Gränslös kärlek studiehandledning

Gränslös kärlek studiehandledning Om man vill ta sig an hela materialet, föreslår vi en uppläggning med åtta träffar; en inledande för att knyta samman cirkeln och planera det fortsatta arbetet samt därefter sju en träff för varje tvprogram. Eftersom man i boken får möta ytterligare fjorton par, kan det väl vara rimligt att läsa två kapitel till varje träff. Ett alternativ är att hela cirkeln läser om ett par inför varje träff och det andra paret presenteras för gruppen på fem-tio minuter av en eller två cirkeldeltagare. AV-nummer 31969tv 1 Program ett Kärleksstråk Motto: Kärleken är en resa utan kompass i ett väglöst land. Vi möter tre par i tidigt skede; Dorte och Adrian, som planerar och genomför sitt bröllop i tre varianter, Anna och Vini som träffats på nätet ett halvår tidigare samt Paavo och Zinaida, som i mogen ålder mötts just på gränsen mellan Finland och Ryssland och nu levt samman i tre år. Bokens två första par är Katarina från Arbrå och Mohamed från Marocko samt Anouk från Kanada och Erik från Falun. Några frågeställningar som väcks i programmet: 1. Vill planera allt. respektive Vill bli överraskad. Det fixar sig nog. Kan man överleva i Brasilien ska man väl klara sig i Sverige. Har skandinaver ett särskilt behov att planera och ha kontroll? Eller handlar det mer om individuella skillnader? Hur hanterar man detta? 2. Paavo och Zinaida har finska som gemensamt språk, men för de två andra paren fungerar engelska, som gemensamt andraspråk. Uppenbara risker för missförstånd men kanske också nya möjligheter? Båda de yngre paren tänker bosätta sig i Skandinavien och Adrian och Vini avser att lära sig danska resp. svenska. Inom två år, säger Vini. Hur lär man sig den ena partnerns språk, svårigheter och möjligheter? Att hålla tal på bröllopet är ju en djärv början Anouk ger i boken en kompletterande bild: Att jag talar utan brytning är både bra och dåligt. Ibland leder det till att människor inte begriper att jag faktiskt kommer från ett annat land; det är som om en dimension av mig försvinner. (sid. 24 i boken) 3. På tal om bröllop; ett viktigt kapitel inte minst i gränsöverskridande relationer. Dorte och Adrian valde att gifta sig två gånger. Andra alternativ? Har kanske vigsel och bröllop särskild betydelse ju mer bakgrunden skiljer? Eller kan man lika väl tänka sig gränsöverskridande samboförhållanden? Katarina och Mohamed berättar om sitt bröllop på sid. 13. 4. Dorte tänker på sina svärföräldrar i Rumänien, som känner att dom håller på att förlora sin son till Danmark. Visst kommer ni hem till jul?! Hur kan man minska konsekvenserna av denna förlust, praktiskt och mentalt? 5. För Zinaida gäller i stället frågan var hon vill bli begravd. På den nya hemorten eller invid den förre maken hemma i Karelen? Onekligen en känslig frågeställning av existentiell natur. Återkommer i andra program, t.ex. för Teresa och Jan i det sjunde programmet: Sedan Studiehandledning till Gränslös kärlek 1

AV-nummer 31969tv 2 Gränslös kärlek Program två Hemma Transkulturella äktenskap blir sällan tråkiga. Professor Lena Gerholm (sid. 37) Vi möter Karl-Emil från Danmark och Daniela från Bulgarien, som på grund av dansk lagstiftning tvingats flytta till ett tredje land, Sverige, för att kunna leva samman. Och så Shahzad med pakistanska rötter och Linda från Norge, som nu tillsammans flyttar till Dubai för att arbeta och förhoppningsvis finna perfekt integration. Samt Anneli och Ali från Teheran, som bildat familj i Västerås, men fått problem både yrkesmässigt och med Annelis familj. I boken möter vi Lena från