RAPPORT Samordnad varudistribution i Umeå 2010-11-30 Analys & Strategi
Analys & Strategi
Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Samordnad varudistribution i Umeå Redaktör: Martina Bohlin WSP Sverige AB Besöksadress: Rullagergatan 4 402 51 Göteborg Tel: 031-727 25 00, Fax: 031-727 25 01 Email: info@wspgroup.se Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Analys & Strategi
Förord Umeå kommun har som ambition att minska miljöbelastningen i kommunen. Ett sätt för att försöka göra det är att undersöka förutsättningarna för att effektivisera varudistributionen till de kommunala mottagningsenheterna. WSP Analys & Strategi har på uppdrag av Upphandlingsenheten, Umeå kommun, gjort en förstudie om förutsättningar för- och effekter av en samdistribution av varor till kommunala mottagningsenheter. WSP vill rikta ett stort tack till medarbetare på Umeå kommun och leverantörer som har ställt upp och svarat på frågor. Anders Westman, Upphandlingsbyrån Umeå kommun, har varit uppdragsgivare. Arbetet har genomförts av Martina Bohlin och Mona Pettersson på WSP Analys & Strategi. Göteborg 2010 Fredrik Bergström Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi Analys & Strategi
Analys & Strategi
Innehåll SAMMANFATTNING...1 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte och avgränsningar...3 1.3 Genomförande...4 2 NULÄGESANALYS...5 2.1 Umeå kommuns organisation...5 2.2 Varudistribution till Umeå kommun...7 2.3 Miljöpåverkan...20 3 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS AV SAMDISTRIBUTION...22 3.1 Särskilda förutsättningar...22 3.2 Effekter av samdistribution...23 3.3 Val av distributionsmodell...28 4 REKOMMENDATIONER...33 5 REFERENSFÖRTECKNING...36 BILAGA 1...38 BILAGA 2...46 BILAGA 3...47 Analys & Strategi
Sammanfattning Umeå kommun har problem med att uppfylla kraven gällande miljökvalitetsnormer för kväveoxid. Den huvudsakliga anledningen till det har visat sig vara en hög trafikbelastning genom centrala Umeå, med en stor andel tung trafik. Som ett led i arbetet med att minska miljöbelastningen har samdistribution av varutransporter till kommunala mottagningsenheter identifierats som en åtgärd. Kommunens egen verksamhet ger upphov till ett stort antal godstransporter. Varje år köper Umeå kommun varor, tjänster och entreprenader för ca 1,4 miljarder kronor och det görs ca 55.000 beställningar. Syftet med den här förstudien är att ge förslag på hur Umeå kommun kan effektivisera sina varutransporter till kommunala mottagningsenheter. I studien har en nulägesanalys av varudistributionen till Umeå kommun genomförts. Förutsättningar för- och effekter av ett samdistributionssystem har studerats och i rapporten presenteras olika typer av distributionsmodeller samt för- och nackdelar med dem. Förstudien visar att det finns goda möjligheter för Umeå kommun att införa en samdistributionslösning för att effektivisera leveranserna till kommunala mottagningsenheter. Översiktliga beräkningar visar att leveranserna kan minska från dagens ca 37.000 per år till ca 19.000 per år eller ca 50 %, vilket bör ge effekter på emissioner samtidigt som trafiksäkerheten i känsliga miljöer såsom förskolor, skolor och äldreboenden förbättras. Nästa steg är att göra en fördjupad nulägesanalys för att sedan kunna mäta och följa upp effekterna av ett samdistributionssystem. I en nulägesanalys bör leverantörerna kontaktas och leveransstatistik och distributionslistor samlas in för att få ett säkrare underlag om antal leveranser, leveransfrekvens, godsmängder etc. Nulägesanalysen ligger sedan till grund för val av distributionsmodell. Analys & Strategi 1
2 Analys & Strategi
1 Inledning 1.1 Bakgrund Umeå kommun har problem med att uppfylla kraven gällande miljökvalitetsnormer för kväveoxid. Den huvudsakliga anledningen till det har visat sig vara en hög trafikbelastning genom centrala Umeå, med en stor andel tung trafik. Detta i kombination med att Umeå under vinterhalvåret har en stor andel stabil skiktning av luftlagren vilket håller kvar luftföroreningarna vid marknivån där människor vistas gör att miljökvalitetsnormerna för kväveoxid överskrids. 1 Som ett led i arbetet med att minska miljöbelastningen i kommunen har samdistribution identifierats som en åtgärd när det gäller att effektivisera godstransporterna. Kommunens egen verksamhet ger upphov till ett stort antal godstransporter. Varje år köper Umeå kommun varor, tjänster och entreprenader för ca 1,4 miljarder kronor 2 och det görs ca 55.000 beställningar i deras it-baserade beställningssystem Bella. 1.2 Syfte och avgränsningar Syftet med den här förstudien är att ge förslag på hur Umeå kommun bäst löser sina varutransporter till kommunala mottagningsenheter. I studien redovisas olika lösningar för att transportera samma mängd varor men med färre transporer och minskat transportarbete. Ett minskat antal transporter medför minskad miljöpåverkan och minskad belastning. I rapporten presenteras olika lösningar för samdistribution samt för- och nackdelar med dem. Studien är en förstudie och ger förslag på hur Umeå kommun bör arbeta vidare med frågan om samdistribution i en huvudstudie och är alltså inte ett slutdokument med en full beskrivning av genomförande och konsekvenser. Studien är förutsättningslös för att ge utrymme åt att bedöma och väga olika alternativ av varudistribution mot varandra. I uppdraget ingår också att bedöma vilka varugrupper som kan vara lämpliga att implementera i ett system med en samlastningscentral. Förstudien skall också redovisa på vilka olika sätt en samlastningscentral kan drivas och hur ekonomi, miljö och trafiksäkerhet påverkas. 1 Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Umeå (2007) 2 Umeå kommuns hemsida: http://www.umea.se/umeakommun/naringslivocharbete/upphandlingochinkop.4.bbd1b1 01a585d704800083183.html (2010-03-04) Analys & Strategi 3
Studien avser endast godstransporter till kommunala mottagningsenheter och inte alla godstransporter som trafikerar Umeå kommun. 1.3 Genomförande Förstudien har genomförts i tre steg; Nulägesanalys av varudistributionen till kommunala mottagningsenheter inom Umeå kommun Nulägesanalysen omfattar en kartläggning av kommunens mottagare, leverantörer, transportörer, leveransfrekvens och godsvolymer. Underlaget har samlats in dels genom uttag av statistik ur Umeå kommuns beställningssystem Bella samt genom kompletterande intervjuer med berörd personal på Upphandlingsenheten och ute i de kommunala verksamheterna, samt intervjuer med leverantörer. Förutsättningar och analys av samdistribution I denna del görs en genomgång av alternativ för olika samdistributionslösningar och dessa analyseras med hänsyn till resultaten i nulägesanalysen. Effekter på miljö, ekonomi, trafiksäkerhet och arbetsmiljö redovisas. Rekommendationer I den sista delen sammanfattas resultaten från nulägesanalysen och analysen av olika samdistributionssystem och rekommendationer till hur Umeå kommun bör fortsätta arbetet för att skapa effektivare godstransporter till de kommunala mottagningsenheterna redovisas. 4 Analys & Strategi
2 Nulägesanalys I detta kapitel redovisas resultaten från nulägesanalysen där bland annat kommunens beställningsrutiner, transportstruktur och olika typer av gods beskrivs. 2.1 Umeå kommuns organisation Förvaltningar Umeå ligger i Västerbotten och är norra Sveriges mest folkrika kommun. År 2009 hade Umeå 114 000 invånare. Nedan följer en kort presentation av Umeå kommuns organisation samt vad de olika delarna ansvarar för. 3 Stadsledningskontoret Stadsledningskontoret leder, stödjer och samordnar kommunens arbete att skapa en attraktiv livsmiljö och en god kommunal service. Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret arbetar åt fyra olika nämnder; miljö- och hälsoskyddsnämnden, tekniska nämnden, organisationsnämnden och byggnadsnämnden. Samhällsbyggnadskontoret arbetar för att förvalta och utveckla Umeå till ett säkert, hållbart och attraktivt samhälle. Umeå Fritid Umeå Fritid har bland annat hand om idrottsanläggningar och friluftsområden i Umeå. Man ger också stöd till föreningsverksamhet. Umeå Kultur Umeå Kultur driver de flesta av Umeås bibliotek. Ett annat ansvarsområde är att stödja och stimulera kulturverksamhet, särskilt bland barn och unga. Socialtjänsten Socialtjänsten arbetar med att ge stöd och omsorg till barn/unga, vuxna och äldre som bor eller befinner sig i Umeå. För- och grundskolan För- och grundskolan ansvarar för all verksamhet inom förskola och grundskola i Umeå (förutom i kommundelarna Holmsund-Obbola, Hörnefors och Sävar). 3 Umeå kommun (www.umea.se/umeakommun) Analys & Strategi
