Risky Business Gasellföretag och riskkapitalister om kapitalets betydelse för tillväxt

Risky Business Gasellföretag och riskkapitalister om kapitalets betydelse för tillväxt Rapport 2010:5 ISSN 1650-7965

Författare Joachim Briggert, Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 2010. Citera oss gärna, men ange källa. Tack till Svenska Riskkapitalföreningen, Connect Väst och Finanskompetenscentrum för hjälpen att genomföra studien. 341 769

Rapport 2010:3 Risky Business Förord Det finns en tradition av att finansiera idéer i Göteborg. När det Västindiska kompaniet sattes upp år 1731 fanns många frågetecken om huruvida fjärrhandel med Ostasien var lönsamt eller inte. Finansieringen av sådana projekt krävde oerhörda summor och såväl Niclas Sahlgren som många andra finansiärer sköt till pengar. Vid en lyckad resa var avkastningen enorm. Men, då skulle också fartygen återvända efter flera år på resa, prövade av sjukdom, pirater, stormar och ändrade politiska vindar. För att underlätta sådana expeditioner hjälpte staten till genom att kungen utfärdade särskilda privilegier. Handeln skulle exempelvis uteslutande utgå från Göteborg. Det gav möjlighet för staden att investera långsiktigt i hamnen vilket var nödvändigt för en stor handelsstad. Även rätten att utfärda aktier skapades för att finansiera expeditionerna. Utrustning och proviant som bolaget behövde var inte tullpliktig vilket var ett sätt att uppväga lite av den stora risk som var förknippad med projektet. Man kan lära av historien. Det hjälper ibland till i planeringen av framtiden. Handelskammaren har därför frågat 200 av Västsveriges mest snabbväxande företag om hur tillgången på kapital påverkar deras möjligheter att växa idag. Vi har dessutom frågat varifrån de får pengarna och hur de används. Vi har även frågat företag som har som affärsidé att finansiera tillväxten av idéer och företag. De finns i hela Sverige och de har berättat om de närmaste årens investeringar och vad som hindrar dem från att vara delaktiga i utvecklingen av ännu fler företag. Resultatet presenteras på följande sidor. Vi hoppas att detta ska bidra till arbetet med att göra Västsverige till en region inte bara med en historia av att finansiera stora idéer, utan en region med en framtid av att finansiera stora idéer. Johan Trouvé VD, Västsvenska Industri- och Handelskammaren Vi gör Västsverige Starkare 3

Rapport 2010:5 Risky Business RISKY BUSINESS Det är svårt även för de mest framgångsrika att förutsäga ett bolags framtid. Bessemer Venture Partners är en av USA: a äldsta och mest framgångsrika Venture Capital-företag. Men, även de har sagt nej till investeringsförslag. ebay BVP säger nej till att investera med följande kommentar: Frimärken? Mynt? Serietidningar? Du måste skämta! No-brainer pass Google Delägaren Cowans bekant från högskolan hyrde ut sitt garage till Sergey och Larry under deras första år. Under 1999 och 2000 försökte hon presentera Cowan för dessa två riktigt smarta Stanfordstudenter som utvecklar en sökmotor Studenter? En ny sökmotor? Cowan frågade henne: Hur kan jag komma ut från det här huset utan att ens komma i närheten av garaget? Federal Express BVP sa nej till att investera I FedEx totalt sju gånger. Apollo Computer (Senare köpt av Hewlett Packard) BVP erbjöds en liten del i den sista investeringsrunda för Apollo och avfärdade det med: Det är en för liten del till ett alldeles för högt pris. Mindre än ett år senare var den erbjudna delen värd 17 gånger mer än det föreslagna priset. 4

Rapport 2010:3 Risky Business Innehållsförteckning Förord 3 Tillväxt genom kompetens och kapital 6 Detta krävs för fler snabbväxande företag i Västsverige! 7 Gör den lokala kapitalbranschen större 7 Effektivisera de statliga ambitionerna 8 Företag måste bli bättre i ledarskap och att anlita extern kompetens 8 Företag måste ha större ambitioner 8 Ändra reglerna för kapitalbeskattning 8 Inför riskkapitalavdrag 9 Underlätta rörligheten på arbetsmarknaden 9 200 västsvenska gasellföretag om tillväxt och kapital 10 Hälften av tillväxtföretagen har tagit in kapital stora regionala skillnader 11 Externt kapitaltillskott har stor betydelse för företagens tillväxt 12 Externt kapital används till expansion 13 Banker finansierar tillväxten 14 Swedbank vanligaste affärsbanken 14 Extern finansiering är snabb, effektiv och ger tillräckligt mycket pengar 15 Vart fjärde företag planerar för extern finansiering under 2010 och 2011 16 Fler intresserade av riskkapital 17 60 riskkapitalister om investeringar och hinder 18 Stora fonder vanligare än små 18 Blandad portfölj av noterade och onoterade investeringar 18 Ju större förvaltat kapital desto större enskilda nyinvesteringar 19 Flest investeringar i faserna start-up och expansion 20 Riskkapitalister har kontor i Stockholm och gör investeringar i Stockholm 21 Hett med data och life science 23 Svårigheter och betydelsen av faktorer i samband med investeringar 24 Affärsidé och potential avgörande, men stark konkurrens om bra möjligheter 24 Det är svårt att sälja befintliga bolag i portföljen, men det är inte av avgörande betydelse 24 Så gjordes studien 26 Gasellföretag 26 Venture och private equity-bolag 26 Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie 30 5

Rapport 2010:5 Risky Business Tillväxt genom kompetens och kapital Tillsammans har svenska gasellföretag stått för 167 000 nya arbetstillfällen sedan de första gasellerna utsågs i Sverige år 2000. Det motsvarar närmare en tredjedel av alla nya jobb i Sverige. Dessutom står de för nästan tio procent av tillväxten i BNP under åren 2004-2007. Ändå kvalificerar sig mindre än 0,5 procent av alla aktiebolag till gaseller varje år. Deras betydelse för ekonomin är naturligtvis betydande. 1 En grupp av företag med affärsidé att identifiera dessa snabbväxande företag är riskkapitalbolag. De går in som ägare och bidrar med kompetens och relationer för att företaget ska bli ett företag som växer snabbt. I Sverige är cirka 180 000 personer anställda i företag som ägs av riskkapitalbolag. Det motsvarar lika många som i de tio största privata arbetsgivarna tillsammans. Bolagen omsätter tillsammans över 250 miljarder kronor och dessa bolag verkar växa snabbare och dessutom med bättre lönsamhet än liknande bolag. 2 Att starta och utveckla företag kräver kapital. Många idéer och företag får aldrig chansen att utvecklas eftersom finansieringen inte kan ordnas. Kombinationen av företag med potential, tillväxtkompetens och kapital verkar därför lyckad. Det finns i dag i Sverige ett antal strukturella, politiska och skattetekniska hinder för att kapitalmarknaden ska fungera tillfredsställande. I en region som Västra Götaland blir detta extra tydligt. Göteborg med omnejd har en teknikhöjd och ett näringsliv som skulle kunna utvecklas snabbare och bättre om också kapitalmarknaden fungerade bättre. Handelskammaren har därför under våren 2010 frågat 200 av Västsveriges mest snabbväxande företag om hur de upplever tillgången på kapital för egen del och vilken betydelse kapitalet har för deras utveckling. Vi har även frågat riskkapitalbolag och affärsänglar hur de ser på aktuella investeringsmöjligheter, deras arbetsvillkor och eventuella hinder. Resultaten lyfter fram områden som fungerar riktigt bra, men pekar också på allvarliga hinder. 1 Källa DI 2009-10-12 2 Källa SVCA, Riskkapital för tillväxt och sysselsättning, 2010 6

