Fackskrivande och Skrivande som Process Johan Lindell (johan.lindell@kau.se)
Slutuppgi>erna PM @ll C- uppsats AD kommunicera vetenskap/ forskningskommunika@on A" kommunicera vetenskap Pressmeddelande. (23/5 1/6). (Johan) Journalis7sk text. (1/6 10/6). (Gary)
DEL 1 Bakomliggande antaganden
Vad karaktäriserar fackliderärt skrivande för dig?
FackliDerärt skrivande Vi har valt ad använda beteckningarna fackliderärt skrivande och facktexter som samlingsnamn på den typ av texter som du kommer i kontakt med i dina studier (Dysthe et al, 2000: 75). Synonymt med vetenskapligt skrivande. Sy>e ad med hjälp av konven@oner (tradi@oner) förmedla kunskap @ll samhället och/eller vetenskapen. Skriva för ad lära
Varför facktexter? Nödvändig studiekompetens Vik@g yrkeskompetens
Grundantanganden för Dysthe et al 1. Skrivandet är all@d kulturellt be@ngat 2. Skrivande är ad ta del av samtal. 3. Du lär dig ad skriva (inte bara genom ad öva på skrivandet) utan också genom ad läsa. 4. Samarbete är bra (se skrivargrupper ). 5. Självmedvetenhet är bra. 6. Man kan lära sig skriva vetenskapligt/fackligt (2000)
Retoriken yderligare ed bakomliggande antagande Without rhetorical tools it is impossible to teach an audience, even if the speaker had the most exact knowledge of the subject ur Aristotle s Rhetoric (Stanford Encyclopedia of Philosophy) I en perfekt värld full av ra@onella människor
Kommunika@on och retorik Meddelande Sändare Ethos Sändarens (talarens) trovärdighet. Vad utgör en trovärdig sändare?: 1.) prak@sk intelligens 2.) god karaktär 3.) goda inten@oner Logos Meddelandets (budskapets) logik. Två typer av logiska resonemang: 1.) induk@on 2.) deduk@on MoDagare Pathos Publikens (åhörarnas) emo@onella @llstånd som verktyg för övertygning.
Retorikens arbetsprocess Retoriken är processorienterad (Lindstedt, 2002) En väl genomförd retorisk arbetsprocess bör resultera i övertygning (dvs. en kommunika@v effekt) Relevant startpunkt för all typ av riktad kommunika@on så även fackskrivande.
Lindstedts 6 steg (kap. 4-8) 1. Intellec7o: ad förstå uppgi>en, t ex vem kommunicerar jag med? 2. Inven7o: innehållet 3. Disposi7o: disposi@on/struktur 4. Elocu7o: språklig dräkt - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 5. Memoria: minne/överföring 6. Ac7o/pronuncia7o: umörande/presenta@on
1.) Intellec@o (ad förstå uppgi>en) läsaren Kontexten budskapet målet @den genre
2.) Inven@o (innehållet) Logos, ethos, pathos som inriktningar på innehåll: - Logos: innehåll som fakta, sta@s@k, siffror, facktermer. (exempelvis i utredningar, vetenskapliga sammanhang) - Pathos: innehåll som väcker känslor, sympa@, hat, längtan (exempelvis i reklam: om du inte använder den här produkten kommer du vara oälskad ) - Ethos: innehåll som stärker sändarens trovärdighet, t ex en bra språklig dräkt (exempelvis i poli@ken, ledare, militären) RäD innehåll, @ll räd person, vid räd @dpunkt, i räd mängd och i räd form (Lindstedt, 2002, s. 43)
3.) Disposi@o (struktur och planering) Kommunika@on kräver struktur för ad nå fram. Den röda tråden = metafor för igenkänning och sammanhang.
