Vägutredning för väg 45, delen Vattnäs-Trunna PM - Projektmotiv och Projektmål INNEHÅLL 1. Syfte och metod 1 2. Projektmotiv 2 3. Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen 3 4. Värdebeskrivningar för natur- och kulturmiljö 4 4.1 Samlad värdebeskrivning för natur- och kulturmiljö 4 4.2 Värdebeskrivning naturmiljö 4 4.3 Värdebeskrivning kulturmiljö 5 5. Projektmål 7 5.1 Projektmål med koppling till projektmotiv 7 5.2 Projektmål för natur- och kulturmiljökvalitet 7 5.3 Övriga projektmål 10 5.4 Processmål 10 6. Projektmålens överensstämmelse med transportpolitiska mål 11 Bilagor: - PM - Kulturhistorisk analys av området vid Orsasjön - Botanisk inventering/miljökonsekvensbeskrivning av riksväg 45 Mora-Orsa, del 2 - Botanisk inventering/översiktlig miljökonsekvensbeskrivning av område öster riksväg 45 Mora-Orsa, del 2 1. Syfte och metod Syftet med denna PM är att redovisa den arbetsprocess som bedrivits för att definiera de projektmotiv och projektmål som inarbetas i vägutredningen och som ligger till grund för värdering av de studerade vägalternativens måluppfyllelse. Arbetet med att definiera motiv och mål för projektet har genomförts av konsulten WSP i nära samverkan med beställaren Vägverket Region Mitt samt en arbetsgrupp med representanter för Orsa kommun, Länsstyrelsen Dalarna och Vägverket centralt. Projektmålen bygger på de projektmotiv som redovisas i avsnitt 2, på de analyser av naturoch kulturmiljökvalitet som redovisas i avsnitt 4 samt på brist- och behovsbedömningar i övrigt. I arbetet med att definiera projektmål för natur- och kulturmiljökvalitet har bl.a. Vägverkets arbetsmetod Mål och Mått tillämpats. Metoden beskrivs i dokumenten Mål, mått och uppföljning av natur- och kulturvärden i transportsystemet, Vägverket publ. 1999:171, samt Nationella mål och kriterier för natur- och kulturmiljökvalitet i vägtransportsystemet, Vägverket publ. 2005:18 (remissversion). De nationella miljökvalitetsmålen samt det transportpolitiska målet om en god miljö är utgångspunkter för Mål och Mått. Mål och Mått är en metod för att arbeta systematiskt och förebyggande med natur- och kulturmiljökvalitet. Inledningsvis upprättas en landskapsanalys som ligger till grund för värdebeskrivningar avseende natur- och kulturmiljö. Med utgångspunkt från värdebeskrivningarna och de nationella målen formuleras projektmål. 1 (11)
2. Projektmotiv Vägverket Region Mitt har i samråd med Vägverkets huvudkontor analyserat rådande vägoch trafikförhållanden på väg 45, delen Vattnäs-Trunna. Därvid konstaterar man att följande brister medför behov av åtgärder i vägtransportsystemet, med angiven prioritering: 1. Bristande trafiksäkerhet 2. Omfattande störningar för närboende 3. Begränsad framkomlighet Vägverkets konstaterar att dessa brister måste elimineras eller begränsas till acceptabel nivå för att det inom ramen för detta projekt ska vara aktuellt att investera i en vägåtgärd. Vägverket konstaterar också att tillgängligheten till väg 45 på aktuell delsträcka inte utgör någon påtaglig brist i dag men att detta ändå måste beaktas så att inte vidtagna åtgärder försämrar tillgängligheten. Bristande tillgänglighet till väg 45 kan bl.a. medföra oönskad belastning på vägnätet i övrigt. För att förtydliga bristanalysen förklaras här de begrepp som används: Trafiksäkerhet: I begreppet inbegrips här alla trafikantkategorier på huvudvägen och det berörda vägnätet i övrigt. Såväl den faktiska olycksrisken som den upplevda olyckrisken (trygghet/otrygghet) beaktas. Den aktuella vägsträckan har en olyckskvot som ligger under den normala för vägtypen. Genom egna inventeringar, personliga kontakter med närboende och skolbarn, enkätsvar etc. kan dock konstateras att trafikmiljön upplevs som otrygg, med bl.a. smal vägsektion, blandad trafik och ett stort antal väganslutningar, varav många i kraftig lutning och flera med dålig sikt. Många närboende har upplevt olyckor eller olyckstillbud. Sannolikt är detta också orsaken till att olyckskvoten inte är högre, att trafikanterna upplever trafikmiljön som otrygg och därför färdas med försiktighet. Upplevda brister i trafiksäkerheten medför bl.a. otrygghet och stress för närboende, föräldrar till skolbarn etc. Störningar: Med störningar