Hamar 2016-11-17 Utvärdering av pilotstudien rörande ett kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris SJV dnr 5.2.18-3510/15 (2013-2341) Per Wallgren och Stefan Gunnarsson SVA & SLU
Omsorgsprogrammet för gris vilka? Sveriges grisproducenter Rådgivarorganisation Djurhälsoföretag 6 PUNKTER
Omsorgsprogrammet för gris vad? 1) Anpassad ditid 2) Skyddsgrind vid grisning 3) Foderliggbås vid brunst 4) Beläggning tillväxtgrisar 5) Beläggning matgrisar 6) Antal grisar per avdelning vid inköp
Omsorgsprogrammet för gris vad har gjorts? Försök under 2014 Jämförts med 2013 Ansökan inlämnad till Jordbruksverket 2015-03-30 Resultaten presenterades då av försöksgruppen Opartisk utvärdering beställd av Jordbruksverket Per Wallgren, SVA & SLU ; Stefan Gunnarsson, SLU
Omsorgsprogrammet för gris vad har gjorts? Försök under 2014 Jämförts med 2013 Produktionsresultat - mätvärden Avvikelser; 0 = ingen avvikelse 1= mindre avvikelse 2 = Större avvikelse, skall åtgärdas till nästa besök eller försöket avbrytas Opartisk utvärdering beställd av Jordbruksverket Per Wallgren, SVA & SLU ; Stefan Gunnarsson, SLU
Tillvägagångssätt vid utvärderingen Tillgång till samtliga rådata Vi har gjort egna figurer/tabeller över de enskilda besättningarna Litteraturgenomgång av befintlig forskning Statistiska beräkningar p<0,05 som gräns, dvs en skillnad är signifikant om den till max 5% beror på slumpen. p>0,10 anges som Ej signifikant i tabeller eller text. Att ett värde är Ej signifikant innebär alltså att man inte kan utesluta att skillnaden i medelvärde beror på slumpen. Om p-värdena är ca 0,15 eller därunder kan de vara biologisk intressanta Om p > 0,20 så skulle sannolikt ett större material inte visa på någon signifikant skillnad.
Omsorgsprogrammet för gris Vi tycker det är bra att denna studie genomförts!!! Det är en styrka att försöket har utförts i flera olika besättningar Insamlat material går att bedöma vetenskapligt, dvs med rimlig statistisk underlag även om ett större underlag naturligtvis hade varit säkrare Därmed erhålls en bild av vilka konsekvenser det blir vid avvikelser från av den svenska modellen
Omsorgsprogrammet för gris Punkt 1: Anpassad ditid Idag minimum 28 dagar på kullnivå Test med kortare ditid (3 bes)
Anpassad ditid - resultat presenterade av försöksgruppen (Sv. Pigs rapport) Avvänjning Min 28 dagar Försök Skillnad Avv-ålder, dagar 32,2 27,1-5,1 Avv-vikt, kg 9,2 8,2-1,0 DWG, g per dag 461 452-9 Dödl e avv, % 1,8 1,2-0,6 Omlöp, % 6,2 6,1-0,1 Dräktighet, % 85,4 88,7 +3,3 Kullar per årssugga 2,2 2,3 +0,1 Avvanda per årssugga 24,7 25,8 +1,1 Tillkommer: Hullbedömning, sidspäck, ålder vid 30 kg, mm
Kortare ditid, Sidspäck
Kortare ditid, produktion Försök Kontroll Beräknad födelsevikt, kg 1,5 1,5 NS Avvänjningsvikt, kg 8,2 9,2 p<0,01 Avvänjningsålder, dagar 27,1 32,2 p<0,01 Daglig tillväxt * - avvänjning, g per dag 247 239 NS
Kortare ditid Avvikelser
Anpassad ditid - slutsatser Ingen skillnad i sidspäckstjocklek hos suggan Ingen skillnad i antal avvanda per kull Ingen skillnad i ålder vid 30 kg Ingen skillnad i behandlingsincidens Ingen positiv effekt påvisad för suggornas hälsa. (Ökad suggdödlighet, men det beror sannolikt inte på Kortad ditid) Ökning av antalet kullar per år, vilket ledde till en ökad produktion