Rapport 2010:3 Risky Business Detta krävs för fler snabbväxande företag i Västsverige! Snabbväxande företag är avgörande för tillväxt och långsiktig utveckling av sysselsättning. Dessa företag är också ofta pionjärer inom nya branscher och utvecklar inte sällan ny teknik eller nya affärslösningar som kan nyttjas av andra företag och inom andra användningsområden. Att öka antalet sådana företag är i alla avseenden centralt för en region eller ett land som vill utvecklas. Ett strukturellt problem är att de olika försörjningskanalerna för riskkapital är underutvecklade i Västsverige. Dessutom utvecklas kapitalmarknaden i en riktning mot större investeringar och senare faser, och kapitalet är starkt koncentrerat till Stockholmsregionen. Detta är tre trender som missgynnar tillväxten i västsvenska bolag. Arbetsinsatsen för ett riskkapitalbolag att styra ett bolag med en liten omsättning skiljer sig lite från att styra ett bolag med en stor omsättning. Ökar värdet på bolaget under riskkapitalsbolagets ägartid blir det bättre förtjänst på det stora företaget jämfört med det mindre företaget. För tidiga faser är också osäkerheten mycket större kring potentialen i de företag som investerats i då det saknas historik, tydlig organisation och etablerade varumärken. Det innebär att i takt med att riskkapitalbolag utvecklas och får möjlighet till större enskilda investeringar kommer de också att röra sig emot och prioritera detta segment av expansion och Buy-out. Det skapar en nödvändighet av ständig tillförsel av nya och mindre företag. Det finns också ett förhållande mellan intresset av att investera i ett företag och relationen till företaget i fråga. Med kunskap om ägare, historik, eller rekommendationer från betrodda personer minskar den uppskattade risken. Avstånd är generellt ett stort hinder för relationer att skapas och utvecklas. Dessutom tar det mycket tid att hålla en nära relation till ett företag och att vara en del av dess utveckling. Mindre företag kräver ofta mer operativ inblandning och allt detta sammantaget gör att för lokal kapitaltillförsel och för mindre summor blir lokal närvara av riskkapitalister av mycket stor betydelse. Tillförseln av fler aktörer och mer pengar i de tidiga skedena blir därför avgörande. Staten har sin roll i detta system. Genom ändring av skattelagar och ändring av regler för hur statliga pengar ska användas för innovationer kan mycket göras. Den privata marknaden har också en del att göra. Företag måste bland annat ändra uppfattningen att själv är bäste dräng. Målet för Västsverige är att skapa en miljö som lokalt kan tillföra kapital tillsammans med relevant kompetens av att bygga företag under varje del av företagens cykler. Detta ska också fungera under olika konjunkturcykler. De viktigaste åtgärderna för Göteborg och Västsverige kan sammanfattas i ett antal punkter. Gör den lokala kapitalbranschen större Västsverige har sett till sin teknikhöjd, sin storlek och sin potential en begränsande finansmarknad. Andra AP-fonden och Sjätte AP-fonden är genom sina geografiska placeringar i Göteborg en ovärderlig del av marknaden i form av den lokala kompetens de möjliggör. De innebär också en, om än begränsad sådan, möjlighet till finansiell karriär i Göteborg. Utan dessa fondbolag är möjligheten att uppnå en tillräcklig storlek för ett finanskluster i stort sett obefintliga. Många andra lokala aktörer gör ett mycket bra arbete, men de är för få för att uppnå tillräckliga synergier. För att öka andelen tillgängligt kapital och andelen personer som är erfarna och kunniga i att bygga tillväxtbolag bör därför ett antal åtgärder vidtas. Detta kommer framförallt att gynna tillförseln av kapital i tidiga faser. Avskaffa 3:12- regeln som reglerar hur stor del av utdelad vinst en ägare till ett fåmansföretag kan göra med kapitalvinstbeskattningsnivå. Företagaren tvingas ta upp inkomster som lön vilket gör att denna belastas av den progressiva beskattningen på upp till ca 57 procent. Kapitalvinster beskattas för noterade tillgångar med 30 procent skatt. Ett borttagande av den skulle sannolikt öka tillgängligt kapital till små företag. Dagens regel gör att pengarna blir passiva genom skattekonstruktioner eller genom att de flyttas ut från Sverige. Detta kapital borde kunna användas som investeringskapital och skulle troligen också användas till just det. Gör reavinster skattebefriade vid försäljning av aktier i onoterade företag. Vid investeringar i onoterade företag där investeraren själv inte är verksam utan agerar enbart som investerare/styrelsemedlem skulle en skattebefriad reavinst öka viljan att investera kapital. Inför Matchningslån. Lånet ska motsvara det kapital som privata ägare inves- 7

