424-2981-13 Regional handlingsplan för klimatanpassningsarbetet i Hallands län Delrapportering av uppdrag 39
Innehåll 1. Inledning 2 2. Om Hallands län 2 3. Klimatförändringar i länet 4 3.1 Temperatur 4 3.2 Nederbörd 5 3.3 Åarna 5 3.4 Havsnivån 6 4. Kommunernas klimatarbete 8 4.1 Övergripande planer, strategier och organisation 8 4.2 Samverkan 9 4.3 Fysisk planering 10 4.4 Planeringsunderlag 12 4.5 Risk, sårbarhet och krisberedskap 12 4.6 Vattenförvaltning och dricksvatten 12 4.7 Jord- och skogsbruk 13 4.8 Naturmiljö 14 4.9 Möjligheter och utmaningar 14 4.10 Genomförda åtgärder 14 5. Regional handlingsplan för klimatanpassningsarbetet 15 6. Referenser 16 Bilaga Enkätfrågor 1
1. Inledning Detta är en delrapport av regeringsuppdrag 39, regionala planer för klimatanpassningsarbetet, enligt länsstyrelsernas regleringsbrev år 2013. Uppdraget gavs till samtliga länsstyrelser och lyder enligt följande: Länsstyrelserna ska sammanställa, redovisa och göra jämförelser av det klimatanpassningsarbete som sker på kommunal nivå. Utgångspunkt för arbetet bör vara bedömningar om sårbarhet för klimatförändringar och behov av klimatanpassning. Länsstyrelserna ska sedan efter samråd med berörda aktörer utarbeta regionala handlingsplaner för klimatanpassning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet. Uppdraget ska delrapporteras senast den 1 oktober 2013 samt slutrapporteras till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 30 juni 2014. Länsstyrelserna har sedan år 2009 i uppdrag att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning i länen, ett uppdrag som för närvarande sträcker sig fram t.o.m. år 2014. På Länsstyrelsen i Halland arbetar två personer inom uppdraget på 70 % respektive 100 %. 2. Om Hallands län Hallands län är berömt för sina bad och stränder men också för ett bördigt slättområde med åar i lummiga dalar samt en skog- och sjörik glesbygd. Länet har en total areal på 5 719 km 2 vilket motsvarar 1,3 % av landets yta. Hallands ca 500 km långa kuststräcka sträcker sig från kustslätten norr om Hallandsåsen i söder, till mer varierad kust med strandängar, kargare klipplandskap, skär och vikar i norr. Hela kuststräckan präglas att ett stort bebyggelsetryck för såväl helårs- som delårsboende. Närheten till havet i kombination med goda kommunikationer till storstadsregioner har gjort Halland till ett attraktivt län att bo och turista i. I länet finns 6 kommuner, Laholm, Halmstad, Hylte, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka som alla utom Hylte är kustkommuner. Befolkningsökningen och sysselsättningsutvecklingen i länet har varit bättre än riksgenomsnittet. I juni år 2013 uppgick befolkningen i Halland till 305 119 personer. Halmstad är länets största kommun med ca 93 000 invånare och länets residensstad. Länet gränsar till Skåne län i söder, Kronoberg och Jönköpings län i öster, Kattegatt i väster och till Västra Götalands län i norr. Kommun Inv/km 2 år 2010 Folkmängd totalt i kommunen, juni år 2013 Kungsbacka 123 76 951 Varberg 66 59 600 Falkenberg 37 41 608 Halmstad 90 93 473 Hylte 11 10 002 Laholm 26 23 485 Figur 1. Folkmängd i Hallands kommuner samt befolkningstäthet. Källa: SCB 2
Turismen i länet är betydande och gör att folkmängden fördubblas under sommaren till runt en halv miljon invånare. Stränderna och områdena i nära anslutning till havet är av stor betydelse för turismen och friluftslivet. Livsmedel är en av Hallands största tillverkningsbranscher. I länet finns ett levande och aktivt jordbruk som ger grogrund till bra råvaror. Väg E6/E20 och Västkustbanan (järnväg) har sin sträckning genom länet och förbinder Göteborg med Malmö och Köpenhamn. Anläggningarna är på sina ställen lågt placerade i landskapet i områden som riskerar att drabbas av översvämningar från hav och åar. Hallands största vattendrag, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan har alla sina källor utanför länets gränser och mynnar i Kattegatt längs Hallandskusten. Utformningen av mynningarna varierar från meandrande mynning i låglänt landskap till reglerad mynning i stadsmiljö. Sedan år 2011 är Halland en egen region. Det innebär att ansvaret för en lång rad områden som rör utvecklingen i Halland är samlat hos en enda organisation, Region Halland. Regionen har i uppdrag är att erbjuda en god hälso- och sjukvård, och att främja tillväxt och utveckling. 3
