Miljöredovisning 2013 --- 1 ---
REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2013 Stubos miljöarbete uppfyller de krav som ställs i den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001 och bolaget har varit certifierat sedan 2001-09-07. Sedan dess har löpande tredjepartsrevisioner utförts och certifikatet förnyats var tredje år. MILJÖPÅVERKAN Stubos verksamhet ger i första hand upphov till miljöpåverkan inom följande nyckelområden: Energi (uppvärmning, varmvattenberedning och el för fastighetsdrift) Vatten och avlopp (förbrukning av rent vatten och utsläpp av spillvatten) Avfall (hushållsavfall och avfall från företagets egen verksamhet) Kemikaliehantering (inköp, användning, förvaring m.m.) Transporter och trädgårdsskötsel (förbrukning av fossila drivmedel m.m.) Inomhusmiljö (buller, fukt, mögel, radon m.m.) Företagets hyresgäster har tillsammans en stor påverkan på miljön genom sitt utnyttjande av lägenheterna och sina olika livsstilar. MILJÖASPEKTER Verksamhetens miljöaspekter (dvs hur vi skulle kunna på verka miljön) finns samlade i ett miljöaspektregister där bedömning och identifiering av de betydande miljöaspekterna har gjorts. Våra betydande miljöaspekter bedöms vara: Förbrukning av el för fastighetsdrift Exponering av radon i våra lägenheter Projekt och entreprenader Miljöaspektsregistret revideras minst en gång årligen. --- 2 ---
POLICY OCH ORGANISATION Stubo har antagit en miljö- och kvalitetspolicy som uttrycker våra ambitioner med lednings-arbetet. Policyn antogs av ledningen 2008-02-20 och bedöms årligen i samband med ledningens genomgång. MILJÖ- OCH KVALITETSPOLICY: Vi på Stubo AB skall bedriva vår verksamhet så att vi ser till att miljöhänsyn tas och god kvalitet upprätthålls i alla led, från projektering och produktion till förvaltning och rivning. Vi skall i all vår verksamhet bedriva ett ständigt förbättringsarbete, samt förebygga föroreningar till luft, vatten och mark. Vi skall hushålla med resurser och använda bästa möjliga teknik så att naturtillgångar nyttjas effektivt, samt i första hand välja material som inte skadar människor, djur eller natur. Vi skall i all verksamhet följa gällande lagstiftning och övriga krav som vi berörs av. Vi skall kontinuerligt öka våra medarbetares, leverantörers och kunders miljö- och kvalitets-medvetenhet, inspirera till ett personligt engagemang och därigenom gemensamt skapa förutsättningar för en miljöanpassad förvaltning med god kvalitet. Policyn har kommunicerats till samtliga anställda samt företrädare för ägarna. Den finns även tillgänglig på företagets hemsida. ORGANISATION OCH SAMVERKAN Företagets ledningsgrupp och VD, Rolf Granlöf, har det övergripande ansvaret för miljöarbetet och ledningssystemet. Tommy Borg fungerar som miljöansvarig och ansvarar för det operativa miljöarbetet. Alla medarbetare förväntas emellertid ta sin del av ansvaret för företagets arbete med ledningssystemet. Ledningsgruppen utgörs av VD, ekonomiansvarig, förvaltare, uthyrningsansvarig och verksamhetssamordnare. Samarbete i miljöfrågor sker inom Miljönätverket Sjuhärad där följande företag ingår: Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder, Fristadbostäder AB, Stubo AB, Vårgårda Bostäder AB och Tranemobostäder AB. Miljönätverket Sjuhärad har byggt upp ett gemensamt integrerat ledningssystem som finns tillgängligt via miljönätverkets hemsida (7miljö.se). Här finns även Stubos egna interna rutiner och hjälpdokument tillgängliga. Miljönätverket har träffats vid flera tillfällen i olika konstellationer. De miljöansvariga i bolagen har regelbundna träffar. Interna revisioner utförs av Miljönätverket Sjuhärads revisionsgrupp. INFORMATION OCH UTBILDNINGAR Under året har flera internutbildningstillfällen ägt rum i form av personalmöten, grund- och vidareutbildning av personal, samt information till styrelsen. Ledningens genomgång har hållits vid ett tillfälle under året (2013-05-30). Personalens genomgång hölls 2013-10-24. --- 3 ---
