m Sammanträdesdatum TRANAs KOMMUN 2014-10-07 Sida 19 (32) - KOMMUNSTRYRELSENS AU SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 169 Dnr 522/14 Handlingsplan för samverkan mellan Polis-Kommun 2014-2016 Rikspolisstyrelsen beslutade 2008 att de lokala polismyndigheterna och kommunerna utifrån, gemensam problembild ska teckna överenskommelse om samverkan samt planera gemensamma insatser med målet at skapa en trygg och säker kommun. En revidering av överenskommelsen från 2010 har genomförts aven arbetsgrupp bestående av representanter från Tranås kommuns förvaltningar och Polismyndigheten i Jönköpings län, Höglandet. Kommunstyrelsen föreslogs besluta att bifalla föreslagen överenskommelse gällande Samverkan mellan Polisen och Tranås kommun för perioden 2014-2016. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att bifalla föreslagen överenskommelse gällande Samverkan mellan Polisen och Tranås kommun för perioden 2014-2016. Expedieras till Kommunstyrelsen
SAMVERKAN POLIS-KOMMUN HANDLINGSPLAN 2014-2016
HANDLINGSPLAN SAMVERKAN POLIS KOMMUN 2014-2016 Antagen av KS 2014-xx-xx BAKGRUND Lokalt brottsförebyggande arbete är en viktig gemensam fråga för flera aktörer i samhället, inte minst för polis och kommun. Ett viktigt steg i det brottsförebyggande arbetet är att polisen och kommunen samordnar sina insatser. Rikspolisstyrelsen beslutade 2008 att lokala polisverksamheter runt om i landet skall utveckla sin samverkan med kommunerna. Utifrån en gemensam problembild skall kommun och polis teckna överenskommelse samt planera gemensamma insatser med målet att skapa en trygg och säker kommun. Det övergripande syftet med denna överenskommelse om samverkan är att: Utveckla redan fungerande samarbetsformer inom det brottsförebyggande området mellan Tranås kommun, Polisen samt andra organisa tioner som kan bli aktuella Minska brottsligheten i Tranås kommun Tranås kommun och polisen har ett bra och väletablerat samarbete som fokuserar på att minska brottsligheten och öka tryggheten i kommunen. Samarbetet formaliserades första gången 2010 genom en handlingsplan med konkreta åtgärder och tydligt utpekat ansvar för varje åtgärd. Handlingsplanen är nu reviderad och löper under åren 2014-2016. Innehållet i handlingsplanen har ett framåtsyftande fokus. Polis och kommun har, vid sidan om innehållet i denna handlingsplan, kvar sina ordinarie åtaganden som beslutas inom respektive organisations ordinarie förvaltning. KORT FAKTA OM TRANÅS KOMMUN Tranås kommun har drygt 18 000 invånare fördelat på fem tätorter där Tranås är den största. Övriga tätorter är Sommen, Gripenberg, Linderås och Adelöv. I Tranås tätort bor ca 15 000 invånare. Kommunens övergripande mål är att kommunen år 2025 ska ha 20 000 invånare. Kommunen korsas av två viktiga riksvägar samt järnvägen via södra stambanan. Närheten till stambanan gör att polisarbetet ökar, då kriminella element ofta tar sig till Tranås på ett ganska enkelt sätt. Kriminella kommer till Tranås bl.a. för att göra affärer med olika droger och narkotika. Sysselsättningen i kommunen präglas av tillverkningsindustrin i olika former. Arbetslöshetsstatistiken i kommunen har under de senaste åren ökat och visar tyvärr en uppåtgående trend. Jämfört med länet ligger Tranås kommun dessutom på höga tal, framförallt vad gäller arbetslösheten bland ungdomar (16-24 år). GEMENSAM PROBLEMBILD Erfarenheter av samverkan i brottsförebyggande arbete visar på vikten av en gemensam lägesbild av de lokala problemen. Inom Tranås kommun finns en lokal brottsförebyggande grupp (LOK-BRO). LOK-BRO verkar för utveckling av det brottsförebyggande arbetet, stödjer tvärsektoriella insatser samt ser till att samordning sker av åtgärder inom det brottsförebyggande arbetet. LOK-BRO är placerad 2 15
SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Tillsammans bör kommunen och polisen informera om brottsförebyggande frågor och insatser på ett sätt som skapar trygghet i kommunen. Det är viktigt att skapa en bild av samlade samhällsresurser hos allmänheten och att vi tillsammans skapar trygghet. Information kan spridas via media, via informationsträffar eller riktad skriftlig information till medborgarna exempelvis genom tidningen Tranås Direkt. En väl fungerande brottsförebyggande grupp på lokal nivå (LOK-BRO) och aktiva närpoliser som utbyter information i syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten är viktigt. Andra former av samverkansgrupper är också viktiga i sammanhanget. Handlingsplanen ska årligen följas upp och eventuellt justeras. Handlingsplanen ska revideras vartannat år eller vid behov. Redovisning av åtgärderna sker kontinuerligt på sammanträden med LOK-BRO. En årlig sammanställning av åtgärderna kan göras om det efterfrågas. Polisen rapporterar alltid vid LOK-BRO s första möte för året, där Samhällsskydd & beredskap är sammankallande, en sammanställning av tidigare års brottsstatistik utifrån ett, av LOK-BRO, antal valda brottsområden. Statistiken hämtas från polisens HOBIT system (händelse och brottsinformation) samt PUM-A (verktyg för gemensam dokumentation av all operativ polisverksamhet). under Samhällsskydd & beredskap och ordförande är Räddningschefen. Gruppen träffas minst fyra gånger varje år. Deltagare i LOK-BRO är representanter från kommunens förvaltningar och polisen. Vid sammanträdena utbyts information om situationen i kommunen och olika projekt och åtgärder som genomförs eller planeras presenteras. Även uppföljning av brottsstatistik och olika åtgärder görs inom LOK-BRO. LOK-BRO s arbete samt underlag från polisen såsom brottsstatistik, resultat från trygghetsundersökningar och polisiär erfarenhet samt underlag från kommunen såsom drogvaneundersökning och befolkningsuppgifter har legat till grund för en gemensam problembild. Denna handlingsplan är antagen av kommunstyrelsen samt polismyndigheten i Jönköpings län 2014-XX-XX. Anders Wilander Kommunstyrelsens ordförande Tranås kommun Christer Edlund Polisenhetschef Höglandet Polismyndigheten i Jönköpings län 14 3
HANDLINGSPLAN 2014-2016 Detta dokument är Tranås kommuns och Polisenhet Höglandets gemensamma mål- och åtgärdsplan för det brottsförebyggande arbetet i Tranås kommun under 2014 till 2016. Utifrån en gemensam problembild har parterna kommit fram till att särskild uppmärksamhet ska riktas mot fyra huvudområden: Våld i offentlig miljö Inbrott i bostad Trafikbrott Alkohol och droger bland unga INLEDNING I Tranås kommuns medborgarundersökning 2012, framkommer det att 58 procent upplever kommunen som en trygg kommun att leva och bo i. Detta är en ökning med 7 procent i jämförelse med undersökningen från hösten 2010. Den yngre generationen (18 44 år) känner sig tryggare, medan den äldre generationen (45 och äldre) känner sig mer otrygg ju äldre man blir. Män känner sig ofta tryggare än kvinnor. Den totala bilden stämmer väl överens med genomsnittet i hela riket. Det är viktigt att understryka att både erfarenheter och forskning pekar på att det finns ett tydligt samband mellan brott och alkohol och narkotika. Ungdomar är en särskilt prioriterad grupp, eftersom riskbruk/missbruk av alkohol och droger i unga år oftast leder till fortsatt missbruk och en ökad risk för utanförskap senare i livet. Det är därför viktigt att samhället satsar på förebyggande åtgärder som information och utbildning om alkohol och drogers påverkan för att bryta trenden så tidigt som möjligt. Man bör också satsa på tidiga insatser för ungdomar i riskzonen, vilket inte enbart är en vinst för individen och dess anhöriga utan även för samhället i stort. ÅTGÄRDSPROGRAM Parternas strävan, utifrån sina respektive uppdrag, är att i första hand förstärka det förebyggande arbetet och i andra hand det avhjälpande arbetet inom nedan angivna problemområden. Syftet med denna handlingsplan är att samverkan ska ske mellan ansvariga aktörer. Alkoholkonsumtion åk 9 2009 2011 2013 Pojkar 30,8 31,3(20st) 30,4(24st) Flickor 57,7 46,4(39st) 33,3(18st) Total - 79,6(148) 68,4(134) Alkoholkonsumtion åk 2 gymnasiet 2010 2013 Pojkar 