3. Klimatförändringar i länet Särskilt påtagligt för Halland med sin långa kuststräcka och många vattendrag är problem som hänger samman med stigande havsnivåer och ökade flöden i åarna. Flera av länets städer är belägna i nära anslutning till mynningen vid ovan nämnda vattendrag vilket bedöms vara ett utsatt läge i ett förändrat klimat. Beräkningar utförda för Lagans utlopp visar att 100-årsflödet kommer att vara ca 20 % större vid sekelskiftet år 2100. Det framtida 100-årsflödet beräknas dessutom enligt den statliga klimat- och sårbarhetsutredningen från år 2007, inträffa oftare i ett framtida klimat. Även andra förändringar som t.ex. ökade frekvens av skyfall, stigande temperaturer och värmeböljor kommer att påverka länet. Flera frågor om anpassning har aktualiserats med anledning av extrema väderhändelser i länet. Med Stormen Gudrun år 2005, översvämningar år 2006 och adventsstormarna 2011 färskt i minnet har vissa områden prioriteras. Länsstyrelsen i Hallands län har inom ramen för uppdraget att samordna arbetet med klimatanpassning i länet studerat den stigande havsnivåns påverkan på länets kust samt förutsättningarna för uppkomsten av värmebölja i länet. I övrigt har underlag framtaget från nationella myndigheter legat till grund för klimatanpassningsarbetet vilket även ligger till grund för redovisningen nedan. Se kapitel 6 för referenser. Beräknade förändringar i klimatet för Hallands län fram till år 2100: 3.1 Temperatur Årsmedeltemperatur Maximal Antal varma dygn dygnsmedeltemperatur Referensperiod 1961-1990 6-8 C 17-24 C 10-15 Förändring till år 2050 + 1-3 C + 2 C + 20 Förändring till år 2100 + 4-5 C + 3-5 C + 40 Figur 2. Förändring i temperaturen i länet i jämförelse med observerade värden för referensperioden. Förändringen i temperatur anges utifrån resultaten för utsläppsscenario B2 och A2 Källa: Observerade index för Hallands län, SMHI och Värmebölja i Hallands län, Länsstyrelsen 2013 Sveriges årsmedeltemperatur beräknas öka med mellan 2,5 och 4,5 grader fram till perioden 2071-2100 jämfört med referensperioden 1961-1990. Temperaturhöjningen beräknas bli störst under vintern, mellan 2,8 och 5,5 grader vid slutet av seklet. Förändringarna på sommaren beräknas blir något mindre än på vintern. I figur 2 redovisas siffror för Hallands län. Värmeböljor förekommer nästintill varje år i länet. Långvariga perioder, flera veckor upp till nästan en månad, med högsommardagar har förekommit några gånger under de senaste 50 åren. Beräkningar för det framtida klimatet i Hallands län visar tydligt att antalet värmeböljor och även deras längd kommer att öka allteftersom åren går. I framtidsklimatet, för perioden år 2021-2050, ökar antalet varma dygn till upp emot 20 dagar per år vid kusten. Förändringen förstärks ytterligare för perioden år 2069-2098 då det havspåverkade klimatet uppvisar värden kring 40 dygn i genomsnitt per år jämfört och till cirka 20 dygn för inlandet. I utredningen Värmebölja i Hallands län, Länsstyrelsens meddelande 2013:19, har förutsättningarna för och eventuella effekter av värmebölja i länet studerats. 4
3.2 Nederbörd Nederbördssumma över året Nederbördssumma vinter Referensperiod 1961-1990 800-1200 mm 120-220 mm Förändring till år 2050 + 10-20 % + 40-60 % Förändring till år 2100 + 20-25 % + 50-100 % Antal dygn med >10 mm Årets största dygnsnederbörd nederbörd per år Referensperiod 1961-1990 20-30 dygn 30-40 mm Förändring till år 2050 + 7-12 dygn + 0-40 % Förändring till år 2100 + 10-14 dygn + 40-60 % Figur 3. Diagrammet redovisar förändring i nederbörden i länet i jämförelse med observerade värden för referensperioden. Förändring i nederbördssumma anges utifrån resultaten för utsläppsscenario B2 och A2 Källa: Observerade index för Hallands län, SMHI Trots att länet i SMHI:s beskrivningar omnämns som mycket nederbördsrikt innehar inte Hallands län många nederbördsrekord. De östra delarna av länet, där terrängen sluttar som brantast upp mot Sydsvenska höglandet, är de delar som lokalt får stora nederbördsmängder. I samband med klimat- och sårbarhetsutredningen år 2007, konstaterades att nederbörden kommer att öka generellt men att den största ökningen kommer att ske i västra Sverige. Vidare konstateras även att nederbörden ökar som mest under vintern och att nederbörd i form av snö beräknas bli sällsynt i Götalands kusttrakter. Sommarmånaderna bedöms även bli torrare. 3.3 Åarna Förändring av medeltillrinning i åarna År Vinter Vår Sommar Höst Viskans mynning Ätrans mynning Nissan, vid länsgränsen till Kronoberg Lagan, vid inloppet till Vidöstern, Jönköpings län Figur 4. Förenklad sammanfattande tabell av tillrinningen i åarna. Pilarna anger en förändringsriktning. Ökande medeltillrinning under perioden visas som uppåtgående pil och minskande som nedåtgående pil. Då ingen tydlig förändring kan ses eller förändring varierar periodvis upp och ned utan tydlig riktning mot slutet av perioden anges detta med horisontell pil. Observera att tolkningen är grovt schematisk och anger inte storleken i förändringen. Källa: Klimatanalys för Västra Götalands län, rapport Nr 2011-45, SMHI och Klimatanalys för Jönköpings län, meddelande nr 2012:09, Länsstyrelsen I arbetet med översvämningsdirektivets 1 första del rapporterade Länsstyrelsen i Hallands län in inträffade översvämningar till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). De översvämningar som rapporterades var de som haft en allvarlig ogynnsam påverkan på människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet och där sannolikheten för liknande framtida översvämningar fortfarande är betydande. Följande översvämningar identifierades: År 1990 drabbades Nyebro (Viskan) och Sennan (Nissan) av översvämningar som bedömdes vara de värsta sedan år 1951. I Nissan representerade detta ett 200-årsflöde. Varken kommunens eller industriernas reningsverk fungerade, vilket medförde att orenat vatten strömmade rakt ner i Viskan. 1 Förordning om översvämningsrisker (SFS 2009:956) 5