Stockholm och Macarena från Chile, som levt samman i åtta år i en homosexuell relation, samt Sanaa från Irak och Jan från Söderköping, som just tillsammans gett ut boken Kvinnornas islam på eget förlag. Frågeställningar: 1. Den 1 juli 2002 infördes i Danmark en lag angående gränsöverskridande relationer med följande innebörd: Om den ena partnern kommer från ett land utanför EU måste paret för att få bo i Danmark ha fyllt 24 år, ha lämplig bostad samt ha ett startkapital på minst 50 000 dkr. Ta reda på bakgrunden till resp. konsekvenserna av denna lag. Diskutera! 2. Så här säger Daniela: Att starta livet i ett främmande land som immigrant utan att få nån hjälp av någon är extremt svårt. Jag visste inte om det här, men man saknar sina vänner. Jag får inte tala mitt språk här. Vissa gånger känns det som om jag helt förlorat min bulgariska identitet. Men jag är även lycklig över att jag lever ihop med mannen i mitt liv. Den känslomässiga kamp jag har inom mig är fortfarande väldigt intensiv och jag vet inte hur jag ska hantera den. Min mor gråter fortfarande varje gång hon tar farväl av mig på flygplatsen. Karl Emil: Jag tror inte du var medveten om vilken stor sak det här med föräldrarna skulle bli för Dig. Det är Ditt största problem. Daniela igen, om Karl Emil: Jag är allt för honom nu och han är allt för mig och vi är väldigt beroende av varandra. För vi har ingen annan som kan hjälpa oss eller som vi kan umgås med. I dessa citat ryms en mängd viktigt frågeställningar och problem: Hur mycket av sin tidigare identitet kan och bör man söka bevara i det nya landet och i den nya relationen? Separationenfrån föräldrar och tidigare vänner ställs på sin spets för den partner som flyttar långt, geografiskt, språkligt och kulturellt/religiöst? Det ömsesidiga beroendet blir extra starkt i en situation som Danielas och Karl Emils. Möjligheter och risker? Jämför också med paret i det följande reportaget, som just står i färd att flytta till Dubai. Studiehandledning till Gränslös kärlek 2

3. I inslaget om Linda och Shahzad aktualiseras ytterligare några aspekter: Arrangerade äktenskap, som fortfarande är en levande realitet i stora delar av världen. Liksom det var i Norden för något hundratal år sedan. Förhoppningen om att den internationella arbetsmiljön i Dubais it-sektor, där alla saknar lokala rötter, ska kunna bli en plats med perfekt integration. Betydelsen av att våga gå sin egen väg Eller som Linda säger till sin make: Du har stått upp för det som är viktigt för Dig, även om du har mött motstånd. Och på så sätt har du säkert visat vägen för andra runt dig också. Båda de aktuella avsnitten i boken anknyter väl till detta, dvs. Vi har överskridit så många gränser resp. Vi var ett omaka par. 4. Problemen med att få acceptans hos föräldrarna är extra tydliga i reportaget med Anneli och Ali, dvs. för Anneli, som dock tycks accepteras väl av Alis föräldrar och övriga släktingar i Teheran. Varför denna skillnad? Jämför också Katarinas och Mohameds extrema problem att vinna acceptans. (sid 10). Eller berättelsen om Surr och Margareta på sid. 51. 5. Anneli nämner särskilt humorn som en förenande faktor i hennes och Alis relation. Kan detta vara något utmärkande för gränsöverskridande kärlek? Eller kanske lika viktigt för alla? 6. Ali säger: Jag känner mig hemma i Sverige men Efter resan till Iran har jag mycket hemlängtan. Jag har faktiskt tappat sugen också. Svenskarna är, enligt mig så oerhört otacksamma. Bara på grund av att du är från Iran, då vill dom, både myndigheterna och folket, särbehandla dig. Och det gör ont, det gör jätteont. Något att begrunda och samtala kring. 7. Anneli och Ali funderar på att lämna Sverige, för ett nytt liv i England, Iran eller Australien. Den avslutande frågan går till den 6-7-åriga dottern och gäller var hon vill bo. Svar: Här. Precis här och i det här huset. Så är det.?!? Studiehandledning till Gränslös kärlek 3

