Verksamhetsplan 2015 för projektet Biosfärkandidat Voxnadalen Reviderad 2015-03-02 1. Övergripande mål 2015 är projektets andra år och huvudfokus ligger i att kartlägga vad vi redan har och vad som fattas för att kunna göra en ansökan och bli ett biosfärområde. Det huvudsakliga målet med projektet är att 2017 vara ett av UNESCO godkänt Biosfärområde. Kandidatperioden/projektet avslutas i och med att en fullständig ansökan skickas in till Sveriges regering och vidare till UNESCO i Paris. Under hela kandidatperioden arbetar vi med vårt modellområde för att skapa helhetslösningar i aktiv samverkan med de aktörer som använder landskapet. Vi fokuserar på att hitta och skapa strukturer som främjar naturvården, kulturmiljön och en hållbar samhällsutveckling. Genom att utgå från principen Bruka utan att förbruka och nyckelorden: bevara, utveckla och stödja är målet att bli ett modellområde för hållbar utveckling. Verksamheten ska ha sikte på hållbart företagande hos främst små och medelstora företag och ske i enlighet med länsstyrelsens policy för inkludering. 2. Verksamhetsplan Verksamhet som har en tydlig koppling till någon av projektets samrådsgrupper har samlats under en gemensam rubrik. Verksamhet som är mera gränsöverskridande eller inte har kopplingar till en speciell samrådsgrupp ligger under rubriken övrig verksamhet. Arbetsgruppen ska sträva efter att där så är möjligt arbeta med uppföljningsbarhet och tydligare mål, delmål och avstämningspunkter. 2.1 Projektets mål är att göra en ansökan om att bli biosfärområde. Under detta år arbetar vi med ansökningsmallen för att få en tydlig bild av vad vi har och vad som fattas. Zoneringen kommer att göras i stora drag eftersom det troligen inte tillkommer många nya kärnområden fram till 2017. Arbetet utföras löpande under årets gång av arbetsgruppen och biosfärkontoret under ledning av koordinatoren. Sida 1 (6)
2.2 Verksamhet kopplad till samrådsgrupper Odlingslandskapet och fäbodskogen Arbetet med att knyta an såväl det kulturhistoriska perspektivet som jordbruksperspektivet till fäbodskogen behöver fortsätta. Detta görs genom att: Anordna möten för att inspirera till ökad användning av fäbodar som betesmarker och annan drift. Inleda samtal med Ljusdals kommun och Järvsö hembygdsförening angående deras LONA-projekt: Hållbara fäbodvallar. Använda Våsbo kulturreservat och sambrukarförening som ett modellområde. Rovdjursfrågan Målet är att i samverkan med djurhållare och intressenter inom friluftslivet utveckla fungerande lösningar så att djurhållning med lösdrift och ett aktivt friluftsliv fortfarande är möjligt mot bakgrund av närvaron av rovdjur. Lokala möten där rovdjursfrågan diskuteras kommer att ordnas i samarbete med De 5 Stora och involvera länssstyrelsens rovdjurhandläggare. Dialogmötena kommer i första omgång utgå ifrån ett brukarperspektiv, men utvecklas senare till att innefatta även jägare och det övriga fritidslivet. Använda Svedbovallen i Ljusdals kommun som ett modellområde för lösgående djur på skogsbete. Fiske- och vattenfrågor Vattnets betydelse är central i det tänkta biosfärområdet och i och med vattenförvaltningen, tillämpningen av EU s ramdirektiv för vatten, ställs större krav på att våra vatten ska ha god ekologisk status. En stor del i detta är att tillse att rätt förutsättningar för ett rikt liv i och i kring våra vattendrag skapas. Vattendrag behöver inventeras och åtgärdsförslag tas fram. I detta arbete har fiskevårdsområdesföreningarna en viktig roll. Anordna möten med fiskevårdsområdesföreningar tillsammans med länsstyrelsen och kommunens Fritidsförvaltning. Samtala med grannkommunernas naturvårdsansvariga om samarbete i vatten- och fiskefrågor. Stötta Ovanåkers kommun i eventuella LONA- och LOVA-projekt kopplade till vattenmiljöer. Sida 2 (6)