År 2002 drabbades Ätran, Nissan och Lagan av översvämningar som enligt SMHI beräknades till ett 20-årsflöde. Dricksvattnet påverkades i Oskarsström (Nissan), troligtvis pga. av översvämningen. Boende i ett antal fastigheter evakuerades. En gångbro i Oskarsström var hotad, men klarade sig. Om bron hade rasat kunde det ha ställt till problem för en damm nedströms. I Åled drabbades fyra villor. I Falkenberg (Ätran) översvämmades Ågatan och en transformatorstation var nära att översvämmas. År 2005, i samband med stormen Gudruns framfart, översvämmades Slottsbron i centrala Halmstad pga. kombination av högt vattenstånd i havet, hård vind och höga flöden i Nissan. Delar av Halmstad hamn, bl.a. bilimport, översvämmades med stora ekonomiska skador till följd. I Falkenberg översvämmades Skrea strand med stora materiella skador på Hotell Strandbaden. Även delar av hamnen översvämmades. Även i Varberg och Kungsbacka var vattennivåerna höga. År 2006 drabbades Kungsbacka (Kungsbackaån) och Getinge (Suseån) av flöden som enligt SMHI bedömdes till ett 100-årsflöde inom vissa områden samt 50- och 20- årsflöden i andra. Ett köpcentra samt kringliggande villor översvämmades. Flera villakällare fylldes med spillvatten och avloppsvatten. Dagvatten- och spillvattensystemet fungerade endast delvis. Ett äldreboende och Kulturhuset Fyren i Kungsbacka var nära att översvämmas, men räddades av tillfälliga skydd. Stadshusets källare med arkiv drabbades i någon mån. Vid bedömning av framtida förutsättningar bedömdes vid rapporteringen till MSB att höga flöden i Nissan kan leda till dammbrott i Hylte kommun. Vid ett eventuellt dammbrott skulle Hyltebruk översvämmas, däribland kommunhuset, bruket och bostäder. Områden nedströms Nissan skulle drabbas samt eventuellt övriga dammar. Höga flöden i Viskan kan påverka utloppet i Klosterfjorden och uppströms i samhället Veddige. E6:an och Västkustbanan hotas vid mynningen. Dessa är de två viktigaste transportlederna i Halland och ett långvarigt avbrott kan få stora konsekvenser. Även rasrisk föreligger i området kring Viskans mynning. Vidare konstaterades även att höga havsvattennivåer kan förekomma i samband med stormar, något som även bekräftas i utredning Klimatanalys för stigande hav och åmynningar i Hallands län (WSP 2012), se vidare avsnitt 3.4. 3.4 Havsnivån SMHI har studerat den relativa förändringen av medelvattenståndet från år 1990 till 2100 för mätstationen vid Ringhals kärnkraftverk, Varbergs kommun. Utveckling av medelvattenytas förändring förutsätter i beräkningen en global havsnivåhöjning med 30 cm fram till år 2050 och 100 cm fram till år 2100. Nettoförändringen mellan medelvattenytans förändring och den absoluta landhöjningen fram till år 2100 bedöms vara 80 cm för Ringhals. WSP Samhällsbyggnad i Halmstad har på uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län studerat den stigande havsnivåns påverkan på länets kust. Arbetet togs fram i samarbete med några av länets kommuner och resulterade i en översvämningskartering längs kusten samt riktlinjer för bebyggelse. Utredningen konstaterar att det främst är centrala Halmstad och Kungsbacka som är utsatta för höga havsnivåer genom vindens påverkan. Detta på grund av deras läge längst in i Laholmsbukten respektive Kungsbackafjorden. Idag bör man enligt utredningen generellt i länet planera samhället efter en plushöjd på ca +2,5 meter och med en klimateffekt år 2100 på ca +3,5 meter. 6
Andra nivåer än de i utredningen föreslagna har diskuterats med anledning av variationerna i de lokala förutsättningarna, t.ex. vid pågående planering inför järnvägstunneln genom Varberg. Figur 5. Tabellen visar modellerade värden utan klimatpåverkan för vinduppstuvning med ansatta värden för tidvatten och lågtryck. Källa: Klimatanalys för stigande hav och åmynningar i Hallands län, WSP 2012 Figur 6. Beräknad högsta havsnivå i Halmstad år 2100 med en beräknad återkomsttid på 50 år. Källa: Klimatanalys för stigande hav och åmynningar i Hallands län, WSP 2012 7
4. Kommunernas klimatanpassningsarbete Flera av länets kommuner står genom sitt geografiska läge inför en likartad problematik gällande klimatförändringar. Olika kommuner har trots det angripit anpassningsfrågan på olika sätt. Hylte kommun är den enda inlandskommunen i länet och har därför en annan riskbild än många av de andra kommunerna i länet. Falkenberg och Halmstad har i vissa delar en liknande problematik då städerna är belägna vid åmynningar. Varbergs kommun har i samband med sin översiktsplan år 2010 särskilt studerat havsnivån och Halmstad kommun har i en klimat- och sårberhetsutredning studerat sårbarheten inom kommunen. Kungsbacka kommun har efter erfarenheter av höga vattenstånd studerat förhållandena längs Kungsbackaån i detalj och Laholms kommun har valt att ta ett samlat grepp om anpassningsfrågan genom att påbörja arbetet med en klimatanpassningsplan. Följande