AV-nummer 31969tv 3 Gränslös kärlek Program tre Gränser Motto: Kärleken går dit den vill, inte dit den borde. /Svenskt ordspråk Här möter vi Justina från Singapore och Jan just som dom tar emot Justinas mor och syskon på ett första besök i Sverige. Och så finska Katariina och brasilianske Sergio, som nu efter tre år tillsammans i Helsingfors packar väskorna för att flytta till ett nytt arbete i Bryssel. Samt danske Jens och amerikanske David som gift sig och bosatt sig i Danmark, bl.a. för att flertalet delstater i USA inte accepterar ett homosexuellt äktenskap eller partnerskap. I boken möter vi Surr från Bali och Margaretha från Lidingö, som möttes på en kurs i socialantropologi redan 1959. Och så Tina från Råneå och Michael från Gällivare skogssameby, som inte passerat nån nationell gräns men däremot en kulturell. 1. För Justina är relationen till föräldrar och syskon komplicerad, kanske fr.a. på grund av religiösa skäl. Eller som Justinas mor säger: Jag vill fortfarande att min dotter ska vara muslim. Det är allt. Okej? Jan svarar: Men hon är ju muslim. Justinas mor samt brodern: Ja. Men på det rättfärdiga sättet! För Justina och Jan är krisen i och med familjens besök förhoppningsvis över. Kan den undvikas eller mildras, i det enskilda fallet resp. på samhällsnivå? Jämför Surrs och Margarethas erfarenheter av olika religiös bakgrund på sid. 56. 2. Jan är katolik och Justina muslim. Även helt bortsett från problem med resp. släkt, kan man tänka sig att skilda religiösa vanor och trosföreställningar orsakar spänningar i en relation. Hur hanterar man dessa? Konvertering nämns som en möjlighet i reportaget. Hur ser du på denna lösning? I det följande programmet, Ögonblick, har Jane och Coacher också tankar kring konvertering. Coacher säger: Jag skulle ha önskat att Jane blev muslim, men religion och religiösa frågor kan man inte tvinga fram med våld. Man kan inte tvinga fram nåt. Sånt tar tid. I det sjätte programmet, Avstå, berättar Vegard hur han konverterat till islam, medan Aziz och Päivi ger konkreta glimtar av hur det är att leva samman som muslim och kristen. Och så en lite annan vändning; kan skillnader i religion vändas till en styrka? 3. I reportaget om Katariina och Sergio säger dom bland annat följande: Katariina: Vi visste att vi antagligen skulle stöta på kulturella skillnader, så det hade vi som utgångspunkt. Då bestämde vi att vi alltid skulle prata igenom saker och ting. Sergio: Kommunikation är det allra viktigaste. Så länge man kan kommunicera, så länge man kan prata om allt fortsätter relationen, då utvecklas relationen. Så enkelt kan det sägas. Det här är kanske själva kärnan i hela serien Gränslös kärlek. Men är det verkligen så enkelt 4. Katariina: En kulturell skillnad är förstås tidsuppfattningen. Men beror det på att han är latinamerikan eller på att han är musiker? En bra fråga. Studiehandledning till Gränslös kärlek 4

