1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dittrich Söderman, Hanna Tel: 010-698 1517 hanna.dittrich.soderman @naturvardsverket.se BESLUT 2015-06-25 Ärendenr: NV-04080-15 Enligt sändlista Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lodjur och järv till vissa länsstyrelser Beslut Naturvårdsverket överlämnar rätten att besluta om skyddsjakt efter björn, varg och lodjur till samtliga länsstyrelser i Sverige utom Länsstyrelsen i Gotlands län. Naturvårdsverket överlämnar rätten att besluta om skyddsjakt efter järv till länsstyrelserna i norra och mellersta rovdjursförvaltningsområdet. Detta beslut gäller från 1 juli 2015 till och med den 31 december 2016. Detta beslut får enligt 58 jaktförordningen (1987:905) inte överklagas. Villkor 1. När en länsstyrelse fattar beslut om skyddsjakt ska länsstyrelsen lägga in beslutet om skyddsjakt i Naturvårdsverkets databas för jaktbeslut samma dag som beslutet fattats. 2. Länsstyrelsen ska inom 48 timmar efter att djur fällts under skyddsjakt rapportera detta till Naturvårdsverket. Rapportering ska ske i Naturvårdsverkets databas för jaktbeslut. Om utfallet av en beslutad skyddsjakt blir att inget djur fällts, ska rapportering om detta ske i samma databas inom 48 timmar efter jakttidens slut. 3. Djur som fällts eller påskjutits ska registreras kontinuerligt i Rovbase under skyddsjakt för respektive art. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE
NATURVÅRDSVERKET 2(6) Bakgrund Förarbeten Möjligheten att delegera beslut om jakt från Naturvårdsverket till en länsstyrelse infördes efter propositionen En ny rovdjursförvaltning (2008/09:210). Delegering medgavs då under vissa förutsättningar. Riksdagen beslutade den 10 december 2013 om En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191, 2013/14:MJU7). I propositionen uttalas att delegering till länsstyrelsen av beslutanderätten avseende skyddsjakt på stora rovdjur bör ske utan begränsning, även till län som saknar reproducerande stam av den aktuella arten (s. 48). Tidigare beslut Naturvårdsverket har i beslut den 2 juni 2014 överlämnat rätten att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lodjur och järv till vissa länsstyrelser (dnr NV- 03681-14). Beslut innehåller inga begränsningar i antal djur som får fällas med stöd av länsstyrelsernas beslut. Överlämnandet av rätten att besluta om skyddsjakt har dock en begränsning i tid och gäller till och med den 30 juni 2015. Beslutet innehåller villkor om löpande rapportering av beslut om skyddsjakt, utfall av beslutade skyddsjakter samt villkor om årlig sammanfattande rapportering från varje länsstyrelse. Villkoren syftar till att möjliggöra uppföljning av jakten. Uppföljning Naturvårdsverket ska löpande bedöma om överlämnandet av rätten att fatta beslut om skydds- och licensjakt till länsstyrelserna försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus hos arterna eller om möjligheten utnyttjas i för stor omfattning. Naturvårdsverket har sammanställt länsstyrelsernas rapporterade beslut om skyddsjakt och utfallet av skyddsjakten. Sammanställningen omfattar tidsperioden 2 juni 2014 till den 18 juni 2015, vilket i huvudsak motsvarar den tid som länsstyrelserna haft möjlighet att fatta beslut om skyddsjakt med stöd av tidigare delgeringsbeslut från Naturvårdsverket. I tabellen nedan anges hur många djur som länsstyrelserna beslut om skyddsjakt omfattat (Beslutat antal), samt hur utfallet av beslutade skyddsjakter varit (Fällda djur). Art Beslutat antal Fällda djur Björn 101 62 Varg 34 15 Lodjur 46 20 Järv 63 22 Skäl Aktuella bestämmelser Enligt 24 a första stycket jaktförordningen får Naturvårdsverket överlämna till länsstyrelsen att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, järv, lo och kungsörn med stöd av 23 b.