redovisning om kommunernas klimatanpassningsarbete bygger på svaren från en enkätundersökning ställd till alla länets 6 kommuner. Frågorna i enkäten, totalt 50 st., har tagits fram inom länsstyrelsernas nätverk för klimatanpassningssamordnare samt inom den egna länsstyrelsen. Enkäten har skickats ut till en kontaktperson i varje kommun och har i alla kommuner besvarats genom arbetsgrupper bestående av representanter från olika förvaltningar. Svaren på enkäten har sedan diskutetas och förfinats vid en gemensam diskussion mellan kommuner och Länsstyrelsen. Redovisningen har även kompletterats med Länsstyrelsens erfarenheter från uppdraget med att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet samt med erfarenheterna från Länsstyrelsen övriga verksamheter inom fysisk planering, krisberedskap, vattenförvaltning, natur- och miljövård m.m. Förändringar och anpassning inom jordbruket berörs av klimatanpassning till en stor del. Denna inledande del inför arbete med regional handlingsplan för klimatanpassningsarbetet fokuserar dock på kommunernas arbete och jordbrukets anpassningsförmågor blir därmed begränsade i denna redovisning. Vid sammanställning av svaren konstateras att likartade processer och resonemang i kommunerna kan ge olika svar på frågorna i enkäten beroende på hur kommunerna tolkat frågan. Trots varierande tolkning av frågorna finns det inga stora skillnader i hur kommunerna ser på risken och behoven i det fortsatta arbetet. 4.1 Övergripande planer, strategier och organisation Hälften av länets kommuner kan peka ut en funktion inom kommunen med ett övergripande samordningsansvar för klimatanpassning. I två av kommunerna lyder denna funktion inom kommunsstyrelsens förvaltning medan ansvaret i den tredje kommunen representeras av olika förvaltningar i en säkerhetsgrupp. På grund av klimatanpassningsfrågornas komplexitet är det inom några kommuner svårt att utpeka en ansvarig funktion inom kommunernas organisation. Samtliga kommuner i länet har i olika omfattning gjort eller påbörjat analys av lokala effekter av klimatförändringarna utöver vad som täcks in i den ordinarie risk- och sårbarhetsanalysen. De frågor som studerats inom olika kommuner är beredskap inför stormar och översvämningar, övergripande klimat- och sårberhetsutredning, identifiering av översvämningsbenägna områden samt studier av effekterna av stigande havsnivå. 8
Halmstad kommun tog år 2010 fram en klimat- och sårberhetsutredning för kommunen i syfte att identifiera kommunens sårbarhet utifrån ett förändrat klimat. I utredningen konstaterades att kommunen behöver ta fram strategier med hänsyn till klimatrelaterade konsekvenser för att kommunen ska bli mer robust. Områden som har behov av strategier är fysisk planering, dagvatten, översvämningar, ras och skred, krishantering, el- och telebortfall, människors hälsa, vädervarningar, information och utbildning samt försäkringar och ekonomisk ersättning. På kort sikt föreslog utredningen att kartunderlag och checklistor behöver tas fram. Även kartläggning av dagvattenhantering och identifiering av delar i behov av förstärkning föreslogs. På lång sikt föreslog utredningen långsiktig planering med tydlig angiva konsekvenser och utförare av åtgärder. Vidare förslog utredningen även kommunövergripande planering för förebyggande av smittspridning samt att klimataspekten ska belysas inom arbete med kris och beredskap. Endast en av länets sex kommuner har påbörjat arbetet med en förvaltningsövergripande strategi/plan för hur man ska arbete med klimatanpassning, en klimatanpassningsplan för Laholms kommun. Även i Falkenbergs kommun har frågan om att eventuellt ta fram en klimatanpassningsstrategi lyfts. Samtliga kommuner kan ange projekt som genomförts eller pågår med koppling till klimatanpassning. Bland projekten nämns LONA-projekt för dagvattendamm i Hylte, åtgärder mot översvämningar i Kungsbacka tätort, en blå strategi för Varbergs kommun, förstärkning av kajkanter i Nissan (Halmstad), åtgärder mot översvämningar i Getinge (Halmstad), utredning om sårbarheten bland vattentäkterna i Halmstads kommun, EU-projektet Aquarius i Laholms kommun, klimatanpassningsplan för Laholms kommun samt EU-projektet Hav möter land där Falkenbergs och Kungsbacka kommun ingår. Hälften av kommunerna anger att de genomför informationsinsatser till sina kommuninvånare med anledning av klimatförändringarna. Flera av dessa har dock stor bäring på arbetet med att minska klimatförändringarna men berör till viss del även anpassningsfrågorna. 4.2 Samverkan Vissa typer av samverkan sker mellan kommunerna. Flera av dessa tack vare gemensamma bolag för va-frågor och i arbetet som bedrivs inom vattenråd och älvsamordningsgrupper. Fem av sex kommuner i länet anger att de samarbetar med grannkommuner eller andra aktörer utöver samarbeten på initiativ av länsstyrelsen. Bland angivna samarbeten nämns säkerhetsnätverk Halland för beredskapsfrågor, samarbete inom Göteborgsregionen, samarbete med MSB, vattenråden, samarbete med grannkommunen gällande va-frågor m.m. På frågan om det sker någon återkoppling mellan det arbete som sker i älvsamordningsgrupperna och vattenråden till kommunernas övriga verksamheter anges att kommunens representanter i vattenråden återkopplar till de delar av verksamheten som berörs. En kommun anger att politisk representation förekommer i vattenråden och att samordnare i kommunens vattenråd rapporterar till politikerna årligen. I Falkenbergs kommun återkopplas vattenrådets arbete till kommunens vattendirektivsgrupp som består av tjänstemän från samhällsbyggnadskontoret, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och kommunens va-bolag. 9