5. I den homosexuella relationen mellan Jens och David känns den kulturella skillnaden mindre viktig och mer kopplad till skilda lagar i Danmark och USA, vad gäller homoäktenskap. Beror det på att David så väl acklimatiserat sig i Danmark eller har det att göra med relationens själva karaktär? Kanske blir eventuella kulturella skillnader mindre viktiga i förhållande till den stress som homosexuella relationer ofta utsätts för av anhöriga och omgivning? Jämför också Lenas och Macarenas erfarenheter. (sid. 27) 6. Huvudproblemet för David syns vara ansvaret som enda barn för åldrande föräldrar på en annan kontinent. Ett problem han delar om än i växlande grad med flertalet jämnåriga i denna den stora omflyttningens tid. Finns någon lösning eller lindring av denna existentiella problematik? I det följande programmet möter vi Vera, som inte sett sin mor på två år, trots att det handlar om två grannländer. Men nu är det dags för ett besök: Efter två år vet jag inte hur hon ser ut och hur hon mår! Studiehandledning till Gränslös kärlek 5

AV-nummer 31969tv 4 Gränslös kärlek Program fyra Ögonblick De hör framtiden till! Masoud Kamali, professor i socialt arbete (sid. 69) Här medverkar som i samtliga program tre par; Åsa från Sverige och Gianni från Kongo, som träffats i Linköping; Vera från Ryssland och Calle från Finland, som bildat familj i Helsingforstrakten samt danska Jane och Coacher från Kenya, som nu bor i Vejle. I boken möter vi Eivind från norska Fredriksstad och Patricia från Uganda, som numera bor tillsammans i Göteborg. Och så Päivi från finska Raumo och Rinkeby, som träffat Robert från Polen, som har romsk bakgrund. 1. Alla paren berättar hur de träffades och hur de föll för varandra; en berättelse som är viktig i alla parrelationer. På en gång allmängiltig och ytterst personlig, ja, rent av en privat skatt. Men kanske extra viktig när man stiger över gränser?! 2. Gianni säger: Mina landsmän tycker jag är en idiot som står här och lagar mat jämt. Jag har ju ändå en fru hemma. En man från Kongo är en man som sitter i vardagsrummet och väntar på att maten ska bli serverad. Vera från Ryssland: Jag uppskattar hemskt mycket det att kvinnorollen i Finland är mycket stark och kvinnorna är helt självständiga och oberoende. Och så en dialog från det tredje reportaget: Ali: Där jag kommer ifrån lagar män inte mat.(kenya) Det är ju kvinnornas jobb. Men jag vet i alla fall hur man gör. Jane: Ja, jag vet att jag inte är nån bra kock, så nu har du hamnat i en situation, som du inte är van vid. Ali: Man kan alltid lära sig. Det är inte så svårt. Det verkar bäddat för konflikt. Så nog finns i programmen underlag för ett samtal om kulturskillnader och könsrollsmönster, gamla, aktuella och framtida. Och kanske kan de gränsöverskridande paren bidra med nåt nytt en extra dimension?! 3. Låt oss gå över till nåt sannolikt lite mindre känsligt, nämligen skilda mat- och måltidsvanor. Så här säger Gianni: Jag tycker att man ska laga mat som alla tycker om, och det är bra när en familj sitter och äter middag tillsammans. För mig är det viktigt. Det är enda stunden under dagen när man kan sitta tillsammans och äta och prata. Det här är väl ändå ett område där kulturskillnaderna kan bli till en rikedom i familjen? Ge många exempel. I det tredje reportaget berättar dock den danske svärfadern att det ibland kan upplevas som ett problem att svärsonen inte kan äta prima danskt svinkött, även om han känner till att det har sin grund i religiösa sedvänjor. Och det är ju nu en gång för alla så att det här med mat och måltider är nåt ofta förekommande, minst ett par gånger per dygn. Studiehandledning till Gränslös kärlek 6