MÅL OCH RESULTAT Policyns vision och ledningssystemets krav på ständig förbättring förverkligas genom att företaget ställer upp övergripande och detaljerade mål. Målen är kopplade till de betydande miljöaspekterna. Åtgärder som skall säkerställa att målen nås finns samlade i handlingsplaner med ansvarsfördelning och tidsangivelser. De detaljerade mål som omfattar förbrukningar redovisas i denna miljöredovisning, övriga återfinns i dokumentet Detaljerade mål. MÅL Stubo skall: medverka till minskade förbrukningar (energi och vatten) i alla fastigheter. förbättra inköps- och upphandlingsprocesserna för att bl.a. minska kemiska produkters påverkan på miljön. sköta fastigheter och grönområden på ett sätt som överensstämmer med kretsloppsprincipen och medverka till bevarande av den biologiska mångfalden. förbättra vår interna och externa kommunikation. förbättra inomhusmiljön för våra hyresgäster. öka kvalitets- miljö- och arbetsmiljömedvetenheten genom utbildning, information, samt genom leverantörs- och entreprenörskrav. förbättra bolagets arbetsmiljöarbete. ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET Löpande har 71 kyl/frys bytts ut mot nya. Kontinuerligt utbyte av blandare och toaletter till snålspolande. Löpande utbyte till lågenergilampor. Bytt ut oljepanna till elpanna i Villa Skogslyckan. Alla oljeuppvärmning är därmed borttagen! Införandet av nytt fastighetssystem har påbörjats. Utbyte av styr- och reglerutrustning i undercentraler pågår. Byte av värme- och vattenstammar på Hemrydsg 4, samt förberedande arbete för mätning av kall- och varmvatten. Tagit fram och redovisat jämförande statistik över drivmedelsförbrukning per bil. Övergång till miljödiesel för samtliga dieselbilar. Monterat Pax Passad-fläktar med kontinuerlig drift på Vegag 9-19 för bättre inomhusklimat. Ny kulvert på Villav 3 i Marbäck. Under året har olika arbetsgrupper inom miljönätverket arbetat med att revidera existerande styr- och hjälpdokument, samt ta fram nya för de delar som saknats i ledningssystemet. --- 4 ---
AKTUELLT INFÖR NÄSTA ÅR Under 2014 kommer omcertifieringsrevision att genomföras av revisorer från SP Certifiering. Minst två interna revisioner kommer att utföras av Miljönätverket Sjuhärads internrevisionsgrupp. Fortsatt arbete med att ständigt förbättra vårt ledningssystem. Fortsatt utbyte av kyl/frys/sval till nyare, energisnålare modeller. Fortsatta OVK-besiktningar och radonmätningar. Fortsatt utbyte till vattenbesparande armaturer. Fortsatt utbyte till lågenergilampor. Utbyte till ny styr- och reglerutrustning i undercentralerna. Införande av nytt fastighetsdatasystem (Vitec). Ombyggnation av Hemrydsgatan 4 (fönster och balkonger), samt utbyte av värme- och vattenstammar. Fönsterbyten i tomma lägenheter i Timmele. Montera Pax Passad-fläktar för bättre inomhusklimat i Hökerum, Älmestad och Dalum. Fortsatt utbyte av värme- och vattenstammar i beståndet. RESULTAT OCH AVSTÄMNINGAR 1998/1999 och 2004 utgjorde referensår för tidigare mål och redovisas därför. Förbrukningarna vid värme- och varmvattenproduktion är värmeindexkorrigerade. I slutet av redovisningen jämförs resultaten med nyckeltal från SABO, SCB och genomsnittet för Miljönätverket Sjuhärad (föregående år). Vi redovisar inte längre avfall och återvinning eftersom vi har mycket liten möjlighet att påverka detta. Eftersom ett flertal av företagets förbrukningssiffror vägs mot uthyrd yta, redovisas även dessa uppgifter här. För att ge en mer rättvis bild av företagets miljöprestanda under mätperioden redovisas mätetalen för vatten i förhållande till den ekonomiska uthyrningsgraden för bostäder. UTHYRNING Uthyrningsbar yta lägenheter, m² BOA 70 387 Uthyrningsbar yta lokaler, m² LOA 12 968 Uthyrningsbar yta totalt, m² BOA+LOA 83 355 Uthyrningsgrad, % (BOA) 96,7% Uthyrd yta, m² BOA+LOA 81 032 Uthyrningsbar yta totalt exkl kallhyra, m 2 BOA+LOA 74 594 Antal lägenheter 1 126 Antal lokaler 67 Lägenheter med kallhyra (vars förbrukning inte ingår i våra uppgifter) räknas inte med i ytan när det gäller förbrukning för uppvärmning och varmvatten. --- 5 ---