4.3 Fysisk planering Hälften av kommunerna i länet har fattat beslut om höjd för färdigt golv för ny bebyggelse, i två av dessa har ställningstagandet gjorts i en fördjupad översiktsplan eller kommunövergripande översiktsplan. I de övriga kommunerna hanteras frågan utifrån förutsättningarna i det aktuella ärendet. Samtliga kommuner som är berörda beaktar stigande havsnivåer i planeringen. Den golvnivå (plushöjd) som tillämpas vid nybyggnation i länet sträcker sig mellan + 2,5-4,0 meter. I en av kommunerna krävs särskilda utredningar inom områden som riskerar att drabbas av stigande havsnivåer. En annan kommun anger att skyddsnivåer skrivs in i exploateringsavtal. Översiktsplanering Tre av länets sex kommuner, Falkenberg, Halmstad och Laholm, arbetar för närvarande med nya översiktsplaner (ÖP). På frågan om hur samtliga kommuner beaktar ett förändrat klimat i översiktsplaneringen anges att hänsyn tagits till ras, skred och översvämning i den del av planen som hanterar landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS), genom att i översiktsplanen föreskriva nivå för färdigt golv för ny bebyggelse samt genom undantag för bebyggelse inom områden som bedöms vara olämpliga med hänsyn till risken. Vidare anges även övergripande riktlinjer om att ett robust samhälle ska åstadkommas genom klimatanpassning i sårbara områden med hänsyn till höjda havsnivåer, ökad nederbörd, ökade temperaturer, påverkan på grundvattnet m.m. Varbergs kommun tog i samband med framtagandet av gällande översiktplan 2010, fram en kartering av havsnivån längs kommunens kust som underlag för översiktsplanen och därmed även rekommendationer för nivå för färdigt golv. Kungsbacka kommun har i Fördjupad översiktsplan (FÖP) för Åsa tagit hänsyn till risken för skyfall genom att särskilt studera förutsättningar och åtgärder. Två av kommunerna anger att nu tillgängligt underlag beaktats i översiktsplaneringen men att klimatanpassningsfrågan vidare ska hanteras i en särskild klimatanpassningsplan/strategi. Kommun Senaste kommunövergripande Ställningstagande i ÖP:n ÖP Kungsbacka 2006 Undantar vissa områden för bebyggelse. Nivå för färdigt golv i bostäder. Anpassning av risk för skyfall i FÖP Åsa. Varberg 2010 Angiven nivå för färdigt golv. Utredning för havsnivån. Falkenberg 2014 Undantar bebyggelse i riskområden om inte tillräckliga säkerhetsåtgärder kan genomföras. Hänsyn till risker vid framtagande av LIS-områden. Halmstad 2014 Angivna planeringsinriktningar för ett robust samhälle. Planerade översvämningsytor i vissa samhällen. Hylte 2003 Hänsyn till risker vid framtagande av LIS-områden i det tematiska tillägget till översiktsplanen. Laholm 2014 Behov av fördjupade utredningar. Försiktighet längs kusten innan vidare utredningar tagits fram. Hänvisningar till kommande klimatanpassningsplan. Länsstyrelsen har i yttranden över de tre pågående översiktplanerna i länet bland annat framför synpunkter gällande kommunernas hantering av den befintliga bebyggda miljön i översikts-planen. Detta med stöd av 4 kap 1 p2 PBL i vilken det anges att kommunens syn på hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras ska framgå av översiktsplanen. Effekterna av ett förändrat klimat redovisas övergripande i översiktsplanerna. Dock saknas 10
ofta förslag på konkreta åtgärder och ett resonemang om de faktiska konsekvenserna för kommunen. Även resonemanget kring klimatförändringar och tidperspektiven är begränsade. Detaljplanering I detaljplaneringen anges att hänsyn tas till dagvattenfrågorna, risken för ras, skred och översvämning samt rekommenderad nivå för färdigt golv. En av kommunerna anger att det finns en särskild policy för dagvatten och en annan att hänsyn tas till ökade nederbördsmängder vid dimensionering av dagvattensystem i nya områden. Kommun Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Tillämpad plushöjd för nivå för färdigt golv + 3,0 m + 2,5-3,0 m + 3,5 m Särskild utredning krävs. Ej relevant. + 4,0 m Befintlig bebyggelse För befintliga bebyggelseområden anges att klimatförändringar och översvämningsrisker hanteras genom att va-system byggs om och att backventiler installeras. Två av kommunerna anger att det kan bli aktuellt med åtgärder i form av vallar vilket identifieras genom varningssystem för höga vattennivåer samt plan för mobila vallar och sandvallar. Även en fördjupad översiktplan anger att tillfälliga eller permanenta invallningar kan bli aktuella. För Hylte kommun är dammsäkerheten viktig och