4. Svärföräldraproblematiken lyfts fram i det tredje reportaget, med Jane och Ali, som också kallar sig Coacher. Det gäller både språket och respekten. Svärmor Kate: När börjar du att lära dig lite danska? Jag skulle gärna vilja prata med dig snart. Jag har så mycket jag vill fråga dig om. Jag vill gärna veta vem du är. Vem är Coacher? Och svärfar Peter säger till de nordiska TV-tittarna: Jag tycker det verkar vara otroligt jobbigt för Jane att plötsligt få, som jag ser det, ett barn till, som ska passas upp och försörjas. Och Coacher ger denna kommentar: Jag är ju tvungen att respektera honom som min svärfar. Jag får stå ut med en del. Han är ju Din far. Vi är en familj nu. 5. Leder över till frågor som gäller arbetet. Gianni liksom Coacher är arbetslösa, medan Vera sedan många år är butiksbiträde på Stockmans. Här spelar språkkunskaper in men också hudfärg, kön och kulturellt avstånd. Så här berättar Ali/Coacher: Det är svårt för mig att ens få jobb som städare. Jag har frågat om jobb och alltid fått samma svar: Du får inget jobb om du inte kan prata danska. Jag svarade: Varför tror du inte jag klarar jobbet. Man behöver väl inte prata med skiten i toalettstolen. Det är självklart jobbigt, även för min fru, att jag behöver fråga om pengar till ett paket cigaretter. Känner mig som ett barn. Diskriminering på arbetsmarknaden finns i alla de nordiska länderna. Jämför Alis erfarenheter från Mellansverige i program två. Är i själva verket ett av de allra största samhällsproblemen för vår generation. Vad kan göras? Hur? 6. Reportaget med Åsa och Gianni, som båda hade flera barn innan dom träffades, aktualiserar relationen till den andra föräldern. Påverkas den av att den nya partnern, dvs. styvmamman eller styvpappan, kommer från en annan kultur? Eller är dom individuella skillnaderna helt avgörande? Svår fråga. I programment berörs inte detta. 7. Jane framför i programmet denna öppenhjärtiga reflektion kring attraktion och sexualitet i hennes relation med Coacher: Coacher säger att det är en bra idé att alltid se bra ut. Och att man som kvinna alltid ska vara beredd att behaga sin man, Och när han säger det menar han även sexuellt. Först tyckte jag att det var lite larvigt, men jag märker också själv att det samspel som uppstår mellan mig och Coacher faktiskt är enormt häftigt. Det är många av mina väninnor, som jag pratat med om det här, som tycker att det är lite skrattretande. Men jag kan i alla falla att jag aldrig haft ett bättre sexliv än jag har nu. För oss in på ett område så grundläggande i kärleksrelationer men samtidigt svåråtkomligt och praktiskt taget omöjligt för generaliseringar. Skillnader och likheter, problem och möjligheter? Man kanske får stanna där 8. Ett annat vikigt problem- och möjlighetsområde är barnuppfostran, vilket något berörs av Åsa och Gianni i dessa citat. Åsa: Och sen när det gäller dom små kan det bli krockar ibland, därför atrt jag lärt dem eller vant dem vid vissa rutiner, och Gianni har ju haft andra rutiner. Då måste man ändå försöka Studiehandledning till Gränslös kärlek 7

sammanföra dem, så att dom inte ska ha olika vanor här hemma. Gianni: Så vi försöker göra så att alla ska ha samma regler. Men det är ju svårt för jag är ju hårdare och sätter mer gränser. För oss i Kongo är det nästan tabu att barnen kan skrika åt sin pappa, men här ser man ju andra svenska barn som säger till sin pappa: Håll käften! 9. En avslutande aspekt från detta program. Ett citat från Vera: Där i Ryssland var det på den tiden så att propagandan och allt som det som ögat såg och det örat hörde stämde inte ihop. Jag tyckte därför att det var mycket lätt att flytta bort, för man visste redan på den tiden att det inte var några farliga monster som bodde bortom sovjetiska gränsen. Pekar på betydelsen av det man flyttar ifrån för anpassning och trivsel i det nya landet och kanske också för den nya relationen. Är det kanske lättare att bli hemmastadd i det nya landet om man lämnat sitt gamla land frivilligt? Välkommen med funderingar kring detta Studiehandledning till Gränslös kärlek 8

