Studiehandledning Pedagogik och utbildning I Kurskod UC130P Kurs i lärarprogrammets allmänna utbildningsområde Vårterminen 2011, period D Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 2011-04-07
Pedagogik och utbildning 1 (kurskod UC130P) Välkommen till kursen Pedagogik och utbildning 1, 7,5 hp. Kursen ingår i lärarprogrammets allmänna utbildningsområde (AUO). Det innebär att det är en obligatorisk kurs för alla som läser på lärarprogrammet, oavsett inriktning eller profil. Kursen läses som regel under första studieterminen. Kontaktuppgifter Funktion Namn Adress Kursgivande institution Institutionen för pedagogik och www.edu.su.se didaktik Kursansvariga Monica Söderberg Forslund och Shamal Kaveh monica.soderberg-forslund@edu.su.se shamal.kaveh@edu.su.se Kursadministratör Jenny Ventura jenny.ventura@edu.su.se Seminarieledare gr 7 Hans-Ingvar Roth hansi.roth@edu.su.se Seminarieledare gr 8 Shamal Kaveh shamal.kaveh@edu.su.se Seminarieledare gr 9 Hans Melkersson hans.melkersson@edu.su.se Seminarieledare gr 10 Hans-Ingvar Roth hansi.roth@edu.su.se Seminarieledare gr 11 Monika Ringborg monika.ringborg@edu.su.se Seminarieledare gr 12 Elisabeth Hultqvist elisabeth.hultqvist@edu.su.se Kursens syfte Kursen syftar till att belysa och behandla de historiska, sociala och samhälleliga villkor som omger utbildning, i synnerhet sådan utbildning som förekommer i förskolan, i grund- och gymnasieskolan. Med andra ord försöker kursen anlägga ett slags fågelperspektiv på skolan, för att peka ut och diskutera dels vilka traditioner som formar det dagliga skolarbetet (även om man som lärare eller elev inte tänker på det), och dels hur sociala villkor som klass, kön och etnicitet i en allt mer globaliserad värld utgör förutsättningar för lärares och elevers dagliga arbete. En viktig aspekt i kursen är också hur skolan styrs alltså, vilken är beslutskedjan, och på vilka sätt kommer den i konflikt med andra faktorer som påverkar skolarbetet på olika sätt? Förväntade studieresultat Saxat ur kursplanen: Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna redogöra för hur ideologiska, utbildningspolitiska och andra samhällsförändringar påverkar förskolors och skolors styrning, ledning och organisation på lokal, nationell och institutionell nivå kunna reflektera över hur förändringar i synsätt på genus, etnicitet, klass och religion påverkar pedagogisk verksamhet kunna visa förmåga att med hjälp av textanalytisk metod granska kurslitteratur och dokument i den pedagogiska miljön 1
Kursens innehåll Kursinnehållet kan kortfattat sammanfattas i följande punkter: Utbildningshistorisk överblick. Kursen anlägger till en del ett historiskt perspektiv på dagsaktuella frågor, framför allt genom att den svenska utbildningshistorien introduceras. Tonvikt ligger på de reformer som präglar dagens förskola och skola. Skolans styrning. Hur styrs skolan? Vilken roll har staten, regering, Skolverket, lärare, privata utbildningsanordnare och andra? Varför förändras sättet att styra skolan? Hur påverkas skolan av faktorer som genus, klass och etnicitet? Med aktuella och historiska exempel som utgångspunkt ska vi undersöka hur dessa faktorer påverkar både lärares och elevers tillvaro. Segregation och integration. Många studier pekar på en ökande social segregation i samhället, samtidigt som den politiska intentionen är att minska segregationen och istället öka integrationen mellan olika grupper. Vilka blir konsekvenserna av dessa processer för skolan? Granskning och analys av texter och yrkesspecifika dokument. Upplägg Kursen ges på heltid och förutsätter ett aktivt och självständigt arbete av varje student. Räkna med att din tid tas i anspråk fullt ut motsvarande fem dagar i veckan. Arbetsformerna är föreläsningar, seminarier, studiegruppsarbete och enskilt arbete. Dessutom ingår VFU, verksamhetsförlagd utbildning. Alla delar är lika viktiga. Inte minst får Du räkna med att ägna tid åt att läsa in litteraturen ordentligt. Texterna är utvalda för att ge en såväl teoretisk som empirisk inblick i kursens centrala frågor. Tag dig därför från början tid att sätta dig in i dessa texter och de resonemang som författarna för. Läs aktivt och med eftertanke. Skumläsning duger inte. Föreläsningarna äger rum i Socialhögskolans lokaler, belägna vid