Rapport 2010:5 Risky Business terar av egna pengar i ett nystartat bolag. Detta kan med fördel hanteras av befintlig Almi organisation. De är redan idag vana att göra bedömningar kring finansiering av mindre företag. För att öka andelen privata Venture Capital bolag föreslås: Sätt av en liten del av kapitalet från allmänna pensionssystemet till en fond-ifond-konstruktion. De investerar i sin tur endast i privata Venture Capital-aktörer. Mandatet ska gälla för investeringar i små och medelstora företag. Fonderna ska också hållas relativt små. Det ger ett jämnare investeringsflöde i Venture Capital fonderna som investerar i små och medelstora företag. Positiva följdeffekter kan bli att privata pensionsförvaltare kompletterar de offentliga i Venture Capital fonderna. Det utvecklas också en erfarenhetsbank kring företagsutveckling som är mycket värdefull. Dessutom skulle det minska det cykliska flockbeteende då privata aktörer kliver av marknaden i sämre konjunktur eller i perioder av stor osäkerhet. Effektivisera de statliga ambitionerna Se över kanalerna för hur statliga pengar används och vilken nytta de gör. Som entreprenör är det svårt att få en överblick över olika alternativ. Samtidigt finns en poäng i att ha flera olika aktörer med olika uppdrag. Industrifonden, Innovationsbron, Almi, Fouriertransform har visserligen flera olika överlappningar som bör ses över för att skapa ett tydligare och effektivare system, men med flera offentliga aktörer minskar risken för likformighet. En statlig aktör kan också vara mer långsiktig i sina satsningar vilket möjliggör investeringar på mer komplexa tjänster och produkter. Samtidigt bygger det en hög transaktionsvana hos de anställda som innebär att bättre affärer kan göras och mer av dessa personers kompetens kan komma andra privata företag till nytta. Företag måste bli bättre i ledarskap och att anlita extern kompetens Duktiga företag är experter på sina kunder och sina erbjudande. Många företag lider dessvärre brist på tillräckligt bra ledarskap. Det finns också en ovilja att anlita exempelvis externa styrelsepersoner eller att ge upp en del av sitt bolag för möjligheten att bolaget ska kunna utvecklas maximalt. Med bättre förståelse för ett företags olika behov av chefer och ledare i olika faser och med ett större engagemang från externa personer, kan ett mycket större fokus läggas på att bygga företagen större allt snabbare. Banker står i dag för den huvudsakliga försörjningen av kapital till tillväxtföretag. Men, även bankerna skulle välkomna en del riskkapital tillsammans med deras utlånade kapital. Det minskar den finansiella risken, men framförallt tillför det kompetens och sakkunskap som banken inte kan ha. Företag måste ha större ambitioner Hälften av de tillfrågade tillväxtföretagen har tagit in externt kapital. Dessa pengar har använts huvudsakligen till expansion. Tre av fyra av dessa företag menar också att det varit av avgörande betydelse för deras tillväxt. Samtidigt finns det en utbredd uppfattning att det är fint att växa utan andras pengar. Många är också nöjda med den utveckling de haft och ser ingen anledning till att växa snabbare eller mer. Hälften av de tillfrågade företagen har också bevisat sin talang genom att växa utan finansiering. Men denna mindre ambition hos enskilda företag eller misstro emot den kompetens som följer med riskkapital är hämmande. Det bygger snabbväxande företag, men det bygger inte nya internationella jättar. H&M och IKEA är de sista riktigt stora svenska företagen på den internationella scenen. H&M startade 1947 och IKEA startade 1943. Ändra reglerna för kapitalbeskattning Kapitalbeskattning, det vill säga de skatter som tas ut på kapitalinkomster och kapitaltillgångar, är av särskild betydelse. Denna beskattning är också den som är mest utsatt för internationell konkurrens. Svenskt näringsliv gav 2009 International Bureau of Fiscal Documentation uppdraget att genomföra en kartläggning av ägarbeskattning i Sverige och 33 andra länder. Studien omfattar såväl bolags- som personbeskattning, och omfattar i princip alla typer av kapitalinkomster, till exempel utdelningar, kapitalvinster och räntor. Av rapporten framgår att den genomsnittliga kapitalskattesatsen i omvärlden är 17 procent. Sveriges normalskattesats för kapitalinkomster är 30 procent. När även dubbelbeskattning beaktas, det vill säga att skatt ofta tas ut i såväl bolag som hos ägare, uppgår den genomsnittliga sammantagna effektiva skattesatsen i omvärlden till lite mindre än 35 procent. Motsvarande siffra är i normalfallet i Sverige 48 procent. Mot bakgrund av de ana- 8

Rapport 2010:3 Risky Business lyser som pekar på ägarbeskattningens betydelse, skulle en sänkning av kapitalbeskattningen till en internationellt konkurrenskraftig nivå vara positivt för kapitalförsörjningen, företagandet och sysselsättningen i Sverige. Inför riskkapitalavdrag Genom att införa ett riskkapitalavdrag kan framväxten av privat investeringskapital stimuleras. Detta kan ske genom att privatpersoner får möjligheten att skattefritt investera upp till ett visst belopp i eget eller närståendes företagande genom att kostnaden för köp av onoterade aktier i dessa företag får dras av mot förvärvsinkomst. Olika varianter av riskkapitalavdrag har införts i andra länder. I Storbritannien finns sedan 1994 ett system för riskkapitalavdrag som heter Enterprise Investment Scheme (EIS). EIS innebär lättnader för små onoterade företag. Enligt en utvärdering av bland annat detta system uppskattas att mellan 52 och 87 procent av finansieringen som tillhandahållits genom systemet inte annars skulle ha investerats i små onoterade företag. 3 Underlätta rörligheten på arbetsmarknaden Rekrytering av kompetent personal är viktigt för kompetensöverföring och tillväxt i företagen. Tillväxtföretag i regel är mer kunskapsintensiva än företag i övrigt. Detta förutsätter en rörlighet hos arbetskraften mellan olika anställningar, men också mellan rollen som anställd och egenföretagare. Arbetsmarknadslagstiftning och socialförsäkringssystem får inte hindra denna rörlighet i för stor utsträckning. Möjliggör därför för människor att med bibehållen arbetslöshetskassa pröva egenföretagande utan risk för att tappa ersättningsnivåer. 3 Research into the Enterprise Investment Scheme and Venture Capital Trusts, University of Cambridge, April 2003 9

Rapport 2010:5 Risky Business 200 västsvenska gasellföretag om tillväxt och kapital Hälften av de västsvenska tillväxtföretagen har de senaste fem åren finansierat sin tillväxt med externt kapital. En klar majoritet anser att tillskottet haft mycket stor betydelse för deras möjlighet att växa och huvudskälet till att söka extern finansiering har också varit att fortsätta expansionen. Pengarna har i de allra flesta fall kommit från deras företagsbank med vilken de har en lång och god relation. Swedbank är den överlägset vanligaste banken tillsammans med sina lokala sparbanker. Att söka extern finansiering genom sin bank uppfattas som en snabb och effektiv process som också ger det kapital som efterfrågas. Under kommande år planerar vart tredje företag att finansiera investeringar i syfte att fortsätta tillväxten. De flesta vänder sig till sin bank, men vart fjärde företag av de som avser söka extern finansiering är intresserade av att ta in riskkapital. Detta trots att kunskapen om riskkapital är relativt låg och att kunskapen om vart man ska vända sig är begränsad. FAKTA Gasellföretag och betydelsen av nystartade Dagens Industri uppmärksammar varje år de snabbast växande företagen i landet. Sedan starten år 2000 är det över 7 200 gasellföretag. Tillsammans har dessa företag skapat 167 000 jobb. Det motsvarar cirka en tredjedel av alla nya jobb i Sverige under samma period. Begreppet gaseller är skapat av den amerikanske forskaren David Birch. Redan på 1980-talet visade han att det var de små, snabbväxande företagen som skapar de flesta nya jobben, till skillnad från ekonomins elefanter som alltid måste effektivisera och ofta minskar sysselsättningen. Dessutom skiljer sig gasellerna från de allra minsta musföretagen som jobbar för brödfödan och inte i första hand strävar efter att växa. Gasellerna är således näringslivets dynamiska mellanskikt. Årligen utses mindre än 0,5 procent av alla Sveriges aktiebolag till gasellföretag. 10