Gymnasie- och vuxenutbildningen Gymnasie- och vuxenutbildningen ansvarar för all verksamhet inom gymnasieskola och vuxenutbildning i Umeå kommun. Överförmyndarkontoret Överförmyndarkontoret ansvarar för ärenden och tillsyn i enlighet med Föräldrabalkens regler om god man och förvaltare. De granskar att förvaltare och gode män sköter sina uppdrag enligt de regler och krav som finns. Utöver ovan nämnda förvaltningar har Umeå kommun tre kommundelar som självständigt sköter den kommunala förvaltningen för respektive kommundel. Det handlar om kommundelarna: Holmsund- Obbola Hörnefors Sävar Dessa tre har tidigare varit egna kommuner som har slagits samman med Umeå kommun med bibehållet ansvar för den kommunala förvaltningen i området. Upphandling inom Umeå kommun Umeå kommun bedriver en bred och omfattande verksamhet, med fokus på utbildning, social omsorg, kommunalteknisk försörjning samt kultur och fritid. För att verksamheten skall fungera och servicenivån till invånarna kunna hållas hög, krävs ett ständigt flöde av varor och tjänster till alla delar av organisationen. Umeå kommun köper årligen varor, tjänster och entreprenader för ca 1,4 miljarder kronor. Om kommunen väljer att bedriva verksamhet som inte är i egen regi ska den upphandlas i konkurrens. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar hur upphandling av varor, tjänster och entreprenader skall gå till. Enligt LOU skall all upphandling grundas på affärsmässighet, vilket bl. a. innebär att konkurrens eftersträvas och objektivitet mot anbudsgivare iakttas. Umeå kommuns strategi när det gäller upphandling är att utnyttja sin storlek som köpare genom samordnad upphandling för att nå bättre villkor, begränsa inköpsadministrativa kostnader och undvika dubblering i upphandlingsprocessen. Ett sätt att uppnå detta är att teckna ramavtal med utvalda leverantörer. I Umeå är målet att man i största möjliga utsträckning skall teckna övergripande kommunavtal med lämpliga leverantörer av såväl varor som tjänster. Ramavta- 6 Analys & Strategi
len gäller för samtliga förvaltningars olika enheter och finns ramavtal skall de nyttjas. 4 Umeå kommun har en central enhet, Upphandlingsbyrån, som ansvarar för kommunens upphandlingar. Kommunen har dock en decentraliserad organisation med många inköpsbehöriga. 5 2.2 Varudistribution till Umeå kommun Beställningsrutiner I detta avsnitt beskrivs Umeå kommuns beställningsrutiner samt statistik för beställningar under 2009. Ramavtal Umeå kommun handlar upp leverantörer enligt Lagen om Offentlig Upphandling. De flesta ramavtal handlas upp i 2+1 år eller maximalt 3+1 år. I september 2009 hade Umeå kommun ramavtal med 297 olika leverantörer inom 63 olika områden, allt från vägskyltar, renhållning och symaskiner till livsmedel och kontorsmaterial 6. I det fall varor levereras till Umeå kommun ingår nästan alltid transportkostnaden som en del av varans pris. Bella Umeå kommun har ett webbaserat beställningssystem, BELLA, där alla varuoch tjänstebeställningar hanteras. Beställningssystemet styr beställningarna automatiskt till kommunens ramavtal, vilket ger ökad köptrohet och minskade kostnader. Systemet ger också stora administrativa fördelar för beställaren genom att det skapar en god överblick över kommunens inköp och möjlighet till uppföljning. Om det saknas ramavtal för en vara eller tjänst kan man skriva ut en rekvisition i Bella för att köpa det hos en annan leverantör. 4 Upphandlingsreglemente för Umeå kommun (2005-03-29) 5 www.umea.se (2010-04-22) 6 Umeå kommuns hemsida excelfil Ramavtal+september+09 Analys & Strategi
Endast auktoriserade personer får göra beställningar i Bella eller på annat sätt och det är upp till varje förvaltning att besluta om vilka det gäller. Utöver det måste den anställde gå en kortare utbildning för att göra beställningar i Bella. 7 I mars 2010 hade Bella 2880 aktiva användare 8. Antal beställningar Under 2009 gjordes knappt 55.000 beställningar i Bella, varav ca 25.000 var normala beställningar enligt de leverantörsavtal som finns (fortsättningsvis kallade ordrar) och ca 30.000 rekvisitioner. För- och grundskoleförvaltningen samt skolans Måltidsservice är de största beställande verksamheterna i Umeå kommun när det gäller beställningar via ramavtal i Bella (ordrar), se Tabell 1. Kultur- och fritidsförvaltningarna beställer minst varor (ordrar), båda 0,1 %. När det gäller rekvisitioner är För- och grundskoleförvaltningen (29 %), Socialförvaltningen (27 %) och Gymnasium och vuxenutbildning (18 %) de största beställarna. För övriga förvaltningar varierar andelen rekvisitioner på mellan 2-6 %. Tabell 1: Antal och andel beställningar (ordrar och rekvisitioner) per förvaltning 2009 Ordrar Rekvisitioner Antal [%] Antal [%] För- och grundskoleförvaltningen 8 372 35% 8 394 29% Skolan Måltidsservice 8 288 34% 548 2% Socialförvaltningen 3 208 13% 7 952 27% Holmsund/Obbola KDF 1 408 6% 1 265 4% Sävar KDF 1 024 4% 1 256 4% Gymnasium och vuxenutbildning 680 3% 5 184 18% Hörnefors KDF 476 2% 501 2% Samhällsbyggnadskontoret 454 2% 1 886 6% Stadsledningskontoret 143 1% 650 2% Extern verksamhet 139 1% 0 0% Kulturförvaltningen 32 0% 626 2% Umeå Fritid 12 0% 1 162 4% Totalt 24 235 100% 29 424 100% Som nämndes ovan är rekvisitioner inköp från leverantörer som inte har ramavtal med Umeå kommun eller av produkter som inte finns registrerade i Bella. Totalt inhandlades varor på rekvisitioner hos 4974 olika leverantörer år 2009. Tabell 2 visar hur antalet rekvisitioner är fördelade på antal olika leverantörer. Det är endast hos ett fåtal leverantörer som antalet rekvisitioner uppgår till över 7 Upphandlingsreglemente för Umeå kommun (2005-03-29) 8 Statistik från Bella (2010-03-05) 8 Analys & Strategi
100 st. Hos de absolut flesta leverantörerna (66 %) görs endast ett inköp på rekvisition under 2009. I Bilaga 1 finns en lista över leverantörer där fler än 10 inköp på rekvisitioner har gjorts under 2009. Tabell 2: Sammanställning av antal rekvisitioner per antal olika leverantörer Antal rekvisitioner Antal leverantörer <1 3271 2-9 1344 10-49 271 50-99 44 100-399 37 400-699 3 700-999 1 >1000 3 Ett relativt stort antal av rekvisitionerna, totalt 5361 st. vilket motsvarar 18 %, har gjorts hos leverantörer som på något sätt är okända i Bella. Se Tabell 3. Tabell 3: Antal rekvisitioner där leverantören på något sätt är okänd Rekor som Saknar namn 2291 Okända 1664 Valfri leverantör 1406 Totalt 5361 Andel 18% Umeå kommun uppskattar att ca 95 % av rekvisitionerna hämtas direkt av kommunens medarbetare och genererar således inte lastbilstransporter 9. Därför kommer rekvisitioner inte närmare belysas i rapporten om inte annat anges. Uppgifter som presenteras nedan baseras i första hand på antal ordrar, d.v.s. normala beställningar via ramavtal från Bella. Vid införande av ett samdistributionssystem bör dock en närmare kontroll av rekvisitionerna göras för att klargöra huruvida de okända 18 % hämtas direkt av kommunens personal eller om de levereras via leverantören. Köptrohet Umeå kommun har ett köptrohetssystem där de kommunala inköpen registreras för att undersöka hur stor andel av inköpen som sker enligt de ramavtal som kommunen har. I Tabell 4 redovisas köptroheten per förvaltning 2009 baserat 9 Anders Westman (2010-03-25) Analys & Strategi
på leverantörer som har fler än 2000 fakturor. Det är generellt sett en hög köptrohet, med undantag för samhällsbyggnadskontoret och stadsledningskontoret. Tabell 4: Utdrag ur Umeå kommuns köptrohetssystem för leverantörer med fler än 2000 fakturor Förvaltning Antal konteringar Inköp avtal Inköp totalt Köptrohet För- och grundskola 38 684 59 645 257 62 090 330 96% Socialförvaltning 26 207 15 317 979 17 930 656 85% SHBK 17 469 14 705 790 90 102 387 16% Gymnasieförvaltning 5 617 4 672 513 6 744 733 69% Holms/obbola kd-förv 5 368 6 582 820 7 011 550 94% Sävar kd-förv 3 711 7 752 230 8 021 024 97% Kulturförvaltningen 2 890 3 093 466 4 270 366 72% Fritidsförvaltning 2 565 1 205 739 3 000 350 40% SLK 2 133 553 513 1 946 756 28% Hörnefors KDF 1 834 3 808 822 4 299 445 89% Överförmyndarkontor 49 24 348 28 035 87% - 6 587 1 626 36% Totalt 106 533 117 363 063 205 447 257 57% Varugrupp En majoritet (68 %) av de varor som beställs via Bella utgörs av livsmedel, se Figur 1. Varugrupperna mjukpapper och kontorsmaterial utgör 11 % respektive 10 % av beställningarna. I gruppen övrigt återfinns varor såsom elmaterial, kaffeautomater, blommor mm. 9% 1% 1% 11% 10% Livsmedel Mjukpapper Kontorsmaterial Medicinsk utrustning Byggmaterial Övrigt 68% Figur 1: Fördelning av antal ordrar per varugrupp 10 Analys & Strategi
