samtalsunderlag Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger Foto: Paul Jeffrey/ACT

Transkript

1 samtalsunderlag Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger Foto: Paul Jeffrey/ACT

2 Pengar i handen År 2011 tog Svenska kyrkan fram antologin Pengar i handen tillsammans med Nordiska Afrikainstitutet, och dessutom en kortare sammanfattning av antologin. Pengar i handen handlar om sociala trygghetssystem som en metod för att minska fattigdomen. Sociala trygghetssystem är offentligt finansierade bidrag direkt till de människor som behöver dem. I Sverige är vi vana vid barnbidrag och folkpension. Nu inför allt fler länder i världen olika typer av sociala trygghetssystem. Resultaten visar på större ekonomisk trygghet och minskad fattigdom och hunger. Fattigdom, egenmakt, rättigheter och social trygghet är frågor som är lika aktuella i Sverige som i andra delar av världen. Finns det fattigdom i Sverige? Hur jobbar vi som kristna och som kyrka för att stötta människor i utsatta situationer? Hur ser vi på människor som är i behov av hjälp? Svenska kyrkan har ett brett internationellt arbete för att minska hunger och fattigdom i världen. Samtidigt sker ett omfattande arbete i stift och församlingar i Sverige för att hjälpa människor som behöver stöd. Med det här samtalsunderlaget vill vi koppla ihop det globala och det lokala, och uppmuntra till samtal om vad det innebär att vara kyrka i Sverige och världen idag. Samtalsunderlaget är upplagt utifrån fem träffar som berör olika teman, och till varje träff finns förslag på samtalsfrågor och en värderingsövning. Självklart fungerar andra upplägg, och att välja fritt mellan övningar och samtalsfrågor. Till varje träff/tema finns en inledande text med hänvisningar till sidor i Pengar i handen. Förslagsvis läser deltagarna in sig på texterna innan träffen, alternativt så gör man det gemensamt i gruppen. OBS: när vi hänvisar till Pengar i handen menar vi den kortare sammanfattningen på 38 sidor och inte den mer omfattande antologin. Både antologin och sammanfattningen finns att ladda ner på Svenska kyrkans webb Här finns också mer information om hur Svenska kyrkan jobbar internationellt med sociala trygghetssystem. Titta gärna i Världens kurs-materialen för inspiration kring hur man kan lägga upp en studiecirkel, De ämnen som berörs i samtalsunderlaget och i antologin berör hela församlingen, inte bara de som är intresserade av internationella frågor. Församlingsbor, diakoner och andra diakonimedarbetare, den internationella gruppen, ungdomsgruppen och andra kan vara intresserade av att delta i samtalen. 2

3 1. Sociala trygghetssystem År 2013 är ett jubileumsår i Sverige. Då har vi haft en folkpension i hundra år! För många svenskar är pension och barnbidrag självklara inslag i samhället. Vi glömmer lätt bort att det är mycket tack vare dessa sociala trygghetssystem som vi kunnat bekämpa fattigdomen och minska klyftor och utanförskap. Runt om i världen inför allt fler länder olika varianter av sociala trygghetssystem, och resultaten är tydliga. Fattigdomen och undernäringen minskar, barn blir friskare och fler går i skolan. Men vad är egentligen fattigdom? Vad är ett värdigt liv? Detta frågar vi oss under den första träffen. Vi diskuterar också sociala trygghetssystem ute i världen och hur de fungerar. Inför första träffen kan det vara bra att ha läst sid 7 17, samt sid i Pengar i handen. Värderingsövningen Steg för steg är tänkt att sätta igång tankarna hos deltagarna. Övning - Steg för steg Kopiera eller skriv av de karaktärsbeskrivningar som finns i avsnittet underlag för övningar i Världens kurs Grundkursen, sid Klipp isär så att varje karaktär finns på en separat lapp. Lägg lapparna i en skål och be gruppen ställa sig på en linje, axel mot axel. Det behöver finnas plats i lokalen för att alla deltagarna ska kunna röra sig framåt. Varje person drar en lapp och får några minuter på sig att fundera över karaktären som står på lappen. Deltagarna får inte visa lapparna för varandra. Förklara att du kommer att läsa olika påståenden (se nedan). Om deltagarna tror att påståendet stämmer in på deras karaktär tar man ett steg framåt, annars står man stilla. När påståendena är upplästa kan ni diskutera hur det kändes. Stå gärna kvar utspridda i rummet. Vem var du? Var det någon särskilt påstående som fick dig att reagera, eller tänka till? Jag måste ta hand om mina föräldrar när de blir gamla Jag har råd att utbilda mig När jag köpt den mat som jag/familjen behöver har jag fortfarande pengar kvar Mina barn får gratis skolmat i skolan Jag har råd att ta mina barn till läkaren om de blir sjuka Om jag blir arbetslös vet jag att det finns ersättningar och stöd att ansöka om Jag får barnbidrag Jag extrajobbar för min egen skull, inte för att jag behöver dra in pengar till min familj När jag blir äldre får jag en pension 3