avses främst buller och barriäreffekter. Rådande problem har konstaterats genom bl.a. kontakter med närboende, analyser av rörelsemönster och bullerberäkningar. Med barriäreffekt avses främst hur vägens utformning och trafik begränsar möjligheterna till förflyttningar tvärs och längs vägen, dels utifrån fysiska svårigheter, dels utifrån upplevda risker. Upplevda risker kan leda till att man helt avstår från att beträda vägen eller att man gör det med obehag. Framkomlighet: Med framkomlighet avses här trafikeringsförhållanden och restider för medborgarnas och näringslivets transporter, framför allt för långdistant trafik på det nationella stamvägnätet där väg 45 ingår. Den aktuella vägsträckan har bl.a. begränsningar i tillåten hastighet till 50 och 70 km/h samt ett stort antal väganslutningar. Framkomligheten påverkas negativt av trafikökningar. Framkomligheten för gående och cyklister begränsas av att väg 45 inte kan erbjuda en trygg trafikmiljö för dessa kategorier och att de därför hänvisas till ett vägnät som inte är anpassat för förflyttningar i samma riktning som väg 45. Tillgänglighet: Med begreppet tillgänglighet avses här primärt hur väg 45 och samverkande vägar är åtkomliga och användbara för olika trafikantkategorier. Brister i tillgänglighet till målpunkter på ömse sidor om väg 45 behandlas under Störningar ovan, kopplat till barriäreffekter. 2 (11)
3. Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen Samhällets åtgärder i vägtransportsystemet ska bygga på en helhetssyn och syfta till att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Vägverkets fyrstegsprincip utgör en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter. Fyrstegsprincipens fyra steg innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning: Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Vägverket kan inte se någon möjlig strategi för att på ett påtagligt sätt minska transportefterfrågan inom överskådlig tid och berörda kommuner har ingen önskan att minska efterfrågan. Kommunerna ser vägnätet som en viktig del i eftersträvad regionförstoring och anser att det för en positiv regional utveckling krävs goda kommunikationer mellan bl.a. Orsa och Mora för medborgarna och näringslivet. Väg 45, i befintlig eller ny likvärdig sträckning, bedöms vara lämplig för att tillgodose detta behov. Inlandsbanan bedöms inte ha potential att i någon avgörande utsträckning kunna överta gods- och resandetransporter, framför allt inte de lokala. Ett effektivare och säkrare gång- och cykelvägnät bör kunna erbjudas, men avståndet mellan Mora och Orsa är för stort för att t.ex. ökad pendling med cykel bedöms kunna påverka vägtrafikmängderna i någon nämnvärd utsträckning. Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägtransportsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. En effektiv användning av vägnätet i området bör innebära att så mycket trafik som möjligt förs till väg 45. Några alternativa stråk som skulle kunna hantera denna trafik på ett effektivare, säkrare och miljövänligare sätt finns inte, frånsett gång- och cykeltrafiken som till stor del bör kunna ledas över till andra stråk. Väg 45, i befintlig eller ny likvärdig sträckning, bedöms ha potential att hantera nuvarande och framtida trafik på ett effektivt och säkert sätt om erforderliga framkomlighetsförbättrande och säkerhetshöjande åtgärder vidtas. Steg 3. Vägförbättringsåtgärder Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintligt sträckning till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Vägverket har vidtagit vissa trafiksäkerhetsåtgärder längs befintlig väg, såsom ombyggnad av anslutningar och förbättring av busshållplatser. Enbart begränsade förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig sträckning bedöms dock inte vara tillräckliga för att eftersträvad trafiksäkerhet och framkomlighet ska kunna uppnås. Fysiska trafiksäkerhetsåtgärder på väg 45, utan större vägombyggnader, innebär sannolikt ytterligare begränsningar i framkomligheten. Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. Vägverket bedömer att en större ombyggnad av befintlig väg 45 eller nybyggnad i annan sträckning, som enskild åtgärd eller i kombination med annan åtgärd, t.ex. enligt steg 3, krävs för att eftersträvad trafiksäkerhet och framkomlighet ska kunna uppnås. Innan en sådan lösning kan väljas måste dock nyttan av den vägas mot bl.a. dess påverkan på områdets miljöintressen. 3 (11)
