Sex procent ökade totalkostnader för läkemedel trots att basläkemedlen steg en procent

Relevanta dokument
Ökande kostnadstrend för basläkemedel under 2007

Knappt fyra procents ökning av läkemedelskostnaderna i Stockholm län under förra året

Marginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare

Fortsatt ökade kostnader för specialläkemedel 2008

Kortfattad rapport av läkemedelsförsäljningen 2008

Fler kvinnor än män behandlas med läkemedel

Vilka läkemedel använder Stockholmarna?

Läkemedelskostnader i Stockholms län årsrapport

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

Läkemedelskostnader 2012

Pia Frisk Analys & Utvärdering Pia Frisk Analys & Utvärdering 1. 23% 2. 41% 3. 54% 4. 66% 5. 83%

Läkemedelskostnader i Region Skåne 2012

Analysmått - läkemedel 2014

Läkemedelskostnader 2013:T1

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

Läkemedelskostnader 2013

Årsrapport läkemedel Jämtlands läns landsting 2009

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL

Landstingets läkemedelskostnader upp 7,4 procent under första halvåret 2008

Läkemedelskostnader 2011

Läkemedelskostnader i Region Skåne 2016

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

Läkemedel - trender och utmaningar

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

Läkemedelskostnader 2014H1

För uppgifter om landstingets totala faktiska kostnad för läkemedel hänvisar jag till Årsredovisningen.

Kärt barn har många namn. Apoteket Farmaci AB

Uppdaterad prognos av läkemedelsförsäljningen i Sverige

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009

Läkemedelskostnader delårsrapport 2015:T2

Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL

Stora kostnader men marginell nytta Norrländska läkemedelsdagarna 2011

ÖGAT. Nya kloka rekommendationer. av läkemedel i Stockholms län PÅ LÄKEMEDEL KLOKA LISTAN LÄKARVERSION

Läkemedelskostnader 2014

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Aktuellt om läkemedel smarta byten och generikakunskap

Läkemedelsutvecklingen 2008

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Orsaker till skillnader i läkemedelskostnader mellan distriktsläkarmottagningarna i Primärvården Södra Bohuslän

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel

7 enkla råd för. Tema: Kloka Listan att förbättra din förskrivningsprofil. Rekommenderade läkemedel - Visst går det att byta!

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2011

Indikatorer - i vårdens tjänst

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2011

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

och prostatabesvär Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010

HÄLSOENKÄT. Hjärt-kärlsjukdomar Har du eller har du haft någon av följande? Nej Ja Vet ej Om Ja ange startår

Antibiotikaförskrivning

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum

Läkemedelskonsumtion i Västra Götaland mätt i kostnader

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

Nya läkemedel till utbytbarhetslistan Dnr 291:2005/75819

FÖRSKRIVAREN. Hur kan vi göra medicinlistan säkrare? Riktlinjerna för ApoDos. är reviderade. Förskrivaren önskar alla läsare en Riktigt God Jul

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Läkemedel & miljö i ett landstingsperspektiv. Thomas Lindqvist Apotekare Enheten för kunskapsstöd Region Uppsala

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Handlingar till hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde i Vänersborg den 11 april 2012

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Hälsoekonomi

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

Utbyte av läkemedel. Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Läkemedelssortiment - utökat förråd Terassen På kommunernas särskilda boenden finns läkemedelsförråd av två typer akutförråd och utökat förråd:

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2010

Läkemedelspeng 2015 Kapitel 8.1.2, samt Allmänläkemedel 2015

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Sammanfattning 4. Metod 6. Bakgrund 9. Resultat 10. Statiner 10 SSRI 12. Övriga antidepressiva 14. ACE-hämmare och ARB 16. Bronkdilaterande medel 18

Prissänkning på depressionsläkemedel berör många stockholmare

Prognos för utvecklingen av läkemedelskostnader i Region Skåne

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut

Läkemedelsverkets författningssamling

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Ekonomi Nytt. Nr 02/ Dnr SKL 14/0495 Jessica Bylund

Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 4, Publicerat på SMI:s hemsida den 2/2-2012

Momentet Klinisk farmakologi inom Klinisk Medicin, Läkarutbildningen Karolinska Institutet HT Ylva Böttiger

Frukostmöte Dagens medicin Pharma network. 27 september 2016 Sofia Wallström

Genomgången av läkemedel mot depression

Ojämlik hälso- och sjukvård - En rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling. IMS Health Rapport, October 2010

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2012

Producentobunden information

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos. April 2014

Prognosrapport. Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen och sjukvårdsavdelningen, Område Läkemedel

Läkemedel en viktig del av sjukvården

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Prognosrapport. Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Region Skåne

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos. April 2015

Läkemedelskostnader under 2007 i Region Skåne

Transkript:

Halvårsrapport för läkemedelskostnader i Stockholms län januari juni 2006: Sex procent ökade totalkostnader för läkemedel trots att basläkemedlen steg en procent Kostnaderna för läkemedel i Stockholms län steg under första halvåret 2006 med 6 procent. Basläkemedlen, det vill säga de läkemedelstyper som dominerar främst i primärvården, kostade lika mycket som föregående år tack vare effekten av sänkta priser efter utgående patent. Däremot steg kostnaderna för specialläkemedel med 13 procent. En volymökning för relativt kostsamma basläkemedel som syrahämmare och direktverkande insuliner och kombinationsmedel mot astma minskade nettoeffekterna av prissänkningar av annan evidensbaserad basterapi såsom ramipril, sertralin och simvastatin i generisk form. Totalkostnaderna för ordinerade läkemedel inom Stockholms län ökade under första halvåret 2006 med 150 miljoner till 3 miljarder kronor (+ 6 procent). Om landstingets sammanlagda kostnader för läkemedelsförmånen inklusive läkemedelsnära produkter samt slutenvårdsrekvisitioner räknas samman, steg de med cirka 75 miljoner till 2,6 miljarder kronor, Tabell 1. Det senare inkluderade förväntade upphandlingsrabatter inom slutenvården. Däremot är den andel artiklar för bestämning av blodglukos som distribuerades via LINK inte medräknade. Enligt uppgift kostade de drygt 60 Mkr. Därmed skulle SLL-kostnaderna för läkemedelsnära produkter ha ökat jämfört med 2005 med cirka 16 procent till knappt 250 Mkr. De sammanlagda SLL-kostnaderna för läkemedel och läkemedelsnära produkter torde därför under första halvåret i realiteten ha stigit med mer än 5 procent. Landstingets kostnader för smittskyddsläkemedel tillkommer. Den sammanlagda kostnadsbilden för läkemedel i länet blir fullständig om värdet av allmänhetens receptfria köp tillfogas. Dessa köp ökade med 10 procent under perioden och motsvarar nu cirka 11 procent av det samlade värdet för alla läkemedel i länet. Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se Publicerat 2006-10-0

