Kursplan för kurs på grundnivå Samhällsorienterande ämnen med didaktisk inriktning I Social Science with an Educational Perspective I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: UH03ÄL Gäller från: HT 2008 Fastställd: 2008-08-22 Institution Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap (ERG) Ämne Utbildningsvetenskap med inriktning mot kultur och samhälle Beslut Denna kursplan är fastställd av prefekten för Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap i samråd med studierektor 2008-08-22. Diarienummer SU118-21-0267-08. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Svenska/Svenska 2B, Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik A. Sökande med fullständigt avgångsbetyg från treårig teoretisk linje med 2 åk engelska, lägst betyg 3, medges dispens från kravet på engelska B Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng SAM1 Samhällsorienterande ämnenas didaktik och VFU 12 SAM2 Samhället och miljön 3 SAM3 Historia 7.5 SAM4 Geografi 7.5 SAM5 Religionskunskap 7.5 SAM6 Samhällskunskap 7.5 Kursens innehåll Delkurs 1: Samhällsorienterande ämnenas didaktik, 12 högskolepoäng, varav 4,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning Part 1: Civics and Education, 7.5 ECTS Delkursen utgör dels en introduktion till inriktningen och dels fungerar det som den röda tråden under hela kursen. Inom detta moment ingår en sammanhängande VFU-del. Delkursen behandlar: - Kärnor i SO-undervisningen - Språk och tänkande i SO-undervisningen. - Begrepp i undervisningen. - SO-ämnen och styrdokumenten. - Berättelsens betydelse i SO-undervisningen - Exempel på innehållsliga dimensioner i momentets olika ämnen: - historia: perspektivbyte och inlevelseförmåga i tid och rum, studera förändring människans problemlösningar och konsekvenser. - geografi: förståelse för problemet att förenkla verkligheten kartstudier, studier av regioner med hjälp av geografiska begrepp som läge, klimat, natur etc. - samhällskunskap: individ och samhällsperspektiv och överföring av värderingar Sidan 1/5
- religionskunskap: att gå från det konkreta till det abstrakta; se det yttre och det inre i religiösa urkunder Under den verksamhetsförlagda delen studeras barnens begreppsliga tänkande och studenten ska observera hur undervisning kan organiseras. Studenten skall pröva att själv undervisa. Delkurs 2: Samhället och miljön, 3 högskolepoäng Part 2: Society and sustainable environment, 3 ECTS Långsiktigt hållbart nyttjande av naturresurser studeras utifrån samhälleliga, beteendevetenskapliga, naturvetenskapliga, ekonomiska och etiska utgångspunkter. Miljöfrågorna diskuteras ur globalt, regionalt och lokalt perspektiv. Synen på miljö och natur under olika tidsepoker studeras. Delkurs 3: Historia, 7,5 högskolepoäng Part 3: History, 7.5 ECTS Under delkursen studeras några av huvudlinjerna i den historiska utvecklingen, främst gällande svensk och nordisk historia. Tyngdpunkten ligger på tiden före industrialismen, kompletterat med några exempel från nutidshistoria. Förmågan att källkritiskt granska och analysera övas parallellt med att grundläggande kunskap i historisk metod och teori studeras. Delkurs 4: Geografi, 7,5 högskolepoäng Part 4: Geography, 7.5 ECTS Under delkursen studeras jordens olika geografiska miljöer, processer som bygger upp och förändrar naturlandskapet, naturresurser, resurskonflikter, resursutnyttjande och miljökonsekvenser, levnadsbetingelser, olika typer av kulturlandskap och deras föränderlighet genom människans verksamhet. Delkurs 5: Religionskunskap, 7,5 högskolepoäng Part 5: Religion, 7.5 ECTS Under delkursen studeras religioners former och uttryckssätt med särskilt fokus på texter och deras tolkning. Nutida religioner och deras inflytande i skilda kulturer granskas. Variationen inom världsreligionerna studeras med hjälp av de kristna huvudkyrkorna och av islam. Inom värderingarnas område studeras etiska ståndpunkter och argumentationslinjer. Delkurs 6: Samhällskunskap, 7,5 högskolepoäng Part 6. Civics, 7.5 ECTS Under delkursen studeras två huvudteman. Det första temat behandlar demokrati med fokus på idéhistoria och aktuella demokratiproblem. Det andra temat behandlar relationen mellan EU, stat och kommun. En kortfattad översikt över det politiska systemet ges. Institutioner, organisationer, arbetsliv och demokrati i kommuner studeras, dessutom uppmärksammas genus, etnicitet och miljöperspektiv. Under kursens gång ges studenterna möjlighet att påverka innehållet i kursen. I kursen ingår obligatoriska basgruppsdagar. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten ha förmåga att - identifiera undervisningskärnor i respektive SO-ämne d.v.s. övergripande tankestrukturer och bärande begrepp, - förklara vad ett begrepp är och hur det har skapats och hur vetenskapliga begrepp kan återskapas hos eleverna, - redogöra för hur sagor och berättelser kan användas i SO-undervisning, där det dualistiska tänkandet står i centrum, - ge exempel på hur tänkandet kan synliggöras i undervisningen, - redogöra för vad läraren vill att eleverna ska förstå och konsekvenser för planering av den egna undervisningen. - under VFU-perioden tillämpa förvärvade ämnesteoretiska och ämnesdidaktisk kunskaper och reflektera över gjorda erfarenheter. Undervisning Kursen genomförs i form av föreläsningar, seminarier, litteraturstudier, självstudier, studiebesök och verksamhetsförlagd utbildning. Kursen är indelad i delkurser där ämnesdidaktik och VFU-förberedelser sker på Campus Konradsberg. Ämnesstudier under delkurs 2, 3, 4, 5 och 6 sker på Campus Frescati. Delkurs 2 genomförs dessutom i form av caseseminarier, studiebesök och exkursioner. Delkurs 3 genomförs också via museibesök och fördjupningsarbeten. Under delkurs 4 används kartor, flyg- och satellitbilder som informationskällor. Exkursioner genomförs. Uppläggningen av den verksamhetsförlagda delen planeras och följs upp av kurslärare, verksamhetsföreträdare och student och anpassas till det arbete som pågår i verksamheten. Den verksamhetsförlagda utbildningen sker i partnerområdet och närvaro är obligatorisk. Sidan 2/5
Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras genom individuella skriftliga tentamina och inlämningsuppgifter samt redovisningar vid seminarierna. Ett av underlagen för examination utgörs av den bedömning av studentens VFU-arbete som lämnats av verksamhetsföreträdare (examinerad lärare) i upprättad VFU-rapport. Godkänt på VFU-delen krävs för godkänt på kursen. b. Betygsättning på hela kursen samt på delkurserna 1,2,3,4,5 och 6 sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt Betyg på hela kursen sätts genom en sammanvägning av betygen på samtliga delkurser. För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E (G) på samtliga delkurser. För att få A respektive B på hela kursen krävs A respektive B på två delkurser där delkurs 1 måste vara ett av dem. För de resterande två kurserna krävs C resp G. Betygen C och D ges genom en sammanvägning av delkursbetygen. c. Betygskriterier delas ut vid respektive delkursstart. d. Vid underkännande av prov gäller att studerande som fått betyget Fx eller F har rätt att genomgå fyra ytterligare prov så länge kursen ges. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Vid underkänd VFU har den studerande rätt att göra om sin VFU en gång. Studerande som har fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en och samma examinator har rätt att få en annan examinator utsedd för att bestämma betyg på provet, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan härom ska göras till prefekten/institutionsstyrelsen. Övergångsbestämmelser När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan. Övrigt Kursen är främst avsedd för studenter som ämnar avlägga lärarexamen om 210 högskolepoäng och riktar sig till studenter som vill arbeta i förskoleklass, grundskolans tidigare år, särskola och specialskola. Kursansvarig institution är Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap som även ansvarar för genomförande och administration. Samverkande institutioner är Historiska institutionen, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Religionshistoriska institutionen och Statsvetenskapliga institutionen. Kurslitteratur Obligatorisk litteratur Delkurs 1: Samhällsorienterande ämnenas didaktik Arevik, Sten & Hartzell, Ove (2007). Att göra tänkandet synligt. Stockholm: HLS förlag. (251 s). Egan, Kieran (1995). Berätta som en saga. Hässelby: Runa förlag. (130 s). Marton, Ference; Dahlgren, Lars Owe; Svensson, Lennart & Säljö, Roger (2006). Inlärning och omvärldsuppfattning. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. (168 s). Pramling-Samuelsson, Ingrid (1997). Att lära som sexåring : en kunskapsöversikt. Stockholm: Myndigheten för Skolutveckling. (95 s). Smith, Frank (2000): Läsning. Stockholm: Liber. (191 s). Utöver detta tillkommer en antologi om cirka 300 sidor, läroböcker i SO samt aktuella styrdokument. Delkurs 2; Samhället och miljön, 3 högskolepoäng Sidan 3/5