4. Värdebeskrivningar för natur- och kulturmiljö Till grund för värdebeskrivningarna ligger en landskapsanalys som redovisas i separat PM och inarbetas i vägutredningens miljökonsekvensbeskrivning (MKB). 4.1 Samlad värdebeskrivning för natur- och kulturmiljö Området har stora naturvetenskapliga och kulturhistoriska bevarandevärden, som beskrivs nedan. De naturgivna förutsättningarna, med bl.a. Orsasjön och Digerbergets sluttning, samt människans spår i form av bebyggelse och odlingsmarker, har också åstadkommit en landskapskaraktär som har stora värden för allmänheten. Det är uppenbart att detta landskapsavsnitt upplevs som mycket vackert och storslaget av många. Det uttrycks bl.a. i värdebeskrivningar för natur- och kulturmiljöer med utpekade bevarandevärden där begrepp som t.ex. storslagen utsikt, vackert kulturlandskap och naturskönt läge ofta används. Området beskrivs som en tillgång för turismen och friluftslivet i Orsa. I länsstyrelsens kulturmiljöanalys uttrycks detta på följande sätt: Området vid Orsasjön, liksom Digerbergsområdet har stora upplevelsevärden som utmärks genom områdets öppenhet och kontakt med Orsasjön samt med till terrängen väl inpassade gårdar och småskaliga vägsystem. De mäktiga visuella sambanden har stor betydelse för turismen. Även de vetenskapliga värdena är till stora delar tillgängliga för allmänheten och bidrar till områdets värde för turism och friluftsliv. Där finns gott om åskådningsexempel i form av Kårgärdesprofilen (geologisk bildning), fornlämningar, gamla byggnader, botanisk artrikedom, rikt fågelliv etc. Områdets överblickbarhet samt den goda tillgängligheten via ett väl förgrenat vägnät förstärker värdet för turismen och friluftslivet. En nyckelfråga för bevarandet och upplevelsen av områdets visuella, naturvetenskapliga och kulturhistoriska värden är ett bibehållande av det öppna landskapet genom fortsatt hävd. Det är emellertid viktigt att jordbruket kan bedrivas med viss anpassning och hänsyn till områdets speciella värden, där småskalighet och variation är viktiga aspekter. 4.2 Värdebeskrivning naturmiljö Områdets naturvetenskapliga värden beskrivs detaljerat i vägutredningens Miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Här sammanfattas de värden som är mest påtagliga och som bör ligga till grund för projektmål. Lindänget är ett Natura 2000-område med rikt fågelliv, som är av stort biologiskt värde och utgör ett välbesökt utflyktsmål. Det som allmänt är mest karakteristiskt för området är det stora antalet skyddsvärda ängsmiljöer. Stackmora, Slättberg, Oljonsbyn och Holen är ett riksintresse för naturvården som består av flera delområden. I värdebeskrivning för riksintresset anges bl.a. följande urvalskriterier: välbevarat äldre odlingslandskap, sällsynta och sårbara biotoper och arter, mycket rik flora och fauna samt storslagen utsikt över Orsasjön. Ett exempel på en slåtteräng med höga bevarandevärden är Natura 2000-området Knutar Einars äng. I länsstyrelsens ängs- och hagmarksinventering pekas ytterligare ett stort antal äng- och betesmarker ut som bevarandevärda. Följande text är hämtad ur botaniska inventeringar, utförda av Bengt Oldhammer 2001 och 2002 på uppdrag av Vägverket. Inventeringsredovisningarna i sin helhet, med kartor över inventerade områden, biläggs. 4 (11)
Det som utmärker hela Digerbergssluttningen mer än andra platser i Dalarna är den rika tillgången på skyddsvärda ängsmiljöer. Även på ett stort antal gårdstun, vägkanter och liknande finns många hävdberoende ängsväxter. En hel del av dessa småmiljöer hävdas också på olika, mer eller mindre bra sätt. Antalet relativt artrika vägkanter är många. Antalet starkt hävdberoende (vanligen kortvuxna) arter i dessa vägkanter är dock få till antalet. Slåttermetoderna gör att mer högvuxna och kvävegynnade arter breder ut sig. Alla dessa områden utgör en helhet. Det finns ett samband mellan antalet arter och ett områdes storlek och isolering. Ju mindre och mer isolerat ett område är desto färre arter. På Digerbergets sluttning finns