NATURVÅRDSVERKET 3(6) Av 24 c andra stycket jaktförordningen följer att Naturvårdsverket fortlöpande ska bedöma om möjligheten att jaga rovdjur med stöd av beslut enligt 24 a försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, eller möjligheten annars utnyttjas i stor omfattning. Om Naturvårdsverket bedömer att så är fallet, får Naturvårdsverket ändra eller återkalla ett sådant beslut. Av 58 1 jaktförordningen framgår att Naturvårdsverkets beslut enligt 24 a inte får överklagas. Naturvårdsverkets bedömning Bedömning av tidigare delegerad beslutanderätt För att bedöma om möjligheten att jaga rovdjur efter Naturvårdsverkets delegering försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos arterna, bör Naturvårdsverkets sammanställning av beslutade skyddsjakter under det senaste året ställas i relation till populationernas storlek, rapporterade referensvärden för arterna, förväntad tillväxttakt hos arterna samt annat jaktligt uttag under samma period. I tabellen nedan redovisas dessa uppgifter. Art Antal djur i beslut om skyddsjakt Antal fällda djur under beslutad skyddsjakt Antal fällda djur under beslutad licensjakt Skyddsjakt 28 JF 1 Populations -storlek Referensvärde 2 Björn 101 62 204 3 2782 3 1400 Varg 34 15 44 7 415 4 270 Lodjur 46 20 0 1 Ca 1000 5 870 Järv 63 22 0 0 647 6 600 Den nuvarande tillväxttakten är, sett över längre tid, negativ för alla arter utom varg där det nuvarande jakttrycket motsvarar tidigare tillväxttakt hos arten. För varg innebär det att tillväxten för närvarande är noll eller nära noll efter jakt. Björn- och järvpopulationen har under senare år minskat med drygt tre procent årligen och lodjurspopulationen har haft en vikande trend under flera år, med undantag för den senaste inventeringssäsongen som visar en uppgång på drygt 20 % jämfört med föregående år. En förklaring till att populationernas tillväxt är negativ eller noll är att det jaktliga uttaget på dessa arter under de senaste åren varit högre än tidigare. Det ökade jakttrycket på rovdjuren är en konsekvens av politiska beslut att minska arterna inom vissa delar av landet, bland annat i renskötselområdet där skadorna på rennäringen är betydande, liksom i områden med höga koncentrationer av varg. Samtliga arter har under sen tid haft perioder med god tillväxt. Från 1998 1 2014.06.02 2015.06.18, uppgifter hämtade ur Rovbase 2 Rapporterat 2013 3 Skattad population 2013 4 Inventering 2014/15, varians 328-539 5 Preliminära resultat, inventering 2014/15, varians 808-1239 6 Inventering 2014, varians 505-867
NATURVÅRDSVERKET 4(6) till 2007 låg till exempel björnstammens årliga tillväxt i Sverige på runt 4,5 procent och vargstammen har den senaste 10-årsperioden ökat med omkring 15 procent per år. 2013 beräknades björnstammen i Sverige uppgå till omkring 2800 djur och ha en årlig tillväxt på -3,2 procent. Referensvärdet för björn är 1400 djur. Under perioden 2 juni 2014 till 18 juni 2015 fälldes 62 björnar med stöd av länsstyrelsernas beslut om skyddsjakt. Naturvårdsverket har den 4 december 2014 även delegerat rätten att besluta om licensjakt efter björn till länsstyrelserna i norra och mellersta rovdjursförvaltningsområdet. Naturvårdsverket bedömer att den delegerade beslutanderätten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos björn eller att möjligheten utnyttjas i stor omfattning. Inventeringen av varg under vintern 2014/15 visade att det fanns omkring 415 djur i Sverige. Stammen är stabil och referensvärdet för varg är 270 djur. Under perioden 2 juni 2014 till 18 juni 2015 fälldes 15 vargar med stöd av länsstyrelsernas beslut om skyddsjakt. Naturvårdsverket har den 30 oktober 2014 även delegerat rätten att besluta om licensjakt efter varg till länsstyrelserna i mellersta rovdjursförvaltningsområdet. Naturvårdsverket bedömer att den delegerade beslutanderätten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos varg eller att möjligheten utnyttjas i stor omfattning. Preliminära resultat av inventeringen av lodjur under vintern 2014/15 visar att det fanns omkring 1000 djur i Sverige under den senaste vintern, vilket är en ökning med drygt 20 % jämfört med året före. Stammen har minskat under de föregående tre åren och referensvärdet för lodjur är 870 djur. Under perioden 2 juni 2014 till 18 juni 2015 fälldes 20 lodjur efter länsstyrelsernas beslut om skyddsjakt. Naturvårdsverket har inte delegerat rätten att besluta om licensjakt efter lodjur till länsstyrelserna. Naturvårdsverket bedömer, framför allt mot bakgrund av att ingen licensjakt genomfördes under den senaste jaktperioden, att den delegerade