Leverantörer De tre största leverantörerna till Umeå kommun 2009 baserat på antal beställningar (ordrar) i Bella var Servera (33 %), Norrmejerier (17 %) och Conradzons Potatis AB (16 %) och de levererar alla livsmedel, se Tabell 5. Procurator är den fjärde största leverantören (11 %) och levererar mjukpapper, barnblöjor, personlig skyddsutrustning, städ- och förbrukningsmaterial samt städmaskiner. Staples AB levererar kontorsmaterial, vilket utgör 6 % av beställningarna. Tabell 5: Antal och andel ordrar per leverantör 2009 Leverantör Antal ordrar Andel [%] Servera 7 884 33% Norrmejerier 4 219 17% Conradzons Potatis AB 3 816 16% Procurator AB 2 581 11% OneMed 2 153 9% Staples AB 1 467 6% Svanströms 858 4% Dafgårds 367 2% Berghems Bageri AB 327 1% Beijer Byggmaterial 130 1% Fresenius Kabi 130 1% Övriga 303 1% Totalt 24 235 100% Leveransmottagare Umeå kommun har totalt 783 leveransadresser som tar emot gods. Det kan finnas mottagare på t.ex. Östra Kyrkogatan 22 B, Östra Kyrkogatan 22 D och Östra Kyrkogatan 22 E. Av dessa mottagare finns det 380 olika gatunummeradresser (Skolgatan 31, Skolgatan 34, Skolgatan 36 o.s.v.), men vi förutsätter att varje leveransadress är en enhet som själv beställer och får leveranser oberoende av att de ligger på närliggande adresser. 10 I Figur 2 redovisas lokaliseringen av de olika leveransadresserna i hela Umeå kommun. Det finns en tydlig koncentration av leveransadresser till centrala Umeå och det är också dit varor transporteras mest frekvent 11. 10 Umeå kommun - excel fil över leveransadresser 11 Anders Westman (2010-04-29) Analys & Strategi
Figur 2: Lokalisering av kommunala leveransmottagare i Umeå kommun En mer fokuserad bild över hur leveransadresserna är fördelade i centrala Umeå visas i Figur 3. En viss koncentration av mottagare går att skönja längs den norra sidan av ån kring Storgatan, Skolgatan och Kungsgatan. 12 Analys & Strategi
Figur 3: Lokalisering av kommunala leveransmottagare i centrala Umeå Exempel på olika leveransmottagare Intervjuer har genomförts med ett urval av kommunens godsmottagare för att få en mer detaljerad bild av leveranserna till några olika typer av kommunala verksamheter. I urvalet finns en skola, ett äldreboende, ett skolmåltidskök samt Stadshuset. Det bör poängteras att uppgifterna nedan baseras på uppskattningar av berörda personer på respektive verksamhet och bör ses som en indikation på antal leveranser. En sammanställning av resultaten har gjorts i Tabell 6 och av den framgår det att Stadshuset får flest leveranser, ca 50 st. per vecka, vilket motsvarar 2200 leveranser per år. I stadshuset finns tre olika verksamheter som tar emot varor; en restaurang, IT-avdelningen samt Postterminalen. Restaurangen får livsmedel levererat två gånger per vecka, IT-avdelningen får styckegods minst en gång per dag och postterminalen får leveranser 4-12 gånger per dag med allt från små paket till möbler. Hälften av leveranserna till skolan utgörs enligt den intervjuade av livsmedel och den andra hälften av kontorsmaterial och mjukpapper och det handlar om ca 30-40 leveranser per vecka. Analys & Strategi
När det gäller äldreboendet så kommer det leveranser med livsmedel, kontorsmaterial, blöjor och mjukpapper och det handlar om ca 1300 leveranser per år, vilket motsvarar ca 30 leveranser per vecka. Minst antal leveranser får skolmåltidskök där leveranserna är koncentrerade till livsmedel som levereras två gånger per vecka från två olika leverantörer. Huvuddelen av godset kommer på måndagar och viss del kommer även på onsdagar. Tabell 6: Uppskattat antal leveranser per år för olika kommunala leveransmottagare Verksamhet Vecka År Skolmåltidskök 4 165 Äldreboende 30 1 320 Skola 35 1 400 Stadshuset 50 2 200 Antal leveranser per år jämfört med antal beställningar Uppskattat antal leveranser per år har jämförts med antal beställningar gjorda i Bella för motsvarande verksamheter under 2009, se Tabell 7. Antal ordrar, d.v.s. normala beställningar enligt ramavtal ligger på samtliga verksamheter på mellan 500-700 st. Antalet rekvisitioner varierar betydligt mer mellan de olika verksamheterna och huvuddelen har gjorts av skolan och stadshuset. För Stadshuset och skolan motsvarar antalet uppskattade leveranser antalet beställningar totalt i Bella, d.v.s. både ordar och rekvisitioner. Det tyder på att för just dessa verksamheter körs en del av varorna som köps på rekvisition ut till kund. Det handlar ofta i så fall om varor som köps av en leverantör som kommunen har ramavtal med och som finns inlagd i Bella, men användaren hittar inte produkten och därför görs en rekvisition. För äldreboendet uppskattar verksamheten att det görs betydligt fler leveranser än beställningar (både ordrar och rekvisitioner), vilket kan bero på att den intervjuade har överskattat antalet leveranser eller att en beställning ger upphov till flera leveranser. För Skolmåltidsservice är det betydligt fler beställningar, framförallt ordrar, än uppskattat antal leveranser, vilket tycks bero på att det görs flera ordrar till samma leverantör under en och samma dag. Det är troligtvis kompletterande ordrar på saker man har glömt vid det första ordertillfället. 14 Analys & Strategi
Tabell 7: Uppskattat antal leveranser per år samt utdrag från Bella för 2009 (ordrar och rekvisitioner) Verksamhet Leveranser Ordrar Rekvisitioner Alla beställ. Skolmåltidskök 165 672 51 723 Äldreboende 1 320 699 92 791 Skola 1 400 707 1 139 1 846 Stadshuset 2 200 492 1 564 2 056 Transporternas utförande idag Majoriteten av Umeå kommuns leverantörer använder sig av externa transportörer för sina godstransporter. Det handlar oftast om de stora transportföretagen Schenker, DHL, Poståkeriet samt Jetpak. Distributionen fungerar så att varje leverantör distribuerar varor till en distributionscentral varifrån godset transporteras ut till respektive mottagare, vanligtvis i ett antal slingor, där en lastbil trafikerar en given geografisk slinga. Eftersom Umeå kommun har många leverantörer som använder olika transportörer innebär det att samma mottagare kan få en leverans av Poståkeriet, en leverans av Schenker, en leverans av DHL o.s.v., se Figur 4. LEVERANTÖRER TERMINAL LEVERANTÖRER MOTTAGARE TERMINAL TERMINAL LEVERANTÖRER TERMINAL MOTTAGARE MOTTAGARE Figur 4: Distributionssystem med extern transportör Analys & Strategi
En annan typ av distributionssystem är att leverantören själv kör ut sina varor till kunden eller att en extern transportör kör varor endast åt en särskild leverantör. Båda fallen illustreras i Figur 5, eftersom de fungerar på i princip samma sätt. Exempel på hur leveranserna fungerar Umeå kommun köper frukt och grönt från leverantören Conradzons Potatis AB. De har ett eget åkeri och de transporterar själva sina och Norrmejeriers produkter till Umeå kommun. Kommunens största leverantör, Servera, anlitar det externa transportföretaget Umeå Bilfrakt för sina leveranser och de kör endast Serveras varor i särskilt dedikerade fordon som är märkta med Serveras logotyp. Leverantörer Mottagare Figur 5: Distributionssystem när leverantörerna själva levererar direkt till mottagarna Leveranser I detta avsnitt görs en kort beskrivning av resultaten från intervjuerna med utvalda leverantörerna. När det gäller livsmedel så har intervjuer med Servera, Conradzons Potatis AB, Berghems Bageri samt Dafgårds genomförts. När det gäller övrigt gods har intervjuer med Procurator, Staples och Onemed genomförts. Materialet har kompletterats med jämförande statistik av antal beställningar från Bella för motsvarande leverantörer. Leveranser av livsmedel Servera är den största leverantören av livsmedel till Umeå kommun och har en terminal på Västerslätt i Umeå. Under 2009 gjordes 7889 beställningar (ordrar 16 Analys & Strategi
och rekor) i Bella till Servera, vilket motsvarar 30 % av samtliga beställningar och 47 % av livsmedelsbeställningarna. 12 Servera gör 257 leveranser av livsmedel per vecka till Umeå kommun, vilket motsvarar ca 13.300 leveranser per år. Distributionen görs till 219 olika leveransmottagare i fasta turer på fasta leveransdagar. Majoriteten får livsmedel distribuerat en gång per vecka, se Tabell 8, 12 % får livsmedel två gånger per vecka och 3 % får livsmedel 3 gånger per vecka. 13 Tabell 8: Fördelning av leveransintensitet Leveransintensitet Antal leveransmottagare Andel i % 1 gång per vecka 187 85% 2 gånger per vecka 26 12% 3 gånger per vecka 6 3% Huvudsakliga leveransdagar är måndag, onsdag och torsdag, se Tabell 9. Tabell 9: Fördelning av leveranser per veckodag Veckodag Antal leveransmottagare Andel i % Måndag 68 26% Tisdag 38 15% Onsdag 67 26% Torsdag 68 26% Fredag 16 6% Det bör tilläggas att Serveras turer inte enbart innehåller varor till Umeå kommun utan även till andra kunder i samma geografiska område. En annan leverantör av livsmedel är, som nämndes tidigare, Conradzons Potatis AB. Conradzons kör sina egna varor samt Norrmejeriers varor i samma bilar till mottagare inom Umeå kommun. Enligt Bella gjordes totalt 8041 beställningar till Conradzons och Norrmejerier under 2009, vilket motsvarar ca 31 % av det totala antalet beställningar och 48 % av beställningarna gällande livsmedel. 14 Enligt en intervju med Conradzons VD gör de ca 150 leveranser per vecka till omkring 100 olika leveransmottagare inom Umeå kommun enligt fasta turer på fasta dagar. Det motsvarar ca 7800 leveranser per år. Leveransintensiteten varierar beroende på mottagare. Stora skolor får leveranser varje dag medan små för- 12 Bella, 2009 13 Leveransstatistik från Servera, 2010 14 Bella, 2009 Analys & Strategi
