finns i olika uppsättningar utanför biblioteket, tillgång till informationsteknik, som finns i klassrum och i allt större utsträckning tilldelas varje elev, och tillgång till andra medier, som exempelvis strömmas från olika digitala källor som inte är kopplade till biblioteket. Grundskolenämnden bör säkerställa att samtliga skolor ger eleverna tillgång till skolbibliotek i den utsträckning och med det utbud som Skolinspektionen kräver. Granskningen visar vidare att det inte finns någon samlad styrning av skolbiblioteksverksamheten. Det innebär att varje skola löser frågan på sitt eget sätt och att skillnaderna mellan olika skolor tillåts vara stora. Grundskolenämnden bör överväga att i samråd med skolorna fastställa kommungemensamma riktlinjer för vad som ska ingå i skolbibliotekets 10

grundläggande utbud. Därigenom kan en större likvärdighet mellan olika skolors utbud säkerställas. Slutligen visar granskningen att skolorna i relativt stor utsträckning använder folkbiblioteken i sitt arbete. Kommunens folkbibliotek har konstaterat att det inte ingår i elevernas undervisning, att skolbiblioteket har ansvaret för medier som ska användas till skolarbetet och att det är skolans huvudman som har ansvar för hur elevernas tillgång till ett skolbibliotek ska ordnas. Ur skolornas perspektiv är det rationellt att använda folkbibliotekets utbud av litteratur, andra medier och kompetens. Samtidigt ser folkbiblioteket i detta en risk för konflikt med folkbibliotekets uppdrag, om det i alltför stor utsträckning används som skolbibliotek. För att säkerställa alla elevers tillgång till skolbibliotek kan Grundskolenämnden därför överväga att teckna samarbetsavtal med Kultur- och fritidsnämnden. Därigenom kan nämnderna åstadkomma ett samarbete som gagnar skolverksamheten utan att riskera att påverka folkbibliotekets förutsättningar för att utföra sitt bredare uppdrag. Sammanfattningsvis ges Grundskolenämnden följande rekommendationer. Säkerställ att samtliga grundskolor lever upp till Skolinspektionens krav på skolbibliotek vad gäller grundläggande tillgång samt utbud av litteratur, informationsteknik och andra medier samt framhåll rektors ansvar för verksamheten. Fastställ kommungemensamma riktlinjer för skolbibliotekens verksamhet samt utbud av media i syfte att stärka likvärdigheten. Överväg att teckna samarbetsavtal med Kultur- och fritidsnämnden om att tillhandahålla bibliotekstjänster till skolan. 11

Källförteckning Kommunala källor 4, Grundskolenämndens sammanträdesprotokoll 8 november 2012. Verksamhetsplan 2013 för grundskolenämnden. Arbetsplan 2014 för bibliotek Huddinge. Biblioteksplan för Huddinge kommun 2011-2015 Gränssnitt mellan folkbibliotek och skolan: Positionsdokument. Prioriterad process i Bibliotek Huddinge. Inrättande av bibliotek på Trångsundsskolan 2012/2013. 2012-06-26 Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsberättelse 2010. Fastställd av kultur- och fritidsnämnden 2011-02-15 Mål och budget 2014. Fastställd av kommunfullmäktige 10 juni 2013 Mål och budget 2013. Fastställd av kommunfullmäktige 11 juni 2012 Reglemente för Grundskolenämnden (HKF 6020) Reglemente för Kultur- och fritidsnämnden (HKF 800) Statistiköversikt avseende folkbiblioteksverksamheten Uppföljning skolinspektionen. 18 januari 2012 Verksamhetsplan 2014 för grundskolenämnden. GSN-2013/393. Reviderad 2013-11-07 Verksamhetsplan 2014 för kultur- och fritidsnämnden. Kultur- och fritidsförvaltningen, oktober 2013 Verksamhetsplan 2013 för kultur- och fritidsnämnden. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 13 november 2012 Verksamhetsplan 2013 för grundskolenämnden. GSN-2012/411. Barn- och utbildningsförvaltningen/grundskoleavdelningen november 2012. Övriga källor Skollagen (2010:800) Skolinspektionen: Skolbibliotek. Informationsblad 2011-09-30 Skolinspektionen: Beslut för grundskola efter tillsyn av Edboskolan i Huddinge kommun. Dnr 43-2011:2169. Skolinspektionen: Beslut för grundskola efter tillsyn av Trångsundsskolan i Huddinge kommun. Dnr 43-2011:2169 Skolinspektionen: Beslut för grundskola med särskoleelever efter tillsyn av Utsäljeskolan i Huddinge kommun. Dnr 43-2011:2169 Skolinspektionen: Beslut för grundskola efter tillsyn av Visättraskolan i Huddinge kommun. Dnr 43-2011:2169 Skolverket: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Uppföljningsbeslut med samma ärendenummer som ovan. 12