Rapport 2010:3 Risky Business Hälften av tillväxtföretagen har tagit in kapital stora regionala skillnader Ungefär hälften (48 procent) av de företag som intervjuats har tagit in kapital till sina bolag de senaste fem åren. Det är stora skillnader mellan olika regioner. Andelen företag i Sjuhärad som har velat och kunnat ta in externt kapital uppgår till 76 procent. Detta ska jämföras med företag i Fyrbodal och Göteborg som endast till en andel av 39 procent respektive 41 procent använt sig av extern finansiering. Av de företag som tagit in externt kapital är trenden att ju äldre bolaget blivit desto större har intresset eller behovet varit av att ta in externt kapital. För bolag som är mellan 1-10 år har 40 procent använt externt kapital, för bolag i åldern mellan 11-25 år är siffran 51 procent vilket den också är för företag som funnits över 26 år. En liknande trend kan anses gälla sett till företagens storlek i fråga om omsättning. För företag som omsätter 8-20 miljoner kronor på årsbasis har 34 procent tagit in externt kapital. Företag med årlig omsättning mellan 21-50 miljoner kronor är motsvarande siffra 52 procent. För företag med en årlig omsättning mellan 51 miljoner och en miljard är siffran ännu högre, 58 procent. Har ditt företag de senaste fem åren tagit in externt kapital? 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Fyrbodal Göteborg Sjuhärad Skaraborg Ja Totalt Har ditt företag de senaste fem åren tagit in externt kapital? Svaren är uppdelade i grupper avseende på antal år sedan grundandet av företaget. 6 Nej Ja 5 4 3 Nej 2 1 1-10 år 11-25 år 26- år Totalt företag För att utses till gasell måste företaget uppfylla några kriterier. Det är företagets fyra senaste årsredovisningar som ligger till grund för gasellundersökningen. En gasell har: en omsättning som överstiger 10 Miljoner kronor. minst tio anställda. offentliggjort minst fyra årsredovisningar. minst fördubblat sin omsättning, om man jämför det senaste räkenskapsåret med det för fyra år sedan. ökat sin omsättning varje år de senaste tre åren. ett samlat rörelseresultat för de fyra senaste räkenskapsåren som är positivt. i allt väsentligt vuxit organiskt, inte genom förvärv eller fusioner. sunda finanser. Källa: Dagens Industri Har ditt företag de senaste fem åren tagit in extern kapital? Svaren är uppdelade i grupper avseende omsättning. 8 7 6 5 4 3 2 1 8-20 mkr 21-50 mkr 51-1000 mkr Ja Totalt Nej 11

Rapport 2010:5 Risky Business Externt kapitaltillskott har stor betydelse för företagens tillväxt På frågan om kapitaltillskottets betydelse för företagets tillväxt menar 72,6 procent av företagen att det haft stor eller mycket stor betydelse. Det är ingen större skillnad mellan företag inom tillverkning jämfört med tjänsteföretag. Inte heller är skillnaderna stora i jämförelse av svaren mellan olika regioner i Västsverige eller i jämförelse av företagens ålder. När frågan om kapitaltillskottets betydelse ställs i förhållande till företagens omsättning finns en tydlig trend; bolag med lägre omsättning anser att kapitaltillskott haft avsevärt mindre påverkan på dess tillväxt än företag som har en högre omsättning. Slutsatsen måste bli att företag som lyckas fortsätta växa kraftigt även då en betydande omsättning uppnåtts blir allt mer kapitalintensivt och att detta i högre utsträckning måste finansieras med andra medel än vad det egna företagets intjäningsförmåga räcker till. 6 5 4 3 2 1 5 4 3 2 1 0 5 4 Vilken betydelse har kapitaltillskottet haft för ditt företags tillväxt? 1 = Liten Vilken betydelse har kapitalskottet haft för ditt företags tillväxt? Svaren är uppdelade i grupper avseende region. Göteborg 2 Fyrbodal 3 Sjuhärad 4 Skaraborg 5 = Stor Totalt Vilken betydelse har kapitalskottet haft för ditt företags tillväxt? Svaren är uppdelade i grupper avseende på antal år sedan grundandet av företaget. 3 2 1 0 5 4 3 2 1 1-10 år 11-25 år 26- år Totalt Vilken betydelse har kapitalskottet haft för ditt företags tillväxt? Svaren är uppdelade i grupper avseende omsättning. FAKTA Nyföretagande och överlevnadsgrad År 2009 startade 56403 nya företag i Sverige. Det kan jämföras med 35817 nya företag år 1999. (Källa: SCB företagsregister) I ett europeiskt perspektiv är nyföretagandet i Sverige lågt. Antalet nystartade företag som andel av totala antalet företag placerar Estland (15,9 procent), Rumänien (14,6 procent) och Portugal (14,2 procent) i topp. Bottenplaceringen går till Cypern (3,6 procent), därefter Sverige (6,7 procent) samt Österrike (8,4 procent) Denna bild kan kompletteras med uppgifter kring hur stor andel av nystartade företag som existerar efter två år. Då placerar sig Sverige (87,3 procent) högst, följt av Slovenien (84,2 procent) och Storbritannien (79,2 procent) (Källa Eurostat, 2006). 0 8-20 mkr 21-50 mkr 51-1000 mkr Totalt För bottennoteringen står Bulgarien (47,3 procent), Portugal (59,5 procent) och Ungern (63,1 procent) (Källa: Eurostat 2006) Utvecklingen för antalet företagare i Sverige utvecklar sig också klart sämre än de flesta andra länderna inom EU-15. Antalet företagare minskade i Sverige med nästan 4 procent mellan åren 1995 och 2009. Snittet för EU-15 är en ökning med nästan 12 procent. (Källa: Global Entrepreneurship Monitor) I Sverige utgör små och medelstora företag den största delen av näringslivet. Endast 0,1 procent av alla företag i Sverige är stora företag, det vill säga med 250 eller fler anställda. (Källa: SCB företagsregister) 12