Sveaplan intill Wennergrens Center. Föreläsningarna avser att utgöra goda introduktioner till ett speciellt tema inom kursen. Dessa ersätter inte på något sätt den egna läsningen, utan snarare kan sägas att föreläsningarna är en god hjälp att tematisera det egna arbetet. Föreläsningarna och föreläsarna presenteras nedan. Seminarier sker tillsammans med en seminarieledare och är obligatoriska. Det är den lärare Du kommer att träffa mest under denna kurs. Seminarieledaren är i regel också bedömande lärare, som alltså kommer att sätta ditt betyg. Till varje seminarium ska ett visst pensum vara inläst och väl förberett. Om Du inte kan närvara vid ett seminarium ska Du meddela din seminarieledare. Bered dig på att Du får göra en kompletterande uppgift om du är frånvarande. Studentarbetslag innebär att en mindre grupp studenter arbetar gemensamt kring en förelagd uppgift, som förberedelse för eller uppföljning av en föreläsning. Anvisningar om arbetsuppgifter för studentarbetslaget får Du av din seminarieledare. Verksamhetsförlagd utbildning innebär att en del av arbetet inom kursen är verksamhetsförlagd. Denna del innehåller en särskild VFU-uppgift, som ska redovisas vid ett seminarietillfälle. I denna kurs har VFU-uppgiften karaktären av en fältstudie. Du ska alltså inte undervisa eller följa en klass/förskolegrupp. Det är viktigt att Du så snart Du fått information om VFU-uppgiften, informerar din kontaktperson om uppgiftens innehåll och upplägg. Dessutom ingår obligatoriskt deltagande i basgruppsdagar som ett eget moment i kursen. Dessa dagar organiseras av ditt partnerområde, och du får information om detta från dem. Observera att du måste vara godkänd på basgruppsverksamheten för att bli godkänd på kursen. 2
Föreläsningar och föreläsare Kursintroduktion Akademiskt skrivande och krav på examination Måndag 2 maj kl 9-11, Sveaplan Hörsal. Monica Söderberg Forslund och Jonas Gustafsson Denna föreläsning utgör en introduktion till arbetssätt och förväntningar i denna kurs. Akademiskt skrivande presenteras och ges en inramning eftersom det rör sig om sådana förmågor som är till gagn under senare kurser i utbildningen. Behöver skolan en historia? Onsdag 4 maj kl 11-13, Sveaplan Hörsal. Jonas Gustafsson Varför börjar man i skolan när man är sju år gammal? Varför kallas många kvinnliga gifta lärare för fröken, och varför kallas bara män för magister? Och vad är viktigast, att förbereda barnen för arbetslivet eller att fostra demokratiska och kritiskt tänkande medborgare? Dagligen påverkas vi av synliga och osynliga traditioner som präglar sättet att se på och organisera undervisning. I föreläsningen tas några centrala tankegångar upp om skolans roll och funktion och vilket historiskt arv som påverkar vår tids utbildning. Föreställningar om kön och utbildningshistoria Måndag 9 maj kl 10-12, Sveaplan Hörsal. Monica Söderberg Forslund I föreläsningen behandlas hur föreställningar om kön haft en stark inverkan på hur vårt skolsystem byggts upp och organiserats. I utbildningshistoriskt sken och med hjälp av historiska och nutida exempel, synliggörs hur könsföreställningar skiftat över tid och skapat varierande förutsättningar för såväl elevers som lärares villkor och hur pedagogiskt arbete alltid medverkat i hur elever formats till flickor och pojkar i skolmiljön. Skolans styrning - lärare mellan byråkrati, politik, profession och marknad? Fredag 13 maj kl 9-11.30, Sveaplan Hörsal, Anna Forssell Föreläsningen avser att ge en översiktsbild av den svenska skolans styrning och ledning ur såväl ett historiskt som ett nutida perspektiv. Begreppet styrning analyseras i relation till dagens måloch resultatstyrning. Därutöver görs en framtidsspaning kring utbildningspolitiska frågor. Sociala skillnader mellan skolor i Stockholm och familjers utbildningsstrategier Onsdag 18 maj kl 9-12, Sveaplan Hörsal. Mikael Palme Föreläsningen förklarar innebörden av Pierre Bourdieus sociologiska begrepp symboliskt kapital (med underformerna kulturellt kapital och utbildningskapital), habitus och socialt fält, samt ger en bild av hur dessa begrepp kan användas för att belysa utbildningens roll i samhället. (Underlaget i kurslitteraturen för denna del av föreläsningen är Broady.) Föreläsningen ger dessutom en bild av hur grundskolan och