Tabell 1. Kostnader för läkemedel, och läkemedelsnära produkter, januari juni 2006 jämfört med föregående år till boende inom Stockholms län och till vårdenheter inom SLL. Kostnaderna för blodglukostest distribuerade via LINK är ej inkluderade. 2() Totalbelopp Mkr SLL Mkr Läkemedel (exkl moms) 2006-H1 2005-H1 Förändring 2006-H1 2005-H1 Förändring Recept inkl. Apodos 2 432 2 331 4% 1 778 1 750 2% Slutenvårdsrekvisitioner 567 41 16% 567 41 16% Avgår slutenvård SLL-belopp upphandlingsrabatter (cirka) 50 48 Öppenvårdsrekvisitioner 18 24-23% 18 24-23% Summa recept och rekvisitioner inkl. upphandlingsrabatter 3 017 2 845 6% 2 413 2 312 4% Läkemedelsnära produkter inom förmån (exkl. moms) Recept / hjälpmedelskort (öppen vård) 155 188-17% 132 166-20% Slutenvårdsrekvisitioner 33 26 25% 33 26 25% Summa läkemedelsnära produkter 188 214-12% 188 214-12% Summa läkemedel och läkemedelsnära produkter 3 205 3 060 5% 2 601 2 526 3% Läkemedel receptfritt (inkl moms) 384 34 10% Kostnaderna i öppen och sluten vård för basläkemedel steg med 1 procent på grund av prissänkningar efter upphörda läkemedelspatent. Motsvarande kostnader för specialläkemedel ökade med 13 procent, Tabell 2. Kostnadsandelen för specialläkemedel i öppen och sluten vård steg i SLL med 3 procent till 48 procent, Figur 1. Tabell 2. Totalkostnad Mkr för specialläkemedel respektive basläkemedel. Kostnaden för basläkemedel är beräknad som skillnaden mellan den totala kostnaden för läkemedel och kostnaden för specialläkemedel. Som specialläkemedel räknas läkemedel enligt förteckning godkänd av Läksak 2005. 2006-H1 2005-H1 Förändring % Basläkemedel recept/apodos 1 422 1 413 1% Basläkemedel rekvisitioner 14 143 6 4% Summa Basläkemedel 1 571 1 556 15 1% Specialläkemedel recept/apodos 1 010 18 2 10% Specialläkemedel rekvisitioner 418 348 70 20% Summa Specialläkemedel 1 428 1 266 162 13% Summa läkemedel 2 2 822 177 6%

3() 3 000 2 500 (Kostnadsandel för specialläkemedel %) (40 %) (43 %) (45% ) 184 265 348 (48%) 418 Mkr totalbelopp 2 000 1 500 1 000 85 11 18 1 010 104 126 143 14 1 513 1 450 1 413 1 422 500 0 2003-H1 2004-H1 2005-H1 2006-H1 Basläkemedel recept/apodos Specialläkemedel recept/apodos Basläkemedel rekvisitioner Specialläkemedel rekvisitioner Figur 1. Kostnader för bas- respektive specialläkemedel i Stockholms län första halvåret 2003-2006, miljoner kronor totalbelopp samt kostnadsandel för specialläkemedel i procent. Fördelning mellan recept och rekvisitioner. Jämfört med 2005 försköts kostnadsandelen specialläkemedel från recept till slutenvårdsrekvisitioner med 2 procent från 27 till 2 procent, Figur 2. Förskjutningen mot rekvisitioner gäller främst läkemedel som administreras polikliniskt. Rekvisition av dessa ger lägre läkemedelskostnad jämför med receptförskrivning. (Rekvisition genererar dock inte några statistikuppgifter om förbrukarna, såsom ålder och kön, av dessa landstingets kostsammaste läkemedel). 30% 25% Kostnadsandel rekvisitioner 20% 15% 10% 5% 0% 2003-H1 2004-H1 2005-H1 2006-H1 Basläkemedel Specialläkemedel Figur 2. Andel totalkostnad för rekvisitioner av bas- respektive specialläkemedel för första halvåret 2003-2006.

4() Läkemedel 25-i-topp Tjugofem olika läkemedelssubstanser förbrukades i Stockholms län under första halvåret till ett värde av över 20 Mkr vardera, recept och rekvisitioner sammanräknade, Figur 3. 60 Jan - jun 2006 Förändring mot 2005 40 20 Mkr 0-20 Etanercept [Enbrel] Antihemofilifaktor A (Faktor VIII) Infliximab [Remicade] Formoterol+budesonid [Symbicort] -40 Interferon beta-1a [Rebif] Atorvastatin [Lipitor] Somatropin [Genotropin] Metoprolol [metoprolol] Omeprazol, [omeprazol] Teststickor för glukos *) Erytropoietin [Eprex] Olanzapin [Zyprexa] Salmeterol+flutikason [Seretide] Venlafaxin [Efexor] Budesonid [Pulmicort] Kombinationesmedel mot HIV Adalimumab [Humira] Östradiol, tabletter, plåster Immunoglobulin Trastuzumab [Herceptin] Losartan [Cozaar] Paracetamol Darbepoetin Alfa, [Aranesp] Kolhydratkombinationer till parenteral nutrition Esomeprazol, [Nexium] Figur 3. De 25 värdemässigt mest förbrukade läkemedlen i Stockholms län samt förändringar jämfört med första halvåret 2005. För uppgift om användningsområde, se Tabell 3. *) Statistiken redovisar endast teststickor som distribuerats via apotek. Distributionen överförs successivt till LINK. Den huvudsakliga användningen av de värdemässigt mest förbrukade läkemedlen, framgår av Tabell 3.