73(80) 72,9(62st) Flickor 66(66) 64,7(44st) Total 78(209) 55,8(154) 2010 2013 Pojkar 7(14st) 10,5(9st) Flickor 4(8st) 5,9(4st) Total 78(209) 55,8(154) Aktivitet Ansvarig Samverkande parter Utförd senast Riktade insatser mot alkohol och droger Polis Drogkonsumtion åk 9 Socialtjänsten, BUförvaltningen 2011 2013 Pojkar 0 0 Flickor 0 11,3(6st) Total 79,6(148) 68,4(134) Drogkonsumtion åk 2 gymnasiet Antalet anmälda våldsbrott i Tranås har ökat något i jämförelse med förra året, medan anmälda stöld- och tillgreppsbrott har minskat. I den kommunala risk- och sårbarhetsanalysen, som antogs av kommunstyrelsen våren 2012, visar att våld och tillgreppsbrott är de påfrestningar och konsekvenser som mest frekvent drabbar kommuninnevånarna. I 2013 års öppna jämförelser från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) samt SKL (Sveriges kommuner och Landsting), visar man på att oron upplevs som störst för bostadsinbrott, men det finns även upplevd oro för misshandel eller överfall. Arbeta enligt Kronobergsmodellen Informationsinsatser för ungdomar på gymnasiet ÅK 2 Information om alkohol och droger till föräldrar Möte med ungdomar i riskzonen. Polis Socialtjänsten BU-förvaltningen BU-förvaltningen, Elevhälsan Socialtjänsten, Elevhälsan Polis, Samhällsskydd & beredskap, Landstinget, Länsstyrelsen, Folkhälsosamordnare, Alkoholhandläggare Polis, Socialtjänsten, Landstinget, Vilja Polis, BU-förvaltningen, Kultur & fritidsförvaltningen via EPIC Våren 2015, sedan 1 gång/år 4 13
ALKOHOL OCH DROGER BLAND UNGA PROBLEMBILD Tranås kommun har ett förhållandevis högt antal drogrelaterade problem jämfört med andra likvärdiga kommuner. Det finns en tydlig koppling mellan alkohol, narkotika och brottsutvecklingen i kommunen. Problematiken har funnits genom åren och finns fortfarande, och särskilt negativ bedöms utvecklingen av missbruk av droger vara. För att minska omfattningen av missbruk i kommunen, måste både polis och kom- mun arbeta gemensamt mot samma mål. Generellt sett visar statistiken att trenden är på nedåtgående både när det gäller konsumtion av alkohol och droger bland unga och detta gäller även för Tranås del. Likväl har cirka 30 procent av elever i åk 9 och cirka 70 procent av eleverna i åk 2 på gymnasiet druckit alkohol någon gång det senaste året. Runt 10 procent av eleverna i åk 9 och åk 2 på gymnasiet har någon gång använt narkotika (Folkhälsoenkät Ung 2013). För att trenden ska fortsätta minska när det kommer till konsumtion av alkohol och droger bland ungdomar så måste polisen och kommunens olika verksamheter samverka kring dessa frågor. En viktig resurs i detta arbete är Vilja som har funnits i kommunen sedan 2012. Vilja är en verksamhet som drivs av Beroendeenheten och Familjeverksamheten och möter målgruppen ungdomar 13-20 år som dricker för mycket alkohol eller tar andra droger. De ger även stöd till föräldrar och vänner till dessa ungdomar. Vilja ger även rådgivning och information om alkohol och andra droger. Viljas samverkanspartner är främst elevhälsan, socialtjänstens barn- och ungdomshandläggare samt polisen. det svårare och mindre lockande för ungdomar att dricka alkohol ute på stan. Den ena delen av arbetet är riktat mot ungdomarna själva och den andra delen mot langare. I förlängningen är målet att minska ungdomsvåldet i offentlig miljö. Kronobergsmodellen går ut på att polisen beslagtar och förstör alkohol från minderåriga ungdomar och kontaktar både socialtjänsten samt deras föräldrar. En ytterligare åtgärd är att identifiera och ingripa mot kända langare. På nästa sida är kort information om utvecklingen de senas- te åren. Siffrorna visar alkohol- och drogkonsumtion i åk 9 i grundskolan och åk 2 på gymnasiet i Tranås kommun. Antal elever som svarat redovisas inom parantes. Statistiken är hämtad från Folkhälsoenkät Ung och Ungdomars drogvanor 2010. Folkhälsoenkät Ung kommer fortsättningsvis att genomföras vartannat år. ÅTGÄRDER FÖR ALKOHOL OCH DROGER BLAND UNGA Mål: Att sänka konsumtionen av alkohol och droger. Att informera ungdomar om alkohol- och drogers påverkan. Indikator: Den stigande trenden i ungdomars alkohol- och drogvanor. Källa för mätning: Lokal polisiär statistik, BRÅ En metod som polismyndigheten i Jönköpings län arbetar med är Kronobergsmodellen. Kronobergsmodellen är en arbetsmetod som syftar till att göra Illustration: Staffan Nylander 12 5