AV-nummer 31969tv 5 Gränslös kärlek Program fem Fäste Här möter vi Uma från Thailand, som bott tre år med Inge i Oslo och just öppnat en thailändsk restaurang. Och så Robert från Bosnien, som gifte sig med Gölin Forsberg sommaren 1996 mitt under kriget, och nu sen ett antal år bor i Huddinge. Samt Piero från Trieste i Italien, som bildat par med Katarina och efter några år i hans hemstad bosatt sig i hennes Helsingfors. I boken dags för Irene från Öckerö och Paul från Seychellerna, mannen från paradiset! Samt Anders från Boden och Katerina från Ryssland, som varit med och startat en förening för ryska kvinnor i Norrbotten. 1. Inge tar upp problemet med omgivningens attityder gentemot skandinaviska män, som bildar familj med thailändska kvinnor. Liknande erfarenheter berättar Anders om, men då handlar det om ryska kvinnor. (sid. 105) Är dessa attityder möjligen ett exempel på fördomar, som tenderar att gå upp i rök vid närmare kontakt? 2. I reportaget om Gölin och Robert står bl.a. skilda erfarenheter av och tankar kring barnuppfostran i centrum. För Gölin gäller ofta lämpor Vi löser det! medan Robert har erfarenhet av en mer auktoritär fostran. Hur finner man gemensamma lösningar i en sådan situation? Barnen är ju det viktigaste vi har! 3. I samma reportage får vi vara med om en tältutflykt, vilket osökt för oss in på kulturella skillnader i fråga om natursyn ett ämne som häromåret ägnades ett temanummer av tidskriften Invandrare & minoriteter (nr.3-2004). Där tydliggör ett antal forskare den speciella och mycket positivt laddade natursyn, som förenar de flesta nordbor. För människor från andra kulturer, t.ex. kring Medelhavet, så spelar naturen ofta en helt annan roll. Här finns onekligen underlag för förvecklingar men också möjligheter till nya, gemensamma upptäckter. Exempel?! Kärleken är en mästare i alla konster. (Italienskt ordspråk) 4. Katarina flyttade till Pieros hemstad Trieste i Italien. Och tycker det var en viktig erfarenhet om än jobbig för henne. Jo, som en blomma som vissnade, säger Piero. Men Katarina menar att det ändå är viktigt att försöka tränga in i den andres kulturbakgrund och helst bo där, åtminstone en tid. 5. Piero har konsekvent talat italienska med barnen medan Katrina talat svenska. Piero hävdar att det möjliggör att barnen blir tvåspråkiga som vuxna, inte halvspråkiga eller helt utan det ena modersmålet. Och dottern, som nu är tjugo, tycks bekräfta detta: Det liksom känns fel att prata svenska med pappa. Vera från Ryssland redovisade i det föregående programmet en helt annan erfarenhet. Hon hade försökt konsekvent tala ryska med barnen men varit tvungen att sluta, när barnen Studiehandledning till Gränslös kärlek 9

började komma i skolåren. Vera upplevde dock inte detta som någon tragedi och äldsta dottern studerade nu teater i S:t Petersburg! Vera berättar vidare: I rådgivningen sa de: Tala bara ditt eget språk med barnen och så talar pappan sitt, så har barnen inga problem att lära sig två språk på samma gång. I flertalet flerkulturella familjer uppstår förstås frågeställningar kring språkanvändning, som t.ex. Vad vill vi uppnå?, Varför ska vi göra så här? Och hur ska vi genomföra det? I nästföljande program berättar Wilhelm och Vilma om försöket att ge barnen tre modersmål, bl.a. genom långa sommarlov i Litauen. 6. Piero tar också upp frågan om hemhörighet och om han vill tillbaks till Italien. Men svaret blir: Det räcker att flytta en gång. Lyckligtvis hade Katarina massor med vänner och då kunde jag integreras snabbt. Därutöver har Piero haft hjälp av musiken, som kör och orkestermedlem: Jag känner mig viktig och andra uppskattar det jag gör där. Så det är ett jättestarkt system för att integrera sig i samhället. Finns det andra, motsvarande system, som erbjuder vägar in i samhället? Studiehandledning till Gränslös kärlek 10