4 Samtalsfrågor Att samtala om tillsammans eller i mindre grupper Vad är fattigdom? Vad beror det på att vissa människor lever i fattigdom? Vad är ett värdigt liv enligt dig? Vad behöver en människas liv innehålla för att vara värdigt? Utifrån din synvinkel vad skulle ett minipaket för social trygghet innehålla? På sid i Pengar i handen beskrivs ett försök med sociala trygghetssystem som genomfördes i Namibia. Trots att försöket visade på minskad fattigdom och undernäring är regeringen skeptisk till sociala trygghetssystem. Vi kan inte dela ut pengar till människor som inte gör någonting säger presidenten. Vad tänker ni kring deras reaktion? På sidan beskrivs hur sociala trygghetssystem införts i en rad länder i Latinamerika. Hur kan regeringarna i dessa länder ha resonerat när man valt att införa dessa system? Vad tror ni att det har för betydelse för en mexikansk familj att få del av stödet som beskrivs på sid 11 12? 4

5 2. Egenmakt och rättigheter Svenska kyrkans arbete grundar sig i ett rättighetsperspektiv. Människor som befinner sig i utsatta situationer ses inte som passiva offer utan som rättighetsbärare. Alla människor har rätt att kräva och få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbete innebär också att motverka de maktstrukturer som är orättvisa och diskriminerande. Begrepp som deltagande och egenmakt ( empowerment ) är centrala i ett rättighetsbaserat arbete. Under träff två diskuterar vi frågor som rättigheter, egenmakt och jämställdhet. Motsvarande sidor i Pengar i handen är sid Är ni särskilt intresserade av dessa frågor, beställ boken Rättighetsbaserat arbete i kyrkorna introduktion och metoder av Gerdes, Hjalmarsson och Öjermo (Argument förlag, 2012, Här kan man lära sig mer om rättighetsbaserat arbete genom samtal och övningar. Övning - 4 hörn Ställ frågan nedan till gruppen. Bestäm sedan vilket hörn av rummet som representerar vilket svarsalternativ. Be deltagarna att gå till det hörn som representerar deras svar. Låt grupperna som samlas i de fyra hörnen samtala och berätta för varandra hur de tänkt. Be därefter en eller två personer från varje hörn dela sina tankar med hela gruppen. Som ledare kan du gärna ställa följdfrågor: hur tänkte du? Vad får det för konsekvenser? Vem har störst ansvar för människor i utsatta situationer? Staten Det civila samhället Alla människor har ansvar för sig själva Öppet hörn Samtalsfrågor Att samtala om tillsammans eller i mindre grupper Empowerment egenmakt innebär att människor har makt över sina egna liv. På vilket sätt kan sociala trygghetssystem bidra till att stärka människors egenmakt? Sociala trygghetssystem kan gynna kvinnor men gör det inte automatiskt. Om inte stöden utformas medvetet riskerar de att förstärka kvinnors traditionella roller och ansvar. Hur kan detta ansvar se ut, och hur skulle det kunna utmanas av sociala trygghetssystem? I Sverige anser vi att vi kommit långt i jämställdhetsarbetet, men fortfarande finns många ojämnställda strukturer kvar. Kan ni tillsammans i gruppen identifiera några? På vilket sätt kan de mänskliga rättigheterna hjälpa kyrkan att stödja människor i utsatta situationer? Kan de vara ett stöd för församlingar i arbetet med individers rättigheter? Kritiker menar att pengar direkt till människor i utsatta situationer kan skapa passivisering och beroende. Hur ser ni på denna kritik? Går det att dra några paralleller till den svenska diskussionen om bidragsberoende? 5

