Politisk Teori 2 - Promemoria

Relevanta dokument
733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Politisk teori Viktoria Stangnes 733G Politisk teori 2 promemoria

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1


Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

6. Samhällsfördragsteorin

Naturorienterande ämnen

SINGER Kap 3-5 Tuesday, 6 November 2012

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Individer som jämlikar

Hemtentamen, politisk teori 2

Kursen NAK1a2. Kursens syfte och centrala innehåll. Pär Leijonhufvud Kursens centrala innehåll

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Upplägg och examination

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Praktisk etik 4! livsval och livsslut

Filippa Milton, Politisk Teori 2, 733G36 IEI, Linköpings universitet. Hemtentamen Del 1

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden

Tema: Didaktiska undersökningar

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Recension. Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Paradigmkampen - Med koppling till myten om CO2-orsakad global uppvärmning.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Hemtentamen politisk teori II.

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k

Varför vara moralisk

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Bedömning & Utvecklingssamtal på särvux

Vår grundsyn Omgivningen

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

Moralfilosofi. Föreläsning 12

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld?

Innehåll. Förord Inledning Tack Vidare läsning Illustrationer Register kapitel 1 Ursprung...

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller. Humes Dialoger om naturlig religion.

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Det kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Obligatoriska moment:

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här

Kapitel 3. Vad är välfärd? Traditionellt har välfärd ansetts spela tre roller (d.v.s. välfärd är det som har dessa tre roller):

4. Moralisk realism och Naturalism

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Moralfilosofi. Föreläsning 2

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Religionskunskap. Ämnets syfte

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Att skapa förtroende så når vi fram

DÅTID NUTID FRAMTID TEKNIK

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 9

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

15SK Prefekt

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Transkript:

Politisk Teori 2 - Promemoria Transhumanism - Nästa steg i människans evolution Människan är fantastisk, hon har under miljontals år utvecklats från encelliga organismer till de hyperintelligenta varelser av idag som har uppfunnit allt ifrån hjulet och tändaren till lavalampan. Utöver detta har hon utvecklat sina sinnen för att överleva i en värld som varje dag vill ta död på henne, hon har utvecklat språk för att kunna kommunicera med sina jämlikar. Hon har lärt sig gå upprätt (även om man idag kan ifrågasätta om alla verkligen har lärt sig det), tillverka vapen av saker i sin omgivning och sist men absolut inte minst, lärt sig att anpassa sin omgivning efter sig själv. Vi kan tydligt se hur hon ständigt anpassat sin omgivning för att förändra omständigheterna till det bättre. Det har kostat mycket, något vi idag tydligt kan se med den av människan skapade miljöförstöringen, men ändå en utveckling vi som med hög levnadsstandard idag är väldigt tacksamma för. Men är det inte dags att vi nu tar ett nytt steg i vår utveckling? Har vi inte nått en punkt i vår historia där vi faktiskt är kapabla att uppnå fantastiska saker med våra människokroppar med lite hjälp från vetenskapen? Bör vi inte förlika oss med att utveckling är ostoppbart och välkomna en ny morgondag? Även om denna utveckling kan tyckas både skrämmande och skadlig för människan? I denna text kommer jag argumentera för att transhumanism, enligt utilitaristisk teori är nästa steg att ta i mänsklig utveckling. Innan jag börjar predika om hur fantastiskt det är med transhumanism måste jag förklara perspektivet som jag kommer argumentera ifrån, utilitarismen. Utilitarism är en av de mest inflytelserika normativa moralfilosofierna och var mycket kontroversiell när den först presenterades. 1 Den omfattade bland annat för många radikala reformer som exempelvis universell rösträtt, vilket till viss del innebar kvinnlig rösträtt. 2 I grunden handlar utilitarismen om två principer, konsekventialism och hedonism. Sedan födseln har utilitarismen haft olika utformningar, från klassiska utilitarism till modern utilitarism men i huvudsak har den alltid haft samma grundpelare: en handling avgörs efter konsekvenser och de konsekvenser som betyder något i 1 Kymlicka, Will. Contemporary Political Philosophy. 45 2 Ball, Terence. Dagger, Richard Political Ideologies and the Democratic Ideal. 67