skolor och liknande får leveranser en gång per vecka. De transporterar varor även till andra kunder i samma geografiska område. 15 En annan livsmedelsleverantör till Umeå kommun är Dafgårds. De levererar livsmedel med hjälp av en extern transportör som kör två fasta turer per vecka till Umeå kommun. Antal leveranser och antal leveransmottagare inom Umeå kommun kunde den intervjuade inte svara på. 16 Enligt Bella gjordes 368 beställningar till Dafgårds under 2009. Berghems bageri levererar färskt bröd till Umeå kommun. De har en egen bil som de kör ut bröd i en gång per dag (måndag-lördag). Inom Umeå kommun har de 120 leveransmottagare och de uppskattar att de kör ca 30 leveranser per vecka. Caféer får varor varje dag, ca 20 leveranser per vecka, äldreboende får kaffebröd då och då och skolor får bröd på soppdagar, vilket vanligtvis inträffar varannan vecka. 17 Enligt Bella gjordes 333 beställningar under 2009. Leveranser av övrigt gods Procurator levererar ut varor till Umeå kommun två gånger per vecka från lagret i Umeå. Då rör det sig om ca 20-25 leveransställen per gång. Uppskattningsvis görs totalt ca 5000 leveranser per år. Leveransintensiteten varierar mellan olika mottagare, vissa får varor en gång per vecka och andra var tredje månad. Uppskattningsvis får mottagare i genomsnitt varor varannan eller var tredje vecka. 18 Enligt Procurators kundregister så har de ca 1200 olika leveransmottagare, vilket är fler än kommunens ca 780 olika leveransadresser. Det tyder på att i princip alla enheter inom kommunen får varor från Procurator. Under 2009 gjordes 2581 ordrar och 439 rekvisitioner till Procurator enligt Bella. Staples är Umeå kommuns leverantör av kontorsmaterial. De levererar gods till 422 olika leveransmottagare. Under 2009 gjordes uppskattningsvis ca 2000 leveranser till Umeå kommun. 19 Enligt Bella gjordes totalt 1490 beställningar från Staples under 2009. Ytterligare en leverantör, Onemed, har intervjuats inom ramen för studien då de är en stor leverantör av medicinsk utrustning, men de hade inte resurser att avsätta för att svara på de frågor som ställdes. 20 15 Kenneth Conradzons, Conradzons Potatis AB (2010-03-25) 16 Tommy Hessel, Dafgårds (2010-04-30) 17 Carolina, Berghems Bageri (2010-04-16) 18 Gunnar Sandberg, Procurator (2010-03-19) 19 Tommy Arfvs, Staples (2010-05-11) 20 Thomas Lundström, Onemed (2010-04-16) 18 Analys & Strategi
I Tabell 10 görs en sammanställning av resultaten från ovan beskrivna intervjuer samt ett utdrag från Bella (2009) för motsvarande leverantörer. De leverantörer som har svarat enligt nedan tabell står för 84 % av det totala antalet ordrar i Bella, vilket indikerar att en stor del av beställningarna och därmed uppkomna leveranser täcks av studien. Tabell 10: Sammanställning av uppskattat antal mottagare och leveranser per vecka och år samt utdrag från Bella för motsvarande leverantörer Leverantör Mottagare Vecka År Ordrar Rekor Totalt Servera 219 257 13 300 7 884 5 7 889 Conradzons Potatis + Norrmejerier 100 150 7 800 8 035 6 8 041 Berghems Bageri 120 30 1 560 327 6 333 Procurator 1200 40-50 5 000 2 581 439 3 020 Staples 422 38 1978 1 467 213 1 680 Totalt 520 29 638 20 294 669 20 963 Beräknat nuläge Utifrån resultaten från intervjuerna har totalt antal leveranser till Umeå kommun beräknats genom att summan av leverantörernas uppskattade leveranser (29.638) har dividerats med summan av ordrar och rekvisitioner för motsvarande leverantörer (20.963), se Tabell 10. Det baseras på ett antagande om att de rekvisitioner som görs hos de största leverantörerna levereras ut till de kommunala mottagningsenheterna och hämtas inte av kommunens personal. Resultatet blir en kvot på 1,41 leveranser per beställning. Uppskattat _ antal _ leveranser Order Re kvisitioner 29.638 1,41 20.963 Kvoten har sedan använts för att beräkna antal leveranser för övriga leverantörer, se de gulmarkerade raderna i Tabell 11. Med ovan givna resonemang skulle totalt antal leveranser till Umeå kommun uppgå till ca 37.000 per år. Analys & Strategi
Tabell 11: Antal beställningar (order+rekvisitioner) samt beräknat antal leveranser från respektive leverantör per år Leverantör Beställningar Leveranser Servera 7 889 13 300 Conradzons Potatis+Norrmejerier 8 041 7 800 Procurator AB 3 020 5 000 OneMed 2 176 3 077 Staples AB 1 680 1 978 Svanströms 1 366 1 931 Dafgårds 368 520 Berghems Bageri AB 333 1 560 Beijer Byggmaterial 319 451 Fresenius Kabi 130 184 Övriga 911 1 288 Totalt 26 233 37 089 2.3 Miljöpåverkan Det saknas statistiskt säkerställt underlag för beräkningar av emissioner från varudistribution. Därför baseras emissionsberäkningarna på uppgifter som har samlats in i tidigare genomförda studier, se Tabell 12. När det gäller medelkörsträcka för en distributionsbil per dag har uppgifter om Serveras varudistribution i Stockholmsområdet legat till grund för beräkningarna. 21 Antal stopp per dag baseras på data från Göteborgs Lastbilscentral (GLC) gällande varudistribution inom Göteborgsområdet. 22 För att göra mer exakta emissionsberäkningar krävs tillgång till uppmätta värden från varje enskild leverantör/transportör och det ligger utanför denna studie. Tabell 12: Genomsnittliga värden för varudistribution samt beräknat trafikarbete för leveranser till Umeå kommun Antal leveranser 37 089 Antal stopp per dag 10 Medelkörsträcka per dag [km] 80 Totalt trafikarbete [km] 296 715 Baserat på ovan angivna värden om medelkörsträcka och antal stopp per dag blir medelkörsträckan per leverans 8 km. Om detta multipliceras med totalt antal leveranser till Umeå kommun blir det totala trafikarbetet (körsträckan) för varudistributionen knappt 30.000 mil per år, se Tabell 12. Utifrån det har emissionerna beräknats genom att trafikarbetet (30.000 mil) har multiplicerats med en 21 Data från Servera; Moback, Mroczek (2008) 22 Data från GLC; WSP (2008) 20 Analys & Strategi
antagen bränsleförbrukning enligt en medelstor lastbil i stadsmiljö med euroklass III och en genomsnittlig fyllnadsgrad om 50 %. Emissionsfaktorer från NTM, se Bilaga 2. Beräknade emissioner av koldioxid, kväveoxider, kolmonoxid, kolväten och partiklar per år redovisas i Tabell 13. Utsläppen av koldioxid uppgår till knappt 240 ton, kväveoxider till 2,2 ton, kolmonoxid 0,6 ton, kolväten 130 kg och partiklar till 50 kg per år. Tabell 13: Beräknat utsläpp per år från varudistribution till Umeå kommun [ton] CO2 239,9 NOx 2,2 CO 0,6 HC 0,13 PM 0,05 Analys & Strategi
3 Förutsättningar och analys av samdistribution I detta kapitel görs en genomgång av förutsättningar och olika alternativ för ett samdistributionssystem till kommunala mottagningsenheter i Umeå kommun. Effekter diskuteras och analyseras med hänsyn till nulägesanalysen. 3.1 Särskilda förutsättningar En viktig fråga när det gäller möjliga samdistributionssystem handlar om vilka varugrupper som kan samdistribueras. En del varor, som till exempel kyl- och frysvaror, har speciella förutsättningar och ett urval av de viktigaste beskrivs i detta avsnitt. Livsmedel Livsmedel är en varugrupp som har särskilda behov. Det handlar om krav på temperatur och att varorna inte tar smak av varandra under transporten. Det går alltså inte att samlasta livsmedel med annat gods utan att tillgodose krav på värme, kyla eller andra typer av hanteringsutrustning för särskilt känsliga produkter. Beträffande krav på temperatur (kyla eller värme), måste hänsyn tas till att kylkedjor inte får brytas. För detta ändamål finns lösningar som möjliggör samlastning av livsmedel med annat kontors/förbrukningsmaterial. En annan lösning är att kontors- och förbrukningsmaterialet transporteras i tempererade bilar. En annan lösning är att varorna samlastas i en bil med flera temperaturzoner. En vanlig distributionsbil kan till exempel ha särskilda kylcontainers för kylvaror och fryscontainers för frysta varor och på så sätt lösa problemet. Detta undersöktes som en del av ett samdistributionsprojekt som drevs i Malmö stad 1998-2001, under namnet IDIOMA. Ett särskilt fordon från Frigoscandia utrustades med tre olika temperaturzoner och testades. Man konstaterade att detta ställde högre krav på planering av lastning och lossning för att distributionen skulle fungera effektivt. 23 För att undvika att livsmedel tar smak av varandra så handlar det i första hand om att varorna måste förpackas på ett sådant sätt att dofter inte tas upp eller avges. 23 WSP Analys & Strategi (2009): Utredning om samordnad varudistribution i Malmö Stad 22 Analys & Strategi
