Verksamhetsplan för Höganäs förskola

Verksamhetsplan för Höganäs förskola Läsåret 2015 2016

2 (14) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens vision... 3 Centrala stadens verksamhetsidé... 3 Styrdokument... 3 Beskrivning av förskolan... 4 Läge... 4 Storlek... 4 Organisation... 4 Introduktion... 4 Plan mot diskriminering och kränkande behandling... 4 Mål på olika nivåer... 5 Värdegrund... 7 Barn- och kunskapssyn... 7 Pedagogroll Vi vill ge alla barn förutsättningar att utvecklas och lära genom att:... 8 Hur vi arbetar efter läroplanen för förskolan, Lpfö 98 på vår förskola... 9 Normer och värden... 9 Utveckling och lärande Förskolan har skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra (Qualis granskningsrapport Höganäs 2013).... 10 Barns inflytande... 12 Förskola och hem Förskolan involverar på många olika sätt föräldrarna i utvärderingar och i att förbättra verksamheten (Qualis granskningsrapport Höganäs 2013).... 12 Samverkan med skolan... 13 Uppföljning, utvärdering och utveckling... 13

3 (14) Inledning Övergripande mål 2017 för kommunal förskola En förskola med hållbar social, ekologisk och ekonomisk utveckling. Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola Alla barn ska lyckas! Tillsammans skapar vi barnets bästa förskola genom en trygg omsorg och ett lekfullt lärande. Centrala stadens vision På våra förskolor är demokratiuppdraget det främsta uppdraget och att alla upplever meningsfullhet - både barn och vuxna. Förskolorna är en del av samhället och samhället är en del av förskolorna. Centrala stadens verksamhetsidé Förskolorna är lärande mötesplatser där barnen möter medskapande pedagoger och där lärandet sker i samspel mellan vuxna-barn, barn-barn och den miljö de vistas i. Barns kompetens tas tillvara och barnen är delaktiga och har inflytande. Lärmiljöerna är utmanande och barnen har möjlighet att utforska. Pedagogisk dokumentation används som ett verktyg för att se barns och pedagogers lärprocesser samt som stöd för reflektion, utvärdering och utveckling av verksamheten. Styrdokument Skollagen (2010:800) Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

4 (14) Beskrivning av förskolan Läge Höganäs förskola ligger på Alriksgatan strax intill Höganäsparken. Förskolan har en stor gård med öppna ytor för barnen att röra sig på. På gården finns kullar, träd och buskar, en dunge med grillplats samt en cykelbana. Gården har fasta lekredskap såsom rutschkanor, klättertåg, lekstuga och gungor. Höganäsparken används flitigt för olika aktiviteter. Storlek Förskolan har sex åldersindelade avdelningar. På avdelningarna Katthult, Junibacken, Bullerbyn och Villa Villekulla går barn i åldrarna 1-4 år. De äldsta barnen går på avdelningen Mattisborgen samt den mobila verksamheten bussen Gullan. Organisation Höganäs förskola ingår som en enhet i Centrala Stadens förskolor. Verksamheten leds av en förskolechef samt en biträdande förskolechef. I enheten finns också en pedagogisk utvecklare. På förskolan finns en utvecklingsgrupp bestående av en förskollärare från varje avdelning. Under ledning av förskolechefen ansvarar gruppen för att driva det pedagogiska utvecklingsarbetet på förskolan. Vi tillsätter löpande grupper som driver utvecklingsarbete inom olika aktuella områden. Introduktion Under introduktionen deltar barn och föräldrar tillsammans i förskolans aktiviteter. Barn och föräldrar ges på så vis möjlighet att lära känna de andra barnen, pedagogerna och verksamheten. Vi pedagoger erbjuder barnen miljöer och aktiviteter som inspirerar till glädje, nyfikenhet och utforskande samt möten mellan barn-barn, barn-material och barn-pedagoger. Därigenom vill vi skapa relationer, trygghet och lärande. Vårdnadshavaren är ett stöd för sitt barn i att upptäcka och utforska miljöer, prova på material och skapa relationer med andra barn och pedagoger. Vårdnadshavaren ansvarar för omvårdnadssituationer som till exempel blöjbyte, på- och avklädning, mat och vila. Vi avgör tillsammans när det är dags för vårdnadshavaren att ta avsked av barnet och lämna över till pedagogerna. Vanligtvis kan det ske efter 3-5 dagar. För att lära känna familjen lite bättre har vi ett introduktionssamtal tillsammans med vårdnadshavarna under den första veckan. Några veckor efter introduktionen erbjuds vårdnadshavarna ett uppföljningssamtal. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Som stöd för arbetet med likabehandling har förskolan en utarbetad Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen utvärderas och revideras årligen. Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda barn mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och tydliga rutiner. Planen är

