www.svenskakyrkan.se/agera Ge en gåva! 90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg Foto: Paul Jeffrey/ACT KUNSKAP
Foto: Sergio Costa/AFP mocambique Vi vet inte så mycket om killen på den här bilden. Han kablades ut i världspressen via nyhetsbyrån AFP. Pojken mitt i Mocambiques upplopp blev en symbol för ilska över att livet ibland är otroligt orättvist. Nu får det vara nog! september 2010, det är upplopp i Moçambique. Folk har fått nog. Nog av fattigdom. När priset på mat och transporter ökar samtidigt klarar man inte mer. Det är ingen organiserad protest. Den är spontan. Genom sms sprider sig missnöjet och fler och fler går ut på gatorna. Juli 2011, en kvinna flyr torkan i Somalia. Nu står hon vid grinden till flyktinglägret Dadaab, i Kenya. Solen lyser obarmhärtigt och hon har vandrat i en evighet. I famnen bär hon sitt spädbarn, det ligger tyst och stilla i famnen. Orkar inte längre skrika. Mamman vid grinden är för utmattad av svält för att skrika ut sin frustration och sin vanmakt. Sannolikt önskar hon att hon kunde göra mer, men hon har gjort det hon kunde; hon vandrade i hopp om att finna mat. Tills dess hon själv orkar får vi som finns runtomkring henne föra hennes kamp för familjens rättighet att äta sig mätta. Med förhoppningen om att hon i framtiden ska få hålla sitt barn, vagga det och säga: Schh Det är bra nu, allt är bra. Det kommer aldrig hända igen. Om inte världen agerar kraftfullt kommer det att hända, igen och igen. Akuta svältkatastrofer, såväl som den alltjämt malande hungern, den som sällan får medial uppmärksamhet. Det är dags nu, att vi sluter upp bakom de fattiga som har fått nog, och på allvar tar vår del av ansvaret! på omslaget: dadaab, kenya, Sjuåriga Habiba Hassan Nur, som tillsammans med sin familj anlänt till flyktinglägren i Dadaab, lagar bönor i en ny utbyggnad av tältlägret.
Världen hungrar - varför? 1 000 000 000. En miljard människor lever i hunger trots att det egentligen finns mat till alla. Deras allra mest grundläggande rättighet kränks. Så borde det inte vara! Sambanden är i många fall komplexa men inte värre än att vi kan göra något åt situationen. Vi måste bara bestämma oss. Världen har blivit bättre på många sätt de senaste åren. Fler människor får utbildning, viktiga sjukdomar minskar och de allra flesta har bättre levnadsförhållanden nu än tidigare. Men alla får inte del av denna positiva utveckling. Här beskrivs några av orsakerna till varför det är så många som fortfarande hungrar och några av lösningarna som behöver genomföras. Det är ingen heltäckande bild, men en insyn i sådant som Svenska kyrkans internationella arbete möter världen över. Tillsammans med kollegor i organisationer i Afrika, Asien, Latinamerika och Europa arbetar vi alla mot samma mål. Varje handling är lika viktig. Varje krona, varje insamling och varje kritisk fråga till en makthavare. Sedan länge vet vi att det produceras mer än tillräckligt med mat för att alla människor ska kunna äta sig mätta. Men maten finns inte alltid där hungern finns och möjligheten att kunna äta sig mätt beror på makt och ställning i samhället. Grundorsakerna till hungern är fattigdom och brist på demokrati och rättvisa. Som fattig har du inte råd att köpa den mat som finns, du har inte makt att förändra din situation eller bra metoder för att odla tillräckligt med näringsrik mat. Det krävs en förändring den kan ske om viljan finns hos oss alla. Foto: Marcus Haraldsson Jag vet vad det är att gå till sängs med tom mage. Jag upplevde det när jag växte upp och det har påverkat min karriär jag arbetar för maträttvisa. Manyara Angeline Munzara, kampanjkoordinator för kampanjen Food for Life, som drivs av Ecumenical Advocacy Alliance där Svenska kyrkan är medlem
Washera, 3 200 meter över havet i Etiopiens högland. Här är det nattfrost under en stor del av året och en av landets kallaste medeltemperaturer. Med anpassade grödor och hållbara jordbruksmetoder är ett fruktsamt jordbruk möjligt. Foto: Magnus Aronson/IKON Jordbruket en nyckelfråga jordbruket ger mat, försörjning och liv till samhällen. Samtidigt lever de flesta av dem som hungrar på landsbygden och är just jordbrukare. Men jordbruket är en nyckel till fattigdomsbekämpning. I de flesta länder inklusive Sverige har den ekonomiska utvecklingen startat just på landsbygden. När produktionen från jordbruket ökar får bönder möjlighet att köpa varor från andra näringar och resurser att investera i lokalsamhället. Därför gynnar utveckling i jordbruket breda befolkningsgrupper. Men idag är istället stora delar av utvecklingsländernas jordbruk i kris, särskilt bland småskaliga bönder. Mer resurser måste satsas på jordbruksutveckling, vägar och transporter, krediter, hälsovård, skolor och annan samhällsservice på landsbygden. Satsningar i jordbruket måste tydligare fokusera på kvinnors kunskap och situation. Kvinnor sliter ute på fälten, hämtar vatten och lagar mat. Genom att förändra maktstrukturer i samhället kan fler magar mättas och fattigdomen minska.