Rapport 2010:3 Risky Business Externt kapital används till expansion Företagen som tagit in externt kapital har i de flesta fall, till 68,8 procent, använt det till investeringar i syfte att fortsätta att växa. Det rör sig om att anställa personal som stödjer tillväxt, investeringar i större fabrik, investeringar i maskiner med större kapacitet. En kategori av företag, motsvarande 11,5 procent, har använt det tillskjutna kapitalet till att hantera kundfordringar i förhållande till leverantörsfordringar. Sådana behov kan uppstå i faser av tillväxt där intjäningsförmågan inte räcker till nödvändiga inköp av material. Behovet kan också uppstå då kunderna ökar sina betalningsvillkor. En sista kategori av företag har använt det tillskjutna kapitalet till att hantera ordinarie utgifter såsom löner och hyra. Denna kategori, motsvarande 12,5 procent av företagen, är inte i första hand expansiva, utan har av olika anledningar varit tvungna på att fokusera på att behålla omsättning framför att öka den. Till vad har ni i huvudsak använt det externa kapitaltillskottet? Investeringar för att öka lönsamheten/omsättningen Matcha kundfordringar mot leverantörsfordringar Övriga löpande kostnader t.ex. löner, hyra, telefon Övrigt, nämligen 1 2 3 4 5 6 7 8 13

Rapport 2010:5 Risky Business Banker finansierar tillväxten En överväldigande majoritet, 88 procent, av de företag som tagit in kapital har gjort det genom en bank och endast genom bank. De flesta vänder sig till sin ordinarie bank, medan några har träffat flera olika banker i syfte att få de bästa villkoren. Annars är en långvarig relation till banken och bankpersonen det som spelat störst roll. Att banken upplevs ha god insyn i deras företag och deras bransch lyfts fram som särskilt positivt. Många upplever också att banken ställt upp för dem de senaste åren då de på grund av en sämre konjunktur haft besvärliga tider. Vissa företag, 9,3 procent av företagen har fått finansiering via Almi. De sökte i första hand via bank, men fick avslag. Almi uppfattas som lite stelt, med för stora krav på säkerhet och med räntor som är höga. En del av företagen, 11,8 procent, har även fått finansiering via privata aktörer såsom riskkapitalistbolag och affärsänglar. Detta har skett på olika sätt. I något fall har en av ägarna, som redan från början kommit in i företaget som riskkapitalist, skjutit till pengar. I andra fall har riskkapitalbolag sökt upp dem och velat köpa in sig. Även det statliga 6: e AP-fonden har köpt in sig i företag. Generellt är kunskapen om riskkapitalbolag, dess aktörer och deras arbetssätt begränsad. Även hur dessa ska kontaktas eller var de finns är inte känt. Det finns också en grupp av företag som genom avtal med sina leverantörer och kunder skapat lösningar för att dela på investeringar. Swedbank vanligaste affärsbanken Av de företag som har bank som finansiär svarade hela 31,6 procent att de har Swedbank som företagsbank. I denna siffra ingår inte de fristående sparbankerna, vilka motsvarar 10,1 procent. Tillsammans utgör alltså sparbankssfären 42,7 procent av de undersökta tillväxtföretagens affärsbanker. Detta ska jämföras med Danske Bank/Bohusbanken som är anlitat till 20,2 procent, Handelsbankens 19,0 procent, och SEB: s 15,3 procent. Nordea är anlitad som bank i 3,8 procent av företagen. Skälen som anges till val av bank är framförallt bra relation och bra villkor. Detta anges som skäl oavsett vilken bank företagen har. Tradition eller vi har alltid haft den banken anges också som skäl. 10 8 6 4 2 25% 2 15% 1 5% Vilka aktörer har ni vänt er till? Banker ALMI Privata aktörer Offentliga aktörer Övrigt Vilken namngiven aktör är det som ni har varit i kontakt med? Endast banker anges. Swedbank SEB Handelsbanken Nordea Danske Bank / Bohus banken Lokal sparbank 14

Rapport 2010:3 Risky Business Extern finansiering är snabb, effektiv och ger tillräckligt mycket pengar Majoriteten av dem som har sökt finansiering har fått det via banker. På frågor kring hur den processen uppfattats blir också svaren alltså i hög utsträckning ett svar på hur de uppfattat sin erfarenhet med banken. Det finns ingen anledning att tro att de som har avvikande uppfattning är det på grund av att finansiären varit någon annan än en bank. Genomgående är svaren mycket positiva. När företagen svarar på frågan om de vet vart de ska vända sig för att söka extern finansiering säger 83 procent att de har god eller mycket god kunskap om det. Nästan lika många, 81 procent tycker också att motparten var mycket väl insatt eller väl insatt i företagets situation. Vidare uppfattar 83 procent att processen var snabb eller mycket snabb. På frågan om företagen upplevde att de fick hela det kapitaltillskott de ansåg sig behöva svarar hela 91 procent att de fick det. Av de företag som inte tagit in kapital är svaret nästan utan undantag att de inte behövt ytterligare finansiering. Några enstaka företag nämner att de försökt ta in kapital, men fått avslag. Ytterligare några menar att de inte visste vart de skulle vända sig. Från frisvaren kan man anta att kunskapen om bankutlåning är hög, men att övriga alternativ är mer okända. 8 6 4 2 Min kunskap om vart jag skulle vända mig var god. 1 = Instämmer inte alls 8 6 4 2 2 Min motpart var väl insatt i min situation och mina behov 1 = Instämmer inte alls 8 6 4 2 2 Jag fick det kapitaltillskott som jag behövde 1 = Instämmer inte alls 2 3 3 3 4 4 4 5 = Instämmer helt 5 = Instämmer helt 5 = Instämmer helt 8 6 4 2 Mitt sammantagna intryck av kapitalförsörjningsprocessen är positivt 1 = Instämmer inte alls 2 3 4 5 = Instämmer helt 15