5 (14) en dokumentation av det arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är även ett verktyg att använda sig av om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten. Den beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp. Certifieringar Förskolan blir kontinuerligt granskad av kvalitetssäkringssystemet Qualis. Granskningen hjälper oss att få en tydlig bild av förskolans styrkor samt våra förbättringsområden. Senaste granskningen ägde rum hösten 2013. Höganäs förskola är certifierad med Grön Flagg från stiftelsen Håll Sverige rent. Förskolans miljögrupp upprättar varje år en handlingsplan utifrån ett valt tema. Detta tema arbetar vi med i cirka ett år. Temat för 2015-2016 är Närmiljön. Mål på olika nivåer Strategiska utvecklingsområden Koppling till Utbildningsförvaltningens strategiska utvecklingsområden: Lärmiljöer: Ett varierat utbud av utforskande material finns tillgängligt för barnen och miljön förändras under projektets gång. Barns intressen tydliggörs. Barnen upplever meningsfullhet under sina dagar på förskolan. Synvändan: Projektarbeten som utgår ifrån barnens intressen och synliggör deras kompetenser både före, under och efter ett avslutat projekt. Barnen upplever meningsfullhet under sina dagar på förskolan. Pedagogisk dokumentation: En förutsättning för att öka barns inflytande och delaktighet i lärprocessen. Tydliggör pedagogernas barn- och kunskapssyn. Synliggör hur verksamheten/utbildningen kan utvecklas och förbättras. Prioriterade utvecklingsområden utifrån Skolinspektionens beslut Under 2013 genomförde Skolinspektionen en tillsyn av förskolorna i Uppsala kommun. I beslutet gjordes bedömningen att förskolorna behöver utveckla sitt arbete med att medvetet motverka traditionella könsmönster samt ge barn med annat modersmål än svenska större möjlighet att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Vi vill ge alla barn möjlighet att utvecklas som de unika individer de är. Vi utvecklar vår kunskap om normkritisk pedagogik för att bättre kunna synliggöra, bemöta och utmana begränsande normer rörande till exempel kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Genom att bli medvetna om vilka osynliga regler och förväntningar som styr oss vill vi vidga normerna så att handlings- och utvecklingsutrymmet ökar för alla individer.

6 (14) Vi vill ge alla barn möjlighet att bredda sina erfarenheter samt utveckla sina förmågor och intressen utan att bli hämmade av traditionella könsmönster. Vi strävar efter att utveckla ett arbetssätt som ger alla barn lika värde utifrån ett genusperspektiv. Vi uppmuntrar alla barn att gå utanför de normativa föreställningar som finns om hur pojkar och flickor ska vara och se ut. Vi erbjuder alla barn samma sorts material och aktiviteter oavsett kön och vi stimulerar barnen att prova olika typer av aktiviteter och material. Vi strävar efter att hitta normkritisk barnlitteratur och att ge barnen förebilder i sagor och berättelser. Vi synliggör olika familjebildningar genom bland annat normkritiska barnböcker och genom vårt förhållningssätt gentemot till exempel barnens familjelekar. Vi använder begreppet vårdnadshavare i våra dokument istället för mamma och pappa. Vi pedagoger reflekterar över vårt förhållningssätt och vårt språkbruk. Detta gör vi bland annat genom att vara observanta på varandra i den dagliga verksamheten. Alla barn ska ha rätt att känna stolthet över sig själv och sin bakgrund; sin familj, sitt språk och sin kultur. För att skapa en begynnande förståelse hos barnen för att alla människor är lika värda utvecklar vi vårt arbete med ett interkulturellt förhållningssätt. Vi har en positiv och öppen inställning till språklig och kulturell mångfald. Vi lyfter och synliggör barnens likheter och olikheter. Vi ser varje barn som en individ, inte representant för en grupp eller en kultur. Vi ser barns olikheter som en tillgång. Varje barns erfarenheter och kunskaper kan bidra till andra barns lärande. Vi strävar efter att material och miljö ska återspegla det mångkulturella samhället och de kulturer och språk som finns på förskolan. För att stärka flerspråkiga barns självkänsla och identitet visar vi en positiv attityd till barnens modersmål genom att dagligen lyfta de olika språk som finns i barngruppen och genom att lära oss några ord på barnens modersmål. Vi synliggör olika språk i våra läs- och skrivmiljöer. Vi ser barns flerspråkighet som en kompetens och en resurs som kan berika alla barns lärande. Vi uppmuntrar vårdnadshavarna att fortsätta tala sitt modersmål med barnen, både i hemmet och på förskolan. De flerspråkiga barnen erbjuds även besök av modersmålspedagog. Genom modersmålsstödet vill vi medverka till att barnet behåller positiva känslor till sitt modersmål och sin eller vårdnadshavarnas kultur. Modersmålspedagogerna är också brobyggare till vardagslivet i svensk förskola för både barn och vårdnadshavare. Vi strävar efter att samarbeta med modersmålspedagogerna på ett sådant sätt så att de känner sig delaktiga i vår verksamhet och syns tillsammans med oss i det dagliga arbetet. Vi informerar dem om våra projekt så att de kan arbeta parallellt tillsammans med förskolans pedagoger.