Tabell 3. De 25 mest använda läkemedlen i Stockholms län alfabetiskt, se Figur 3: Huvudanvändning, uppgift om vilka som är specialläkemedel samt uppgift om vilka av de som är basläkemedel som är rekommenderade på Kloka Listan. Läkemedel [Varumärke, exempel] Huvudanvändning Specialläkemedel Kloka Listan Adalimumab [Humira] Svår reumatoid artrit x Antihemofilifaktor A (Faktor VIII) Blödarsjuka x Atorvastatin [Lipitor] Förhöjs serumkolesterol Budesonid [Pulmicort] Astma/(KOL) x Darbepoetin Alfa, [Aranesp] Svår anemi (cytostatikabehandling) x Erytropoietin [Eprex] Svår anemi (cytostatikabehandling) x Esomeprazol, [Nexium] Syrarelaterade mag-symtom Etanercept [Enbrel] Svår reumatoid artrit x Formoterol+budesonid [Symbicort] Astma/(KOL) x Immunoglobulin Immundeffekter x Infliximab [Remicade] Svår reumatoid artrit x Interferon beta-1a [Rebif] Multipel skleros x Kolhydratkombinationer till parenteral nutrition Postoperativ vård x Kombinationesmedel mot HIV HIV x Losartan [Cozaar] Hypertoni, hjärtsvikt x Metoprolol [metoprolol] Hypertoni, hjärtsvikt x Olanzapin [Zyprexa] Psykos x x Omeprazol, [omeprazol] Syrarelaterade mag-symtom x Paracetamol Värk, feber x Salmeterol+flutikason [Seretide] Astma/(KOL) x Somatropin [Genotropin] Tillväxtstörning x Teststickor för glukos Blodsockerbestämning vid diabetes Trastuzumab [Herceptin] Bröstcancer x Venlafaxin [Efexor] Depressionssjukdom x Östradiol, tabletter, plåster Övergångsbesvär hos kvinnor x 5() Några läkemedel i topp är vare sig specialläkemedel eller basläkemedel som rekommenderas på Kloka Listan: Atorvastatin: Evidensen för positiva effekter på sjuklighet och död i hjärt-kärlsjukdom är särskilt stor för det tidigare lanserade medlet simvastatin. Därför rekommenderas simvastatin. Medan atorvastatin i en vanlig styrka kostar drygt 12 kronor/dag kostar simvastatin nu från 60 öre och uppåt per dag, beroende på tillgång av billigaste produkt. De stora prissänkningarna på simvastatin kom för några år sedan. Många patienter långtidsmedicinerar med simvastatin, atorvastatin och liknande. Läkare är obenägna att ändra långtidsmedicinering så länge som medicinen ger effekt och tolereras väl. Esomeprazol: Medlet är en kemisk variant av omeprazol (Losec). Enligt Läksak finns inga belägg för att esomeprazol är effektivare eller säkrare än omeprazol. I sin mest prisvärda form är omeprazol mer kostnadseffektivt än esomeprazol. Största ökningar och minskningar Läkemedel med de största kostnadsökningarna i länet återges i Tabell 4 med uppgift om huvudsaklig användning, vilka som är specialläkemedel samt vilka av dessa som är basläkemedel som finns på Kloka Listan.