ENERGIFÖRBRUKNING, UPPVÄRMNING OCH VARMVATTEN Id Detaljerat mål Mätetal Resultat DU1-1 Energiförbrukning för uppvärmning och varmvatten skall senast 2020 uppgå till max 130 kwh/m 2. Värmeindexkorrigerad förbrukning i kwh/m 2 (BOA+LOA) 140 kwh/m 2 Under perioden 2009-2013 har energiförbrukningen i kwh/m² (värmeindexkorrigerad) minskat med 12% (19 kwh/m 2 ). Den totala faktiska energiförbrukningen har minskat med 691 MWh (6%) jämfört med 2009. Den energiindexerade totalförbrukningen har minskat med 812 MWh, dvs drygt 7%. Den faktiska oljeförbrukningen har minskat med 100% (210 m 3 ) jämfört med 2009. Jämfört med 1998 har oljeförbrukningen minskat med 964 m 3. Stubo ligger på en förhållandevis hög energiförbrukning och vi har inlett ett flertal åtgärder för att minska vår energiförbrukning. ELFÖRBRUKNING Den totala elförbrukningen har ökat med 1 445 MWh (66%) under perioden 2009-2013. Fastighetselen har under samma period ökat med 31% (548 MWh). Förbrukningen av fastighetsel uttryckt i kwh/m² har ökat med 28% under samma period. Till stor del beror ökningen av den totala elförbrukningen på att vi har installerat fler värmepumpar under de senaste åren. Observera att andelen fastighetsel är schabloniserad. --- 6 ---
VATTENFÖRBRUKNING Den totala vattenförbrukningen har ökat med 11 800 m 3 eller 14% jämfört med 2009. Förbrukningen i liter/m 2 har under samma period ökat med knappt 11% (115 liter/m 2 ). Om man tar hänsyn till uthyrningsgraden har förbrukningen ökat med 106 liter/m 2 (10%). Även om förbrukningen ökat sedan 2009, så har ökningen avstannat och man ser en klar minskning under de två senaste åren. Vi kommer att utreda åtgärder för att minska vattenförbrukningen. KÖLDMEDIER Den totala köldmediemängden (jämfört 2009) har ökat med 37%. Mängden HCFC (R22) har minskat med knappt 19 kg eller 63% sedan 2009. Arbetet med att avveckla anläggningar som innehåller HCFC pågår. Användningen av CFC avslutades före 1999-12-31 med undantag av mindre mängder i äldre kylar och frysar i företagets lägenheter. Observera att lägenheternas köksvitvaror ej ingår i sammanställningen. Anledningen till de senaste årens ökning av köldmedier beror främst på utbytet av oljepannor till värmepumpar i kringorterna. --- 7 ---
TJÄNSTERESOR OCH TRANSPORTER Id Detaljerat mål Mätetal Resultat DU1-2 Utsläppet av fossil koldioxid från varje tjänstebil Andel tjänstebilar som uppnår 55% skall senast 2016 vara högst 220 g/km. målet (mål 100%). Det faktiska antalet körda mil har ökat med knappt 1 100 mil eller 10% jämfört med 2009. Den totala drivmedelsförbrukningen för tjänstebilarna har ökat med 285 liter eller 3% jämfört med 2009. Förbrukningen av drivmedel i liter per mil för tjänstebilarna har minskat med 9% under samma period. Utsläpp av fossil koldioxid per körd kilometer har minskat med 25%, mycket beroende på att samtliga dieselbilar nu körs på biodiesel. Bensin-, gas- och dieseldrivna bilar Fossilt CO 2 -utläpp Objekt Bränsleslag liter km liter/mil Totalt, kg g/km Vaktmästeri1 Bensin 694 4 445 1,56 1 923 432,7 Vaktmästeri2 Diesel 137 1 298 1,06 379 292,4 Vaktmästeri3 Diesel 1 029 9 368 1,10 2 299 245,5 Vaktmästeri4 Diesel 561 7 227 0,78 1 255 173,6 Vaktmästeri5 Diesel 2 267 22 987 0,99 5 067 220,4 Vaktmästeri6 Diesel 1 234 15 500 0,80 2 757 177,9 