Anpassad ditid - slutsatser Vi ställer oss positiva till att en sänkt avvänjningsålder till 28 dagar i genomsnitt för en grisningsomgång tillåts, men ingen ytterligare sänkning Motivation Acceptabla avvänjningsvikter uppnådda Alltför unga djur blir ej avvanda med denna gräns Ålder vid 30 kg oförändrad Anpassning till att produktionen numera bedrivs omgångsuppfödning där alla grisarna i praktiken ges samma födelsedatum, även om det skiljer mellan de yngsta och de äldsta Suggorna behöver enligt resultatet ge di åt cirka 400 kg mindre smågris per kull (8o kg per dag i 5 dagar) Ökning av antalet kullar per år, vilket leder till en ökad produktion utan att ge en sämre välfärd och hälsa för smågrisarna än tidigare. Litteraturen pekar dock på negativa hälsoeffekter på smågrisar om avvänjning sker vid 21 d jmf med 28 d; dvs försämrat immunförsvar och sämre tillväxt.
Omsorgsprogrammet för gris Punkt 2: Skyddsgrind Efter inledd grisning till dag 5 85 % av spädgrisdödligheten sker inom 3 dygn (6 bes)
Skyddsgrind- resultat presenterade av försöksgruppen (Sv. Pigs rapport) Skyddsgrind Kontroll Skyddsgrind Skillnad Antal födda per kull 14,3 14,2-0,1 Levande födda per kull 13,3 13,2-0,1 Spädgrisdödlighet, % 12,4 11,9-0,5 Avvanda per årssugga 25,8 26,1 +0,3 Tillkommer: Behandlingar, med mera
Skyddsgrind utvärderarnas observationer Programmet följdes
Skyddsgrind utvärderarnas observationer Men besättning 1 och besättning 3 var även med i momentet anpassad ditid
Skyddsgrind utvärderarnas observationer Om man enbart jämförde bes med samma ditid så avvande suggorna med skyddsgrind 26,0 ± 2,6 grisar per år. Utan skyddsgrindar avvande de 26,2 ± 1,6 grisar per år, dvs signifikant fler (p=0,04).
Skyddsgrind utvärderarnas observationer Så + 0,3 blev -0,2 Kategori Antal bes Avvanda per år Skyddsgrind Alla 26,1 ± 2,3 + 0,3 Fri Alla 25,8 ± 1,6 Skyddsgrind Samma ditid 26,0 ± 2,6-0,2 Fri grisning Samma ditid 26,2 ± 1,6
Skyddsgrind slutsatser Vi ställer oss negativa till att använda skyddsgrind Motivation: Inga positiva effekter för smågrisarna eller för produktionen kunde utläsas ur projektet I den vetenskapliga litteraturen (inkl. EFSAs genomgång) om skyddsgrindar pekar mot att om man har en tillgänglig boxyta av <5 m 2, så har skyddsgrind effekt. Om boxen däremot är > 5-6 m 2 så är resultaten varierande, men det finns ingen positiv effekt på smågrisdödlighet av skyddsgrind Därför finner vi ingen anledning till att tillåta skyddsgrind vid grisning
Omsorgsprogrammet för gris Punkt 3: foderliggbås Från avvänjning max 7 dagar Ridningar under brunst med risk för skador (3 bes)
Foderliggbås - resultat från försöksgruppen (Sv. Pigs rapport) Foderliggbås Kontroll Foderliggbås Skillnad Antal födda per kull 14,7 15,0 0,3 Avvanda per årssugga 24,7 24,8 0,1 Omlöp, % 8,6 13,7-5,1 Dräktighet, % 84,3 84,3 0 Tillkommer: Problem med hygienen, försöket avbröts
Foderliggbås - Utredarna Problem med hygienen Försöket avbröts
Foderliggbås slutsatser Vi ställer oss negativa till att användande av foderliggbås såsom det gjordes i försöket Motivation: Problem med hygienen Denna åsikt delades av försöksgruppen Ingen minskad utslagning av suggor Möjligen kan detta utredas ytterligare i bås med gödseldränerande golv, eller på andra sätt som kan minska skaderiskerna
Omsorgsprogrammet för gris Punkt 4: Beläggning tillväxtgrisar 10 % över norm (3 bes)