beslutanderätten i frågor om skyddsjakt inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos lodjur eller att möjligheten utnyttjas i stor omfattning. Inventeringen av järv under början av 2014 visade att det fanns omkring 650 djur i Sverige. Trots de senaste årens nedgång i tillväxt är stammen, sett över längre tid, ökande och referensvärdet för järv är 600 djur. Under perioden 2 juni 2014 till 18 juni 2015 fälldes 22 järvar efter länsstyrelsernas beslut om skyddsjakt. Någon licensjakt efter järv har hittills inte genomförts. Naturvårdsverket bedömer att den delegerade beslutanderätten i frågor om skyddsjakt inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos järv eller att möjligheten utnyttjas i stor omfattning. Bedömning om ny delegation Naturvårdsverket har möjlighet att överlämna rätten att besluta om skyddsjakt efter de stora rovdjuren till länsstyrelsen. Det är en styrka om beslut om skyddsjakt efter björn, varg, lodjur och järv fattas regionalt, nära de som berörs av besluten. Sedan den 1 januari 2014 behöver inga specifika förutsättningar vad gäller rovdjursstammarna i de aktuella länen vara uppfyllda för att delegering
NATURVÅRDSVERKET 5(6) ska kunna ske. Mot denna bakgrund och med hänsyn till vår bedömning att tidigare delegerad beslutanderätt inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus, överlämnar Naturvårdsverket beslutanderätten avseende skyddsjakt efter björn, varg och lodjur till länsstyrelserna i samtliga län i Sverige utom i Gotlands län samt beslutanderätten avseende skyddsjakt efter järv till länsstyrelserna i norra och mellersta rovdjursförvaltningsområdena. Det finns sedan den 1 januari 2014 inte heller något krav på att Naturvårdsverkets delegeringsbeslut ska omfatta hur stort antal individer av respektive art som högst får fällas genom skyddsjakt. Naturvårdsverket har inte sett skäl att i beslutet ändå begränsa antalet individer som får fällas. Naturvårdsverket vill dock betona att det ankommer på respektive länsstyrelse att se till så att varje skyddsjaktsansökan utreds och prövas i enlighet med gällande skyddsjaktsbestämmelser. Villkor Naturvårdsverket har för avsikt att årligen utvärdera om delegerad beslutanderätt försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos arterna eller om möjligheten annars utnyttjas i stor omfattning. Naturvårdsverket bedömer att de krav som ställs på länsstyrelserna avseende rapportering av jaktbeslut och jaktresultat möjliggör en ändamålsenlig uppföljning. Naturvårdsverket bedömer att den länsvisa årliga sammanställda rapport över skyddsjakten som funnits med som krav i tidigare beslut om delegerad rätt att besluta om skyddsjakt, inte behövs för den löpande utvärderingen. Något sådant villkor finns därför inte med i detta beslut. Naturvårdsverket har dock för avsikt att återkomma i frågan om en fördjupad, kvalitativ utvärdering av skyddsjakten i annan form. Övrigt Beslut om skyddsjakt och rapportering om fällda djur ska enligt villkor 1 och 2 läggas in i Naturvårdsverkets databas för jaktbeslut på webben. Databasen nås på https://ekstranett.miljodirektoratet.no/sites/naturvardsverket. Inloggningsuppgifter fås av Naturvårdsverket. Naturvårdsverket vill även påminna om följande. Dispens från Naturvårdsverket krävs i varje enskilt fall för användning av andra jaktmedel än de som är tillåtna jaktmedel vid skyddsjakt. Naturvårdsverket har antagit föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt där det framgår vilka vapen som är godkända för jakt efter bland annat rovdjur. Beslut om skyddsjakt som sker med hänvisning till detta beslut om delegering ska uppfylla de förutsättningar för jakt som anges i 23 a jaktförordningen. Naturvårdsverket har tagit fram stöd till länsstyrelserna för beslut om skyddsjakt i form av Riktlinjer för beslut om skyddsjakt, se bilaga.
NATURVÅRDSVERKET 6(6) Beslut i detta ärende har fattats av vikarierande generaldirektören Eva Thörnelöf. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit avdelningschefen Lena Callermo, föredragande, sektionschefen Gunilla Ewing Skotnicka, juristen Hanna Ek och vilthandläggaren Hanna Dittrich Söderman. Eva Thörnelöf Lena Callermo Bilaga: Riktlinjer för beslut om skyddsjakt Sändlista: Samtliga länsstyrelser För kännedom: Sametinget Viltskadecenter Loprojektet Vargprojektet Björnprojektet Järvprojektet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Jordbruksverket Rådet för rovdjursfrågor Polismyndigheten Statens veterinärmedicinska anstalt Naturhistoriska riksmuseet Direktoratet for Naturforvaltning, Norge Jord- och Skogsbruksministeriet, Finland