7 (14) Centrala stadens fokusområden Centrala stadens gemensamma fokus: Fördjupat arbete med projekt och utvärderingsbara mål. Utveckling av lärmiljöerna. Syfte: Mål: Att säkerställa och påvisa varje enskilt barns förändrade kunnande. Att barns intressen synliggörs. Att alla barn upplever meningsfullhet under sina dagar på förskolan. Att alla barn får inflytande enligt läroplanens intentioner. Att vi fördjupar vår förståelse för barns olika lärprocesser. Förskolans målområde Förskolans gemensamma målområde Språk och kommunikation Syfte: Alla barn ska ges möjlighet att uttrycka sina önskemål, behov och tankar, på sitt/sina språk eller genom olika uttrycksformer. Värdegrund Vi visar respekt och vi bryr oss om varandra Vi hjälper varandra och vi lär varandra nya saker Vi får tycka olika och vi lyssnar på varandra Vi är alla olika och vi är lika värdefulla Vi tar hand om varandra och vår förskola

8 (14) Barn- och kunskapssyn Vår barnsyn Vi ser ett kompetent barn med drivkraft att utforska omvärlden och skapa sin egen kunskap Varje barn är unikt Barn är inte på ett visst sätt, barn blir i relationer med andra barn och vuxna, miljö och material Vi har en stark tilltro till att alla barn KAN Vår kunskapssyn Barn lär sig: när de är trygga hela tiden och med alla sinnen genom språk och kommunikation i lek och i samspel med andra barn, vuxna och miljön genom utmaningar och problemlösning genom att iaktta, uppleva, utforska och reflektera Pedagogroll Vi vill ge alla barn förutsättningar att utvecklas och lära genom att: visa vår tilltro till att alla barn kan, ställa positiva förväntningar och uppmuntra och stötta varje barn att använda hela sin förmåga utforma en verksamhet som utgår från barnens tankar, erfarenhetsvärld och intressen erbjuda en miljö som lockar till nyfikenhet, utforskande och samspel vara medforskande pedagoger som samtalar och reflekterar tillsammans med barnen kontinuerligt reflektera över barnens lärprocesser och hur vi kan möta och utmana barnen i deras lärande ge barnen delaktighet och inflytande i verksamhetens innehåll