visserligen ett fragmenterat landskap då det gäller ängsmiljöer, men det finns ändå relativt många fragment. Dessa är dessutom inte helt isolerade från varandra utan har spridningskorridorer i form av vägkanter och gårdstun. Detta är viktigt eftersom artrikedomen reduceras ju mer ogästvänligt landskapet är som omger fragmentet. En arts utbredning i ett område balanseras av spridning till nya områden och utdöenden i andra. Orsakerna till att en art försvinner från ett område kan vara många, men i en livskraftig s.k. metapopulation finns arten kvar i landskapet som en följd av nykolonisation och spridning mellan olika områden. Sällsynta och rödlistade arter som vi idag känner till från vissa ängar i Orsa, kan mycket väl sprida sig till liknande ängsfragment i dess närhet om dessa hävdas. Därför är det negativt om arealen hävdade ängsmiljöer reduceras. Tvärtom behövs fler slåtterängar. Detta gäller Digerbergets sluttning i allmänhet och riksintresset Holen i synnerhet. Vi vet exempelvis att det finns rödlistade svampar i detta område vilka i första hand troligen sprids relativt korta sträckor. Det finns även insekter, t ex fjärilar, som i huvudsak sprider sig över kortare avstånd. Ängssvampar och många kärlväxter är alltså beroende av slåttermiljöer, precis som fjärilar och andra insekter är ömsesidigt beroende av blommor och svampar i samma miljöer. Öster om väg 45 finns många betade hästhagar och diken samt gårdstun som slås med lie. Dessa miljöer är i flera fall värdefulla eller har chans att bli värdefulla för flera olika arter djur och växter. När det gäller skogsmarken är det ont om naturskogsstrukturer. Det finns en del grova lövträd av olika arter liksom en del död ved. Någon gammelskog finns inte i området. Hyggen, ungskogar eller yngre skogar dominerar. Intressanta är de igenväxande ängsmarkerna som har en synnerligen frodig och rik flora. Flera bäckar öster om Kråkgårdarna är också örtrika och en del bevuxna med yngre löv. Även flera hyggen är anmärkningsvärt örtrika. En kalkbarrskog vid Kråkgårdarna är av högt botaniskt värde. Detsamma gäller en ravin vid Kråkgårdarna, inklusive skogen på dess kanter. 4.3 Värdebeskrivning kulturmiljö Områdets kulturhistoriska värde speglas bl.a. av de två riksintressena Orsasjön och Slättberg. Kulturmiljöenheten vid Länsstyrelsen Dalarnas län har som underlag för projektmålsarbetet upprättat en PM Kulturhistorisk analys av området vid Orsasjön, daterad 2005-04-17. Se bilaga. Här återges den sammanfattande värdebeskrivningen, något förkortad. Området vid Orsasjön med Vattnäs-Trunna och anslutande Orsa kyrkby, Digerbergsområdet och Slättberg utgör ett nyckelområde i länet vad gäller förståelsen för det förhistoriska och medeltida samhällets framväxt och hur området tagits tillvara och förstärkts under nyare tid. Tillsammans med Oreälven och en mångfald av stenåldersboplatser och fångstgropsystem finns inom ett ca kvadratmil stort område en miljö som har ett mycket stort kulturhistoriskt värde i ett nationellt perspektiv. Här kan människans hela utveckling och ianspråktagande av mark sedan senaste inlandsisen och fram till 1900-talet utläsas. Spår från den interglaciala perioden har även påträffats i området. 5 (11)
Landskapet har en långsträckt struktur och öppenhet i ett sluttningsläge som uppvisar såväl nära samband mellan vattendrag, landområden, kyrka m m. Topografin stärker områdets visuella och funktionella samband samt sociala kontakter. Värdena utgör en stor tillgång för boende, turism och det rörliga friluftslivet. Områdets långsmala form med viktiga samband mellan olika delar innebär stor känslighet för större intrång. I den kulturmiljöstudie som gjorts av landskapet mellan Enån i norr och området runt Folkparken i Skeer i söder, konstateras särskilt två områden som i deras helhet har stora kulturhistoriska värden. Det västra området sträcker sig i nordsydlig riktning från Enån mot Vångsgärde och i västöstlig riktning från Orsasjön till och strax öster om nuvarande Rv 45. I stort sammanfaller området med avgränsningen för riksintresset Orsasjön. Det östra området utgörs av Digerbergsområdet med Oljonsbyn och delar av Sundbäck. De två områdena, som både funktionellt och visuellt är skilda från varandra