Bilaga: Enkät till skolor Skola Har ni ett skolbibliotek? Omfattar biblioteket böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier? Är biblioteket bemannat? I vilken omfattning och med vilken kompetens? Hur används biblioteket i undervisningen? F-9 Vi har inget skolbibliotek, utan vi har ett nära samarbete med biblioteket i Flemingsberg, som ligger i direkt anslutning till skolan. Ja Ja Lärarna gör planerade besök dit, regelbundet. Annerstaskolan Balingsnässkolan F-9 Ja. Facklitteratur och skönlitteratur, inlästa läromedel, hjälp att ladda ner inläst skönlitteratur. Datorer och Ipads finns ute i lärosalarna. Bemannat 0800-1200 med personal som kan hjälpa till med utlåning. Två pedagoger med kunskaper är möjliga att boka in under skoldagen för bokprat och boktips. Öppet på morgonen kl 0730-0850 då fritidspersonal finns på plats. Alla pedagoger kan gå till biblioteket när de vill och klassen/enskilda elever kan låna böcker genom att använda lånesystemet. Bokprat, inbjudna författare, klassvisa besök för lån, spontanbesök på raster. Läsprojekt med stöd av de två pedagogerna. Möjlighet till studier. Edbo-skolan F-9 Ja Facklitteratur och skönlitteratur ja. Datorer och möjlighet till ipads i klassrummet, inte i biblioteket. Fulltidsbemanning med icke utbildad personal (en person) fram till påsk 2014. Yngre klasser: högläsningsböcker, individuell läsning, läsförståelse, läsgrupper och SVA-undervisning. Äldre klasser: Nästan alla läromedelsanslag går till skönlitteratur. Minst 2 gemensamma böcker/termin läser i ÅK 6-9 (hemma och i skolan). Kopplat till olika ämnen eller teman. Ibland läsgrupper med högläsning. 13

Grindstuskolan F-5 Ja vi har ett mindre bibliotek på Grindstuskolan men hör ju till Vårby där skolbiblioteket är bemannat. Lärare och elever har tillgång till uppkoppling via datorer och ipads. Vi har halvklassuppsättningar av ipads, en dator i varje klassrum, ca 15 datorer i korridor/arbetsrum. Bibliotekarie delar sin tid och har varit stundtals även hos oss, dock då som kontakt till lärare, ej mot eleverna. Hon har också haft träffar i den s.k. Grottan på Vårbybibliotek då tillsammans med våra lärare och yngre elever. Vårt lilla bibliotek, med betoning på lilla, det rör sig om några hyllmeter med böcker, används dock av elever och lärare i undervisningen, främst då det gäller skönlitterär läsning i vårt arbete med språkutveckling. Vi har b la satsat en del på lättläst litteratur men en del faktalitteratur finns också om än i mindre omfattning. Hörningsnäs -skolan F-3 Ja. Vi har skönlitteratur och facklitteratur. För att få den bästa kompetensen kring detta så vänder vi oss ofta till Huddinge kommuns centrala bibliotek Vi har promenad avstånd till det. Det används flitigt av alla klasser. Vi har ett obemannat skolbibliotek. Det finns dock en ansvarig person för att hålla ordning och reda samt beställa nya böcker regelbundet. F-3 Ja. Ja. I viss mån av spec.lärare. Elever går på lektioner och lånar böcker. Bibl. är även öppet på fritidstid. Kräpplaskolan Kungsklippeskolan F-9 Ja, men det är mer att betrakta som ett bokrum. Skönlitteratur och facklitteratur. Ej bemannat. Eleverna går dit och lånar böcker. Vi har ett bra samarbete med Huddinge huvudbibliotek dit eleverna ibland åker klassvis för att låna och beställa böcker. Kvarnbergsskolan 09- jun Ja. Ja. Ja, 100 % en tjänst, högskolekompetens ej bibliotekarieutbildning Informationsstöd, låneverksamhet, skönlitteratur, mindre undervisningsgrupper, eget arbete i biblioteket, läxläsning, div stöd, hjälp, stöd till dyslektiker mm. Källbrinkskolan F-9 Ja. Ja. Ordinärt skolbibliotek. Egna skolbibliotek hos de yngre. Tidningar och ev. filmer. Ja. 4 dagar per vecka, utbildad lärare. Många använder datorer för att leta fakta. Skönliteratur för framför allt 4-9. Barnen går dit och letar efter fakta, eller sitter där och jobbar i mindre grupper. Många användet stadsbiblioteket också. Ex. för bokprat. 14