diskussioner förs med berörda bolag. I övrigt hänvisar Falkenbergs kommun till att de inte har speciellt mycket bebyggelse i översvämningsdrabbade områden och i Laholms kommun hänvisas till räddningstjänstens beredskap vid akuta åtgärder. På frågan om riskområden för ras och skred beaktas med hänsyn till klimatförändringarna hänvisar flera kommuner till de översiktliga stabilitetskartingar som MSB tagit fram i länet. Samtliga av dessa är framtagna på 1990-talet med undantag för Laholms kommun där en uppdatering togs fram år 2011. En av kommunerna efterfrågar stöd från länsstyrelsen gällande denna fråga och en annan anger att det ansvar som tidigare fanns hos kommunens säkerhetssamordnare nu flyttrats över till Räddningstjänsten i väst. I syfte att bland annat hantera ökad nederbörd och risk för skyfall anges att kraftigare och större va-ledningar planeras och att hänsyn tas vid hantering av dagvatten i planärenden. I en av kommunerna anges att tioårsregn är den minsta nivån vid dimensionering men att även dimensionering efter tvåårsregn förekommer. I Hylte kommunen är det nya reningsverket anpassat efter ökade mängder och Varbergs kommun anger att en ny dagvattenhandbok är under framtagande i sammarbete med Falkenbergs kommun. I Kungsbacka kommun har man i fördjupad översiktsplan för Åsa särskilt tagit fram åtgärdsförslag för hantering av dagvatten vid skyfall. Samtliga kommuner anger att effekterna upp- och nedströms vattendrag beaktas vid hantering av översvämningsrisker. Fyra av sex kommuner anger att de i planeringen avsätter sammanhängande områden med vegetation för användning som spridningskorridorer för växter och djur. Klimatanpassning är dock inte vanligtvis den huvudsakliga anledningen till att säkerställa mark för spridningskorridorer för växter och djur eller för vatten och luft. Detta 11
sker systematiskt i planeringen i alla kommuner för att undvika fragmentering och för att värna om naturvärdena. 4.4 Planeringsunderlag Hälften av länets kommuner har tagit fram eller varit med och tagit fram andra översvämningsutredningar utöver de översiktliga översvämningskarteringarna som MSB tagit fram. I övrigt anger Laholms kommun att projekt pågår med kartering av Lagan som genomförs av kraftbolaget. En kommun önskar hjälp från länsstyrelsen med den här typen av karteringar. Inga ytterligare ras- och skredkarteringar har utförts inom kommunerna utöver de översiktliga stabilitetskarteringar som MSB tagit fram. Hälften av kommunerna i länet har på något sätt sammanställt samtliga geotekniska utredningar som tagits fram i kommunen i samband med planläggning. 4.5 Risk, sårbarhet och krisberedskap Samtliga kommuner i länet har uppmärksammat klimatförändringarna i sitt riskhanteringsarbete. De områden som bedöms som mest sårbara med hänsyn till ett förändrat klimat är stormar, värmebölja, torka, översvämning på grund av skyfall, höga flöden och havsvattennivån. Fem av sex kommuner anger att de analyserat hur klimatförändringarna påverkar kommunens riskbild i sin risk- och sårbarhetsanalys (RSA). I dessa analyser har i första hand väderrelaterade händelser såsom översvämningar, skred och kraftiga oväder analyserats med klimatförändringarna som en faktor. Dessa kommuner har även vägt in konsekvenser av ett förändrat klimat eftersom kommunens plan för extraordinära händelser ska baseras på RSA. Fyra kommuner inkluderar naturrelaterade olycksrisker i sitt handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. De flesta kommuner har eller planerar att göra en bedömning av samhällsviktig verksamhets förmåga att hantera effekter av ett förändrat klimat. Bland annat planering för värmebölja är ett arbete som inletts. Kommunerna har kartlagt hälsorisker kopplat till ett förändrat klimat i mindre utsträckning, dock så har samtliga kommuner pandemiplaner som kan användas för smittspridning. Kommunerna önskar ett samarbete på regional nivå i denna fråga samt ökad kunskap om konsekvenserna av klimatförändringarna generellt. Kungsbackaån, i Kungsbacka kommun, är enligt översvämningsdirektivet (SFS 2009:956) identifierad som ett av de 18 områdena i landet där översvämningar kan få stora konsekvenser. Länsstyrelsen i Hallands län och Laholms kommun är några av deltagarna i projektet Samordnad beredskapsplanering i Lagan. I projektet ingår framtagande av underlag i form av översvämningskartering vid 100-årsflöde och klass 1-flöde samt vid dammbrott. Därefter ska berörda aktörer uppdatera sina beredskapsplaner och ta fram underlag för information till allmänheten. 4.6 Vattenförvaltning och dricksvatten På frågan om kommunen genomfört någon analys kring hur ökad nederbörd kan påverka vattenkvaliteten i kommunen svara en kommun att riskanalyser för kommunens tre största vattenskyddsområden har uppdaterats. Risken för översvämningar bedömdes där som måttlig/acceptabel. En annan kommun anger att det kommunala bolaget, som ansvarar för vatten- och avloppsförsörjningen, påbörjat en sammanställning av analyser och utredningar 12