Tillväxtgrisar - resultat presenterade av försöksgruppen (Sv. Pigs rapport) Beläggning tillväxt Kontroll + 10 % Skillnad Tillväxt, g per dag 478 452-26 Dagar vid 30 kg 78 80 + 2 Dödlighet avvänj lev, % 1,6 1,1-0,5 Behandl ben och klöv, % 1,17 1,20 -
Tillväxtgrisar utvärderarnas observationer Numerärt lägre dödlighet Numerärt lägre tillväxt numerärt högre ålder vid 30 kg
Tillväxtgrisar slutsatser Vi ställer oss positiva till en ökad beläggning med 10 % förutsatt att behovet är påkallat på grund av en förbättrad produktion i en befintlig byggnad En förutsättning är att tråglängden tillåter att alla grisar kan äta samtidigt, eller att de utfodras al lib med automater Motivation: Ingen ökad behandlingsincidens En ökad produktion, genom fler grisar per boxar, trots svag tendens till sämre tillväxt (p=0,14)
Tillväxtgrisar slutsatser Vi ställer oss negativa till att vid nybyggnation planera för en ökad beläggning med 10 % Motivation: Om det blir problem med att uppfylla omsorgsprogrammets kontrollpunkter så måste besättningen omedelbart minska suggantalet med 10 %
m2 per gris Tråglängd, meter Beläggning för grisar och utrymme vid fodertråget 1,4 1,2 Ytkrav per gris (m2) 0,45 0,40 Tråglängd, meter (Sverige) 1,0 0,35 0,8 0,30 0,6 0,4 0,2 0,25 0,20 0,15 0,10 0,0 10 20 30 40 50 60 70 80 85 90 100 110 111 120 130 Vikt, kg Sverige -10% EU 0,05 0,00 10 20 30 40 50 60 70 80 85 90 100 110 111 120 130 Vikt, kg
Omsorgsprogrammet för gris Punkt 5: Beläggning matgrisar 10 % över norm (3 bes)
Beläggning matgris - resultat presenterade av försöksgruppen (Sv. Pigs rapport) Beläggning matgris Kontroll + 10 % Skillnad Tillväxt, g per dag 884 885 - Dödlighet, % 2,5 2,4 - Kassationer, % 0,4 0,2 - Klassning, % 58,3 58,5 - Behandl ben & klöv, % 1,17 1,20 - Svansskada vid SL, % 2,6 2,7 -
Matgrisar utvärderarnas observationer Ingen skillnad i behandlingar Ingen skillnad i sjukdomsregistrering vid slakt
Matgrisar slutsatser Vi ställer oss positiva till en ökad beläggning med 10 % i integrerade eller delintegrerade besättningar förutsatt att behovet är påkallat på grund av en förbättrad smågrisproduktion i en befintlig byggnad En förutsättning är att tråglängden tillåter att alla grisar kan äta samtidigt, eller att de utfodras al lib med automater Motivation: Ingen ökad behandlingsincidens En ökad produktion per ytenhet
Matgrisar slutsatser Vi ställer oss negativa till att vid nybyggnation planera för en ökad beläggning med 10 % Motivation: Om det blir problem med att uppfylla omsorgsprogrammets kontrollpunkter så måste besättningen omedelbart minska suggantaet med 10 % Vi ställer oss också negativa till att tillämpa denna beläggningsgrad i specialiserade matgrisbesättningar som köper djur från mer än en smågrisproducent
m2 per gris Tråglängd, meter Beläggning för grisar och utrymme vid fodertråget 1,4 1,2 Ytkrav per gris (m2) 0,45 0,40 Tråglängd, meter (Sverige) 1,0 0,35 0,8 0,30 0,6 0,4 0,2 0,25 0,20 0,15 0,10 0,0 10 20 30 40 50 60 70 80 85 90 100 110 111 120 130 Vikt, kg Sverige -10% EU 0,05 0,00 10 20 30 40 50 60 70 80 85 90 100 110 111 120 130 Vikt, kg
Omsorgsprogrammet för gris Punkt 6: Antal per avdelning (>400 vid inköp av matgrisar från mer än en besättning) >400 vid inköp från olika bes (3 bes, fullständiga data från en bes.)