Olika strukturer i olika sammanhang Den upp- och- ned- vända pyramiden i journalis@ken. Börja stort, sluta detaljerat. Film = presenta@on, fördjupning, konflikt, konfliktupplösning, avtoning (från det lilla @ll det stora ) Klassisk argumenta@v struktur (tal/text): Exordium vad behandlas? Narra7o kärnan i berädelsen, argumentet Proposi7o sammanfadning Argumenta7o för/motargument Conclusio - avslutning
4.) Elocu@o (den språkliga dräkten) Rent: språkrik@gt, korrekt Klart: begripligt för publiken/modagaren Utsmyckat: s@lfigurer (metaforer, metonymi etc) för ad exemplifiera och förklara Passande: språket är sekundärt @ll publiken, ämnet, genren och skribenten själv Kort och koncist: texten/talet/filmen ska ta det utrymme den behöver, inte mer och inte mindre
DEL 2 Fackskrivandets struktur och process
Facktextens struktur (Dysthe el al, 2000: 78) Ekonomisering: o>a begränsad @dsram. Kräver ed avgränsat problemområde. Strukturerat och organiserat: följa konven@oner för fack/vetenskapliga texter. Klarhet: sy>et är ad förmedla kunskap, inte ad underhålla därför söker läsaren ed entydigt och begripligt men preciserat språk.
Forts. Facktextens struktur PL- modellen (Dysthe el at, 2000: 79-81) Problem Lösning Situa@on Eval- uering
Forts. Facktextens struktur IMRoD- strukturen (Dysthe el al, 2000: 82-84) Inledning Teori Material och Metod Resultat och Diskussion
Forts. Facktextens struktur Trådrullen/@mglaset (Dysthe et al, 2000: 84-87) Inledning Teori Metod Resultat Generell Specifik Specifik - Genrell Diskussion
Forts. Facktextens struktur UDryckt i vanliga ord (Dysthe et al, 2000: 87-88) Man säger: Vad man ska undersöka. Man säger: Varför man vill undersöka just deda och vilken eller vilka metoder man tänker använda för ad kunna göra det på bästa säd. Sedan säger man: Vad andra sagt i ämnet. Sedan säger man: Var man själv står i förhållande @ll vad andra har sagt. Sen gör man sin undersökning (besvarar sin problemställning). Slutligen poängterar man: Intressanta resultat, deras implika@oner, begränsningar och perspek@v inför fortsad forskning i området.
Nivåer i skrivandet (Dysthe et al, 2000: 39-41) Tankeskrivande Tänka med pennan Krea@vitet, bortom skrivnormer Skriva för ad lära sig själv (förfadaren som modagare) I form av logg, anteckningar, mindmaps, utkast Presenta7onsskrivande Presentera (slutprodukt) Förklara för andra skriva för ad lära andra (offentligheten som modagare) Standardiserad text följer skrivnormer I form av c- uppsats, rapport, förklarande ar@kel
Tankeskrivandet vik@gt (Dysthe et al, 2000: 8) När du skriver upptäcker du vad du inte förståd Jag tänker en massa medan jag läser, men tankarna försvinner om jag inte skriver Skrivandet är det vik@gaste verktyget för ad tänka. Därför är det vik@gt ad skriva för ad man ska lära sig ämnet
Olika typer av skribenter Byggare vs. virkare (Lindstedt, 2002). Planeraren vs. omskrivaren (Dysthe et al, 2000)
Vilken typ av skribent är du?
Nivåer i den fackliderära processen Individuell: tankeskrivande, texten- i- sig- själv. Extern: presenta@onsskrivandets bemötning. Examina@on av c- uppsats, referee- granskning inför publicering i @dsskri>/boktryck. Fält- nivå: Presenta@onstextens modagning, tolkning i det givna vetenskapliga fältet. Lokal Global
Individuell nivå Fokus: vad är textens huvudpoäng/ tes och hur kan jag förtydliga den? Form: kapitelindelning (disposi@on) logisk? Sammanhängande struktur? Formuleringar: Se över meningar, formuleringar och ordval Rä"skrivning: Är språkformalian korrekt? Global Lokal
Extern nivå Respons från examinator/bedömare/ förläggare. Referee- granskning: Anonym respons på facktext inför publicering. Kan resultera i ad en text som upplevts som färdig måste omarbetas ordentligt.
Fält- nivå Texten dör inte e>er publicering. Facktexter ska bistå med ny kunskap @ll ed givet fält. Därför är själva modagandet yderligare en aspekt i arbetsprocessen.
E>ermiddagen 13.15 15.00 11C369 Ta med did abstract