Rapport 2010:5 Risky Business Vart fjärde företag planerar för extern finansiering under 2010 och 2011 Under de senaste åren har ungefär 48 procent av företagen använt någon form av finansiering. Ser man istället fram till och med 2011 menar 26 procent av företagen att de ska ta in kapital. De två olika perioderna kan inte jämföras utan vidare då deras tidsrymd skiljer sig åt. En jämförelse mellan olika regioner visar på stora skillnader. Av företagen i Sjuhärad planerar 32 procent att ta in kapital medan endast 18 procent planerar att göra detsamma i Fyrbodal. Det är ingen större skillnad mellan företag inom tillverkning eller inom tjänster. Inte heller finns några skillnader om företagets ålder ställs i perspektivet. Samtliga dessa svar överensstämmer med hur företagen agerat under de senaste fem åren. När företagen delas upp i olika kategorier i fråga om storlek finns samma trend som tidigare om än något mindre tydlig. Av de företag som omsätter 8-20 miljoner kronor menar 23 procent att de planerar att ta in kapital. Företag som omsätter mellan 21 50 miljoner kronor är motsvarande siffra 26 % För de stora bolagen med en omsättning över 50 miljoner är andelen 29 procent. Beloppens storlek på uppskattat finansieringsbehov fördelar sig genom att 52 % av företagen som planerar att ta in kapital uppskattar behovet till mellan 200 000 kronor och 5 miljoner kronor. Ungefär 29 procent uppskattar behovet till mellan 6 miljoner och 10 miljoner kronor. Endast 8 procent av företagen planerar att ta in mer än 11 miljoner kronor. 8 7 6 5 4 3 2 1 Planerar ditt företag att fram t.o.m. 2011 ta in externt kapital? Ja Nej Vet ej Planerar ditt företag att fram t.o.m. 2011 ta in externt kapital. Svaren är uppdelade i grupper avseende omsättning. 8 Ja Nej Vet ej 7 6 5 4 3 2 1 Fyrbodal Göteborg Sjuhärad Skaraborg Totalt 8-20 mkr 21-50 mkr 50-1000 mkr Totalt 8 7 6 5 4 3 2 1 Planerar ditt företag att fram t.o.m. 2011 ta in externt kapital? Svaren är uppdelade i grupper avseende på antal år sedan grundandet av företaget. Ja Nej Vet ej 6 5 4 3 2 1 Vid eventuell extern finansiering vilket är önskat uppskattat belopp? 1-10 år 11-25 år 26-104 år Totalt 0,2 5 mkr 6 10 mkr 11 mkr Vet ej / vill ej svara 16

Rapport 2010:3 Risky Business Ambitionen med kapitaltillskottet är i mycket hög grad tänkt att finansiera fortsatt tillväxt. Hela 96,2 procent av företagen vill använda pengarna till investeringar för att öka omsättning och lönsamhet. En liten andel av företagen, 1,9 procent behöver pengarna för att kunna balansera kundfordringar och leverantörsfordringar. Samma andel, alltså 1,9 procent planerar att använda kapitalet till verksamhetens löpande kostnader. Fler intresserade av riskkapital Även på frågan om vilka aktörer som ska kontaktas för framtidens finansieringsbehov är bankerna ett självklart alternativ. Hela 81,5 procent av företagen planerar att söka finansiering genom en bank. Valet av bank baseras på samma anledningar som tidigare, dvs. att de ger bra villkor och att de har en bra relation. Fler är trots allt aktiva i sitt val av bank och fler väljer också att ställa olika banker emot varandra för att få bättre villkor. 36,8 procent av företagen planerar att vända sig till en privata aktörer såsom riskkapitalistbolag eller affärsänglar. Det ska jämföras med de tidigare 11,8 procent som tagit in kapital via denna typ av aktör. Företagen upplever samtidigt svårigheter med att veta hur och vilka riskkapitalbolag de kan vända sig till. Av de tillfrågade företagen planerar 10,1 procent att vända sig till Almi. Skälet till att inte vilja ta in extern finansiering är liksom tidigare att det inte upplevs finnas något behov av ytterligare finansiering. Vilka aktörer kommer ni att vända er till? 10 8 Till vad planerar ni att använda eventuellt externt kapitaltillskott? 10 6 8 6 4 2 Investeringar för att öka lönsamheten/omsättningen Matcha kundfordringar mot leverantörsfordringar Övriga löpande kostnader t.ex. löner, hyra, telefon 4 2 Banker ALMI Privata aktörer Offentliga aktörer Övrigt Vet ej FAKTA Att ägas av riskkapitalbolag 9 av 10 venture capital-ägda bolag är positiva till riskkapital som ägarform. 7 av 10 venture capital-ägda bolag skulle inte existera utan riskkapital. 9 av 10 venture capital-ägda bolag hade inte haft samma utveckling utan riskkapital. 9 av 10 buyout-ägda bolag är positiva till riskkapital som ägarform. 1 av 10 buyoutägda bolag skulle inte existerat utan riskkapital. 7 av 10 buyout-ägda bolag hade inte haft samma utveckling utan riskkapital. Källa: SVCA Svenska riskkapitalföreningen 17

Rapport 2010:5 Risky Business 60 riskkapitalister om investeringar och hinder De flesta riskkapitalbolag förvaltar summor över 50 miljoner. Avsikten med det förvaltade kapitalet är att investera i onoterade tillgångar, men huvuddelen av kapitalet återfinns i noterade tillgångar. Av de investeringar som görs sker den största andelen i faserna startup och expansion och över hälften av alla investeringar som görs är under 5 miljoner. Den absoluta majoriteten av private equity bolag har kontor i Stockholm och det är också i Stockholm och dess närområde som flest investeringar sker. Data och Life Science är de branscher som lockar till sig flest investeringar. När ett riskkapitalföretag letar efter investeringar är affärsidé och potential avgörande, men det är samtidigt svårt att hitta företag med tillräckligt stor potential. Managementteamet är annars viktigast, men återigen är utmaningen att hitta tillräckligt bra chefer och ledare. De senaste åren har det varit svårt att sälja befintliga portföljbolag, men det bedöms inte som avgörande för att kunna göra nya investeringar. Stora fonder vanligare än små Beloppen som de olika riskkapitalisterna förvaltar varierar från under 5 miljoner till över 200 miljoner. Vissa fonder är på många miljarder. Affärsänglar förvaltar i regel mindre belopp än organiserade bolag. Dessa bolag förvaltar såväl eget kapital som andra investerares kapital. Sammantaget har 14,3 procent av företagen ett förvaltat kapital på mindre än 5 miljoner. 16,1 procent av företagen förvaltar mellan 6-20 miljoner kronor. Trenden är att fler företag förvaltar allt större summor. Det är därför värt att notera ett trendbrott för bolag med förvaltat kapital av storleksordningen mellan 21-50 miljoner kronor då endast 7,1 av bolagen tillhör detta segment. I spannet mellan 51 och 200 miljoner kronor återfinns 21,4 procent av företagen och 39,3 procent av företagen förvaltar mer än 200 miljoner kronor. 4 3 2 1 4 3 2 1 Hur mycket kapital förvaltar ni idag? 1-5 mkr 6-20 mkr 21-50 mkr 51-200 mkr >200 Hur stor del av ert totala kapital är investerat i onoterade tillgångar? <25% 26-5 51-75% >76% Vet ej Vet ej Blandad portfölj av noterade och onoterade investeringar Av de tillfrågade riskkapitalbolagen har en majoritet, 72,5 procent, mindre än hälften av sina investeringar i onoterade tillgångar. Det är ingen större skillnad i fördelning mellan affärsänglar och organiserade private equity företag. 18