Antal per avdelning- resultat presenterade av försöksgruppen (Sv. Pigs rapport) Antal per avdelning Kontroll >400 Skillnad Tillväxt, g per dag 982 959-23 Dödlighet, % 0,8 0,8 - Kassationer, % 0,1 0,3 - Klassning, % 58,0 58,3 - - Svansskada vid SL, % 0,7 1,4 + 0,7 Nota bene: Även i kontrollen >400 djur pga integrerad drift under år 2013
>400 per avdelning utvärderarnas observationer Numerärt lägre daglig tillväxt Numerärt fler svansskador vid slakt, dock inom normalvärden Generellt ingen skillnad i sjukdomsregistrering vid slakt Denna dock beroende av leverantör
>400 per avdelning slutsatser Vi ställer oss positiva till att befintliga anläggningar med > 400 stallplatser per avdelning får utnyttja dessa platser Vi ställer oss dock negativa till att specialiserad matgrisbesättningar i samband med nybyggnation skall tillåtas att bygga större avdelningar än 400 stallplatser Motiv Den något lägre tillväxt som noterades i avdelningar > 400 stallplatser, kan möjligen relateras till att antalet smittvägar ökat. För varje fördubbling av en population fyrdubblas antalet smittvägar. I de fall Jordbruksverket avser att öka antalet bör en ny gräns definieras efter att frågan utretts, så att det inte blir en öppen övre gräns.
Frågorna från Jordbruksverket 1 1. Bedömer ni att kontrollmallen och på det sätt som den använts i studien beskriver djurens välfärd och hälsa tillräckligt för att kunna användas i ett framtida kontrollprogram? Varför gör ni denna bedömning? Svar: Vi bedömer kontrollmallen som huvudsakligen att vara korrekt och spegla viktiga djurhälsoaspekter. Anledningen till detta är att kontrollmallen måste kunna fyllas i på ett standardiserat sätt av två skäl. Dels för att olika observatörer ska kunna kalibreras så att formuläret fylls i på samma sätt oavsett vem som fyller i det, dvs att variationen mellan personer minimeras. Dels för att det måste kunna gå att fylla i formuläret utan att det tar alldeles för lång tid. Systemet med att dela in anmärkningarna i 0 (ingen anmärkning), 1 (smärre anmärkning och 2 (allvarlig anmärkning) är bra. Det medger en snabb och utvärderingsbar uppföljning. Det kan vara frestande att begära en högre upplösning än 0, 1 eller 2, men då detta skulle leda till merarbete utan att den erhållna informationen ökar i motsvarande grad. Däremot är det viktigt att det enkelt går att finna definitionerna till vad som krävs för att en avvikelse skall registreras. Kort sagt; kontrollmallen är tydlig, repeterbar och inte alltför tidkrävande.