gymnasieskolan i Stockholmsområdet ser ut som socialt landskap, vilka sociala och skolmässiga avstånd och närheter mellan skolor och utbildningar som råder och vilka hierarkier som finns. Effekterna av skolpengen diskuteras, liksom förhållandet mellan boendesegregation och utbildningssegregation. Föreläsningen visar hur offentlig statistik från Skolverket och kommunernas hemsidor kan användas för att beskriva skillnader mellan skolor och utbildningar i avseende på klass, kön och etnicitet, samt ger exempel på hur skolornas hemsidor riktar sig mot elever, familjer och sociala grupper med olika slags ekonomiskt och kulturellt kapital (för att anknyta till Bourdieus begrepp) och med olika förhållningssätt till utbildning. (Underlag i kurslitteraturen för denna del är förutom Broady också Bunar samt Hellspong & Ledin) 3
Lärplattform I denna kurs använder vi lärplattformen mondo. Den hittar Du på mondo.su.se (inget www), eller via mitt.su.se. Du måste registrera dig på mondo, om Du inte redan har gjort det. Förutsättningen för att kunna göra detta är att Du har skaffat och aktiverat ditt universitetskonto. I mondo är du som registrerats på kursen automatiskt inlagd i sajten för denna kurs. Där finner du sådan information som är gemensam för samtliga seminariegrupper, som studiehandledning, VFUuppgifter, examinationsuppgifter, föreläsningsbilder med mera. Dessutom kommer din seminarieledare att anvisa hur du får tillgång till de resurser som är specifika för just din seminariegrupp, som läsanvisningar, arbetsplanering och gruppindelningar. Examination Kursen examineras genom en individuell skriftlig uppgift, samt en gruppuppgift avseende den verksamhetsförlagda utbildningen. Den individuella examinationsuppgiften delas ut i början av kursen, och Du arbetar med den parallellt under kursens gång. Examinationen ska vara inlämnad senast onsdag 1 juni 2011 kl 16.00. Att uppgiften är individuell innebär följande: Din text ska vara en självständigt skriven text, som Du själv har författat. Den ska vara skriven på dator i ett sedvanligt program (som word, open office eller pdf), och vara språkligt väl genomarbetad. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. I texten ska det alltså framgå att Du satt sig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att Du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Under denna kurs ska Du genomgående använda det s.k. Oxfordsystemet för att ange referat och källhänvisningar. Det finns flera manualer för detta system på Internet. En utmärkt handbok när man ska författa texter av detta slag är Språkrådets Svenska skrivregler. Den kan köpas i bokhandeln och på nätet, och löser en hel del problem. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. I samband med bedömningen använder vi programmet Genuinetext för att spåra eventuella plagiat. 4
Vad bedöms? Krav för godkänt betyg Den avslutande examinationsuppgiften utgår alltid från kursens förväntade studieresultat och det som bedöms är följaktligen de förmågor Du har utvecklat under kursen. Vid bedömningen tillämpas en sjugradig betygsskala. Det är viktigt att Du som student är medveten om att texten inte kan bli godkänd om Du inte följer givna instruktioner. För att kursen ska kunna godkännas, måste examinationsuppgiften uppnå lägsta betyget, dvs. E. Förutom den skriftliga individuella uppgiften ska också VFU-uppgiften redovisas. Denna uppgift är en gruppuppgift, och ska alltså både lösas och redovisas i grupp. Redovisningen görs dels vid ett seminarietillfälle, och dels i form av en skiftlig rapport som inlämnas till seminarieledaren i samband med redovisningstillfället. Instruktioner för den skriftliga rapporten publiceras i mondo. Förutom ovan nämnda krav för godkänt betyg på kursen, måste såväl den muntliga som den skriftliga redovisningen av VFU-uppgiften vara godkänd. Det betyder att du inte blir godkänd om du inte är närvarande vid det seminarium då VFU-uppgiften redovisas. Dessutom måste din medverkan vid basgruppsdagar vara inrapporterade. Du får inte godkänt betyg på kursen förrän detta är inrapporterat. Betyget registreras senast 15 arbetsdagar (tre veckor) efter examinationsdatum. Om Du blir underkänd på den skriftliga examinationen eller VFU-redovisningen får Du göra om den vid ett senare tillfälle. Dessa