Mörtviksskolan F-6 Ja. Fack- och skönlitteratur finns. Det finns en dator i biblioteket med framför allt teknik på annat håll i skolan. 8 dagar finns i vissa klassr. C:a 7 tim/vecka med ej utbildad (men engagerad) person från fritids. Högläsning för f-klasserna samt utlån till dem. I övrigt på lektionstid och raster. Segeltorpsskolan F-9 Vi har precis byggt om lokaler och fått inventarier till vårt nya skolbibliotek. Vi räknar med att öppna i höst och då ha skönlitteratur som finns inköpt idag för cirka 100 000:- Facklitteratur finns pengar avsatt för att köpa in under hösten. Data med program kommer att finnas tillgängligt. Från hösten en dag i veckan med en lärare. Vi ska också försöka få arbetsmarknadstöd för bemanning större delen av veckan. Låna böcker, sökning, bokprat, bibliotekskunskap. Se skollagen. Sjötorpsskolan F-3 Ett skolbibliotek finns på skolan. I biblioteket finns böcker, facklitteratur, skönlitteratur och datorer. Biblioteket är inte dagligt bemannat, men en lärare har ansvar för biblioteket och inköp. Biblioteket används av elever från alla årskurser. Eleverna lånar böcker och söker information. Snättringeskolan F-6 Ja vi har ett skolbibliotek ämnat för fsk upp till års 6. Vi har i dag ca 5400 böcker Vi har böcker ämnade för fsk-års6. Vi har även en lättläst bokavdelning med äppelböcker samt faktaböcker som är lättlästa. Skönlitteratur i alla genrer, faktzböcker samt engelska böcker. vi prenumerar på inläsningstjänst, där vi kan få böcker upplästa på cd skiva eller via nätet, samt möjligheten att låna e-böcker och ljudböcker från kommunens bibliotek. Vi använder oss i dag av Dantek bibliotekssystem för registrering av böcker, utlåning och reservation, de har ett sökprogram där du kan söka efter skolans olika böcker för att se att de finns inne i biblioteket, samt att man kan söka efter viss speciell genre i systemet. Detta system kan du använda från vilken dator som helst. Biblioteket är bemannat varje förmiddag kl 8-9 av våran skolmorfar som lärt sig systemet samt två dagar i veckan i sammanlagt 8 timmar har vi en personal som jobbar som lärt sig systemet. Vi har ingen tjänst egentligen i skolbiblioteket, utan vi tar den personal som finns, den andra personen arbetstränar, men är anställd i skolan sen -96 och arbetat i biblioteket sen 2007. Böckerna används till tystläsning samt högläsning, de skrivs bokrecensioner. Solfagraskolan F-6 Ja Ja Bemannat på så vis att det finns lärare med ansvar för bibliotek avseende inköp m.m.. I övrigt är det varje lärare som hjälper sina elever. Används i undervisning så att elever lånar medier som komplement till övriga läromedel. 15