9 (14) Hur vi arbetar efter läroplanen för förskolan, Lpfö 98 på vår förskola Normer och värden Alla barn trivs och föräldrarna är trygga i en förskola där det finns förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde (Qualis granskningsrapport Höganäs 2013). Vi strävar efter att förskolan ska vara en plats där barn, pedagoger och vårdnadshavare känner sig trygga. På förskolan ska ingen bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Vi arbetar för att varje barn utvecklar förståelse för människors olikheter och lika värde. Vi har en Plan mot diskriminering och kränkande behandling där arbetssätt, insatser och åtgärder finns beskrivna. Vi arbetar aktivt med vår Värdegrund för att främja ett gott kamratskap bland barnen. Varje hösttermin inleds med värdegrundsarbete på alla avdelningar. Värdegrunden samt Planen mot diskriminering och kränkande behandling introduceras och förankras hos barnen. Vi samtalar om hur vi vill vara mot varandra och vi gör kompissolar tillsammans med barnen. Kompissolarna är ett levande dokument på avdelningarna. Genom bland annat etiska samtal, rollspel, gestaltning, samtalsbilder, sånger och litteratur arbetar vi med allas olikheter och likheter, konfliktlösning, känslor och relationer. Vi stöttar och utvecklar barnens sociala förmåga och stimulerar samspel, turtagning och empati. Vi för aktivt en dialog med barnen om hur vi är mot varandra. Vi väljer aktiviteter som stärker samhörigheten. Vi uppmärksammar, sätter ord på och samtalar om känslor. Vi lyfter fram och ger positiv bekräftelse på barnens initiativ till positivt samspel, empatiska handlingar och hjälpsamhet mot andra. Vi vuxna är bra förebilder och visar hur man är mot varandra. Vi tar barns konflikter på allvar och tar oss tid att lyssna och hjälpa barnen att hitta lösningar. Alla barn kan behöva någon typ av stöd i olika situationer. Om vi observerar att ett barn behöver mer stöd än vi kan ge på avdelningen, kontaktar vi i samråd med vårdnadshavarna Konsultativa stödet. Vi tar hjälp av specialpedagogen alternativt förskolepsykologen. I ett tidigt skede upprättas en handlingsplan med kort- och långsiktiga mål. Vi strävar efter att barn i behov av särskilt stöd får sina behov tillgodosedda så långt det är möjligt med de förutsättningar som gäller för barnet. Vi samverkar vid behov med BVC, Individ & familj och Habiliteringen. Vi strävar efter att anpassa inomhus- och utomhusmiljön så att den utvecklar och stimulerar barnet. Vi fokuserar på barnets starka sidor och arbetar utifrån dessa. Vi finns tillgängliga i leken där vi tyder lekkoder och hjälper barnet att vidareutveckla sin egen lek och lek tillsammans med andra. Vi ser till att barn i behov av särskilt stöd vistas i mindre grupper samt får kontinuitet i sin vardag. För de barn som har beviljats extra stöd har vi uppföljningsmöten med vårdnadshavare, ansvarig pedagog, biträdande förskolechef och representant från Konsultativa stödet.

10 (14) Utveckling och lärande Förskolan har skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra (Qualis granskningsrapport Höganäs 2013). Omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en enhet i vår pedagogik. Vi vill att barnen ska utveckla en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden i vår pedagogiska verksamhet. Vår verksamhet utgår från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Vårt mål är att erbjuda en pedagogisk miljö som stimulerar barnens utveckling och ger möjlighet till ett lustfyllt lärande. För barnen är leken grunden till lärande och genom leken erövrar barnen kunskap om sig själva och omvärlden. Leken är en viktig del av verksamheten där barnen ges tid till att reflektera över och bearbeta sina upplevelser. Vi strävar efter att ge barnen tid att leka färdigt. Vi utvecklar våra lärmiljöer både inomhus och utomhus. Vi strävar efter att utveckla miljöer som möjliggör utveckling av barns förmågor och som utmanar, inspirerar och lockar till nyfikenhet att utforska omvärlden. Våra miljöer ska vara mötesplatser som inbjuder till kommunikation, samarbete och utforskande. Vi vill erbjuda alternativ till de material och leksaker som ofta finns i hemmet. Vi införskaffar mer ofärdigt material som utmanar fantasin och lusten att utforska och konstruera. På gården har vi tillfört mer material för bygg och konstruktion såsom plankor, träbitar, plaströr, kabelvindor, trätrallar med mera. Inomhus har vi strävat vi efter att utforma tydliga rum och aktivitetshörnor där materialet är tillgängligt, tillåtande och placerat på barnens nivå. Synvändan handlar om barnsyn och kunskapssyn. Det handlar om att barn inte är på ett visst sätt utan blir i olika relationer; med andra barn och vuxna, miljö och material. Genom vårt arbetssätt, våra rutiner och våra miljöer vill vi ge förutsättningar för varje barns utveckling och lärande. Vi har en stark tilltro till att alla barn KAN. Vi vill ge alla barn möjlighet att använda och utveckla sina kompetenser. Vi strävar efter ett gemensamt förhållningssätt där vi uppmuntrar och lyfter barns kompetenser och intressen. Vi arbetar projektinriktat i mindre lärgrupper med barnens intressen i fokus. För att stimulera alla sinnen och utveckla barnens erfarenhetsvärld arbetar vi med olika uttrycksformer och verktyg; sång, drama, IKT, bild och form, dans och rörelse, matematik, natur och teknik. Med ett projektinriktat och utforskande arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Vi utvecklar vårt arbete med pedagogisk dokumentation. Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som gör det möjligt för oss att granska, synliggöra och utvärdera vår egen verksamhet och hur den bidrar till barnens utveckling och lärande. Pedagogisk dokumentation synliggör det som sker bland barnen, det barnen är intresserade av och upptagna med att undersöka i den dagliga verksamheten. Pedagogisk dokumentation är också ett verktyg för att synliggöra och utveckla vårt arbetssätt och förhållningssätt inom utvecklingsområdena lärmiljöer och synvändan. Genom observation, dokumentation, analys och reflektion kan vi få mer kunskap om vad barn kan, hur de tänker och lär och hur vi med miljö, material och vårt förhållningssätt kan skapa förutsättningar för barnens lärande och utveckling. Varje barn har en egen pärm där vi dokumenterar och synliggör barnets intressen, utveckling och lärande samt barnets egna reflektioner. Genom dialog och reflektion blir barnet medveten