Rapport 2010:3 Risky Business Ju större förvaltat kapital desto större enskilda nyinvesteringar Storleken på en typisk nyinvestering varierar mellan mindre än 5 miljoner upp till över 500 miljoner kronor. De flesta nyinvesteringar, över hälften, är dock mindre än 5 miljoner. Riskkapitalbolagen genomför större enskilda investeringar ju större förvaltat kapital de förfogar över. Så många som 29 procent av företagen genomför nyinvesteringar över 25 miljoner kronor. Hur mycket kapital förvaltar ni vs hur stor brukar en typisk nyinvestering vara? <5 mkr 6-25 mkr 26-100 mkr 101-500 mkr >501 mkr Totalt 1-5 mkr 8 0 0 0 0 8 6-20 mkr 9 0 0 0 0 9 21-50 mkr 3 1 0 0 0 4 51-200 mkr 6 6 0 0 0 12 > 200 mkr 4 3 15 0 0 22 Vet ej 0 0 0 0 1 1 FAKTA Riskkapital Riskkapital är en samlingsterm för ett sätt att finansiera ett företags uppstart och tillväxt. Huvudalternativet till riskkapital är olika former av banklån. Investeringarna är ofta riskfyllda av olika anledningar. Investerare försöker därför balansera investeringar som går dåligt med investeringar som går väldigt bra. Detta ställer extra höga krav på enskilda investeringars avkastning. Riskkapital kan delas in i på följande sätt: Riskkapital Public Equity Börsnoterade bolag Private Equity Investeringar i onoterade företag med ett aktivt ägarengagemang Affärsänglar Investeringar av privatpersoner i företag utan familjeanknytning. Venture Capital Investeringar i sådd, start-up eller expansionsfaser. Buyout Utköpsaffärer kompletterat med lånefinansiering. Källa: SVCA Svenska riskkapitalföreningen 19

Rapport 2010:5 Risky Business Flest investeringar i faserna start-up och expansion Av de tillfrågade företagen gör 62,5 procent sina investeringar i start-upfasen, medan 57,1 procent gör investeringar i expansionsfasen. I såddfasen och buy-outfasen görs färre investeringar (33,9 procent respektive 23,2 procent) Vilken fas investerar ni vanligtvis i vs hur stor brukar en typisk nyinvestering vara? -5 mkr 6-25 mkr 26-100 mkr 101-500 mkr 501 mkr - Totalt Sådd 16 1 2 0 0 19 Start-upp 21 7 6 0 1 35 Expansion 10 8 13 0 1 32 Buy-out 2 4 6 0 1 13 Vet ej 1 0 1 0 0 2 20

Rapport 2010:3 Risky Business Riskkapitalister har kontor i Stockholm och gör investeringar i Stockholm På frågan om företagen har kontor eller personal i olika delar av Sverige och världen svarar 70 procent att de har kontor i Stockholm. Av företagen har 17,5 procent representation i västra Götaland och 12,5 procent i Skåne- Blekinge. Lika många företag har kontor eller personal i norra Sverige. Företagen har även representation i övriga Skandinavien och Europa. Ser man till var dessa företag har sina befintliga investeringar visar det sig att 67,5 procent av riskkapitalbolagens har investeringarna i eller omkring Stockholm. Det ska jämföras med andelen 40 procent i Skåne- Blekinge och 32,5 procent i västra Götaland. Detta säger inget om antalet på investeringarna, men det visar tydligt att Stockholm är centrum för riskkapitalet i Sverige, att flest investeringar görs i och kring Stockholm och att vissa regioner, såsom Skåne-Blekinge är skickligare på att intressera riskkapital från andra regioner än till exempel Västsverige. Kartorna visar var riskkapitalisterna finns representerade och var kapitalet investeras. Ju mörkare färg, desto större andel av företagen har personal eller kontor, respektive gör investeringar, i den aktuella regionen. Den vänstra kartan visar är att en stor del av kapitalisterna har valt att finnas i Stockholmsregionen. Sju av tio undersökta företag har representation i Stockholm, och den region som har näst störst representation är Västsverige där knappt två av tio företag finns etablerade. Den högra kartan visar i vilka regioner som riskkapitalbolagen har valt att investera. Den kartan är mörkare än den vänstra vilket indikerar att riskkapitalisterna s a s är bättre på att investera kapital i regionerna än vad de är på att rent fysiskt finnas på plats med personal. I förhållande till riskkapitalisternas etableringar, är Skåne/ Blekinge den region som är bäst på att locka till sig kapital. Närheten till marknaden är viktig. Riskkapitalisterna är koncentrerade till Stockholm, och Stockholmsregionen är det område som flest kapitalister väljer att investera i. Inom vilken eller vilka regioner har ni kontor eller personal? Region Antal Procent Skåne-Blekinge 5 12,5 Västsverige 7 17,5 Sydöstra Sverige 3 7,5 Mellansverige 5 12,5 Stockholmsregionen 28 70,0 Norra Sverige 5 12,5 Övriga Skandinavien 3 7,5 Övriga Europa 3 7,5 Övriga världen 1 2,5 Inom vilken eller vilka regioner har ni idag era investeringar i onoterade företag? Region Antal Procent Skåne-Blekinge 16 40,0 Västsverige 13 32,5 Sydöstra Sverige 11 27,5 Mellansverige 14 35,0 Stockholmsregionen 27 67,5 Norra Sverige 10 25,0 Övriga Skandinavien 10 25,0 Övriga Europa 8 20,0 Övriga världen 6 15,0 21