sammanhanget är de goda och de onda. De goda handlingarna skall maximeras och de onda ska minimeras. 3 Transhumanismen i sin tur är en kulturell rörelse som förespråkar att människan i större utsträckning skall omfamna bioteknik och medicinsk utveckling. Med hjälp av denna utveckling ska människan sedan tillämpa teknik för att genom den förbättra villkoren för hennes existens, det kan vara att ifrån att eliminera åldrande till att rent av förbättra hennes intellektuella, fysiska och psykiska kapacitet. 4 Transhumanismen kan sägas vara en förlängning av humanism och dess idéer om att människan är inte perfekt men kan förändra sin omvärld till det bättre genom demokrati, frihet och rationellt tänkande. Till detta adderar transhumanismen tankar om att vi människor även har potentialen att bli något mycket mer, med hjälp av de tekniker som tagit människan till det stadiet hon är idag kan hon utveckla sig själv till något större än människan självt. det sedan ske en övergång från det transhumana samhället till det posthumana samhället. 6 7 5 Med tiden ska Transhumanismen som rörelse vill även uppmärksamma om de finns problematik med denna utveckling som kan innebära stor skada för människor men också för hela mänskligheten. 8 Varför ska man då omfamna denna teori om den kan vara så skadlig och till och med dödlig för den mänskliga arten? Jo svaret ligger i den moralfilosofi jag tidigare presenterade, utilitarismen, vilket kan i en första anblick tyckas konstigt då många kritiker hävdar att den moderna utilitarismen inte längre är så radikal och progressiv som den en gång ansågs. 9 Det handlar helt enkelt om att människan kan och bör använda sig av ny teknik för att uppnå nya höjder och förändra villkoren för mänskligt liv. 10 Att applicera denna banbrytande teknik på människor är därför moraliskt försvarbart enligt utilitarismen eftersom att det handlar om att finna det som mest förändrar människans välfärd 3 Kymlicka, Will. Contemporary Political Philosophy 12 4 http://www.transhumanism.org/resources/faqv21.pdf 5 5 Ibid 4 6 Ibid 6 7 Ibid 32 8 Ibid 5 9 Kymlicka, Will. Contemporary Political Philosophy. 48 10 http://edition.cnn.com/2008/tech/07/14/bio.tech/index.html#cnnstctext

till det bättre, inte söka sig till obskyra traditioner eller kulturella företeelser för svar. de framtida konsekvenserna av handling vara övervägande goda eftersom den handlingen maximerar lyckan hos flest individer är den riktig. 13 1112 Kritik riktas då mot detta som hävdar att Kommer konsekvenserna av en transhuman utveckling inte alls skulle vara goda, snarare motsatsen, att de skulle vara onaturliga och något icke önskvärt. 14 Det man då gör från modståndarsidan är ett argumentationsfel som kallas Det naturalistiska misstaget. Detta går ut på att bara för att något i naturen är givet behöver det varken vara det som är rätt eller menat att fortskrida. Människans begränsningar är idag givna men i framtiden behöver de inte vara det, alltså skulle det vara rätt att med teknologiska hjälpmedel utveckla människans förutsättningar. 15 16 Eftersom utilitarismen anser att de rätta handlingarna är de som maximerar lyckan betyder det att vissa personer kommer behöva stryka på foten i och med att deras preferenser inte blir uppfyllda. 17 Detta uppmärksammats dock transhumansimsnen som är medvetna att alla människor inte kommer att hoppa på tåget utan vilja stanna kvar på människostadiet och detta är fullt acceptabelt, transhumanismen vill skapa en värld där alla individer är fria autonoma varelser som själva får välja om de vill bli förbättrade eller inte, vad de än väljer kommer det samhälle de lever i att förbättras. 18 Genom att mänskligheten omhuldar transhumanismens tankar kommer hon även kunna dra nytta av de goda konsekvenser med framtida utilitaristiskt beslutsfattande. I och med en blandning av transhuman utveckling och utilitaristiskt beslutsfattande kan mänskligheten med hjälp av uploading 19 (vilket kortfattat innebär att man laddar upp sitt medvetande till en dator) lösa det teoretiska problemet med mellanmänsklig jämförbarhet. Beslut som idag fattas grundade på falska eller anpassade preferenser anpassade av exempelvis strukturer kommer att kunna bli synliga istället 11 Kymlicka, Will. Contemporary Political Philosophy. 12 12 http://www.transhumanism.org/resources/faqv21.pdf 37 13 Kymlicka, Will. Contemporary Political Philosophy. 21 14 http://www.transhumanism.org/resources/faqv21.pdf 35 15 Ibid 36 16 http://www.nickbostrom.com/old/transhumanism.html 17 Kymlicka, Will. Contemporary Political Philosophy. 21 18 http://www.transhumanism.org/resources/faqv21.pdf 4 19 Ibid 17