11 (14) om och delaktig i sitt eget lärande. Våra dokumentationer kopplas till områden och strävansmål i Läroplan för förskolan (Lpfö 98/10). Vi strävar efter att vara medforskande pedagoger som stöttar, inspirerar och utmanar barnens teorier och utforskande. Istället för att ge färdiga svar ställer vi öppna frågor som inte har ett givet ja eller nej-svar och som utmanar barnen att själva reflektera och ställa egna teorier. Vi tillför material som utmanar och inspirerar barnen att undersöka sina teorier och utforska sin omvärld, både enskilt och i grupp. Vi söker tillsammans information om något barnen vill veta mer om. Genom samarbete och reflektion tillsammans med andra får barnen möjlighet att lära av varandra och ta del av varandras sätt att tänka, göra och vara. Vi delar ofta upp barnen i mindre grupper vilket ger oss större möjlighet att följa varje enskilt barns utveckling och lärande. Vi arbetar mycket med olika former av problemlösning. Vi uppmuntrar barnens kreativa tänkande och ger mycket positiv förstärkning på deras egna lösningar. Vi synliggör mångfalden av barnens tankar, idéer och göranden. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och att lära varandra. Vi synliggör och uppmuntrar barnen att prova kompisars metoder och strategier. Vi strävar efter att ge barnen tid att göra saker på egen hand i vardagssituationer; vid måltider, i samling, vid på- och avklädning, i utemiljön, vid blöjbyten samt vid val av material och aktiviteter. Vi arbetar med vardagsnära lärande i naturvetenskapliga ämnen. Avdelningarna för in utflykter i samband med till exempel aktuellt projektarbete. De äldsta barnen på Gullanbussen har verksamhet förlagd i naturmiljö. I vattenlek ute och inne får barnen möjlighet att med hjälp av olika redskap upptäcka och experimentera med vatten. Vi tar tillvara på den natur vi har på våra gårdar och de naturliga förutsättningar som ges i form av väder och årstider. Vi skapar gemensamt fokus och spinner vidare på det som dyker upp i vår omgivning och som barnen visar intresse för. Vi strävar efter att synliggöra och öka barnens intresse för vardagsteknik och dess betydelse för oss. Vi ger barnen möjlighet att utforska hur enkel teknik fungerar. Vi arbetar aktivt med matematik i den dagliga verksamheten och strävar efter att göra matematiken i vardagen synlig för barnen. Vårt mål är att barnen ska utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Vi integrerar medvetet matematiska aktiviteter i förskolans dagliga verksamheter såsom samling, sångstunder, projektarbeten, inne- och utelek, på- och avklädning samt vid måltider. Vi lyfter fram och använder matematiska begrepp då vi räknar antal, parar ihop, delar, jämför storlek, längd och tyngd, tittar på former, pratar om tid och ålder, sorterar och kategoriserar. Vi har ett brett utbud av konstruktions- och sorteringsmaterial som ger barnen möjlighet att bygga, skapa och sortera. Vi ger barnen möjlighet att själva få reflektera och lösa problem som har anknytning till matematik. Vårt mål är att barnen utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera samt utvecklar sitt intresse för skriftspråk. Alla barn ska ges möjlighet att uttrycka sina önskemål, behov och tankar, på sitt/sina språk eller genom olika uttrycksformer. För att stödja och utveckla alla barns språkliga och kommunikativa förmåga arbetar vi med olika estetiska uttrycksformer, sagor, sånger och ramsor, TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) samt IKT (Informations- och kommunikationsteknik). Vi