genom Digerbergets sluttning, är även av något olika karaktär. Den steniga marken inom Digerbergsområdet har inneburit att en stor mängd odlingsrösen och stensträngar uppkommit som resultat av uppodlingen i området. Sedimentjordarna vid Orsasjön har inte inneburit lika stort motstånd med samma stora mängd sten. Området vid Orsasjön har även en längre kontinuitet beträffande människans användning av marken. De grundläggande värdebärarna för Digerbergsområdet utgörs av odlings- och vägstrukturer som inramas av odlingsrösen och stensträngar. Strukturerna kan i väsentliga delar härledas till vikingatid och medeltid. Precis som för alla byar i området har enstaka gårdar efter storskiftet flyttats ut till lägen inom den gamla odlingsmarken. Lägen som i många fall utgjort bolägen för gårdar redan under förhistorisk tid eller tidig medeltid. När storskiftet påbörjades 1859 låg alla gårdar i östra delen av Digerbergsområdet. De tyngsta värdebärarna för området vid Orsasjön återfinns inom ett ca 2000 meter långt och ca 1200 meter brett kärnområde som omsluter Holens by. Holens by utgör hjärtpunkten i en ålderdomlig struktur av central betydelse för både upplevelsen och förståelsen av hela det omgivande kulturlandskapet inom riksintresset. Genom tidsskikten framträder området med och omkring vägsträckningen från Lunden till nuvarande Rv 45 genom Holens by och den korsande vägsträckningen till bebyggelseanhopningen i Nygärdet som en mycket gammal grundstruktur med ursprung i järnåldern. Bäcken, som rinner genom området och korsar vägen strax nedanför Holens by, var en avgörande förutsättning för att överhuvudtaget en etablering gjordes inom området. Strukturen är mycket påtaglig och upplevelsebar i dagens landskap. Den har en ytterst central betydelse för riksintressemiljön. Ett flertal av de gårdar som flyttats ut efter storskiftet har förlagts till eller i anslutning till boplatslägen med lång hävd med ursprung i järnåldern. Även landsvägen och järnvägen har i delar förlagts till gamla ägostrukturers sträckning. De visuella sambanden i området återfinns huvudsakligen i öst-västlig riktning men är även tydliga i sydöst-nordvästlig respektive nordöstlig-sydvästlig riktning. Sambanden kan tydligast upplevas inom området från Orsasjön och upp till nuvarande Rv 45 eller i motsatt riktning samt från Digerbergsområdet och mot Orsasjön. Sambanden försvinner i området mellan de två områdena. Detta mellanliggande område har även en liten funktionell betydelse ur ett kulturmiljöperspektiv. I sydöstlig-nordvästlig riktning är Orsa kyrka med dess symbolvärde för kristendomen, visuellt tillgänglig från en stor del av områdena. Det var inte en tillfällighet när platsen under medeltiden valdes för kyrkans anläggande. Det sociala sambandet till kyrkan var starkt och detta manifesterades genom kyrkans strategiska placering. 6 (11)
5. Projektmål Här nedan redovisas beslutade projektmål. Projektmålen bör följa med den fortsatta planeringsoch projekteringsprocessen, men måste fortlöpande omprövas. Beroende på projektets utveckling och med hänsyn till aktuellt skede i processen kan det bli aktuellt att omformulera, ta bort eller lägga till projektmål. 5.1 Projektmål med koppling till projektmotiv Med utgångspunkt från de projektmotiv som redovisas under avsnitt 2 har följande projektmål definierats, med angiven prioritering: Ökad trafiksäkerhet och trygghet Med ökad trafiksäkerhet avses att antalet olyckor ska minska och att trafikmiljön allmänt ska upplevas tryggare av trafikanter och närboende. För oskyddade trafikanter ska säkra gångoch cykelstråk samt vägpassager finnas, med anpassning till viktiga målpunkter och stråk. Det långsiktiga målet, i enlighet med Vägverkets nollvision, är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Minskade störningar Det sammanlagda antalet boende utmed väg 45 och anslutande vägnät som utsätts för bullernivåer högre än gällande riktvärden ska minska. Barriäreffekterna av vägnätet ska minska. Det ska framför allt bli enklare och säkrare att korsa väg 45, särskilt vid huvudstråk med koppling till viktiga målpunkter. Ökad framkomlighet Målet innebär att restiderna på sträckan ska minska för medborgarnas och näringslivets transporter. Möjligheterna