Frågorna från Jordbruksverket 2 a 2. Ger resultatet i studien stöd för att man under projektet har bibehållit eller förbättrat djurskyddet för alla, eller vissa, av de grisar som ingått i studien? Om det finns skillnader mellan olika delar av studien och/eller olika grupper av grisar som varit med i studien beskriv även dessa skillnader. Svar: Här hänvisar vi till konklusionerna i de detaljerade resultatsammanställningarna. I korthet anser vi att resultaten från studien motiverar a) en medelavvänjningsålder för en grisningsomgång till minimum 28 dagar b) en högre beläggning med 10 % för avvänjningsgrisar för besättningar som uppnått en bättre produktion än vad de byggts för då de byggdes enligt då rådande djurskyddslagstiftning. En förutsättning för detta är att alla grisar kan äta samtidigt eller att de utfodras ad lib. via automat. Vi avråder däremot för att planera för denna beläggningsgrad redan vid nybyggnation c) en högre beläggning med 10 % för matgrisar i integrerade eller externintegrerade besättningar som uppnått en bättre produktion än vad de byggts för då de byggdes enligt då rådande djurskyddslagstiftning. En förutsättning är att alla grisar kan äta samtidigt eller att de utfodras ad lib via automat. Vi avråder däremot för att planera för denna beläggningsgrad redan vid nybyggnation
Frågorna från Jordbruksverket 2 b 2. Ger resultatet i studien stöd för att man under projektet har bibehållit eller förbättrat djurskyddet för alla, eller vissa, av de grisar som ingått i studien? Om det finns skillnader mellan olika delar av studien och/eller olika grupper av grisar som varit med i studien beskriv även dessa skillnader. I korthet anser vi att resultaten från studien motiverar d) Möjlighet att fylla enheter med mer än 400 djur även vid inköp av förmedlingsgrisar, förutsatt att byggnaderna redan existerar. Vi avråder från detta i samband med nybyggnation Vi anser inte att resultaten från studien motiverar a) Skyddsgrind vid grisning, eftersom det inte påvisades någon positiv effekt på smågrisarnas hälsa eller på produktionen b) Foderliggbås under brunst såsom försöket genomfördes, eftersom det försämrade hygienen utan att de positiva effekter på produktion man eftersträvat uppnåddes.
Frågorna från Jordbruksverket 3 3. Ger resultat i studien stöd för att man under projektet har bibehållit eller förbättrat djurhälsan för de grisar som ingått i studien? Om det finns skillnader mellan olika delar av studien och/eller olika grupper av grisar som varit med i studien beskriv även dessa skillnader Besvarad i svaret på fråga 2
Frågorna från Jordbruksverket 4 4. Har studien utifrån sitt syfte varit ändamålsenlig och genomförts på ett tillfredsställande sätt, är de resultat som presenteras trovärdiga? Svar: Vi anser att studien varit ändamålsenlig och att den genomförts på ett seriöst sätt. Vi anser vidare att det varit bra att den genomförts eftersom den de facto ingående analyserat effekterna av svensk djurskyddslagstiftning och det går ev. att deducera kostnader för denna lagstiftning från studien. Detta har livligt debatterats, dock utan att denna diskussion alltid genomsyrats av vetenskapligt stöd. Denna studie kan bidra till en mer saklig debatt. Vi bedömer vidare de resultat som erhållits som trovärdiga och i våra vetenskapliga litteratursökningar har vi även funnit stöd på så sätt att vi där funnit resultat som harmoniserar med de resultat vi själva sett i denna studie. Ett exempel är att det inte fanns någon signifikant effekt av att använda skyddsgrind i denna studie, vilket överensstämmer även med den vetenskapliga litteraturen där man inte funnit någon minskning av smågrisdödligheten vid användande av skyddsgrind i grisningsboxar som är >5-6 m 2.