Klimat, jordbruk och hållbarhet många människor i Bangladesh lever på gränsen till överlevnad. Torka, översvämningar och cykloner är redan idag ett ständigt överhängande hot mot jordbruket och med klimatförändringarna förväntas detta extrema väder öka. Rangpur Dinajpur Rural Service, RDRS, i Bangladesh har varit Svenska kyrkans partner i mer än 35 år. Genom sitt arbete för klimatanpassning bidrar de till att minska sårbarheten som kommer när väderväxlingarna bli mer extrema. I viss mån kan jordbruket anpassas till de nya förhållandena. Svenska kyrkans erfarenheter från bland annat Etiopien är att man både kan öka produktionen och stärka möjligheterna att klara klimatförändringar genom att använda anpassade grödor, ekologiskt hållbara metoder för att förbättra jordens kvalitet och tekniker för att använda regnvatten effektivare. Behovet av klimatanpassning är ytterligare ett argument till en omställning till ett mer hållbart jordbruk. Men för att klara av det nya klimatet behövs pengar. Det krävs pengar för att utveckla jordbruket men också till hälsa, sjukvård, utbildning och infrastruktur. Därför får stödet till klimatanpassning inte tas från den redan ansträngda biståndsbudgeten. Nya pengar måste skjutas till. Ät klimatsmart! maten vi konsumerar står idag för en tredjedel av vår klimatpåverkan. Att det är så mycket beror på att man räknar in hela livsmedelskedjan från jord till bord. Alltifrån vad bonden gör, till vilket foder djuren får, vidare till industrin, transporterna, förpackningarna via butiken och hem. Då förstår man att det har betydelse vad vi som konsumenter väljer. Små förändringar i våra konsumtionsmönster kan betyda mycket. Matlag för klimaträttvisa ger inspiration och konkreta tips för en hållbar förändring. Till materialet finns också en samling med säsongsbaserade, klimatsmarta recept. Ladda ner gratis på www.varldenskurs.se Foto: Malin Robertson Harén
Foto: Magnus Aronson/IKON Mark en nödvändighet den globala efterfrågan på mark ökar dramatiskt. När storföretag eller andra länders regeringar vill köpa mark är det den som är fattig som missgynnas. Orsaken till den ökade konkurrensen är dels att mer mat behöver odlas till en växande befolkning som äter alltmer kött och mjölkprodukter vilket kräver mer foder, och dels det ökade behovet av mark för att odla energigrödor, till exempel till etanolframställning. Samtidigt minskar tillgången på jordbruksmark när den bebyggs eller förstörs av ohållbara jordbruksmetoder. Frågan om mark är känslig. Vem har rätt att Hiv skapar hunger, hunger skapar hiv bruka marken? Vem äger den? Varje land har sin lagstiftning. Och med en kolonial historia, maktmissbruk och ekonomisk ojämlikhet blir problemet att fördela marken på ett rättvist sätt en utmaning. Det finns många exempel på att markfrågan skapat enorma konflikter. Öppenhet och delaktighet är avgörande för att markinvesteringar ska ske på ett bra sätt och gynna landets befolkning och bidra till fattigdomsbekämpning på landsbygden. Tyvärr är det inte många företag som arbetar så. Här krävs påtryckningar för att förbättra situationen! en människa som lever med hiv behöver mer näring än en människa som lever utan hiv. Bromsmedicinerna kräver det. Samtidigt utvecklas aids snabbare om hon eller han är undernärd. En tuff sanning. Hivepidemin förstör utveckling, fördröjer ekonomisk tillväxt och fördjupar fattigdom. Hiv är ett strukturellt problem som bottnar sig i fattigdom, social orättvisa och ojämlikhet mellan män och kvinnor. Det finns ett starkt samband mellan kvinnors ekonomiska beroende av män och deras sårbarhet för hiv. Om kvinnors ekonomiska möjligheter och sociala makt stärktes skulle mycket av det förebyggande hivarbetet vara gjort och kvinnors utsatthet skulle minska. Brödet som vi bryter är en delaktighet av Kristi kropp så är vi fastän många en enda kropp för alla får vi del av ett och samma bröd. Centrala ord i vår mässa som för mig slår an både tanken om rätten till mat för alla och att det är så påtagligt att Kristi kropp har aids. Gunilla Hallonsten handläggare för Svenska kyrkans internationella arbete med hiv