6 3. Diakoni/Kyrkan som samhällsaktör Kyrkan har alltid haft ett engagemang för människor i utsatta situationer, både i Sverige och på hemmaplan. Både det internationella arbetet och den inhemska diakonala verksamheten utgår från ett rättighetsperspektiv. I antologin Nya möjligheter skriver Ninni Smedberg om politisk diakoni, alltså en kyrka som inte bara ser hjälpsökande människor, utan försöker påverka de strukturer i samhället som håller människor i fattigdom och utanförskap. Tredje träffen diskuterar vi diakoni och kyrkan som samhällsaktör, och ifall vi som kristna och kyrka har ett särskilt ansvar för människor i utsatta situationer. Läs gärna sid i Pengar i handen, och om intresse finns även kap 5 och 12 i Nya möjligheter (red Elisabeth Hjalmarsson) som går att ladda ner gratis på Svenska kyrkans intranät under flikarna verksamhet kyrkan i samhället kyrkans sociala roll. Den kan också beställas på Till denna träff kan det vara särskilt givande att ha en diakon med i samtalet. Övning Ja-Nej-Kanske Skriv orden ja, nej och kanske på varsitt papper och tejpa upp dem på olika ställen i rummet. Läs påståendena nedan för deltagarna och låt dem ställa sig under det papper vars svar bäst motsvarar deras åsikt. Be en eller två deltagare vid varje lapp berätta om varför de ställt sig där de gjort. 1. Kan du påverka andra länders fattigdom? 2. Kan du påverka fattigdom i Sverige? 3. Ska kyrkan stå på de politiska barrikaderna? 4. Ska kyrkan vara en aktiv välfärdsaktör? 5. Har du som kristen ett särskilt ansvar för att stötta människor i en utsatt situation? 6. Är det viktigt för församlingen att hålla koll på allt som sker runt omkring dem, i samhället och världen? Samtalsfrågor Att samtala om tillsammans eller i mindre grupper. Hur jobbar kyrkan i Sverige idag med människor i utsatthet och fattigdom? Hur kan församlingen lyfta blicken och se strukturer i samhället, och påverka makthavare i samhällsfrågor? Har vi som kristna något särskilt ansvar för varandra, vår nästa i Sverige och världen? Människor förväntar sig att Svenska kyrkan ska finnas där när något händer. Vad innebär det för kyrkan i stort och för församlingen? Många menar att ett liv i Kristi efterföljd innebär att dels bemyndiga de människor vi möter, och också att vara delaktig i samhället, och vara kritisk mot den egna kyrkan om det behövs. Hur ser ni på det? 6

7 år av fattigdomsminskning Under fjärde träffen vänder vi blickarna mot Sverige och vår egen historia. Finns det fattigdom i Sverige idag, och hur kan den se ut? Vilka sociala trygghetssystem påverkar våra liv? Finns det några likheter med den svenska samhället för ca hundra år sedan och samhällen i andra delar av världen idag? Till den här träffen kan det vara intressant att bjuda in någon från t ex hembygdsföreningen, släktforskningsföreningen eller en lokal historiker. Låt personen berätta om hur det såg ut för 100 år sedan i kommunen. Hur försörjde sig människor? Fanns det en fattigvård eller liknande? Hur såg kyrkans roll ut? Hur såg skolan ut? Hur tog man hand om sina äldre? Uppmärksamma folkpensionens 100-årsjubileum genom att fokusera särskilt på de äldre. Hur har de påverkats av folkpensionen? Det kan vara bra att ha läst sidorna i Pengar i handen till denna träff. Övning Heta stolen Ni behöver lika många stolar som deltagare. Ställ dem i en ring, en deltagare på varje stol. Ledaren läser nedanstående påståenden ett i taget. Om deltagarna håller med om påståendet reser de sig och byter plats. Håller man inte med sitter man kvar. Om bara en person håller med reser man sig och sätter sig igen. Viktigt med tempo i övningen. Ledaren kan ställa frågor till deltagarna om hur de tänkte när de antingen bytte stol eller satt kvar. Världen är orättvis Sociala trygghetssystem är en bra metod för att minska hunger och fattigdom Jag känner mig maktlös inför läget i världen Det går inte att göra något åt fattigdomen i världen Det finns ingen fattigdom i Sverige Människor som går på försörjningsstöd får skylla sig själva Alla människor har rätt till ekonomiskt stöd från staten när de inte kan försörja sig själva Om du inte själv kan bidra till samhällets välfärd har du heller inte rätt till ekonomiskt stöd från samhället Svenska kyrkan har ett ansvar för utsatta människor i Sverige Svenska kyrkan har ett ansvar för utsatta människor i hela världen Om jag ser en person som tigger på gatan skänker jag pengar Sociala trygghetssystem, till exempel försörjningsstöd och pensioner, ska alltid vara behovsprövade Människor som är hemlösa eller tigger på gatan angår inte mig Civil olydnad är kärnan i kristen tro Jag skapar mitt liv, du skapar ditt. Det är inget mer med det. 7