för att kartlägga framtida behov av vattentäkter till följd av bl.a. klimatförändringarna. En tredje kommun anger att frågan kommer att behandlas i en kommande strategi som påbörjats under 2013. Ingen kommun har genomfört någon särskild analys kring risken för frigöring av giftiga ämnen från förorenade områden till följd av ett våtare klimat med ökad risk för översvämning. En kommun anger dock att planering för sanering av ett gammalt industriområde pågår vilket skulle kunna innebära en risk för urlakning om dammvallar uppströms Nissan brister. En annan kommun anger att en genomgång av gamla deponier är gjord, dock inte utifrån klimatperspektiv. Samtliga kommuner i länet har samarbeten med andra kommuner inom avrinningsområden gällande vattenrelaterade åtgärder. Hylte kommun arbetar aktivt i Nissans vattenråd vars avrinningsområde täcker större delen av kommunen. Kungsbacka kommun samarbetar i första hand med Mölndals kommun uppströms Kungsbackaån. Halmstad och Laholms kommun har gemensam va-nämnd. Överföringsledningar för dricksvatten finns mellan Båstad, Laholm och Halmstad. Teknik i Halland är dessutom ett etablerat nätverk som diskuterar och utbytter erfarenheter kring klimatanpassnings-åtgärder. I Falkenbergs kommun har miljö- och hälsoskyddsförvaltningen inlett ett samarbete med övriga miljökontor inom Ätrans avrinningsområde kring frågor kopplade till vattenförvaltning. Gruppen har fått namnet Ätradalsgruppen. Även Varbergs och Falkenbergs kommun har gemensamt bolag för hantering av vatten- och avloppsfrågor. Inom Suseåns och Nissans vattenråd är översvämningsproblematiken en aktuell fråga. Suseåns vattenråd utför en förstudie för att utreda möjligheten att höja den vattenhållande kapaciteten i landskapet och skapa översvämningsbara ytor längs ån där vattnet inte gör skada för naturvärden, boende eller infrastruktur. Halmstad och Falkenbergs kommun ingår i vattenrådet. 4.7 Jord- och skogsbruk Samtliga kommuner i länet äger jord- eller skogsbruksmark. På frågan om kommunen beaktar ett förändrat klimat inom det skogsbruk som bedrivs, om det t.ex. finns någon strategi för att minska påverkan på skogen genom att plantera olika trädslag eller strategi för att minska körskadorna i blötare marker angav kommunerna följande. Hylte kommun undersöker möjligheten att få bidrag till att plantera ädellövskog. I avtal med skogsentreprenörer skrivs att risken för körskador ska beaktas och minimeras. Halmstad kommun anger liksom Hylte kommun att skogsbruket följer miljöprogram från Skogsstyrelsen för att minska körskador och behålla naturvärden. Även Halmstad provar olika trädsorter för att få en mer tålig och robust skog inför klimatförändringarna. Falkenbergs kommun anger att deras skogbruk utförs med hänsyn till biologisk mångfald och av etiska skäl, dvs. inte direkt kopplade till klimatförändringar. Övriga tre kommuner bedriver inget skogsbruk. Samtliga kommuner känner till områden inom kommunen där jordbruksmark återkommande översvämmas. Enligt Falkenbergs kommun stämmer den översiktliga översvämningsutredningen från MSB ofta bra gällande översvämningsområden längs Ätran, dock varierar omfattningen. Inom nätverket Miljösamverkan Halland, där samtliga kommuner ingår, har ett projekt startat upp inom vattendirektivet och lantbrukstillsynen för att bland annat lokalisera områden där fosforavrinning kan ske baserat på höjddata och jordarter. 13
4.8 Naturmiljö Ökad igenväxning och höjt vattenstånd kan vara orsak till förlust av biologiskt rika områden eller områden som är viktiga för friluftsliv och folkhälsa. Två av kommunerna anger att de har en handlingsplan för den här typen av områden. En kommun jobbar med naturbetesprojekt för att stärka och uppmuntra de lokala lantbrukarna att hålla landskapet öppet i kommunen. Samma kommun anger även att kommunens tillägg till överskitsplanen för LIS berör denna typ av frågeställning. En annan kommun har en plan för utökning av rekreations- och naturområden. Planen är dock inte framtagen för att ersätta områden till följd av klimatförändringar. På frågan om kommunen har någon handlingsplan för främmande arter som riskerar att bli ännu mer invasiva vid ett förändrat klimat anger tre kommuner att de bedriver arbete för att bekämpa jättebjörnloka. Detta arbetet bedöms dock inte vara direkt kopplat till klimatförändringarna. Hälften av kommunerna anger att de beaktar risken för spridning av invasiva arter i samband med nyanläggning och restaurering av grönområden. 4.9 Möjligheter och utmaningar Endast en kommun anger att de identifierar och tillvaratar möjligheter med ett förändrat klimat. I det aktuella fallet anges besöksnäringen i inlandet kunna vara en vinnare om/när miljöerna längs havet förändras. På frågan om kommunerna arbetar med att identifiera och hantera utmaningar med ett förändrat klimat och inom vilken sektor anges vård och omsorg där beredskap för värmeböljor hanteras, tekniska system för dagvatten samt inom naturmiljö och biologisk mångfald. 