Handel och politik Envar har rätt till en levnadsstandard, som är tillräcklig för hans egen och hans familjs hälsa och välbefinnande, däri inbegripet föda. Deklarationen om mänskliga rättigheter från 1948 Foto: Palmira Chilaule rätten till mat är en mänsklig rättighet. Trots det så görs för lite för att mätta alla magar i världen. Svenska kyrkan har i många år uppmärksammat hur EU:s jordbruks- och Sociala trygghetssystem som fattig har du inga marginaler, inga sparade kronor och kanske inte heller någon försäkran om att staten kommer stötta dig. Det saknas ett trygghetssystem. Ett sätt att skapa ekonomisk trygghet är att ge kontantbidrag till de som är allra fattigast. Det har visat sig minska både hunger och arbetslöshet. Folk får en ekonomisk trygghet och vågar ta risker. I Namibia testade en rad kyrkor och frivillighetsorganisationer kontantbidrag i praktiken. Under två år fick alla i en fattig by 100 namibiska rand (ca 100 svenska koronor) per månad. Resultaten var slående. Fattigdomen minskade och undernäringen bland barn sjönk. En av de viktigaste förändringarna var att projektet fick igång den lokala ekonomin. Andra exempel på sociala trygghetssystem finns från bland annat Brasilien, Etiopien och Sydafrika. handelspolitik påverkar jordbruket i fattiga länder. Politiken har reformerats flera gånger men det innebär inte att EU:s jordbrukspolitik har slutat skapa problem för utvecklingsländerna. Målet för EU:s jordbrukspolitik borde vara att främja global livsmedelstrygghet, inte bara europeisk. Men dit är det fortfarande långt. Som medborgare i Sverige måste vi sätta press på, och utkräva ansvar av politiker, i EU och i Sverige, så att de kan fatta bra beslut. På www.svenskakyrkan.se/agera får du tips och idéer på vad du kan göra. Foto: Dirk Haarmann
Arbeta tillsammans för att utrota hungern Att lösa hungerproblematiken i världen kräver att alla, fattiga, rika, politiker, företag, du och jag, tillsammans finner lösningar och vågar ta ansvar och agera. Detta behöver göras! Politiska krav till lokala, nationella och internationella beslutsfattare som vi och våra samarbetspartner arbetar för: Hejda klimatförändringen Reformera EU:s jordbruks- och handelspolitik utifrån ett fattigdomsperspektiv Öka resurserna till jordbruksutveckling och klimatanpassning Prioritera ett hållbart jordbruk Ge kontant stöd till dem som inte kan försörja sig Stärk kvinnors rättigheter Stärk fattiga människors rätt till mark Detta kan du själv, dina vänner och din kyrka göra! Var med och påverka politiker. Anmäl dig till påverkansnätverket Agera, www.svenskakyrkan.se/agera Minska dina utsläpp och bidra till klimaträttvisa på www.svenskakyrkan.se/klimatrattvisa Sälj prylar du inte längre behöver på www.tradera.com/hunger Ät säsongsanpassat, mindre kött- och mejeriprodukter och släng mindre mat Köp så mycket ekologiskt och Fairtrade-märkt som möjligt Bjud in dina vänner på en måltid där ni diskuterar vad som är en hållbar livsstil! Ta hjälp av studiematerialet Matlag för klimaträttvisa. Ladda ner gratis på www.varldenskurs.se Följ Svenska kyrkans internationella arbete på Facebook o Twitter Läs mer på www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens. hela världen, svenska kyrkans internationella arbete är en del av act-alliansen, ett globalt samarbete mellan kyrkor och organisationer för katastrofinsatser, utvecklings- och påverkansarbete.