Frågorna från Jordbruksverket 5 5 Hur tolkar ni resultaten generellt, bedömer ni att de är representativa eller skulle annat resultat erhållits om 12 andra gårdar studerats? Svar: Vi bedömer att resultaten är representativa och den statistiska analysen har varit möjlig att genomföra på ett acceptabelt sätt. Naturligtvis kommer det alltid att finnas besättningsvariationer och det är av den orsaken som vi valde att förutom rena medelvärden även redovisa de enskilda besättningarnas resultat och göra signifikansanalyser enligt gängse analysmetoder. Vi anser att den variation som detta uppvisade är tillräcklig för att kunna analysera effekter av behandlingarna, och den statistiska analysen ger vid handen att resultaten inte nämnvärt skulle förändras om 12 andra eller 12 ytterligare besättningar skulle undersökas. Det finns med undantag för kontrollpunkten om >400 stallplatser tillräckligt material för att upptäcka effekter på produktion och djurhälsa.
Frågorna från Jordbruksverket 6 a 6. Vad skulle behöva göras om, förbättras eller tas bort, för att kontrollmallen ska kunna ligga till grund för ett kontrollprogram? Svar: Vi tycker att programmet som det skisserats kan vara tillräckligt för att genomföra programmet för de punkter vi i vår bedömning anser vara relevanta, dvs a) Gruppvis avvänjning vid en medelålder av lägst 28 dagar b) en högre beläggning av tillväxtgrisar, förutsatt byggnaden redan finns och att en ökad smågrisproduktion per sugga medfört att det ursprungliga antalet stallplatser inte räcker till c) en högre beläggning av matgrisar, förutsatt att byggnaden redan finns och att en förbättrad produktion i en integrerad besättning medfört att det ursprungliga antalet stallplatser inte räcker till d) Inköp av mer än 400 förmedlingsgrisar till en avdelning, förutsatt att denna redan är byggd.
Frågorna från Jordbruksverket 6 b Anledningen till att vi under punkt b, c och d avråder från att man redan i byggnationsfasen ska kunna planera för detta är den något försämrade produktionsprestanda som noterades för tillväxtgrisar vid den högre beläggningen och vid inköp av mer än 400 grisar per avdelning. Eftersom antalet smittvägar ökar vid en tätare beläggning kan det inte uteslutas att detta påverkat resultaten. När det gäller Skyddsgrind vid grisning och Foderliggbås under brunst, finns det inga djurhälso- eller produktionsskäl att fortsätta kontrollprogram eller studier, eftersom det inte kunde påvisas någon positiv effekt av dessa åtgärder.
Frågorna från Jordbruksverket 7 a 7. Vilka frågor ger studien upphov till som skulle behöva studeras vidare? Svar: Vi anser att de punkter som berörts under punkt 6 inte behöver utredas mer, men för mer än 400 djur även vid inköp av förmedlingsgrisar finns det bara fullständiga data från en besättning. Vi kan ha en förståelse för att Sveriges grisföretagare önskar utreda de två övriga frågorna mer och till detta har vi följande kommentarer 1) Skyddsgrind. Då inga positiva effekter av skyddsgrind kunde dokumenteras finner vi i princip denna fråga färdigutredd. Vi stöder oss i denna uppfattning även på den litteratursökning som vi gjort bland vetenskapliga publikationer.