Bydén, S. (ed) (1998): Mark, människa, miljö. Göteborgs universitet och Stockholms universitet. Göteborg, 3:e upplagan. (174 s.) (sid 1345, 97119 och 169 läses) Nordström, A. (2000): Jordens vattenresurser. Vattenvärnet, Stockholm. (93 s.) Nordström, A. (2001): Vattnet och miljön. (ca. 50 s.) Nordström, A. (2001): Luften och miljön. (ca. 50 s.) Nordström, A. (2002): Samhället och miljön. (ca. 30 s.) Stenciler: ca. 50 sidor. Delkurs 3: Historia, 7,5 högskolepoäng Berggren, L. & Greiff, M. (2000): En svensk historia från vikingatid till nutid. (300 s.) Bruchfeld, S. & Levine, P.A. (1998): Om detta må ni berätta. *) (80 s.) Dahlbäck, G. (1987): I medeltidens Stockholm. (190 s.) Gräslund, B. (200x): Perspektiv på vår äldsta historia ett fortbildningsmaterial för historielärare. *) (40 s.) Hadenius, S. (): Riksdagen en svensk historia. *) (30 s.) Sandberg, m.fl. (1999): Epos - historia för gymnasieskolans kurs A + B. *) (300 s.) eller: Graninger, Tägil & Carlsson (): Vägar till nuet - från forntiden till våra dagar. *) (300 s.) Svanberg, I. & Tydén, M. (): I nationalismens bakvatten - om minoritet, etnicitet och rasism. (100 s.) Metodövningar, Stencilkompendium: Material till olika metodövningar i källkritik m.m. *) (60 s.) Valfri litteratur: Egen vald litteratur i samband med projektarbete ca. 200 s.totalt: ca. 1300 s. *) tillhandahålles på Historiska institutionen Delkurs 4; Geografi, 7,5 högskolepoäng Bydén, S. (ed) 1998: Mark, människa, miljö. Göteborgs universitet och Stockholms universitet. Göteborg, 3:e upplagan. 174s (Sid 13-45, 97-119, 169 läses.) Hall, O. 2000: Introduktion till kartografi. Perhans, K-E. (2001): Våra vanligaste stenar i urval. (44 s.) Sveriges Nationalatlas 1996: Sveriges geografi. (176 s.) (läses efter anvisningar) Strömberg, B. (1996): Naturgeografi. Grundkurs 1. (96 s.) (läses efter anvisningar) Yrgård, A. (2001): Väder och klimat. (15 s.) Kartbok. Valfri kartbok (atlas) innehållande även tematiska kartor (klimat, vindar, befolkning, produktion av olika varor etc) Delkurs 5; Religion, 7,5 högskolepoäng Collste, G. (1900): Inledning till etiken. Lund: Studentlitteratur. (120 s.) Eck, D.L. (1996): Darsan: Det gudomliga skådandet. Nora: Nya Doxa. (70 s.) Ekstrand, T. m.fl. (2001): Religionsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. (142 s.) Gustafsson, G. (1997): Tro, samfund och samhälle. Örebro: Libris. (246 s.) Hedin, C. (1999): Abrahams barn. Stockholm:Arena.(250 s.) Jacobsen, K. A. (2000): Buddhismen. Oslo: Pax.(242s.) Sidan 4/5
Olivestam, C. E. & Lindholm, S. (1991): Kyrkor och alternativa rörelser. Lund: Gleerups. (280 s.) Delkurs 6: Samhällskunskap, 7,5 högskolepoäng Bergström, Göran. (2002): Valfrihet och inflytande i skolan. Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. (25 s.) Bäck, H. (2000): Kommunpolitiker i den stora nyordningens tid. Malmö: Liber. (kapitel 4, 5, 6 och 8) (110 s.) Held, David. (1997): Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. 2:a upplagan. Göteborg: Daidalos. (urval; ca. 300 s.) Lindbom, T. (1996): Konservatism i vår tid, i Konservatism i vår tid, åtta idéhistoriska essäer. Borås: Norma. (19 s.) Okin, Susan Moller (1999): Is multiculturalism bad for women? ur: Is multiculturalism bad for women? Okin, Susan Moller. (1999). Princeton: Princeton University Press. (15 s.) Petersson, Olof. (2002): Statsbyggnad. Den offentliga maktens organisation. 3:e upplagan. Stockholm: SNS Förlag. (116 s.) Tallberg, Jonas. (2001): EU:s politiska system. Lund: Studentlitteratur. (kapitel 1 och 11) (20 s.) Wendt-Höjer, Maria. & Åse, Cecilia. (1999): Politikens paradoxer. En introduktion till feministisk politisk teori. 2:a upplagan. Malmö: Academia Adacta. (80 s.) Wigerfelt, B. & Svensson-Wigerfelt, A. (2001): Rasism i Sverige - exemplet Klippan, i Törnrosalandet - om tillhörighet och utanförskap. Norrköping: Integrationsverket. (13 s.) Artikel om regler för citat, referat och käll- och litteraturförteckning. ca 10 s. (tillhandahålls av läraren). Case: Myrman, Yngve. (1993): Rödkobbsleden. Ett case om inrättande av en allmän farled. Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. (30 s.) (finns på statsvetenskapliga institutionens hemsida: www.statsvet.su.se) Sidan 5/5