Rapport 2010:5 Risky Business Intervju Stefan Lindholm Investeringsansvarig Göteborg, Industrifonden Industrifonden investerar i små och medelstora svenska bolag med potential att växa på en internationell marknad. De erbjuder både ägarkapital och lån. Investeringar görs på affärsmässiga villkor tillsammans med entreprenörer och andra investerare. Hur är klimatet för tillväxtföretag i Göteborg och Västra Götaland? I Göteborg har vi några stora och långsamt växande 100-årsbolag. De är vår välsignelse och vår förbannelse. Vi är vana vid att organisera oss till framgång och vi är skickliga på att hantera stora organisationer med global spridning. Det som däremot saknas är tillräcklig erfarenhet av att ta ett företag från att vara litet till att bli riktigt stort. Det är sällan samma management som tar en idé till ett multinationellt företag. Framförallt inte på mycket kort tid. Vi saknar en kultur och en tradition för att skapa förutsättningar för den hypersnabba tillväxten. Kina har på kort tid skaffat sig den erfarenheten genom att producera varor till resten av världen. Indien har gjort detsamma genom en stor inhemsk marknad och genom att exportera cheap labour inom tjänster som datautveckling och kundservice. Ser man på amerikanska västkustbolag är de ofta inte baserade på unika idéer eller unik teknik. Jag bedömer att Sverige inte ligger långt efter på det rent tekniska området. Däremot finns det i USA erfarna personer som kan ta innovationerna samt idéerna och transformera dem till snabbväxande företag. Personer som har gjort detta 5 eller till och med tio gånger. Deras betydelse kan inte underskattas. Finns det andra skillnader i synen på investeringar mellan Göteborg/Sverige och andra framgångsrika regioner i världen? Ta USA igen som exempel, där sker investeringar i huvudsak i stora och attraktiva marknader. Man kan sedan köpa ihop innovationer och kompetens. Detta på grund av att det finns god tillgång på denna typ av kompetens och god tillgång på kapital. Även en stor inhemsk marknad påverkar. I Sverige investerar vi i idéer och människor. Detta ger i sammanhanget små bolag även om de kan betraktas som mycket framgångsrika i sin nich. De som växer sig stora köps sedan i stället upp av någon internationell aktör. saknas också för lite organiserat kapital och för få kunniga personer med erfarenhet av att bygga riktigt snabbväxande bolag. Koncentrationen av hjärnor är så mycket större i exempelvis New York. Bara på Manhattan finns det kanske 300 personer som kan betraktas som spelare i högsta serien. I hela Sverige finns kanske 50 personer. Det saknas också en tillräckligt förmögen befolkning som kan göra investeringar i onoterade företag. Vi har bolag i vår portfölj som säljer till Grekland. Vi var naturligtvis oroade över deras kunders betalningsförmåga när krisen härjade som värst, men företaget betalade helt enkelt kontant genom att ägaren la upp pengarna själv. Det är staten Grekland som är fattig, inte deras invånare. I Sverige är det tvärtom. Ska då Göteborg ge upp ambitionen att bli en region för tillväxtföretag? Göteborg har en bra teknikhöjd och en ganska bra nivå på avknoppningar från regionens högskolor och de större företagen. Finns det något positivt med de senaste årens kris så är det att bilindustrin fått överskott på dugliga människor som nu tagit sig till andra branscher och helt enkelt bidragit till en generellt högre kompetensnivå. Göteborg med omnejd har stora möjligheter att bättre matcha teknik med kompetent kapital och på så sätt få fram fler växande företag. Vad behövs då särskilt för att skapa fler tillväxtbolag? Jag vill igen lyfta fram klustereffekten! Det som sker i en innovativ miljö med kompetenta människor. Detta i kombination med erfarna företagsbyggare och tillräckligt kapital ger tillväxtbolag. Det finns inget enskilt svar, men åtgärder ska letas efter inom dessa områden parallellt. Alltifrån att förenkla företagsregler och skapa förmånlig skattelagstiftning för investeringar i onoterade tillgångar till ökat samarbete och ökad koncentration mellan regionens högskolor. Med bättre investeringsmöjligheter kommer också mer kapital och fler dugliga personer med erfarenhet av att bygga tillväxtbolag. Saknas det pengar i Sverige för investeringar? Sverige ligger generellt ganska långt fram när det gäller investeringar i private Equity-bolag. Det är snarare koncentrationen och omfattningen som skiljer sig från de regioner som är verkligt framgångsrika. I Göteborg och i Sverige 22

Rapport 2010:3 Risky Business Hett med data och life science När företagen tillfrågas inom vilka områden de har sina investeringar sett till antal menar 55,4 procent av företagen att de har investeringar i branschen data och konsumentelektronik och 53,6 procent att de har investeringar i Life Science. Även kommunikation/ energi och miljöteknik, 39,3 procent, är populära branscher att investera inom. Kemi och material liksom finansiella tjänster är de branscher som i minst utsträckning lockar till investeringar. 6 Inom vilken eller vilka branscher har ni idag era investeringar i onoterade företag? 5 4 3 2 1 Life Sciences Kommunikation Energi och miljöteknik Affärsrelaterade och ind. produkter Konsumentvaror och detaljhandel Kemi och material Finansiella tjänster Konsumenttjänster Affärsrelaterade och ind. tjänster Data och konsumentelektronik Annan bransch Vet ej 23

Rapport 2010:5 Risky Business 5 Svårigheter och betydelsen av faktorer i samband med investeringar För företag som arbetar med investeringar i andra företag finns en mängd faktorer som påverkar deras möjlighet att utveckla lönsamma affärer både för det företag som de investerat i och för deras eget företag. Affärsmodellen bygger på ett antal faktorer som delvis är unika för deras bransch. Grafen nedan beskriver dessa faktorer i förhållande till faktorns betydelse för investeringsklimatet och vilken grad av svårighet samma faktor medför. Faktorers betydelse i samband med investeringar 4 Svårighet 3 2 1 Partner för syndikat Nytt invetseringskapital Exitstrategi Almi Affärside Investmentmanagers Managementteam Avkastingspotential Tillväxtpotential Affärside Managementteam Tillväxtpotential Avkastingspotential Nytt invetseringskapital Exitstrategi Almi Partner för syndikat Investmentmanagers 0 1 2 3 4 5 Betydelse Managementteamet är viktigast, men det är svårt att hitta bra chefer Den faktor som har störst betydelse vid beslut inför en investering är kring företagets chefer. Deras driv, engagemang och kunskap är avgörande för hur företaget ska utvecklas. Samtidigt är det svårt att hitta tillräckligt duktiga och kompetenta chefer. Det blir därför en av de största utmaningarna att matcha behovet av kompetenta chefer och det utbud som finns. Affärsidé och potential avgörande, men stark konkurrens om bra möjligheter Av naturliga skäl är kraven höga på avkastning och snabb tillväxt. Det skapar värden på bolaget och ska finansiera de investeringar som görs. Risken är större med företag som ska värderas på framtida värden och för denna risk vill den som investerar ha en premie. De bolag som det inte blir något med ska i portföljen uppvägas av dem som går bra. Den stora utmaningen är därför att se bra investeringsmöjligheter där andra inte ser dem. Det är svårt att sälja befintliga bolag i portföljen, men det är inte av avgörande betydelse Att avyttra befintliga tillgångar upplevs som en av de största utmaningarna. Stora skillnader i förväntat pris från säljaren i förhållande till vad köparen är beredd att betala har gjort att säljprocesserna dragit ut på tiden de senaste åren. Möjligheten att göra en bra affär har också minskat med lägre omsättning och sämre resultat på de aktuella portföljbolagen. Samtidigt upplevs detta av de flesta som ett mindre bekymmer. 24