VÅLD I OFFENTLIG MILJÖ PROBLEMBILD En av polisens utmaningar i Rikspolischefens inriktningar är att våldet ska minska. Polisens uppgift är att förebygga och ingripa mot brott som riktar sig mot människors liv och hälsa. De ska ha en hög närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor. I polisens händelse- och brottsinformationstjänst (HOBIT) finns brottsstatistik på lokal nivå som detaljerat kan visa hur brottsligheten fördelas mellan olika platser och olika tider på dygnet. Av den framkommer att våldsbrotten i Tranås kommun är centrerade till kärnan av Tranås tätort. Det är främst runt torget och i närliggande områden våldsbrotten sker frekvent. Oftast sker våldsbrotten under fredag- och lördagnätter och då som regel mellan 22:00 03:00. Vid våld i offentlig miljö är alkohol inblandat cirka 7 av 10 gånger. Ofta handlar det om nöjesrelaterade misshandelsbrott. Generellt sett brukar både gärningsman och offer vara under 24 år. Det finns beräkningar för vad våldsbrott i offentlig miljö kostar samhället. Vi fingerar ett fall där förövaren Torsten misshandlar två personer, Kalle och Ivar. Kalle klarar sig med relativt lindriga skador medan brottsoffret Ivar blir permanent invalidiserad av misshandeln. Den sammanlagda kostnaden för denna typ av misshandel kan då uppgå till cirka 70 miljoner kronor under de tre personernas livslopp. Eftersom en stor del av våldet i offentlig miljö begås av unga människor (främst unga män) riskerar brotten också att förstöra framtiden för dessa ungdomar. Utöver kostnaden för samhället och det lidande det kan innebära för den som utsätts för våldet, kan våldet som sker även minska allmänhetens känsla av trygghet och säkerhet. Nedan är kort information om utvecklingen de sista tre åren. Siffrorna visar antalet anmälda våldsbrott i Tranås kommun och är hämtade ur polisens statistikprogram HOBIT. 2011 2012 2013 76 44 60 ÅTGÄRDER FÖR VÅLD I OFFENTLIG MILJÖ Mål: Våldsbrott i offentlig miljö, i synnerhet Tranås Stadskärna med torget och närliggande områden, ska minska under 2014-2016 i jämförelse med 2011-2013. Källa för mätning: Lokal polisiär brottsstatistik (HOBIT) för att mäta våldsbrott i offentlig miljö. Öppna jämförelser, BRÅ Aktivitet Ansvarig Samverkande parter Utförd senast Övervakning av fordonstrafiken när risken är Polis som störst, kvällar/nätter helger. Trafikkontroller på kommunens vägnät Polis Tips från allmänheten Vid behov Trafikreglerande beslut för att underlätta polisens övervakning samt ge möjligheter att ingripa och begränsa tillgängligheten för motordrivna fordon på kvälls/nattetid. Information om trafiksäkerhet för högstadiet ÅK 8 Upprätthålla metoden Smadit (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsskydd & beredskap Polis Polis, BUförvaltningen, NTF, MHF Kultur & samt vid behov Hösten 2014, sedan 1 gång/år Polis Socialtjänsten Illustration: Staffan Nylander Foto: Polisen 6 11
Trafikbrott PROBLEMBILD Biltrafik i centrala Tranås är sedan lång tid tillbaka intensiv. Trafiken minskade betydligt när man lade RV 32 utanför Tranås tätort, men fortfarande är Storgatan en mycket trafikerad väg. Även i kommunens andra tätorter, där RV 32 löper rakt igenom samhället Sommen och där RV 133 löper genom både Gripenberg och Linderås, är det mycket trafik. Mycket av trafiken i dessa småorter är tung, vilket också innebär att det transporteras en mängd farligt gods genom samhällena. I Tranås tätort har man de senaste åren förbjudit genomfart för tung trafik. Man har även anlagt ett Shared space i anslutning till torget, vilket har sänkt hastigheten på motorfordon. Det förekommer också buskörningar och vårdslös körning, vilket enligt polisens