Frågorna från Jordbruksverket 7 b I denna studie apterades skyddsgrinden först efter det att grisningen inletts. Därför kan möjligen önskemål om fortsatta studier med apterande av skyddsgrind för grisning framföras, men vi finner inga vetenskapliga skäl att fortsätta med detta. I studier från Danmark noterades en lägre smågrisdödlighet om suggas rörlighet i grisningsboxen begränsades under de första 4 dagarna för de suggor som hade förlängda förlossningar > 5 timmar, men inte för dem som hade kortare förlossningar (Moustsen et al., 2013; Hales, at al., 2015a). I dessa studier hade suggorna tillgång till ett utrymme på 4,3m2 grisningsboxarna. I studier där grisningsboxarna varit >5-6 m 2 minskar inte användning av grind smågrisdödligheten (bl.a. Gustafsson, 1983, Cronin & Smith, 1992; Biensen et al. 1996; sammanfattade i Westin, 2005, sid 28 samt Chidgey et al., odaterad). Med stöd av resultaten från denna studie och de vetenskapliga studier som finns publicerade, så kommer ytterligare undersökningar sannolikt inte att vara meningsfulla. Om en grisningsbox är mindre än 5 m 2 så har man funnit skillnader med en ökad smådödlighet för löshållna sugga jämfört med de som haft skyddsgrind, men i de studier där suggan haft en större tillgänglig yta så har man inte kunnat finna något signifikant skillnad (Wechsler & Weber, 2007; EFSA 2007b).
Frågorna från Jordbruksverket 7 c I augusti 2015 publicerades dock en dansk undersökning där en positiv effekt vad gäller smågrisöverlevnad indikerades då skyddsgrind apterades före inledd grisning, men inte efter grisning, även i större grisningsboxar (5,3 m2 tillgängligt för suggan; Hales et al., 2015b). Studiens uttolkning försvåras dock av ett komplicerat uppfödningssystem där många nyfödda smågrisar flyttades till ammor. I denna studie var klassades 11,7% som ihjälklämda hos löshållna suggor jämfört med 9,7 % hos suggor som korttidsfixerat. Det fanns dock ingen signifikant skillnad i den totala smågrisdödligheten mellan löshållna suggor (26,0%) och suggor med skyddsgrind i 4 dagar (25,4%). Suggorna som var löshållna avvande signifikant fler smågrisar per kull vid 4 v än suggor i korttidsfixering (11,4 vs (11,1; p=0,01).
Frågorna från Jordbruksverket 7 d 2) Foderliggbås. Suggor kan rida på varandra under brunsten. Detta kan leda till en försämrad välfärd för drabbade djur och i värsta fall även leda till en ökad utslagning på grund av skador som uppstår. Vid inledningen av detta försök önskade därför utredarna att förutom att erhålla uppgifter om den totala utslagningen av suggor även erhålla detaljerade uppgifter om utslagningen av suggor från avvänjning till betäckning. Sådana uppgifter stod dock inte att finna i det material som vi fått oss tillhanda, möjligen till viss del beroende på att detta moment av försöket avbröts i förtid och att dessa uppgifter inte stod att finna i den historiska dokumentationen från 2013. Förluster på grund av utslagning av suggor mellan avvänjning och betäckning diskuteras som en nackdel med den svenska modellen, men det finns få eller inga redovisade uppgifter om storleken av problemet. Med avsikt att försöka ta del storleken av detta problem erhöll utredarna detaljerade uppgifter från en besättning rörande utslag mellan avvänjning och betäckning. I den besättningen, som inte upplevde sig ha problem med detta, var den icke planerade utslagningen mellan avvänjning och brunst under en treårsperiod 0,7 ± 0,6 % per år, eller 0,3 ± 0,3 % per omgång (Wallgren, personlig kontakt).
Frågorna från Jordbruksverket 7 e Faktum kvarstår dock att suggor till en stor del rider på varandra under brunst. Användandet av foderliggbås under brunsten skulle därför kunna vara motiverat även av djurskyddsskäl, förutsatt att hygienen i båsen kan upprätthållas. Utredarna är därför inte negativa till att detta utreds ytterligare under förutsättning att 1) båsen är tillräckligt breda (krav redan i försöket) 2) Bakre delen av båsen görs gödseldränerande 3) Den period som är aktuell bara är under själva brunsten, dvs 3-4 dagar. Detta motiveras med studier som visar att ridningarna börjar då brunsten inträder och slutar då den upphör (Zoric et al., 2013).
TACK FÖR OSS!!!