att förflytta sig till fots och med cykel längs med väg 45 ska förbättras. God tillgänglighet Med målet avses här att väg 45 och samverkande vägnät ska vara lätt åtkomligt samt användbart för alla trafikantkategorier. Beträffande tillgänglighet till målpunkter vid sidan om vägen, se Minskade störningar ovan. 5.2 Projektmål för natur- och kulturmiljökvalitet Med utgångspunkt från värdebeskrivningarna i avsnitt 4 samt Vägverkets nationella mål (publ. 2005:18) kan projektmål för natur- och kulturmiljökvalitet definieras. Vägverkets nationella mål svarar mot sju av de 15 nationella miljökvalitetsmål som beslutats av riksdagen. Nedan redovisas de 16 nationella målen. De mål som bedöms vara relevanta och bör prioriteras i aktuellt projekt markeras med fet stil. Övriga mål bedöms vara lågt prioriterade eller inte relevanta, med utgångspunkt från platsspecifika förutsättningar och/eller rådande planeringsskede, och resulterar därför inte i projektmål. Att en fråga inte bedöms vara prioriterad från projektmålssynpunkt innebär dock inte att man helt kan bortse från den. Även sådana frågor ska, i den mån de är relevanta för projektet, behandlas i vägutredningens miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Projektmålen avspeglar en ambition att i första hand undvika försämringar i förhållande till dagens situation. Om det visar sig vara möjligt att åstadkomma förbättringar inom ramen för projektet bör detta givetvis tas till vara. 7 (11)
Vägverkets nationella mål: 1. Natur- och kulturmiljöer som allmänt används för lokalt friluftsliv ska gå att nå till fots. 2. I natur- och kulturmiljöer som allmänt används för friluftsliv ska de kvaliteter som är väsentliga för detta ändamål finnas kvar. 3. Den byggda miljöns struktur, skala och historiska dimension ska kunna upplevas. 4. Kvaliteter som ligger till grund för utpekandet av bullerfritt område ska bestå. (Inte relevant. Något bullerfritt område har inte utpekats.) 5. I miljöer där natur- och kulturmiljökvaliteter av lokal eller regional betydelse identifierats ska dessa bestå och kunna utvecklas. (Ger inte skäl till särskilt mål. Värdena beaktas i anslutning till flera andra mål.) 6. Vägar, vägmiljöer och broar med kulturhistoriska värden sköts och underhålls så att dessa värden bibehålls eller stärks. (Frågan bedöms inte vara relevant i aktuellt planeringsskede. Hanteras i kommande skeden.) 7. Naturtyper med mycket höga värden som beror på att de är hotade, sällsynta eller starkt minskande ska ha bibehållna kvaliteter. 8. De hydrologiska förutsättningarna i värdefulla våtmarker ska vara oförändrade. (Frågan bedöms inte vara prioriterad och/eller alternativskiljande. Behandlas i kommande MKB.) 9. Vägen och dess sidoområde ska utformas så att: - natur- och kulturmiljökvaliteter och deras funktioner och samband bibehålls eller förbättras - förutsättningar skapas för nya natur- och kulturmiljökvaliteter att utvecklas - upplevelsen av omgivande natur- och kulturmiljökvaliteter upprätthålls. (Frågan bedöms inte vara relevant i aktuellt planeringsskede. Hanteras i kommande projektering.) 10. Rastplatser ska bidra till förståelse och upplevelse av natur- och kulturmiljövärden i omgivande landskap. (Frågan bedöms inte vara relevant i aktuellt planeringsskede. Hanteras i kommande skeden.) 11. Olika typer av landskap till exempel skogs-, fjäll-, kust- och odlingslandskap med deras regionalt särpräglade bebyggelse- och brukningsmönster ska kunna upplevas och ha möjlighet att utvecklas. 12. Djurs livsbetingelser ska bibehållas och ha möjlighet att utvecklas. 13. Djur ska ha möjlighet att säkert passera vägen så att de kan röra sig i landskapet utifrån naturgivna förutsättningar. (Frågan bedöms inte vara prioriterad och/eller alternativskiljande. Behandlas i kommande MKB.) 14. En väg eller bro vars funktion har förändrats ska anpassas till den nya funktionen och det omgivande landskapets natur- och kulturmiljökvaliteter. (Frågan bedöms inte vara relevant i aktuellt planeringsskede. Hanteras i kommande projektering.) 