12 (14) uppmuntrar barnens spontana intresse för symboler och skriftspråk. Vi läser dagligen böcker och samtalar om innehållet och bilder. Vi synliggör skriftspråket i våra lärmiljöer, genom dokumentationer och bokstavsbilder. Alla avdelningar har datorer och lärplattor som vi använder för att uppmuntra och utveckla barnens intresse och förståelse för skriftspråk, bilder, symboler, siffror och problemlösning. Vi tar tillvara på varje tillfälle till samtal med barnen, lyssnar på deras svar och lär barnen att lyssna på varandra. Vi sätter ord på det som omger barnet och det barnet uppmärksammar. Vi samtalar med barnet om dess upplevelser, tankar, känslor, bilder och lek. I leken lär sig barnen språket av varandra och detta uppmuntrar vi genom att erbjuda miljöer där samlärandet får möjlighet att utvecklas. I våra projektarbeten lägger vi extra fokus på språket. Vi lägger vår språknivå ett snäpp över barnets för att utmana dess språk. Vi arbetar med utgångspunkt i Veli Tuomelas, Filosofie doktor i tvåspråkighet, språkutvecklande arbetssätt som har fem grundläggande mål; 1.) Byt ut tomma ord såsom den, det, här, där. Upprepa orden. 2.) Undvik att prata för enkelt med barnen. Förläng och bygg ut dina meningar. Använd bisatser. 3.) Uttryck vad barnet gör och vad du själv gör. 4.) Precisera orden. Använd nya ord och synonymer. 5.) Titta på avdelningens organisation. Satsa på smågruppssituationer. Dessa mål finns dokumenterade på varje avdelning på förskolan. Barns inflytande Vi ger varje barn möjlighet att själv påverka och ha inflytande över sin situation och sin dag på förskolan. Vårt mål är att varje barn dagligen får göra val utifrån egna intressen och att barnet får vara med och påverka innehållet i verksamheten. Barnet ska kunna göra egna val, uttrycka sina önskemål, våga yttra sig och säga sin åsikt. Vi arbetar för att skapa en miljö där barnet får utveckla sin sociala och kommunikativa kompetens. Alla barn, oavsett ålder och språkförmåga, ska ha lika stor rätt till delaktighet och inflytande på förskolan. Vi är lyhörda och uppmärksamma för barns icke verbala uttryck såsom mimik, kroppshållning och andra känslomässiga uttryck. Vi är lyhörda och tolkar de yngsta barnens uttryck och intentioner. Vi presenterar miljöer, material och aktiviteter ordenligt så att barnen sedan skall kunna välja själva. Vi arbetar ofta i smågrupper och med val av material och rum. En metod är att använda aktivitetskort där barnen får välja mellan olika aktiviteter eller att vistas i olika rum. Detta hjälper barnen att bredda sina intressen. Ett par gånger per termin har vi barnråd. I barnrådet lyfts aktuella frågor initierade av pedagogerna eller barnen. Förskola och hem Förskolan involverar på många olika sätt föräldrarna i utvärderingar och i att förbättra verksamheten (Qualis granskningsrapport Höganäs 2013). Vi strävar efter att skapa ett klimat där vårdnadshavare och barn känner sig välkomna, delaktiga och trygga. Vi strävar även efter att ge varje vårdnadshavare en god insyn i verksamheten och möjligheter att påverka sitt barns vardag på förskolan. För att uppnå detta är det viktigt att vårdnadshavare och pedagoger får en tillitsfull relation med en god dialog. När barnet har blivit placerat på vår förskola skickar vi hem ett välkomstbrev. På hösten har vi ett informationsmöte för vårdnadshavarna till de nya barnen. På detta möte presenteras