8 Samtalsfrågor Finns det fattigdom i Sverige idag? Hur kan den i så fall se ut? Jämför fattigdomen i dagens Sverige med den för 100 år sedan. Tror ni att det finns likheter eller skillnader? Tror ni att det finns några likheter mellan det svenska samhället för ca 100 år sedan och samhällen i andra delar av världen idag? Varför kan det kännas problematisk och skambelagt att prata om sin arbetslöshet eller erkänna sina behov av försörjningsstöd? Hur reagerar vi när vi ser människor som är hemlösa eller tigger på gatan? Ger vi dem pengar? Köper vi en smörgås åt dem? Undviker vi att titta på dem? Varför gör vi som vi gör? År 2013 är det 100 år sedan folkpensionen infördes i Sverige. Vad har den betytt för vårt välfärdssystem? Vad har den betytt för mina far- och morföräldrar och mina föräldrar? Vad betyder den/kommer den att betyda för mig? Hur såg det ut för 100 år sedan i kommunen? Hur försörjde sig människor? Fanns det en fattigvård eller liknande? Hur såg kyrkans roll ut? Hur såg skolan ut? Hur tog man hand om de äldre? Inventera i gruppen vilka sociala trygghetssystem kommer vi i kontakt med? Hur skulle våra liv se ut om de inte fanns? Hur arbetar församlingen idag med att hjälpa människor i utsatta situationer? 8

9 5. Workshop Den sista träffen har ett lite annorlunda upplägg. Här diskuterar vi vad vi som individer, församling och land kan göra för att bekämpa hunger och fattigdom, både ute i världen och i vårt eget samhälle. Träffen är tänkt att vara en kreativ workshop där vi får diskutera idéer för en bättre värld tillsammans. Dela förslagsvis in gruppen i flera mindre grupper som får samtala. De kan skriva ner sina idéer på till exempel postit-lappar och sedan dela dem i storgrupp. Nedan finns förslag på tre huvudspår, men givetvis kan man välja att göra bara ett eller två. Det kan vara bra att läsa sid i Pengar i handen till denna träff. Joseph Hanlon vill att Sverige ska minnas sin historia och ställa sig i spetsen för en global kampanj för till exempel barnbidrag eller folkpensioner. Fundera tillsammans över hur en sådan kampanj skulle kunna se ut? Vilken fråga vill ni driva? Vilka positiva exempel från Sverige skulle kunna lyftas fram? Vem eller vilka vill ni påverka? Vilket mål skulle kampanjen ha? Hur skulle den kunna genomföras? Vilka organisationer eller andra aktörer skulle kunna delta? Om ni vill skriv ner ert förslag och skicka till biståndsministern. Fundera över er kommun/lokalsamhälle. Vilka sociala behov finns? Vilka grupper är särskilt utsatta? Vad skulle ni som församling kunna göra för att stötta dem? Försök sedan i storgrupp komma överens om ett förslag. Hur skulle detta förslag kunna genomföras rent praktiskt? Skicka ert förslag till kyrkorådet. Vad kan ni som individer och församling göra för att bidra till en mer rättvis och hållbar värld? Förslagen nedan kan användas som inspiration och tips. Förslag: Starta en internationell grupp Bli en Kyrka för Fairtrade! Läs mer på Minska köttkonsumtionen Ät ekologiskt och närproducerat Starta ett Matlag för klimaträttvisa eller en annan studiecirkel i Världens kurs Stöd ett av Svenska kyrkans projekt ute i världen Gå med i ageranätverket. Delta i kyrkornas globala vecka. globalaveckan.se/ Se över energianvändningen i församlingen Lägga ett medborgarförslag Skriva brev till politiker Ordna en manifestation Fler tips För fler tips på hur man kan påverka politiskt i frågor man brinner för ladda ner broschyren Påverka för att förändra världen 9

10 Pengar i handen barnbidrag, pensioner och andra kontanta stöd minskar fattigdom och hunger effektivt. Det visar erfarenheter från en rad utvecklingsländer. Även små bidrag gör att människor kan äta mer och bättre, blir friskare och kan låta sina barn gå i skolan. Sveriges historia visar att sociala trygghetssystem krävs för att ge alla en dräglig levnadsnivå och en stabil samhällsutveckling. Ändå har det svenska biståndet inte stöttat utvecklingen av sådana system i fattiga länder. I denna skrift diskuteras den roll sociala trygghetssystem kan spela i kampen mot hunger och fattigdom, och hur olika aktörer kan bidra. svenska kyrkans internationella arbete är en del av act-alliansen, action by churches together, ett globalt samarbete mellan kyrkor och kyrkorelaterade organisationer för katastrofinsatser, utvecklings- och påverkansarbete. Kontakta oss Svenska kyrkans internationella arbete Kyrkokansliet i Uppsala telefon: e-post: info@svenskakyrkan.se postadress: Uppsala