AV-nummer 31969tv 6 Gränslös kärlek Program sex Avstå I detta program möter vi Vegard, som ger upp sin lutherska religion för att kunna gifta sig med Fatuma, som har rötterna i det muslimska Somalia. Och Vilma som träffat finlandssvenske Wilhelm och rotat sig med hus och barn i Grankulla men ändå efter rätt många år har en stark längtan hem till Litauen. Samt finska Päivi och Aziz från Sudan, som träffades under studieåren i Leningrad och nu tjugo år senare vänder tillbaks dit för att uppliva gamla minnen. Samt i boken Matt från Thailand och Camilla från Stockholm, som träffades i Paris. Och därefter Tobias från Boden och Anna från en samisk familj i Gällivare, som träffades på universitetet i Luleå. 1. I reportaget om Vegards och Fatumas bröllop får vi också vara med om när en norsk familj på en liten ö i Tröndelag i viss mening förenas med den somaliska släkten och kolonin i Trondheim. Och viss obalans inträder eftersom den somaliska släktkänslan är så stark. Kanske kommer den nordiska bröllopsseden, som starkt försvagats under efterkrigstiden, att få en vitamininjektion genom mer gränslös kärlek? Kanske har det redan skett? 2. Reportaget från Grankulla utanför Helsingfors avslutas med Vilmas ord: Inombords finns den där känslan att jag vill flytta till Litauen och kanske att pojkarna ska lära sig litauiska bättre. Och också att de ska gå i skolan där, åtminstone några år. Så är min dröm. I det avslutande programmet har Teresa från Chile en liknande dröm. Kan dessa drömmar förverkligas? Kan man få lite mer av både-och? Visst! Eller? Irene/Paul (sid. 99) respektive Matt/Camilla (sid. 121) berättar om liknande tankar. Längtan är kärlekens ständiga följeslagare. (Okänt ursprung) 3. Kanske även triviala gräl. Åtminstone enligt Päivi: Våra gräl handlar om helt alldagliga saker. Att det är dammigt på golvet eller att strumporna hamnat fel eller om nån råkat använda fel tandborste. När allt kommer omkring, kanske vi inte ska lägga alltför stor vikt vid kulturella skillnader, när det gäller äktenskaplig samlevnad. Strumpor är alltid strumpor! Och kanske dammsugning är roligare om partnern gnolar på en främmande sång? I boken möter vi familjerådgivaren Maria Gregell, som redovisar sina erfarenheter från Huddinge och Botkyrka (sid. 101). Studiehandledning till Gränslös kärlek 11

AV-nummer 31969tv 7 Gränslös kärlek Program sju Sedan Jag tror att parterna i ett blandäktenskap blir mindre beroende av gamla värderingar och synsätt. Walid Hamawander, familjerådgivare i Lund (sid. 131) Vi möter Huseyin från Turkiet, som flyttat till Dorte i Köpenhamn inte en utan två gånger och nu kanske för gott. Och sjömannen Rolf från Bergen som mötte femton år äldre Irene på en restaurang i Singapore och nu varit ett par i trettio år. Samt Teresa från Chile, som kom till Sverige som flykting och nu sen dussinet år bor samman med Jan i Sundsvall, men drömmen om Chile finns kvar. Bokens två sista par är Hamid från Iran och Yvonne, som träffades i en sommarstuga i Norrtäljetrakten 1986, samt Anders från Halmstad och Xiomara från Nicaragua, som träffades på en cigarrfabrik i staden Esteli. 