13 (14) pedagoger, vår verksamhet samt våra lokaler. Alla vårdnadshavare får även ett introduktionshäfte. Vi arbetar med att introducera både barn och vårdnadshavare i vår verksamhet. Vi använder oss av heldagsintroduktion där vårdnadshavaren är med under de första dagarna. Genom heldagsintroduktion får hela familjen en god inblick i vår verksamhet. Vi arbetar med att tydliggöra verksamhetens mål och innehåll för vårdnadshavarna. Information om verksamheten ges genom dagliga samtal med vårdnadshavarna men även genom nyhetsbrev och bildspel i digital fotoram. Varje avdelning bjuder in alla vårdnadshavare till ett gemensamt möte en gång per termin. Under dessa möten finns möjlighet till en aktiv dialog med vårdnadshavarna om verksamheten. Ibland har alla avdelningar ett gemensamt tema som vi vill göra vårdnadshavarna delaktiga i, det kan vara till exempel vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling eller vårdnadshavarnas synpunkter på förbättringsområden. På vårterminen bjuder vi in vårdnadshavarna till ett utvecklingssamtal där vi tillsammans följer upp barnets lärande och utveckling. Under samtalet uppmärksammar och synliggör vi barnets styrkor, intressen och kompetenser. Vi samtalar om barnet hemma och i förskolan och skriver därefter en sammanfattning som beskriver hur verksamheten ska stödja barnets styrkor, förmågor, intressen och behov. På höstterminen erbjuder vi ett samtal utifrån vårdnadshavarnas önskemål. Vid större förändringar på förskolan bjuds alla vårdnadshavare in till ett förskoleråd som leds av biträdande förskolechef. På rådet ges information om kommande beslut. Rådets uppgift är också att vara en arena där vårdnadshavare kan föra fram förslag och synpunkter i olika frågor. På förskolan har vi återkommande traditionella fester, såsom Luciafirande och Höganäsmaran, dit barnens familjer är välkomna. Vi delar ut utvärderingsenkäter till alla vårdnadshavare i slutet av varje termin. Vårdnadshavarna ges då möjlighet att komma med synpunkter på verksamheten och vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Samverkan med skolan Vi följer framtagna riktlinjer för samverkan mellan förskola och skola och strävar efter att ge barnen en mjuk övergång från förskolan till förskoleklassen. I Centrala staden har vi ett nätverk för samverkan mellan förskola och skola. Vi samverkar med Kvarngärdesskolan, Vaksalaskolan och Almtunaskolan i vårt område. Förskollärare från förskolorna i Centrala staden och förskoleklasserna träffas tre gånger per år i nätverket. Ledningen för förskola och skola ansvarar för nätverksträffarna. Biträdande förskolechefer och rektorer träffas och förbereder nätverksträffarna. Den tredje nätverksträffen ägnas till överlämnandesamtal med skolan. Detta förbereds i samråd med vårdnadshavarna. Vi förbereder barnen genom besök i skolan där de får bekanta sig med personalen och den nya skolmiljön både inne och ute. Uppföljning, utvärdering och utveckling Vi utvecklar vårt arbete med pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att följa upp, utvärdera och utveckla vår verksamhet och hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. I vårt arbete med

14 (14) pedagogisk dokumentation använder vi oss av Projektmodellen, ett verktyg för dokumentation, reflektion och utvärdering. Alla utvecklingsgrupper i Centrala stadens enhet driver tillsammans ett gemensamt utvecklingsarbete under ledning av förskolechefen och den pedagogiska utvecklaren. Utvärderingar sker systematiskt på olika nivåer inom organisationen. Vi utvärderar och reviderar regelbundet våra interna måldokument. Vi gör barnintervjuer varje termin. Intervjuerna ger oss en bild av varje enskilt barns tankar och åsikter om verksamheten och sitt eget lärande. Resultatet av intervjuerna används för att stödja det enskilda barnet och utveckla vår verksamhet. Vid utvecklingssamtalet skriver vi tillsammans med vårdnadshavarna en sammanfattning av hur verksamheten ska arbeta vidare för att stödja barnets utveckling. Planen följs upp och utvärderas i arbetslaget och tillsammans med vårdnadshavarna. I slutet av varje termin delar vi ut utvärderingsenkäter till alla vårdnadshavare. Resultatet av utvärderingarna används för att utveckla vår verksamhet.