15. De kvaliteter som ligger till grund för utpekandet ska inte påverkas negativt av ny väg eller förändring av befintlig väg inom; nationalparker, naturreservat, kulturreservat, Natura 2000-områden, världsarvsområden, Ramsarområden, beslutade biotopskydds- och nyckelbiotopsområden. Nya vägar inom eller i anslutning till sådana områden ska sammantaget bidra till att dessa kvaliteter förbättras. 16. De kvaliteter som ligger till grund för utpekandet ska inte påtagligt skadas av ny väg eller förändring av befintlig väg inom; riksintresseområden för natur-, kulturmiljö och friluftsliv (3-4 kap. miljöbalken), stora mark- och vattenområden som pekats ut med stöd av 3 kap. 2 miljöbalken. Projektmål: Förutsättningar finns för ett öppet landskap För uppfyllelse av flera av målen nedan är det av avgörande betydelse att inte förutsättningarna försämras för att bedriva ett både ekonomiskt lönsamt och hänsynsfullt jordbruk, som medger ett fortsatt öppethållande av landskapet och ett bevarande av bl.a. artrika ängs- och betesmarker. Målet innebär att ny eller ombyggd väg inte försämrar de fysiska eller ekonomiska förutsättningarna att bedriva jordbruk med nuvarande omfattning och inriktning. Tillgänglig areal jordbruksmark minskar inte påtagligt. Vägen utgör inte en barriär för jordbruket och medför inte att olönsamma enheter isoleras. (Svarar mot flera av de nationella målen.) Målet om bevarande av jordbruksmark kan motiveras även utifrån resurshushållningssynpunkt. 8 (11)
Området är attraktivt och tillgängligt för friluftsliv och turism Målet innebär att ny eller ombyggd väg inte förändrar landskapskaraktären i området som helhet i sådan utsträckning att dess attraktivitet för friluftsutövare minskar. Målpunkter av betydelse för friluftslivet kan nås till fots och med cykel. De stråk som kan användas är gena, och har god framkomlighet. Särskilt attraktiva områdens värden och tillgänglighet bevaras och de kan upplevas utan påtagligt vägtrafikbuller. (Svarar mot de nationella målen 1 och 2.) Särskilt attraktiva områden är nedanstående. Dessa beskrivs närmare i MKB. - Siljansleden (cykelled) - Orsasjöns stränder (riksintresse, vattenaktiviteter, bad) - Enån (föreslaget till Natura 2000) - Turistvägen (vackra utblickar över Orsasjön) - Skeer (Folkets Park) - Kårgärdesprofilen (geologiskt värde, ingår i Stenriket) - Lindänget (Natura 2000, fågelskådning) Bebyggelsemiljöer och strukturer med historik kan upplevas och tolkas Målet innebär att sammanhängande bebyggelsemiljöer och -strukturer som är av betydelse för områdets karaktär och förståelsen av områdets historia inte ska splittras eller påtagligt förändras. Ny eller ombyggd väg lokaliseras och utformas på sådant sätt att struktur, skala och den historiska dimensionen i sammanhängande bebyggelsemiljöer bevaras och kan upplevas av dem som bor och vistas i området samt färdas på vägarna. De visuella sambanden, som framgår av värdebeskrivningen under 4.3, bryts inte. (Svarar mot det nationella målet 3.) Särskilt viktiga byar och bebyggelsesamlingar är: - Vångsgärde / Kråkgårdarna - Sundbäck - Holen - Slättberg - Oljonsbyn Förutsättningar finns för en mångfald av ängs- och betesmarker Arealen hävdade ängs- och betesmarker med goda förutsättningar för artrikedom minskar inte. Det finns spridningskorridorer mellan områdena, som ger förutsättningar för ett ekologiskt samspel. (Svarar mot de nationella målen 7 och 12.) Exempel på ängs- och betesmarker som kräver särskild hänsyn är: - Knutar Einars äng (se även separat projektmål beträffande Natura 2000-områden) - Lindänget (se även separat projektmål beträffande Natura 2000-områden) - Grindals i Högbacka - Lundins äng - Sjankens i Holen - Bergsmansgården i Holen - Vångsgärde nedom riksvägen - Backe i Vångsgärde - Gammal gårdstomt i Vångsgärde - Ytterligare ett antal ängsmiljöer enligt separat inventering (Oldhammer), se bilaga. Odlingslandskapet är småskaligt och omväxlande Målet innebär att odlingslandskapets småskaliga och omväxlande bebyggelse- och brukningsmönster kan bibehållas, utvecklas och upplevas. Detta gäller framför allt inom de två områden som särskilt utpekas i länsstyrelsens kulturmiljöanalys, d.v.s. området vid Orsasjön och Digerbergsområdet. (Svarar mot det nationella målet 11.) 9 (11)