Stenmoskolan F-3 Ja, vi har ett öppet bibliotek mitt i skolan. Eleverna har tillgång till det både under skoltid och på fritids. Vi har böcker i skönlitteratur och facklitteratur samt sagoböcker med bilder. Vi har ingen dator i bilioteket men varje klass har en bärbar dator som är nätuppkopplad för att kunna söka information. Skolan har även tillgång till I-pads i klassuppsättning. Biblioteket förestås av vår rektor som är mycket intresserad av litteratur. Hon gör alla inköp som vi i personalen och eleverna föreslår. Vi har lärarledda lektioner i biblioteket med grundläggande bibiliotekskunskap och en del undervisning där med läsgrupper. Vi har inget bokföringssytem för utlåning på skolan utan alla elever kan låna fritt. Vi samarbetar med huvudbiblioteket i Huddinge för att ge eleverna kompetens att låna böcker, ljudböcker, film etc. och kunna söka titlar. Tomtbergaskolan F-9 Vi har inte ett gemensam t rum för bibliotek utan material finns i olika hemvister/klassrum. Det omfattar skönlitteratur och facklitteratur. Vi har en datasal som främst mellan- och högstadiet använder. De yngre eleverna har tillgång till laptops i sina klassrum. Vi har också digitala projektorer/smartboards som används flitigt i undervisningen. Sådant finns även i fritidslokaler. Nej. Vi använder huvudbiblioteket väldigt mycket, bokprat, regelbundna boklån etc. det ligger ju bara tvärs över gatan. Trångsundsskolan F-9 Vi har ett kombinerat bibliotek/uppehållsrum samt skåp i en korridor, detta är det bästa vi kan göra då det råder stor lokalbrist på skolan. Vi har facklitteratur och skönlitterära böcker och tillgång till datorer. Biblioteket är bemannat större delen av dagen men inte av utbildad personal. Mest för att låna böcker för tyst läsning i svenska och engelska. Utsäljeskolan F-6 Ja, vi har ett litet bibliotek men inte tillräckligt stort enligt Skolverket. Jag har inte fått preciserat om det är antalet volymer som är för få eller om man från Skolverket menar att själva ytan är för liten. Vi har en utbyggnation av hela skolan på gång och ett nytt bibliotek är projekterat. Ja. En numera pensionerad lärare i svenska arbetar 5 tim/v i biblioteket. Hon ansvarar för inköp av nya böcker samt har kontinuerliga möten (1 gng/vecka) med en biblioteksgrupp bestående av elever från åk 6. Biblioteksgruppen presenterar nya böcker för eleverna i andra klasser. Ansvarig för biblioteket går i förväg igenom hur presentationen ska göras. I biblioteket finns en whiteboardtavla med aktuell information om barn- och ungdomslitteratur. Litteraturinköp görs från Bibliotekstjänst. Alla klassrum är utrustade med smartboardtavlor och eleverna från åk 4 har egna läsplattor. Eleverna i åk 1-3 har två-till-en avseende läsplattor. Det finns gott om litteratur även i klassrummen. 16

Vista-skolan F-9 Ja. Ja. Nej, egentligen inte. Vi har dock just nu en pedagog som arbetsprövar i mediateket/biblioteket, ca 40 %. Annars obemannat. Personal går med eleverna till biblioteket. Klasser går med sin lärare/pedagog och lånar böcker. Vi har klassuppsättningar och singeltitlar. Vi har tidningar/media som används av eleverna på raster. Vi har grupper på fritidstid med personal som arbetar med media. Visättraskolan Vårbackaskolan F-6 Ja. Nej, endast skönlitteratur och en del facklitteratur F-5 Ja. Facklitteratur och skölitteratur. IT och andra medier finns på andra ställen. Vårby-skolan 6-9 Ja. Under uppbyggnad. Alla elever har ipads. Tidningar, filmer etc. finns på skolan men inte inom biblioteket. Nej. 50 % av en lärares tjänst delas på tre skolor. 50 % av en lärares tjänst delas på tre skolor. Främst används de skönlitterära böckerna i syfte att motivera eleverna till att läsa hemma. Det finns en hel del att göra i biblioteket, och dessvärre har vi fått prioritera i 2014 års budget att köpa in ipads. En-till-en i årskurs 4-6, och i högre utsträckning är viktigt för oss att prioritera då vi idag har alldeles för få möjligheter till datorer/ipads. Förhoppningen är att kunna lägga in större inköp i 2015 års budget. Lån av klassuppsättningar av skönlitteratur. Facklitteratur används som komplement i fysik, kemi, religion exempelvis. Bibliotekarien undervisar i bibliotekskunskap, har haft bokcirklar i samarbete med språklärarna. Ängsnässkolan Östra grundskolan 3-6 Ja. Det finns facklitteratur och skönlitteratur 4-9 Ja. Facklitteratur, skönlitteratur, tidskrifter. Alla elever har dessutom en egen ipad och kan logga in och få tillgång till inlästa läromedel och skönlitteratur. Nej. Bemannat alla dagar i veckan 1,5 timmar av en lärare i svenska med fortbildning inom bibliotekskunskap. Elever går dit tillsammans med en vuxen och lånar böcker vid behov. Biblioteket används främst i svenskundervisningen. Eleverna har också möjlighet att låna enbart för nöjes skull. Eleverna bjuds in löpande för att få tillgång till kunskap om biblioteket och dess funktion. Det används i olika ämnen för tillgång till referenslitteratur. 17