1. Reportaget med Huseyin och Dorte aktualiserar problemet med att bli styvförälder till barn som vuxit upp med en annan kulturell bakgrund. Dorte hade redan två söner i tonåren, när Huseyin kom in i bilden. Hur blir man accepterad av dem, med bristande språkkunskaper och osäker ställning i arbetslivet? Svartsjuka? Dan: Det var underligt med en ny person i huset. Det brukade bara vara vi tre. Det var jag, min lillebror och mamma som höll ihop. Men vi hade det bra, inga problem. Och så kommer det in en ny man, och det blir underligt att ta hänsyn till en person till. Kim: Det var lite svårt att få en turkisk pappa i början, för vi hade mindre pengar att tillgå i månaden och en person till att försörja. Min mor hade det jobbigt, men det gick även ut över oss lite. Dan: Hon har blivit mycket lyckligare sen han kom hit. Innan var hon så ensam, eftersom hon inte hade någon man vid sin sida. 2. Och så det här med ekonomin Dorte Berättar: Vi hade ingenting den första tiden. Vi hade inga pengar. Vi var fyra personer som levde på min lön. Och till råga På allt, i vår ekonomiska situation som självklart bara blev värre och värre, så hamnade jag på sjukhus för en simpel sak. Flertalet relationer har perioder med ekonomiska problem, men för de gränsöverskridande kan problemen bestå länge, så som den nordiska arbetsmarknaden idag fungerar. Finns det några botemedel, samhälleligt eller individuellt? Vad är det som gör att relationerna trots allt består? 3. Dorte igen, som berättar att vissa vänner inte kunnat acceptera hennes val av partner: Jag tycker inte det är svårt att välja bort släkt eller vänner, för hur jag än vrider och vänder på det: den här gången, efter att Huseyin har kommit tillbaka, så är det ju hos honom min framtid ligger. Och ihop med mina barn. Men mina barn är bara till låns. Nu är jag 41 år och jag har egentligen alltid levt mycket på att jag skulle behaga alla andra. Hela mitt liv. Jag har rätt att vara lite egoistisk och säga att detta är mitt val. Och de som inte kan respektera det, dem får jag säga farväl till. Studiehandledning till Gränslös kärlek 12

4. Rolf och Irene har hittat en samlevnadsform, där Irene tillbringar tre månader varje vinter hos släktingar i Singapore. Irene kan på det sättet kontrollera sin hemlängtan: Eftersom jag vet att jag ska resa igen nästa år. Jag behöver aldrig undra, när jag kommer dit igen. Därför håller det väldigt bra. Rolf: Det gäller att få in rutiner på såna saker. Det är viktigt. Då blir det rutin för mig med. En sån här modell är naturligtvis svår att förena med en normal anställning, men Irene är numera pensionär, vilket ger möjligheter. Kommentarer! 5. Teresa: Det är jobbigt att leva sitt liv så långt från sina rötter. För Teresa är detta en påtaglig sanning, som sätter stor prägel på hennes liv och tar sig uttryck i stark hemlängtan. Gäller detta alla? Vilka faktorer påverkar? Hur kan denna saknad lindras? Kan den bli en positiv kraft? 6. I alla tre reportagen berörs framtiden, dvs. var och hur ska man leva som pensionärer och var ska man begravas? Hur viktiga är dessa frågor på tidigare stadier i livet? Är dom hotfulla eller kan dom ge kraft och framtidstro? Har du egna erfarenheter? Till sist ett citat från boken: Yvonne: Och jag måste erkänna att jag tror att livet i en svensk-svensk relation skulle ha blivit mycket tråkigare. Jag hade inte fått uppleva så mycket, inte lärt mig se saker ur olika perspektiv, inte haft så många vänner. (sid. 138) Har du frågor eller synpunkter på TV-programmen, boken, webbsidan eller denna handledning, får du gärna kontakta undertecknad. Skellefteå den 27 oktober 2005 /Rolf Granstrand/ tel. 070-266 87 23 Studiehandledning till Gränslös kärlek 13