4.10 Genomförda åtgärder Fyra av sex kommuner anger att de har eller planerar att vidta åtgärder för att minska risken för översvämning från kust eller hav. Detta sker genom bättre reningsverk, förbättrade dagvattenlösningar som är långsiktigt hållbara, föreskriven höjd på ny bebyggelse samt genom åtgärder i en kommande klimatanpassningsplan. Framtagande av en dagvattenhandbok i Varberg och Falkenbergs kommun anges som en av åtgärderna för att minska risken för översvämning på grund av överbelastade ledningar. I Falkenbergs kommun har huvudledningsnätet för dagvatten lagts in i en datamodell som kan användas för att simulera olika förutsättningar som kan uppstår i ett ledningsnät inklusive havsnivåer m.m. Utifrån modellen har olika förbättringar gjorts i ledningsnäten för att minska risken för översvämningar. Arbetet fortsätter framöver. I Halmstad kommun har dagvattenutredningar tagits fram och utbyggnad av system för hantering av dagvatten planeras för att ta hand om dagvatten i de bostadsområden som för närvarande saknar dagvattenhantering. Endast Falkenbergs kommun anger att åtgärder vidtagits för att minska risken för ras-och skred i Falkenberg stad. Kommunen arbetar även med en plan för övervakning av vissa slänter i staden som är instabila. Kungsbacka kommun är den enda kommunen i länet som sökt och beviljats statsbidrag för förebyggande åtgärder mot naturolyckor i befintlig bebyggelse från MSB. Medel beviljades för skredförebyggande åtgärder vid Anneberg, Kungsbackaån, år 2001. 14
I arbetet med översvämningsdirektivets första del identifierades en del åtgärder med anledning av de stora översvämningarna som inträffat i länet. Efter de stora översvämningarna i Kungsbackaån vidtogs flera åtgärder för att säkra fastigheter, t.ex. byggdes en skyddsmur och invallningar. Flyttbara skydd (plastpallar) införskaffades, pumpstationer och backventiler säkrades och ett förvarningssystem med flödesmätare, regn- och havsvattenprognoser togs fram, Flood Watch Kungsbackaån. I systemet, som tagits fram av Danish Hydraulic Institute (DHI), kan man följa vattennivåer, flöde och nederbörd i realtid vilket underlättar för planering av åtgärder och ingripanden samt ökar förståelsen. Flera aktörer i länet har deltagit i Aquariusprojektet, som är ett Interreg IVB Nordsjöprojekt delfinansierat av EU. Den svenska delen av Aquariusprojektet bestod av deltagare från Länsstyrelsen i Hallands län, Hushållningssällskapet i Halland, Region Halland, Högskolan i Halmstad och Laholms Kommun. Projektets syften, utöver erfarenhetsutbyte mellan länderna, var att skapa och utveckla samarbetsformer mellan markägarna och samhället samt finna verktyg för mark- och vattenvård i ett förändrat klimat. I Projekt Hav möter Land samlades 26 kommuner, regioner, universitet och statliga myndigheter i Sverige, Norge och Danmark för att samarbeta om klimat, vatten och samhällsplanering för Kattegatt och Skagerrak. Från länet deltog, Länsstyrelsen, Region Halland, Falkenbergs och Kungsbacka kommun. Syftet var bland annat att stärka kopplingen mellan förvaltning och forskning samt skapa möjligheter för integrerade och koordinerade insatser oavsett administrativa eller geografiska gränser. 5. Regional handlingsplan för klimatanpassningsarbetet Utifrån det underlagsmaterial som finns framtaget för länet, det som framkommit i enkäten och genom arbetsmöten med representanter från kommuner och andra berörda aktörer ska den regionala handlingsplanen för klimatanpassningsarbetet utarbetas. Handlingsplanen ska utgöra ett övergripande vägledande dokument för länet där bl.a. samarbetsområden och rådighet identifieras. Många av frågorna berör fysisk planering, där kommunen har ett stort handlingsutrymme och ansvar. Kopplingen till andra näringar är dock viktig. Utgångspunkter för det fortsatta arbetet är: Sårbarheter i länet Behov av klimatanpassning Struktur för regional och lokal samverkan Samarbetsområden och gränsövergripande frågor av betydelse Förslag till åtgärder Berörda aktörer ska beredas tillfälle att delta i arbetet. Berörda aktörer i länet kan, förutom kommuner, vara: Region Halland, Trafikverket, Skogsstyrelsen, Hushållningssällskapet, LRF, försäkringsbolag m.fl. Denna rapport har beslutats av länsråd Lisbeth Schultze och föredragits av klimatanpassningssamordnare Anna Modigh. 15
6. Referenser Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter, SOU 2007:60 Klimatanalyse för stigande hav och åmynningar i Hallands län, WSP 2012 Värmebölja i Hallands län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsens meddelande 2013:19 Klimatanalys för Västra Götalands län, rapport Nr 2011-45, SMHI Klimatanalys för Jönköpings län, meddelande nr 2012:09, Länsstyrelsen Klimatanpassningsportalen, SMHI, www.klimatanpassning.se Sammanfattning av översvämningsdirektivets första del, Länsstyrelsen i Hallands län Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2013, Statistiska centralbyrån 2013 Kunskapsplattform för Halland, Preliminär version februari 2013, Kairos Future En halländsk innovationsstrategi, Region Halland Region Halland, www.regionhalland.se Hushållningssällskapet, www.hush.se Susanne Edsgård, Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB), mailsvar 2011-04-20 16