Utöver ovan nämnda behov kräver många typer av livsmedel att transportören skall ta hand om returer i form av rullburar, backar o.s.v. I annat fall måste detta hämtas separat, vilket kan innebära att vinsten med samordningen försvinner. Returtransporter Det finns också särskilda behov när det gäller returtransporter. Speciella förutsättningar gäller för hantering av returgods och emballage. Ett fordon som hanterar livsmedel kan i alla lägen inte lasta vilket emballage som helst på väg tillbaka till terminalen. Det finns också andra varugrupper med speciella förutsättningar där krav på hanteringsutrustning, expresstransport eller specialleverans, kan innebära att förutsättningarna för samlastning minskar. Sammantaget innebär detta att för att effektiv samdistribution skall kunna genomföras krävs att ett antal förutsättningar tillgodoses. 3.2 Effekter av samdistribution Det är svårt att beräkna potentiella effekter för samdistributionssystem då många variabler påverkar. Det är också så att det finns relativt få samdistributionsprojekt som har utvärderats så att de går att jämföra. Det finns dock ett antal positiva effekter som direkt kan härledas till den typ av samdistributionssystem som diskuterats i denna studie. I detta avsnitt görs en genomgång av vilka effekter och uppskattningsvis storleken på dessa som man kan anta att ett samdistributionssystem i Umeå kommun skulle kunna ge, baserat på ett antal antaganden och erfarenheter från tidigare samdistributionsprojekt. Minskat antal leveranser Vid intervjuer med leveransmottagare i Umeå kommun framkom att en skola med ca 2000 elever tar emot ca 35 leveranser per vecka. Hälften av dessa leveranser utgörs av livsmedel och resterande av övrigt gods. Livsmedelsleveranser Servera kör max tre turer per vecka till stora mottagare, vilket skulle innebära tre leveranser per vecka till skolan ovan (se Tabell 14). Conradzons Potatis kör både sina egna och Norrmejeriers produkter och de levererar varor varje vardag till stora enheter, vilket skulle innebära 5 leveranser per vecka. Berghems Bageri levererar färskt bröd varannan vecka till skolorna i Umeå kommun då de serverar soppa till lunch. Det motsvarar 0,5 leveranser per vecka. Dafgårds kör max två turer per vecka till Umeå kommun. Analys & Strategi
Tabell 14: Räkneexempel för en leveransmottagare Livsmedel 17,5 varav Servera 3 Conradzons Potatis samt Norrmejerier 5 Berghems bageri 0,5 Dafgårds 2 Övriga 7 Totalt uppgår leveranserna av livsmedel från dessa leverantörer då till 10,5 leveranser per vecka. Enligt Bella så står dessa leverantörer för 99 % av ordrarna av livsmedel, men enligt detta räkneexempel endast för 60 % av leveranserna. Kända _ leveranser Totalt _ antal _ leveranser 10,5 17,5 60% OBS att det är kända livsmedelsleveranser och totalt antal livsmedelsleveranser. Det tillkommer alltså enligt detta resonemang ytterligare 7 livsmedelsleveranser per vecka från andra leverantörer för att nå upp till det antal leveranser som representanten från skolan uppskattade att de fick. Genom att samordna dessa okända leveranser med de kända skulle en besparing om 40 % uppnås. Om ytterligare samordning bland de kända leveranserna skulle göras skulle leveranserna minska ytterligare. I kommunerna Borlänge, Gagnef och Säter infördes ett samdistributionssystem för transporter av livsmedel till kommunala mottagningsenheter 1999. Enligt den utvärderingsrapport som publicerades av Vägverket 2001 minskade antalet livsmedelsleveranser till kommunerna med 45 %. 24 Samma år gjordes även ett demonstrationsprojekt av samdistribution till kommunala mottagningsenheter i Örebro kommun och utvärderingen visade att leveranserna minskade med 65 %. Baserat på dessa två studier minskar leveranserna av livsmedel till kommunala mottagningsenheter med i genomsnitt 55 % vid en samdistribution. Det skulle för skolan i Umeå kommun innebära att antalet livsmedelsleveranser minskar från dagens 17,5 per vecka till 8 st per vecka, vilket inte verkar orimligt. Leveranser av övrigt gods Utöver livsmedelsleveranserna utgjordes ca 50 % av leveranserna till skolan av övrigt gods. Det motsvarar också 17,5 leveranser per vecka. Till största delen 24 Vägverket Publikation 2001:12 Miljöeffekter av samordnad livsmedelsdistribution i Borlänge, Gagnef och Säter 24 Analys & Strategi
utgörs dessa transporter av kontorsmaterial. Staples är Umeå kommuns leverantör av kontorsmaterial och vid en intervju med en representant från Staples konstateras att när det gäller kontorsmaterial så finns det sällan någon rutin i beställningarna utan det köps in när det är på väg att ta slut., vilket innebär att leveransfrekvensen varierar mycket mellan olika mottagningsenheter och under året. 25 Om vi gör antagandet att 80 % av de 17,5 leveranser per vecka till skolan utgörs av kontorsmaterial innebär det 14 leveranser per vecka. Utöver dessa gör Procurator som mest en leverans per vecka till stora mottagningsenheter i Umeå kommun. Då återstår 2,5 av de totalt 17,5 leveranser av övrigt gods till skolan. I stadsdelen Lundby i Göteborg genomfördes ett samdistributionsprojekt av kontorsmaterial bland etablerade företag i Lundby. Projektet pågick mellan 2001-2006 och enligt utvärderingen minskade leveranserna med 41 %. Om samma besparing skulle antas för leveranserna av kontorsmaterial till Umeå kommun skulle det innebära att leveranserna till skolan skulle minska från dagens 14 per vecka till 8 per vecka. Procurators leveranser antas förbli desamma även under en samdistribution, medan de okända 2,5 leveranserna per vecka antas kunna samdistribueras med kontorsmaterialet så de försvinner helt. Sammanfattningsvis skulle leveranserna till skolan enligt resonemanget ovan minska från totalt 35 per vecka till 17 per vecka, vilket skulle innebära en genomsnittlig besparing om knappt 50 %. Om samma resonemang skalas upp för samtliga leveranser till Umeå kommun skulle det innebära att dagens ca 37.000 leveranser skulle minska till omkring 19.000 leveranser per år vid ett samdistributionssystem. Som nämndes tidigare är det svårt att skatta effekterna av ett samdistributionssystem och ovan angivna siffror bör betraktas som indikationer vad ett samdistributionssystem skulle kunna resultera i för Umeå kommun. De baseras på uppskattade siffror från intervjuer med ett fåtal berörda mottagningsenheter och leverantörer samt ett antal relativt grova antaganden och genomsnittliga värden från tidigare genomförda studier. Det bör poängteras att för mer exakta beräkningar bör en mer djupgående analys av leverantörernas flöden göras. Ekonomiska effekter Beträffande de ekonomiska aspekterna på samdistribution gäller generellt att ju större mängd gods och ju fler leverantörer som ingår, desto större blir besparingen i form av minskade transportkostnader. 25 Tommy Arfvs, Staples (2010-05-11) Analys & Strategi
För att få ekonomi i ett samdistributionssystem krävs generellt förändringar i prisbilden kring den handlade varan. En förutsättning är därför att separera varans pris från transportkostnaden. Kostnaden för varan bör sjunka med transportkostnaden när denna kostnad exkluderas och ersätts med samdistribution. Enligt tidigare studier utgör transportkostnaden ca 8-12 % av varans totala pris. 26 Erfarenheter från andra samdistributionsprojekt visar dock att en realistisk sänkning av varans pris är lägre, i bästa fall ca 7 % 27. Det beror på att leverantören i flertalet fall har svårt att tillgodoräkna sig den teoretiskt minskade kostnad det innebär att leverera en vara till en samlastningsterminal istället för till samtliga mottagande enheter. Flertalet leverantörer har antingen egna bilar med chaufförer vilka skall sysselsättas eller andra kostnader som relaterar till de volymer som tidigare hanterats. Således kan det vara komplicerat att förhandla till sig de rabatter som nämns ovan, åtminstone i ett utgångsskede. På sikt kommer leverantören dock att anpassa sin kapacitet efter de nya förhållandena och en större sänkning bör kunna erhållas. Genom ett samdistributionssystem öppnar kommunen upp möjligheten för små lokala leverantörer att leverera till kommunen. Det stärker inte bara det lokala företagandet i trakten utan det medför också ökad möjlighet att konkurrensutsätta och pressa priserna från de stora leverantörerna som t.ex. Ica och Servera. Det är också viktigt att de flöden som hanteras inom ett samdistributionssystem uppnår tillräckligt stor volym. Det gäller särskilt om de fasta kostnaderna för t.ex. en egen terminal måste täckas av den ekonomiska besparing som görs genom att den ursprungliga transportkostnaden lyfts bort från varans pris. Skulle volymerna i samdistributionssystemet bli låga och besparingarna små blir kostnaderna för systemet höga, vilket underminerar lösningens nytta och besparingspotential. I Borlänge och Katrineholm samdistribueras gods som ska till kommunala mottagningsenheter och rapporter därifrån visar att samdistributionen har varit lönsam. Minskad miljöpåverkan Ett samdistributionssystem förväntas ge goda effekter på miljön. Generellt gäller även här att ju större mängd gods per geografisk enhet som ingår i samdistributionsflödet, desto effektivare blir transporterna och desto mindre påverkar det miljön negativt. Miljöbelastningen minskar genom att samma mängd gods transporteras med färre fordon och minskad total körsträcka för distributionen 26 Naturvårdsverket (2006) 27 Miljöstyrningsrådet (2008) - Borlänge kommun och Katrineholms kommun 26 Analys & Strategi