Skogen Det ligger stora potentialer i att utveckla skogslandskapen med kopplingar mot bland annat, miljö, friluftsliv, turism och entreprenörsskap. Inleda samtal med Sveakog och andra skogsbolag om skogliga frågor inom biosfärkandidaturen. Diskutera bland annat utveckling av Sveaskogs Ekopark Grytaberg och Vattenlandskap Voxnan. Integration Integration och inkludering är en naturlig del i biosfärprojektets arbete. Invandrares kunskap och erfarenheter kan berika vår bygd och vårt samhälle och bidra till att skapa det hållbara biosfärområdet. Biosfärprojektet kommer att söka samarbeten med aktörer inom integration. Det hållbara landskapet Kunskap och engagemang bland jordbrukare och andra företagare inom de areella näringarna är en central och viktig del för att bli ett hållbart modellområde. Anordna möten mellan jordbrukare och länsstyrelssen för att orientera om de nya jordbruksstöden och möjligheterna inom det nya Landsbygdsprogrammet. Arbeta vidare med och uppdatera delar av Detaljerad Landskapanalys för Sässmanområdet. Inleda samtal med lokala organistioner för att uppmuntra till en lokal livsmedelsproduktion. T.ex. RättVisAlfta och LRF. Inventering av naturvärdena inom ett antal fäboder för att kunna prioritera åtgärder och utvecklingsinsatser. Turism och entreprenörskap Inom området finns stora möjligheter att utveckla turism och entreprenörskap kopplat till bland annat fiske, kulturarv, friluftsliv, cykling, paddling m.m. Ha fortsatt kontakt med turistorganisationerna i Ovanåker, Ljusdal och Bollnäs kommuner samt Destination Järvsö för att se hur turism och näringsverksamhet för små och medelstora företag kan utvecklas. Arrangera en studieresa för turistföretagare. Sida 3 (6)
Kulturmiljöer Målsättningen för biosfärprojektets kulturmiljösektion är att skapa bevarandeförutsättningar för de områden som har höga kulturhistoriska värden och som redan finns skyddade genom kommunens och länsstyrelsens bestämmelser. Ett arbete kommer att göras för att identifiera kulturhistoriskt viktiga platser och förstärka biosfärens kärnområden genom ökad och mer preciserad kunskap om vad det kulturhistoriska värdet består. De kulturhistoriska värdena omfattar kulturlandskapet, bevarad bebyggelse, fornlämningar och muntlig tradition. Inhämtad kunskap ska kommuniceras ut till boende i områdena och tjänstemän som handlägger ärenden inom kommunen och länsstyrelsen. Allt arbete redovisas på sådant sätt att det blir användbart i biosfäransökan som är kandidatperiodens slutmål. Bevarandevärda och hotade kulturmiljöer och byggnadstyper, t.ex. de outnyttjade ekonomibyggnader som fäbodar och skogskojar utgör samt fornlämningar i skogen, behöver identifieras och lyftas fram i en typ av, rödlistning, med målet att bevara. Arbetet sker genom besök på plats och redovisas med text, som också beskriver hotbilden, och kartor. Lokaltypiska byggnader och arkitekturyttringar behöver identifieras och lyftas fram t.ex. pastellfärgade hälsingegårdar, stora ladugårdar, tidig industri, brokvistar m.m. Genom ett bildspel med tillhörande föredrag kan allmänheten, främst lokalbefolkningen, få ökad kunskap om traktens lokala särdrag som kan stärka den lokala identiteten. Lokaltypiska fornlämningar uppmärksammas genom Projekt Insjögravar där externa medel söks till en förstudie om järnhanteringens uppsving på 600-talet e.kr. Enligt förslag från biosfärprojektets kick-off, 2014-10-09, kommer uppmärksamhet bl.a. riktas mot pilgrimslederna, Knåda marknad, självförsörjning, årstidsväxlingarna med koppling människa och natur, elektrifieringen, vattenkraften och industrialiseringen. En översiktlig kartbild upprättas med information om var dessa platser finns i förhållande till tänkta kärnområden och vad de kan tänkas tillföra kulturmiljön om de förstärks och lyfts fram. Initiera och sammankalla framtidspanelen samt inleda diskussioner. Genom en framtidspanel kan diskussioner kring värden, möjligheter och svårigheter med att bo och förvalta kulturhistoriskt värdefull bebyggelse påbörjas. Panelen består företrädesvis av yngre familjer som flyttat in eller flyttat hem och ska förvalta bondgårdar som numera inte brukas traditionellt. Panelen kommer sannolikt att vara en idéspruta och förslag till aktiviteter kan fångas upp och bearbetas. Tanken är att panelen ska träffas hemma hos varandra för att kunna se hur andra har arbetat med sina gårdar när det gäller praktiska frågor. Utveckla kontakten med högskolor och univerisitet för att erbjuda förslag på uppsatsämnen till studenter, knyta yngre forskare till biosfärarbetet och skapa möjligheter till handledar tid för dessa inom kulturmiljöområdet. Utveckla kontakten med högskolor, universitet, näringslivet och andra aktörer genom att ordna seminarier och workshops på temat Kyrkspån (genomförs 10-11 februari 2015) och Järn och kolning. Seminarierna anordnas för att få ut den senaste ämnesforskningen till de praktiska utövarna och beställarna av arbeten genomförs seminarierna lokalt i Sida 4 (6)