erfarenhet är främst unga män som står för. De ger sken av att inte förstå konsekvenserna av sitt handlande som kan innebära fara för liv och egendomsskador för andra människor. Vid rattfylleri ska man använda sig av SMADIT (Samverkan Mot Alkohol och Droger I Trafiken), som är en metod där polis, sjukvård och socialtjänst samarbetar för att få rattfyllerister att snabbt komma under behandling och rehabilitering. Huvudtanken med SMADIT är att rattfylleristen ska få ett erbjudande av polisen om samtal med socialtjänst eller beroendevård i samband med att hon eller han ertappats rattonykter. Erbjudandet ska ske så fort som möjligt och helst inom 24 timmar. Rattfylleri innebär både påverkan av alkohol och droger. I Jönköpings län ska alla kommuner och polisen arbeta enligt metoden. Målsättningen är att alla i Tranås som blivit stoppade och där man misstänker att det handlar om drog- eller rattfylleri, ska få erbjudande om SMADIT. Nedan är kort information om utvecklingen de sista tre åren. Siffrorna visar antalet lagförda personer för ratt- och drogfylleri i Tranås kommun och är hämtade från polisens statistikprogram HOBIT 2011 2012 2013 58 55 57 ÅTGÄRDER FÖR TRAFIKBROTT Mål: Säker trafikmiljö i hela kommunen. Källa för mätning: Antalet lagförda personer samt antal personer som erbjudits samtal (SMADIT). Illustration: Staffan Nylander Aktivitet Ansvarig Samverkande parter Utförd senast Ökad polisnärvaro Polis Kommunstyrelsen 2015 Ökad information och erbjudande om medling Socialtjänsten Polis Tillsyn enligt alkohollagen Polis, Alkoholhandläggare Polis, Alkoholhandläggare Upprätthålla metoden ansvarsfull alkoholservering Ökad närvaro av vuxna i centrum Illustration: Staffan Nylander Socialtjänsten Polis, Alkoholhandläggare Samhällsskydd & beredskap Socialtjänsten, EPIC Nattvandrarna, KRIS, Föräldragrupper, Folkhälsosamordnare Säkerhetssamordnare 10 7
INBROTT I BOSTAD PROBLEMBILD Inbrott i bostad står ofta för en liten andel av brotten i jämförelse med den totala brottsligheten. Däremot är det ett brott som skapar mycket oro eftersom det är mer kränkande än andra stöldbrott. Statistik över inbrott i bostad visar att en förändring har skett under 2000-talet. Denna förändring har inneburit att inbrotten i högre grad har kommit att begås under årets sista månader. Det kan i den lokala polisiära brottsstatistiken konstateras att merparten av inbrotten sker under dagtid och tidig kväll i Tranås kommun. Inbrotten är fördelade över hela kommunen, men är i högre grad koncentrerade till Tranås tätort. Inbrott sker ofta i skydd av anonymitet. Utan en djupgående analys är det svårt att säga om det rör sig om en organiserad kriminalitet eller om det är lokala gärningsmän. I jämförelse med andra höglandskommuner så har Tranås en svagt nedåtgående trend för inbrott i bostad, fast ändå en relativt hög siffra (över medelnivå i landet). Det är motiverat att fortsätta arbeta långsiktigt och förebyggande för att stödja denna utveckling. Illustration: Staffan Nylander Aktivitet Ansvarig Samverkande parter Utförd senast Utveckla och forma grannsamverkan Polis, samhällsskydd & beredskap Samtliga fastighetsägare och villaägare. Hyresgästföreningen 2015 Informationskampanjer om grannsamverkan Kartläggning av utsatta områden Patrullering i utsatta bostadsområden dag och kvällstid Info till brottsoffren om stöd från Brottsofferjouren Polis, samhällsskydd & beredskap Polis Polis Samtliga fastighetsägare och villaägare. Hyresgästföreningen Samhällsskydd & beredskap, Vaktbolag Samhällsskydd & beredskap, Vaktbolag, Andra kommunala enheter 2015 Polis Brottsofferjouren Vid varje händelse Nedan är kort information om utvecklingen de sista tre åren. Siffrorna visar antalet anmälda bostadsinbrott i Tranås kommun och är hämtad ur polisens statistikprogram HOBIT. 2011 2012 2013 48 46 48 ÅTGÄRDER FÖR INBROTT I BOSTAD Mål: Anmälda bostadsinbrott ska minska under 2014-2016 i jämförelse med 2011-2013. Källa för mätning: Inbrottsstöld i bostad (fullbordat och försök) (HOBIT), BRÅ 8 9