tillfällen meddelas av kursadministratören. Betygskriterier Betygskriterierna presenteras av seminarieledaren. Studentinflytande Möjlighet till studentinflytande förutsätter kunskap om de kursplaner som kurserna är upplagda efter. Inom ramarna för kursplanernas mål och för den obligatoriska kurslitteraturen samt övriga aktiviteter som kursansvarig institution beslutat om, har varje seminariegrupp möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll i seminarier samt möten i studentarbetslagen. Stöd i studierna Om problem uppstår i dina studier, är det viktigt att Du på ett tidigt stadium underrättar den gruppansvarige läraren för att ni gemensamt ska kunna göra överenskommelser. Om Du har ett dokumenterat funktionshinder eller dyslexi bör Du kontakta Seija Hiltunen vid Sektionen för studentstöd som har särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Du kan då få hjälp med studiestöd av olika slag, t ex anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid och/eller teckenspråkstolkning. Se www.su.se för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd. Kurslitteratur Här följer några kommentarer om kurslitteraturen och hur den lämpligen anskaffas. Broady, Donald (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, 2 korr. utg. uppl., Skeptronhäften 15. Uppsala: SEC, Uppsala universitet, 26 s. www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf. Denna innehållsrika text är tillgänglig som pdf-fil på nätet, på ovanstående adress, eller via mondo. Bunar, Nihad (2009). När marknaden kom till förorten valfrihet, konkurrens och symboliskt kapital i mångkulturella områdens skolor. Denna text baserar sig på en rapport 5
om utvecklingen i Stockholms stad. I boken presenteras några drag i utvecklingen av en utbildningsmarknad, dessutom används flera av Pierre Bourdieus begrepp för att analysera och förstå denna utveckling och dess konsekvenser. Boken finns på Akademibokhandeln, Frescati. Hellspong, Lennart & Ledin, Per (2008) Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. 303 s. (Valda delar i särtryck). En handbok som utgör förutsättningen för VFU-uppgiften. Särtrycket kan hämtas via mondo. Johansson, Ulla (2000). Normalitet, kön och klass. Liv och lärande i svenska läroverk 1927-1960. www.books-on-demand. 374 s. En av kursens grundböcker. Innehåller såväl en utmärkt genomgång av många aspekter av det svenska läroverket som en god redovisning av hur begreppen genus och klass kan användas som analytiska verktyg för att förstå skolan. Begreppen är således flyttbara och applicerbara på andra delar av skolväsendet än det historiska skede som boken främst behandlar. Beställs på nätet, www.books-on-demand.com. Lenz Taguchi, Hillevi (2000). Emancipation och motstånd. Dokumentation och kooperativa läroprocesser i förskolan. Stockholm: HLS förlag. Studies in Educational Sciences 33. Särtryck, s 71-117 ( 46 s). En text med relativt hög densitet presenterar några perspektiv som kan anläggas på den svenska förskolan. Texten kan hämtas i sin helhet på www.suforlag.se/userfiles/1/file/epubl/lenztaguchi_avh.pdf. Lundgren, Ulf P (2006). Vad styr skolan? I: Hägglund, Kent (red.). Ständigt i stöpsleven. Lärarhögskolan i Stockholm under fem decennier. Stockholm: HLS förlag Särtryck, ca 30s. Försäljning av särtrycket äger rum på Institutionen för pedagogik och didaktik, Frescativägen 54, vån 5, introduktionsdagen 21 mars mellan kl. 14.00 15.00. Därefter sker försäljningen endast via förlaget Campus Konradsberg. Detta särtryck finns med andra ord inte i bokhandel. Hartman, Sven G. (2005), Det pedagogiska kulturarvet: traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria, Stockholm, Natur och kultur, 329 s. Boken, som är central för kursen, tecknar å ena sidan en historisk översikt över den svenska skolan och de idéer och traditioner som har legat till grund för den svenska lärarutbildningen och å andra sidan en rad väsentliga gestalter som Jean-Jacques Rousseau, Ellen Key, John Dewey och Maria Montessori samt en rad traditioner som har format den svenska skolan. Ett centralt tema i boken är den utbildningsideologiska debatt som har format den svenska skolan. Boken köps på nätet (www.adlibirs.com eller www.bokus.se) eller i bokhandeln. Boken finns på Akademibokhandeln, Frescati. 6