Vaktmästeri7 Diesel 708 8 281 0,86 1 583 191,1 Vaktmästeri8 Diesel 1 001 12 188 0,82 2 238 183,6 Vaktmästeri9 Diesel 964 8 689 1,11 2 155 248,0 Kontoret1 Gas/bensin 49 6 903 0,07 110 15,9 Kontoret2 Gas/bensin 27 3 966 0,07 76 19,2 Totalt, bensin 771 15 314 0,50 2 136 139,5 Totalt, diesel 7 901 85 538 0,92 17 660 206,5 2 770 kg CO 2 per m 3 bensin (källa etanol.nu/naturvårdsverket) 2 235 kg CO 2 per m 3 biodiesel (75% fossil diesel) (källa etanol.nu/naturvårdsverket och OKQ8) I dagsläget klarar sex av totalt elva fordon gränsen på 220 g/km fossil koldioxid, dvs 55%. De bensin- och dieselbilar som används spänner mellan 174 g/km och 433 g/km utsläppt fossil koldioxid (medelvärde 241 g/km). Dessa värden är en bit ifrån vårt målvärde för 2016 (220 g/km). --- 8 ---
DRIVMEDELSFÖRBRUKNING Den totala mängden förbrukade drivmedel har minskat med 2 578 liter eller 20% jämfört med 2009. Diagrammet till höger redovisar all drivmedelsförbrukning, dvs bilar såväl som traktorer, maskiner och motorredskap. JÄMFÖRELSE OCH ANALYS År Energi (kwh/m 2 ) Fastighetsel (kwh/m 2 ) Vatten (liter/m 2 ) SABO *# 2012 119 18 1 400 SCB/Energimynd. # 2012 129 1 866 Miljönätverket # 2011 147 19 1 319 Miljönätverket # 2012 133 27 1 305 Stubo 2013 140 28 1 209 Energiförbrukningarna (ej el) är värmeindexkorrigerade # Förbrukningar (energi & el) omräknade från Atemp till BOA+LOA (faktor 0,85 från Energimyndigheten). * Energi & el från Skåneinitiativet. Vattenförbrukningen är uthyrningsgradsjusterad. Vattenförbrukning från 2011 Som framgår av siffrorna ovan, så ligger Stubo på en ganska hög nivå när det gäller energiförbrukning och fastighetsel, men låga nivåer för vatten. --- 9 ---
Diagrammet visar utsläpp av fossil koldioxid. Uppgifterna för fjärrvärme och el kommer från våra leverantörer, övriga beräknas utifrån omräkningstal (t.ex. drivmedel). Den stora minskningen beror främst på att vi successivt har fasat ut all uppvärmning med olja. Vårt miljöarbete för att minska utsläppen av fossil koldioxid ger resultat! KOLDIOXIDUTSLÄPP RAPPORTERADE AVVIKELSER, TILLBUD MM Andelen rapporterade avvikelser från egen verksamhet har minskat till ca en fjärdedel jämfört med 2008. Det löpande arbetet med ledningssystemet och ständiga förbättringar är beroende av denna rapportering. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Avvikelser, egen verksamhet 66 34 20 16 29 16 Avvikelser, revisioner 14 17 18 15 10 20 Tillbud 3 4 5 Förbättringsförslag Kundklagomål 5 8 18 Totalt 80 51 38 39 51 59 --- 10 ---
LAGKRAV OCH EFTERLEVNAD Den lagstiftning som berör företagets verksamhet finns specificerad i nätverkets lagförteckning. Denna uppdateras löpande och en lagbevakningstjänst finns att tillgå. Företagets verksamhet berörs även av lokala, kommunala krav, branschöverenskommelser och regionala krav. Miljöfarlig verksamhet Nedanstående av bolagets fastigheter inhyser aggregat med köldmedier som är kontrollpliktiga. 2 värmepumpar på Solrosens äldreboende i Ulricehamn (totalt 7,5 kg HFC) 2 kompressorer på Södra Kullagatan 3 (totalt 6 kg HCFC) 1 kylanläggning på Sturegatan 6 (4,6 kg HFC) 1 värmepump på Sanatorievägen 51-57 (4,2 kg HFC) Kemiska produkter Stubo hanterar ett antal olika kemiska produkter, men det rör sig i de flesta fall om begränsade mängder. Undan för undan har vi fasat ut de farligaste kemiska produkterna och ersatt dem med mindre skadliga. Avfall Alla hushåll har tillgång till fastighetsnära återvinningsstationer för källsortering. Stubo har tillstånd för egentransport av farligt avfall som uppkommit i egen yrkesmässig verksamhet. Transportdokument skrivs och signeras vid alla transporter av farligt avfall, oavsett om transporten utförs i egen regi eller inte. Ulricehamn, 2014-03-20 Per Östlund Verksamhetssamordnare per.ostlund@stubo.se --- 11 ---