kommunen. Extern finansiering och samverkan med många parter blir nödvändigt för genomförandet, vilket gynnar biosfärens nätverk och ger en långsiktig möjlighet till samarbete. 2.3 Övrig verksamhet Fortsätta med lokal, kommunal och regional informationsspridning, dialog och förankring. Stödja Ovanåkers kommuns Översiktsplanarbete. Upprätta Biosfärhemsida under Ovanåkers kommuns hemsida. Exponera nyheter, rapporter och inventeringar, samt förankra Biosfärprojektet. Fånga upp idéer och tankar från allmänheten via Biosfärhemsidan, e-post och blogg. Arbeta för att sammanställa befintliga data, rapporter, inventeringar som underlag för prioritering av nya åtgätder och inventeringar samt erhålla en bas för att utforma ansökan om biosfärområde. Verka för att vara en länk mellan myndigheter och allmänhet. Anordna Temavandringar för att förstärka det lokala engagemang. (Under åren 2013-2014 har vandringar inom Sässmanomådet arrangerats. Dessa vandringar har varit välbesökta och en fortsättning har efterfrågats av deltagarna. Kommande vandringar kommer inte att vara begränsade till Sässmanområdet.) Anordna kunskapsseminarier i aktuella frågor som integration, hållbarhet och närodlat mat. Vidare inom kulturteman som klockstaplar, kyrkspån och trätjära samt järnhantering för att lyfta fram Voxna bruk, Svabensverk och fornlämningarna längs Voxnans nordliga del. Genom möten och dialog arbeta för en förankrad zoonering och utformning av biosfärområdet. Fortsätta arbetet med att i dialog med Svenska MAB skissa på en zonering av det tilltänkta biosfärområdets indelning i kärn- buffert- och utvecklingsområden mot bakgrund av inveteringar och sammanställning av data. Fortsatta samtal med Ljusdals- och Bollnäs kommuner angående det tilltänkta biosfärområdets avgränsning. (Detta gäller främst utvidgning mot Hamra Nationalpark, Fågelsjö och älven Voxnan.) Sida 5 (6)
Arbeta med att initiera och stötta projekt och eventuellt starta delprojekt. Knyta an till kommunens LONA-projekt för 2015 och undersöka hur de kan gynna biosfärprojektet. (Detta gäller under förutsättning att medel beviljas.) Stödja Ovanåkers kommun i ansökan av LONA-medel för 2016 och LBU-medel när nya landsbygdsprogrammet träder i kraft. Söka samarbete med universitet och högskolar för att knyta forskning till biosfärprojektet inom i första hand natur- och kulturvetenskap. Forsätta kontakten med Göteborgs Universitet och Centrum för Biologisk Mångfall inom Sveriges Lantbruksuniversitet. Undersöka möjlighet till ytterligare kontakter inom universitet och högskolor. Undersöka möjligheten att ha praktikanter och studenter som gör t.ex praktik eller examensarbeten inom projektet. Delta i nationella MAB-aktiviteter. (Under året äger ett antal möten rum inom olika svenska biosfärområden. Dessa kan vara av intressen för biosfärprojekts arbete.) Anordna nationell MAB-workshop under hösten 2015 (september/oktober). (Svenska MAB-nätverket har sedan 2005 samlats årligen för att under ett par dagar sätta fokus på ett särskilt tema. I år är det vår tur att annordna denna workshop.) Påbörja samtal med Unesco och framförallt svenska MAB för att sätta upp riktlinjer och ramar i det kommande arbetet med en ansökan om att bli ett biosfärområde. Anordna möten med bl.a. Johanna MacTaggart, koordinator för svenska MAB och Sveriges representant i den globala styrelsen för Unescos biosfärprogram. Hålla kontakt- och samarbeta med övriga svenska och även utländska biosfärområden av intresse för vårt biosfärprojekt. Årsstämma annordnas i samband med MAB-workshopen. Upprätta och redovisa en lägesrapport inklusive ekonomisk redovisning var tredje månad och rekvirera pengar från Naturvårdsverket och Region Gävleborg. Årligen upprätta verksamhetsberättelse, budget och reviderad verksamhetsplan. Sida 6 (6)