och därmed utsläppen av koldioxid och reglerade emissioner. Utsläppen påverkas av antalet leveranser och minskar i samma mängd. Det innebär att emissionerna minskar enligt Tabell 15. Tabell 15: Beräknade emissioner idag och vid ett samdistributionssystem Idag Samdistribution CO2 239,9 122,4 NOx 2,2 1,1 CO 0,6 0,3 HC 0,13 0,07 PM 0,05 0,03 Ytterligare möjligheter till minskad miljöbelastning finns genom att Umeå kommun i upphandlingen av samdistributionssystemet ställer särskilda miljökrav som transportören måste uppfylla för att få delta. Det kan t.ex. gälla att de fordon som används minst måste uppnå kraven för Euro V eller att de drivs på alternativa bränslen. Trafiksäkerhet En viktig effekt i samband med samdistribution till kommunala verksamheter är att trafiken till och från förskolor, skolor och äldreboenden etc. minskar. Genom att samlasta gods minskar antalet leveranser till varje mottagare och därmed minskar risken för att olyckor skall uppkomma. Det är också möjligt att i högre utsträckning styra leveranserna till tidpunkter då barn och skolungdomar normalt sett inte rör sig i leveransområdet. På samma sätt som att ställa särskilda miljökrav på transportörens fordon i upphandlingen har kommunen möjlighet att ställa krav på utrustning som gör fordonen mer trafiksäkra, t.ex. vid backning och andra trafikfarliga manövrar. För att återkomma till exemplet med skolan skulle antalet leveranser vid en samdistribution minska från 35 till 17 per vecka, vilket innebär en stor förbättring när det gäller trafiksäkerheten för elever och personal som vistas på skolan. 18 lastbilar mindre skulle anlända till och från skolan varje vecka. Arbetsmiljö Målet med en samdistributionslösning är att minska antalet leveranser till de kommunala mottagningsenheterna. Uppnås målet kommer samma mängd gods transporteras till samma mottagande enheter i färre lastbilar. Det behöver inte innebära att verksamheten får sina varor mer sällan än idag, vilket är en vanlig farhåga när det gäller samdistribution då det kan skapa problem med lagerutrymme o.s.v. Vad en samdistribution innebär är att verksamheten får sina varor Analys & Strategi
samlade en gång per dag istället för att tre olika leverantörer kör dit en gång var, vilket frigör tid som personalen istället kan ägna sig åt sin kärnverksamhet. En samdistributionslösning kan dock ställa högre krav på personalens beställningsrutiner i form av bättre framförhållning och planering. Tillgång till alternativa leverantörer I den allmänna samhällsdebatten förs ekologiska och närproducerade livsmedel fram som en viktig del i den hållbara utvecklingen. En möjlighet som uppstår i samband med införandet av ett samdistributionssystem är att nya mindre aktörer ges en möjlighet att gå in och konkurrera med de stora livsmedelsleverantörerna. Det beror på att mindre leverantörer inte har samma distributionskapacitet som större leverantörer. Om kommunen då upphandlar utan leverens och erbjuder samlastning kan dessa mindre aktörer lämna anbud. På grund av att fler små leverantörer tillsammans kan leverera till kommunen krävs ej heller att en leverantör skall lämna anbud på varor till hela kommunen. På så sätt öppnas nya möjligheter att välja närproducerade och ekologiska varor för kommunens enheter samtidigt som konkurrensen mellan aktörerna ökar och priset på varorna pressas. 3.3 Val av distributionsmodell Det finns på en detaljnivå ett stort antal olika transportlösningar vid val av distributionsmodell. I det stora hela handlar det om variationer utifrån val av utförare, antal varugrupper, antal utvalda enheter o.s.v. I nedanstående diskussion har några av de viktigaste parametrarna för en effektiv distributionsmodell valts ut och analysteras med avseende på Umeå kommuns särskilda förutsättningar när det gäller varudistribution. Urvalet av parametrar grundas på erfarenheter från tidigare studier där dessa har identifierats som viktiga. Möjliga distributionsmodeller När det gäller distributionsmodeller finns ett antal viktiga frågor att ta hänsyn till. Dels har man kunnat konstatera att resultatet av samdistributionen är avhängigt av hur distributionssystemet utformas och då speciellt i vilken omfattning leverantörer och olika typer av gods ingår. Det är också viktigt att undersöka om en geografisk uppdelning av området skall göras för att optimera effekterna av samdistributionen. Utifrån ovan nämnda aspekter finns ett antal alternativ för ett samdistributionssystem, som alla har både för- och nackdelar. I första hand handlar det om det fysiska upplägget där huvudsakligen tre olika parametrar är avgörande: 28 Analys & Strategi
1. Antal ingående transportörer 2. Antal terminaler och tillhörighet 3. Exklusivitetsavtal - I vilken mån skall varor till Umeå kommun tillåtas blandas med transportörernas övriga gods Antal involverade transportörer Att använda sig av en eller flera transportörer är en fråga som berör systemets störningskänslighet. Fördelen med att välja enbart en transportör är att samordningsmöjligheterna blir större på grund av ökade volymer. Samtidigt är det en risk att bli beroende av en transportör. En möjlighet är att dela upp distributionsområdet i flera geografiska zoner och låta olika transportörer köra i varsitt område. Antal terminaler och tillhörighet En viktig parameter när det gäller det fysiska upplägget av samdistributionssystemet är vem som äger terminalen, där det gods som samlastas utgår ifrån. Vem som ansvarar för distributionsterminalen kan, men behöver ej, vara en grogrund för misstro mellan de olika aktörerna. Att använda sig av en oberoende aktör har i flera genomförda samdistributionsprojekt visat sig öka trovärdigheten för samdistributionsupplägget och viljan att samarbeta från transportföretagen. En nackdel är dock att det ofta innebär större driftskostnader för kommunen om en terminal måste drivas enkom för att samlasta det gods som transporteras i samdistributionssystemet. Alternativutnyttjandet, dvs. den tid som terminalen inte används för att samordna gods inom samdistributionen, kommer att vara högre i de terminaler som drivs av någon av de större transportörerna. Att använda en befintlig terminal, som oftast finns hos en transportör, innebär oftast mindre kostnader initialt, vilket kan vara viktigt i uppstarten av ett samdistributionssystem. I det fall man väljer att dela in distributionsområdet i flera zoner med flera olika transportörer utgör ägandet av terminalen ofta ett problem. Det kan exempelvis uppstå tvister beträffande ansvaret vid transportskador och förseningar. Exklusivitetsavtal Ett exklusivitetsavtal mellan beställare, i detta fall Umeå kommun, och en transportör innebär att varor som ska transporteras till mottagare inom Umeå Analys & Strategi
kommun transporteras i egna slingor och inte blandas med varor som ska till andra mottagare. Fördelen med detta distributionssystem är att det blir relativt lätt för beställaren att ställa högre krav på leveransprecision och tidsstyrda leveranser, val av fordon o.s.v. Samtidigt innebär ett sådant avtal att transportören mister möjligheten att till fullo samordna gods till de geografiska områden inom vilka de kommunala mottagningsenheterna befinner sig, vilket kan medföra en lägre nyttjandegrad av fordonen. Ofta måste då transportören köra två fordon med lägre fyllnadsgrad till samma område, vilket medför en ökning av trafikarbetet istället för att minska det som ju är målet med en samdistributionslösning. Det finns således skäl som talar både för som emot ett distributionssystem där kommunens varor separeras från varor som ska till andra mottagare. I Tabell 16 presenteras fyra olika alternativ för samdistributionssystem som bedöms som aktuella för Umeå kommun där ovan nämnda parametrar varieras. För respektive system redovisas ett antal för- och nackdelar. Tabell 16: Alternativ för samdistributionssystem och dess för- och nackdelar Alternativ för samdistributionssystem För- och nackdelar 1. Endast en transportör Transportörens terminal Exklusivitetsavtal, endast Umeå kommuns transporter + Endast en förhandlingspart + Inga kostnader för terminaler + Ställa krav på leveranstider och fordon - Beroende av en transportör - Problem med trovärdighet - Transportören får inte optimera hela flödet 2. Endast en transportör Transportörens terminal Samlastning får ske med transportörens övriga transportuppdrag + Endast en förhandlingspart + Inga kostnader för terminaler + Optimering inkluderar allt gods till området - Beroende av en transportör - Problem med trovärdighet - Svårare att ställa krav på optimering 30 Analys & Strategi