Natura 2000-områden påverkas inte negativt Målet innebär att de kvaliteter som ligger till grund för utpekandet av Natura 2000-områdena Lindänget och Knutar Einars äng inte påverkas negativt av vägprojektet ensamt eller tillsammans med annan verksamhet eller åtgärd. Målet avser såväl de utpekade områdena i sig som andra områden av betydelse för livsmiljön eller skyddade arter inom de utpekade områdena. Fåglar inom Natura 2000-området Lindänget hindras t.ex. inte från att söka föda på åkrarna öster om järnvägen. (Svarar mot det nationella målet 15.) För utförlig beskrivning av Natura 2000-områdena hänvisas till MKB. Riksintressen skadas inte påtagligt Målet innebär att de kvaliteter som ligger till grund för utpekandet av riksintresseområden enligt 3-4 kap. miljöbalken inte påtagligt skadas. De lämningar samt fysiska och visuella strukturer som utgör värdekärnor inom riksintressen för kulturmiljön skadas inte. Möjligheterna att uttolka och förstå kulturhistoriska skeenden och samband minskar inte. Detta gäller även områden som inte ingår i riksintresset, men som i länsstyrelsens kulturmiljöanalys angetts ha stora värden med koppling till riksintressena. (Svarar mot det nationella målet 16.) För utförlig beskrivning av riksintressena hänvisas till MKB. 5.3 Övriga projektmål Utöver de projektmål ovan som grundar sig i projektmotiven respektive identifierade naturoch kulturmiljökvaliteter har följande projektmål bedömts vara viktiga att beakta: Trafikantupplevelser och turism stimuleras Målet innebär att vägen lokaliseras och utformas så att trafikanter får god överblick och en positiv upplevelse av omgivande landskap. Annan markanvändning försvåras inte Ny väg eller förändring av befintlig väg tar inte i anspråk eller försvårar nyttjandet av mark som av kommunerna bedöms vara särskilt lämpad för etablering av bostäder, verksamheter eller liknande. 5.4 Processmål Ovanstående mål avser projektresultatet. Det är emellertid viktigt att även planerings- och projekteringsprocessen styrs mot genomtänkta och förankrade mål. Följande mål avser hela processen, alltså inte enbart vägutredningsskedet. Planerings- och projekteringsprocessen genomförs med hög acceptans i samhället Målet innebär att myndigheter, organisationer och allmänheten upplever att processen sker med öppenhet, lyhördhet samt respekt för synpunkter och förslag. Samrådsformer som möjliggör ett brett deltagande med jämn fördelning mellan kvinnor och män väljs. 10 (11)
6. Projektmålens överensstämmelse med transportpolitiska mål Det övergripande målet för transportpolitiken är enligt ett riksdagsbeslut att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet förtydligas i sex transportpolitiska delmål. Här beskrivs först delmålen, med Vägverket definition, och därefter hur ovanstående projektmål relateras till dessa. Ett tillgängligt transportsystem: Transportsystemet ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Beaktas i projektmålen Ökad framkomlighet och God tillgänglighet. Ett jämställt vägtransportsystem: Vägtransportsystemet utformas så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning, och deras värderingar ska tillmätas samma vikt. I ett jämställdhetsperspektiv har inte några skilda behov utifrån vald vägåtgärd kunnat identifieras. Vägverkets ambition är att bedriva samrådsprocessen på sådant sätt att såväl kvinnor som män ges möjlighet att påverka transportsystemets tillkomst och utformning, vilket också beaktas som ett processmål enligt ovan. En positiv regional utveckling: Transportsystemet ska främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd. Om uppställda projektmål uppnås kommer detta att bidra till en positiv regional utveckling. En hög transportkvalitet: Transportsystemets utformning och funktion ska medge en hög transportkvalitet för näringslivet. Om uppställda projektmål uppnås kommer detta att bidra till en hög transportkvalitet för näringslivet. En god miljö: Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. En god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser ska främjas. Beaktas i uppställda projektmål, bl.a. framtagna med stöd av Vägverkets metod Mål och Mått. En säker trafik: Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten ska vara att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta. Beaktas i projektmålen Ökad trafiksäkerhet. Falun 2006-02-14 WSP Sverige AB Ove Staflin 11 (11)