för som idag där vi står blinda inför detta problem. Genom att ladda upp det mänskliga medvetandet till en dator kan välfärdsvinster och förluster nu jämföras mellan människor. 20 I och med en hedonistisk inriktning kan sedan transhumanismen användas inte bara för att skona människan från plågor och sjukdomar utan även för att eliminera ondska och lidande i alla dess former. 21 Vi kommer kunna skapa en värld full av altruistiska människor med god moral. Att välkomna en sådan utveckling skulle därför gå hand i hand med grundstenen i utilitarismen. De rätta handlingarna är de som skapar mest glädje hos befolkningen, att rent av förinta allt som har med illvilja och omoral att göra blir därför moraliskt rätt. 22 Kritiska röster mot transhumanismen och dess utveckling hörs ofta och det handlar mer än sällan om hur ett kliv in i det transhumana samhället kommer att leda till konsekvenser i form av att den nya biologiska nanoteknologin inte kommer att tillfalla alla utan endast nå en privilegierad skara. De som inte får möjlighet att ta del av denna teknologi kommer att bli en ny underklass. 23 Visst kan detta vid en första anblick verka som vattentät kritik mot transhumanismen, men det felet man gör då är att man inte ser till hur biologisk nanoteknologi kommer gynna den framtida posthumanen. Genom att titta på hur historien tidigare utspelat sig kan vi se hur framtiden kommer te sig, modern medicinsk vetenskap var till en början endast tillgänglig för en mindre skara människor men med utveckling blev den över tid tillgänglig för allmänheten. Detta kommer även ske med transhuman utveckling, i sinom tid kommer alla ha tillgång till biologiska förbättringar. Vi bör handla efter vad som maximerar nyttan för flest personer vilket i den här kontexten betyder att jag till skillnad från Kymlicka anser att konsekvenstänkandet i detta hänseende är oerhört viktigt. Utilitarismens förpliktelse till konsekvenstänkande är inte förenklat som Kymlicka menar 24 utan det handlar om att titta på tidigare teknologiska och medicinska underverk som förbättrat mänskligt liv 20 Kymlicka, Will. Contemporary Political Philosophy. 19 21 http://www.transhumanism.org/resources/faqv21.pdf 44 22 Kymlicka, Will. Contemporary Political Philosophy. 10 23 http://www.dhf.uu.se/pdffiler/dd_52/development_dialogue_52_art8.pdf 152 24 Kymlicka, Will. Contemporary Political Philosophy. 21

och dra slutsatser av dessa. Det är det framtida totala utfallet som i detta hänseende är väsentligt och i och med att den tekniska utvecklingen kommer gynna alla människor, även de fattigaste. 25 26 27 För att ytterligare förtydliga hur vansinnig och antiintellektuell jag tycker att kritiken mot ett transhumant samhälle är vill jag likställa det med anpassad preferens vilket i korthet innebär att om en person under en period av tid inte kan uppnå ett mål kommer den slutligen inte önska att uppnå detta mål. Preferenserna har anpassats efter personens uppfattning av verkligheten. 28 Precis så argumenterar kritiker mot det posthumana samhället. De är nöjda slavar som anpassat sig till sin förslavning i människokroppen och vill därför inte ha den frihet transhumanismen skulle innebära. Jag vill avsluta denna argumenterande text som jag börjande den, människan är fantastisk. Du har gjort ett extremt bra jobb i och med att du har utvecklats till vad du är idag men historien slutar inte med dig, detta är snarare en början. Tack för en lång och trogen tjänst, nu är det dags att du får din guldklocka, pensioneras och överlåter ledarpinnen till den transhumana människan och i en förlängning den posthumana. Du är inte heller problemfri utan du kommer ställa till med enorm huvudbry för det rådande etablissemanget och du kan till och med bli dödligare än den människan vi känner idag. Dock överväger de goda konsekvenserna de onda vilket gör att du är om möjligt ännu mer fantastisk. Referenser Kymlicka, Will (2002). Contemporary Political Philosophy. An Introduction [2nd edition] (Oxford: Oxford University Press). Ball, Terence. Dagger, Richard (2011) Political Ideologies and the Democratic Ideal [8nd edition] (Harlow: Pearson Education) http://www.transhumanism.org/resources/faqv21.pdf () 25 http://www.transhumanism.org/resources/faqv21.pdf 20 26 Ibid 32 27 Ibid 6 28 Kymlicka, Will. Contemporary Political Philosophy. 16

http://edition.cnn.com/2008/tech/07/14/bio.tech/index.html#cnnstctext () http://www.dhf.uu.se/pdffiler/dd_52/development_dialogue_52_art8.pdf () http://www.nickbostrom.com/old/transhumanism.html ()