3. Endast en transportör Terminalen ägs av kommunen eller fristående aktör Exklusivitetsavtal, endast Umeå kommuns transporter + Endast en förhandlingspart + Ställa krav på leveranstider och fordon + Acceptans från övriga transportörer - Beroende av en transportör - Merkostnader för terminalhantering - Transportören får inte optimera hela flödet 4. Flera transportörer involverade, uppdelning efter område Terminalen ägs av Umeå kommun eller fristående aktör Samlastning får ske med transportörernas övriga transportuppdrag + Möjlighet till alternativa transportörer + Acceptans från övriga transportörer - Merkostnader för terminalhantering - Fler förhandlingsparter Distributionsmodell utifrån varugrupper Ytterligare en aspekt att ta hänsyn till vid införande av ett samdistributionssystem är om alla varugrupper skall ingå i samdistributionen eller enbart vissa varugrupper, som t.ex. förbrukningsmaterial. Olika varutyper har olika förutsättningar för att kunna hanteras i samband med terminal och transport. När det gäller livsmedel ställs, som nämndes tidigare, stora krav på hanteringsutrustning och fordon, medan förbrukningsvaror ofta är enkla att både lagra och transportera. Utöver livsmedel och förbrukningsmaterial finns det olika typer av varor som kan klassas som sällanköpsvaror, som t.ex. datorer. Utmärkande för denna typ av varor är att de ofta levereras var för sig i små kvantiteter, vilket i regel innebär mindre effektiva och relativt dyra transporter. För att nå förväntade effekter i Umeå kommun bör en så stor del av varorna som möjligt ingå i samdistributionssystemet och eftersom livsmedel är den klart största varugruppen (68 %) i Umeå kommun bör detta flöde på något sätt utgöra grunden för samdistributionen. Detsamma gäller även för kontors- /förbrukningsmaterial, som står för ca 20 %. Om det finns ett stabilt basflöde i samdistributionen finns alltid möjligheten att efter hand haka på fler varugrupper, som t.ex. sällanköpsvaror. Analys & Strategi
I Bilaga 3 finns en tabell motsvarande Tabell 16 som kan vara ett hjälpmedel för att analysera alternativa distributionsmodeller utifrån olika varutyper. En uppdelning av varutyperna har gjorts i livsmedel, förbrukningsmaterial och expressgods eftersom olika krav ställs på de olika grupperna. 32 Analys & Strategi
4 Rekommendationer I detta avsnitt sammanfattas resultaten från förstudien och ett antal rekommendationer till hur Umeå kommun bör fortsätta att arbeta för att skapa mer effektiva varutransporter görs. Beställning av varor Förstudien visar att det finns goda möjligheter för Umeå kommun att införa en samdistributionslösning för att effektivisera leveranserna till kommunala mottagningsenheter. Översiktliga beräkningar visar att leveranserna kan minska från dagens ca 37.000 per år till ca 19.000 per år eller ca 50 %, vilket bör ge effekter på emissioner samtidigt som trafiksäkerheten i känsliga miljöer såsom förskolor, skolor och äldreboenden förbättras. Umeå kommuns beställningssystem Bella ger en god överblick över kommunens inköp och möjlighet till uppföljning. Med Bella kan kommunen till stor del styra inköpen av varor till de ramavtal som finns, vilket skapar hög köptrohet och en bra grund för samdistribution. Umeå kommun har redan idag en relativt hög köptrohet, vilket innebär att man för det mesta beställer varor från de leverantörer man har ramavtal med. Undantagen är Samhällsbyggnads- och stadsledningskontoret och det kan inför en samdistribution vara bra att närmare granska vad den låga köptroheten hos dessa förvaltningar kan bero på. Under 2009 gjordes ca 30.000 beställningar på rekvisition i Bella, vilket motsvarar 55 % av det totala antalet beställningar. För en stor del av dessa, ca 18 %, är leverantören okänd. En del av rekvisitionerna utgörs av inköp hos ramavtalsleverantörer men där produkten inte finns registrerad i Bella. Kommunen bör se över hanteringen av rekvisitioner innan ett samdistributionssystem införs för att säkra att det görs så lite rekvisitioner som möjligt. Ju fler beställningar som görs via ramavtal desto lättare blir det att planera och styra leveranserna till samdistributionen. Mycket handlar troligtvis om att kommunicera med medarbetarna om beställningsrutiner och om nyttan med att göra inköp via ramavtal. Kommunen bör också se över om man kan minska antal leverantörer för att styra transporterna till ett färre antal aktörer. Detta får dock inte gå ut över den konkurrens som behövs för att pressa priserna. Ekonomi När det gäller de ekonomiska aspekterna på en samdistribution är det viktigt att transportkostnaden separeras från varans pris. Dels för att göra transportkostan- Analys & Strategi
den synlig i kommunens bokföring, men även för att kunna ställa krav på ett lägre pris på varan när transporten sker via ett samdistributionssystem. I takt med att befintliga ramavtal förfaller kan varor upphandlas utan transport. På så sätt blir det lättare för kommunen att förhandla med leverantörerna om hur stor del av varans pris som transportkostnaden står för. Det utrymme en sådan förhandling har är avgörande för om samdistributionen kan bära kostnaderna av terminalhanteringen. Nulägesanalys Innan ett samdistributionssystem införs bör Umeå kommun genomföra en fördjupad nulägesanalys. En nulägesanalys är viktig för att kunna mäta och följa upp effekterna av ett samdistributionssystem. I en nulägesanalys bör leverantörerna kontaktas och leveransstatistik och distributionslistor samlas in för att få ett säkrare underlag om antal leveranser, leveransfrekvens, godsmängder etc. Nulägesanalysen ligger sedan till grund för val av distributionsmodell, d.v.s. om en eller flera transportörer skall kontrakteras, om kommunen skall driva samdistributionen från en egen terminal eller från en av transportörernas terminaler samt huruvida transporten skall ske med exklusivitet eller inte. I många genomförda samdistributionsprojekt har man struntat i att göra en nulägesanalys, vilket har medfört svårigheter när det gäller att bedöma effekter och nyttan med samdistributionen. Att tydligt kunna kommunicera effekterna av samdistributionen är starkt förknippat med den interna förankringen och ett viktigt instrument för att skapa förståelse för- och motivation att arbeta med det nya systemet. Intern förankring Det är också viktigt att samdistributionssystemet betraktas som en del i den ordinarie verksamheten och inte som ett projekt. Ett projekt har en start och ett slut, vilket innebär att det kan bli svårt att motivera medarbetare till att anpassa sig till det nya systemet och ändra t.ex. beställningsrutiner. Betraktas det som en del i den ordinarie verksamheten så blir acceptansen för förändringen ofta större. Den interna politiska förankringen i kommunen är också viktig. Den har betydelse dels för att systemet troligtvis behöver finansieras i ett uppstartsskede och dels för att det ger en långsiktighet i satsningen. Se över administrativa system så att de kan anpassas eller fungera ihop med transportörens system för att administrationen av systemet och kostnaderna skall bli så smidig som möjligt. 34 Analys & Strategi
Att undvika vanliga fallgropar Vägverket har i en idéskrift för samordnad varudistribution samlat erfarenheter från tidigare genomförda samdistributionsprojekt i Sverige. 28 Gemensamt för de framgångsrika samdistributionsprojekten är att de har överlevt den kritiska uppstartsfasen. Under uppstartsfasen finns ett antal osäkerhetsfaktorer kring hur samdistributionen organiseras, genomförs och mottas av de inblandade aktörerna. Det är viktigt att framförallt beställare och leverantörer förstår nyttan med samdistributionen och att man uppnår en kritisk massa i mängden gods som ingår i samdistributionen. Andra vanliga fallgropar är att samdistributionssystemet startar på grund av idealism eller med överdriven optimism och inte på välgrundade underlag. Det tar tid att få ett samdistributionssystem att fungera och det är viktigt att man lägger tid på avtal, förankring och utbildning. Att man har realistiska mål och förväntningar, en realistisk tidsplan, och uthållighet. Verksamheten kommer inte att förändras under en natt. 28 Vägverket Publikation 2010:008 Idéskrift för samordnad varudistribution Analys & Strategi
5 Referensförteckning Skriftliga referenser Miljöstyrningsrådet (2008): Fördjupad studie till tidigare utredning förekomst av samordnade leveranser inom kommuner och landsting, februari 2002 Moback, Mroczek (2008): Analys av Servera A&S distribution i Stockholm Naturvårdsverket (2006): Naturvårdsverkets Rapport 5555:2006 Upphandlingsreglemente för Umeå kommun (2005-03-29) Vägverket Publikation 2001:12 Miljöeffekter av samordnad livsmedelsdistribution i Borlänge, Gagnef och Säter WSP Analys & Strategi (2008): Godsflöden inom Göteborgs stad analys baserad på data från transportföretagen WSP Analys & Strategi (2009): Utredning om samordnad varudistribution i Malmö Stad Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Umeå (2007) Muntliga referenser Anders Westman, flertal tillfällen Annika, Restaurang Översten (2010-03-30) Carolina, Berghems Bageri (2010-04-16) Gunnar Sandberg, Procurator (2010-03-19) Inga-Maj Hardeland, Hagaskolans måltidskök (2010-04-08) Kenneth Conradzons, Conradzons Potatis AB (2010-03-25) Kjell Sävenberg, Dragonskolan (2010-03-26) Maria, Postmottagningen i Stadshuset (2010-03-26) Mattias Rosenberg, Servera (2010-03-25) Peter Berg, IT-avdelningen i Stadshuset (2010-03-30) Sara Lövdal, Dragonens äldrecenter (2010-03-30) 36 Analys & Strategi
Thomas Lundström, Onemed (2010-04-16) Tommy Arfvs, Staples (2010-05-11) Tommy Hessel, Dafgårds (2010-04-30) Internet Umeå kommun: http://www.umea.se/umeakommun/naringslivocharbete/upphandlingochinkop.4.bbd1b101a585d704800083183.html (2010-03-04) www.umea.se/umeakommun (2010-03-04) www.umea.se (2010-04-22) Statistik Umeå kommun Bella för år 2009 Excelfil med leveransadresser Excelfil med lista över leverantörer med ramavtal: Ramavtal+september+09 Övriga Servera: Leveransstatistik, 2010 Analys & Strategi
Bilaga 1 Lista över leverantörer med fler än 10 rekvisitioner under år 2009 Leverantör Antal rekvisitioner okänd 1563. 1049 Valfri 1013 * 712 Svanströms 508 x 444 Procurator AB/Papperskedjan 439 ICA MAXI 373 Buketten 345 LTS/Stjärnafyrkant 316 clas ohlson 308 Konsum Nord 274 Ica Gourmet 271? 248 Ica Sävar 239 ONOFF Sverige AB 228 Barnens hus 224 Umeåbuketten AB City 219 Bäcklunds 216 Corporate Express (Fd. TG Skrivab) 213 Länstrafiken 210 Coop Forum 207 Apoteket 189 Beijer Byggmaterial 189 Åkerbloms 189 ICA KVANTUM 185 Se & Synas 180 clas ohlsson 177 Jula 161 ICA 154 Ohlssons Tyger 150 Umeå Busstation 149 COOP 142 Clas olsson 141 Berghems blommor 129 Finas hembageri 126 EXPO 120 xxx 120 Valfri affär 119 Biljettcentrum 107 Elkedjan 107 Intersport 105 Fritt 103-100 38 Analys & Strategi
Bokus (Akademibokhandeln) 94 Lås & Järn i Umeå AB 92 Procurator AB Papperskedjan 92 Procurator 89 Mekka 87 Färg & Tapet 86 Ullas kondis 85 Butik 84 Åkerbloms bokhandel 84 Lås och Järn 82 Olssons tyger 81 Musikanten 79 Bäcklund NJ AB 78 Jysk 77 Granngården 76 Jysk Bäddlager 76 Konstnärsshopen 75 Claes Olsson 74 Microshop 74 Ultra 74 Annan 72 Ikea 72 Nisses Konditori 72 Taxi Direkt 68 Claes Ohlsson 67 Laitis 67 Ahlsell AB 66 Blomsterlandet 66 expert 65 NKV 64 Nybro konditori 63 Holmsunds blommor 62 lekbiten 61 Megazone 59 Ica Supermarket Mariehem 58 Umeåbuketten AB Mariedal 58 Swelogent 56 Stjärna fyrkant 55 ICA-Sävar 53 Lekolar AB (Brio) 53 onoff 52 K-RAUTA 50 Norrlandsoperan 50 Okänd leverantör 50 Hemtex 48 Se och Synas 48 Sävar Blommor 48 Åhlens 47 Finas 46 Telia 46 BULA 45 Nordendahls blommor 45 Analys & Strategi
Företag 44 ICA Mariehem 44 okänt 44 Ullas Konditori 44 Ultra Buss AB 44 Umeåbuketten AB 44 XX 44 Bowlingcentrum 43 Droskan 43 Filmstaden 43 Plantagen 43 Nya konditoriet 42 Swanströms 42 Överskottsbolaget 42 ICA Hörnan 40 Konditori Mekka 40 Konsum 40 Löfgrens blommor 40 Stadium 40? 39 Clas Ohlson AB 39 Elgiganten 39 Team Sportia 39 Colorama Färghall 38 cyberphoto 38 Lås o Järn 38 Akademibokhandeln 37 Returmarknaden 37 Valfri butik 37 C-I Ericsson 36 Husqvarna Symaskiner 35 ÖB 35 Färg och Tapet 34 Hemmakväll 34 ICA Maxi AB 34 Synoptik Sweden AB, Kungsg 56 34 Beijers 33 Färg o Tapet 33 Kjell och Company 33 Läromedia 33 Gallerix 32 KFUM 32 valfri leverantör 32 valfritt 31 Viva resurs 31 Öppen 31 Selga AB 30 XXXX 30 40 Analys & Strategi
Europcar 29 Konsum Holmsund 29 Nisses 29 Slöjd-Detaljer AB 29 Synoptik Sweden AB, butik 627 29 ' 28 Claes Ohlson 28 Invito 28 Procurator AB 28 RUSTA 28 Tibnor AB 28 Umeå Glas 28 Hagabröd 27 Val fri 27 Corporate Express 26 Din Bok 26 EXPO Stormarknad 26 ICA MAXI UMEÅ 26 IKSU 26 Media Markt 26 Finas bageri 25 ICA-Maxi 25 Länstrafiken Västerbotten 25 REX 25 Sandbergs El 25 Vilhelmina Buss och Taxi 25 Frukthörnan 24 IKSU Spa 24 OkQ8 24 PL-Data 24 Valfritt bussbolag 24 a 23 ABA-Skol AB 23 Förbandsmaterial AB 23 Stjärnafyrkant 23 bowlinghallen 22 Hemköp 22 NK 22 On Off 22, 21 Buketten Umeå 21 Kubex import AB Glaspolen 21 Ohlsons Tyger 21 Synoptik 21 Synoptik Sweden AB, Kungsg 62 21 Analys & Strategi
4Sound 20 COOP Nära 20 Inspiration 20 Selga Umeå 20 Statoil 20 ULTRA Buss 20 Clas ohlssons 19 Clas Olssons 19 IKEA Sundsvall 19 MAXI 19 SELGA - Elinstallationsmaterial 19 Valfri restaurang 19 Great Eastern 18 ICA Maxi stormarknad 18 NKV kontorsvaror 18 SF Bio 18 taxi kurir 18 Åhléns 18 Buss 17 Busspoolen 17 Cafeterian Östra 17 djurmagasinet 17 Dovamyra 17 Frittval 17 Göstas Buss 17 Kjell och co 17 NJ Bäcklunds 17 svanström 17 Umeå simhall 17 AGA Gas AB/Umeå Tidningstrp 16 Bibliotekscaféet 16 Cafeterian Mimer 16 Coop forum Umeå 16 Djurmagazinet 16 fastighetsproffsen 16 Husqvarna 16 Jobline 16 Kontorsvaruhuset 16 Leverantör okänd 16 Privab 16 restaurang 16 SF 16 Ullas Blomshop 16 Violinmakare NB AB 16 Baggböle Herrgård 15 CARE 15 Costas 15 Electrolux Home 15 Fotohörnan 15 g 15 42 Analys & Strategi
Glödheta 15 Icahörnan 15 Indiska 15 Länstrafiken i Västerbotten 15 Läromedia Bokhandel Örebro AB 15 Microshop AB 15 Norra trä och bygg 15 Nymans Däck 15 Peters massageterapi 15 Returbutiken 15 Umeå sportpriser 15 Cafe Mimer 14 Claes Olssons 14 Finas Konditori 14 ICA Berghem 14 ICA Maxi, Umeå 14 Kontorscenter 14 Lekolar 14 Leos lekland 14 OBS 14 Returmarknad 14 Teliabutiken 14 Ahlsell 13 B 13 Beijer 13 Blomsterkiosken 13 Bäcklunds NJ AB 13 Cafeterian MIDGÅRD 13 Clas Ohlsson AB 13 Clas Olsson, Umeå 13 DUÅ 13 ICA Supermarket Ålidhem 13 Ica Sävar kundnr 43 13 Preem Sävar 13 Restaurang Garaget 13 SF filmstaden 13 Skeppsviks Herrgård 13 Village 13 Östras cafeteria 13 Översten 13 allmiljö 12 Berendsen 12 Claes Ohlssons 12 cm cykel 12 enl spec 12 Eurocar 12 Hemslöjden 12 Ica Fyrklövern 12 ICA Gourmet Kund nr 2298 12 Lekstugan 12 Mias Lustgård 12 Myrorna 12 Nordsjö Färg Umeå 12 Analys & Strategi
Olssons tyg 12 Paradisbadet 12 Presenta 12 Restaurang TC 12 selga 12 Sporthuset 12 Swesafe 12 Sävar Livsmedel 12 Teatercaféet 12 Valfritt inköpsställe 12 ÖoB 12 Bejers 11 Blixt Sport 11 boom 11 Carstedts 11 Cyber Photo 11 Gå och löpkliniken 11 Ica supermarket 11 Input Interiör Nord AB (Nordkontor) 11 JRR Automater AB (Kaffecenter) 11 konstnärsshoppen 11 Lövgrens blommor 11 Mio 11 Nolia 11 Nordströms EL 11 Ohlssons tyger och stuvar 11 OK/Q8 11 Restaurang Balder 11 Restaurang Costas 11 Tiimari 11 Times Kitchen 11 Åkerbloms bokhandel, Umeå 11 Åkerbloms Umeå 11 Annas fest och mat 10 Apoteket Renen 10 BarnensHus 10 Bilprovningen 10 Blomstergården 10 Bokia 10 Cafeterian 10 Caparol 10 Clas Ohlson Umeå 10 El-Giganten 10 Finas Hembageri AB 10 Fritt val 10 Guldfynd 10 Kontorscenter AB 10 Lycksele Djurpark 10 LÅSKEDJAN 10 Mediamarkt 10 OK 10 44 Analys & Strategi
Panduro Hobby 10 Papperskedjan 10 plano maskin 10 Prova 10 Restaurang Rex 10 Restaurang Umestan 10 Restaurang Vildmannen 10 Rex Bar och Grill 10 Se o synas 10 Synoptik Sweden AB, butik 654 10 Sävar ICA 10 tehörnan 10 Teknikmagasinet 10 The Phone House 10 Vildmannen 10 XXXXXX 10 Analys & Strategi
Bilaga 2 Emissionsfaktorer i stadsmiljö för en medium weight lorry 14-28 ton, euro III. Källa: NTM Emissionsfaktor för [g/km] HC 1,41 CO 6,15 NOx 23,5 PM 0,59 CO2 2620,8 CH4 0,028 SOx 0,003 46 Analys & Strategi
Bilaga 3 Nedan visas en tabell som kan fungerar som ett hjälpmedel för att analysera olika alternativa distributionsmodeller utifrån olika varutyper. En uppdelning av varutyperna har gjorts i livsmedel, förbrukningsmaterial och expressgods eftersom olika krav ställs på de olika grupperna. Allt gods i samma system Livsmedel Alternativ till samdistributionssystem Förbrukningsmaterial Expressgods 1. Endast en transportör +/- +/- +/- +/- Transportörens terminal Exklusivitetsavtal, endast Umeå kommuns transporter 2. Endast en transportör +/- +/- +/- +/- Transportörens terminal Samlastning får ske med transportörens övriga transportuppdrag 3. Endast en transportör +/- +/- +/- +/- Terminalen ägs av kommunen eller fristående aktör Exklusivitetsavtal, endast Umeå kommuns transporter 4. Flera transportörer involverade, uppdelning efter zoner +/- +/- +/- +/- Terminalen ägs av Umeå kommun eller fristående aktör Samlastning får ske med transportörens övriga transportuppdrag Analys & Strategi
WSP Analys & Strategi Rullagergatan 4 402 51 Göteborg Telefon 031-727 25 00 Fax 031-727 25 01 www.wspgroup.se