6() Tabell 4. Största ökningar, totalbelopp öppen och sluten vård januari juni 2006 Mkr. Läkemedel [Produkt exempel] Huvudanvändning Mkr jan - juni Specialläkemedel 2006 2005 Ökning % Ack. ökning Kloka Listan Etanercept [Enbrel] Grav reumatoid artrit 56 42 14 32% 14 x Trastuzumab [Herceptin] Bröstcancer 22 11 12 111% 25 x Formoterol+budesonid [Symbicort] Astma 42 33 27% 34 x Antihemofilifaktor A (Faktor VIII) Blödarsjuka 50 41 21% 43 x Adalimumab [Humira] Grav reumatoid artrit 25 18 7 43% 50 x Kombinationer mot HIV [Combivir] HIV 26 1 7 36% 57 x Aktiverat Protrombinkomplex [Feiba] Blödarsjuka 8 1 7 512% 64 x Omeprazol [Omeprazol Sandoz] Syrarelaterade symtom 34 28 6 23% 70 x Insulin Aspart [NovoMix] Diabetes 13 8 6 71% 76 x Darbepoetin Alfa [Aranesp] Grav anemi 21 16 5 32% 81 x Duloxetin [Cymbalta] Depression 6 1 5 480% 85 Candesartan [Atacand] Hypertoni 18 14 5 33% 0 x Infliximab [Remicade] Grav reumatoid artrit 43 3 4 11% 4 x Esomeprazol [Nexium] Syrarelaterade symtom 20 15 4 28% Budesonid [Pulmicort] Astma 27 23 4 17% 103 x Somatropin [Genotropin] Tillväxtstörning 35 31 4 13% 107 x Oxykodon [OxyContin] Smärta 13 4 44% 111 x Dalteparin [Fragmin] Blodpropp 18 15 4 25% 114 x x Immunoglobulin [Gammanorm] Immunbrist 23 1 3 18% 118 x Olanzapin [Zyprexa] Psykos 31 27 3 13% 121 x Anastrozol [Arimidex] Bröstcancer 14 10 3 32% 125 x Pegfilgrastim [Neulasta] Tumörsjukdom 7 4 3 87% 128 x Temozolomid [Temodal] Hjärntumör 8 5 3 63% 131 x Caspofungin [Cancidas] Allvarlig svampinfektion (immunbrist) 5 2 3 154% 134 x Imatinib [Glivec] Leukemi 18 15 3 20% 137 x Insulin Aspart [Novorapid] Diabetes 13 10 3 28% 140 x Pregabalin [Lyrica] Kronisk neurogen smärta 4 1 3 265% 143 Metylfenidat [Concerta] ADHD 7 5 3 58% 145 x Kväveoxid Medicinsk gas 5 3 3 8% 148 Losartan [Cozaar] Hypertoni 21 1 3 13% 150 x Några läkemedel har ökat kraftigt i försäljning trots att de inte vare sig är specialläkemedel eller tillhör de läkemedel som rekommenderas på Kloka Listan: Duloxetin (Cymbalta, Yentreve): Detta medel har nyligen lanserats med var sitt eget varumärke mot depression respektive ansträngningsinkontinens hos kvinnor. Enligt Läksak är läkemedlets evidens högst måttlig. Vid ansträngningsinkontinens finns få alternativa läkemedel medan det vid depression finns många behandlingsalternativ. Som de flesta nya läkemedel är duloxetin mer kostsamt än etablerad terapi. Esomeprazol: Medlet är en kemisk variant av omeprazol (Losec). Enligt Läksak finns inga belägg för att esomeprazol är effektivare eller säkrare än omeprazol. I sin mest prisvärda form är omeprazol mer kostnadseffektivt än esomeprazol. De läkemedel och liknande som kostnadsmässigt har ökat och minskat mest i länet under perioden, framgår av Figur 4. Huvudsaklig användning, eventuell klassificering som specialläkemedel eller rekommendation på Kloka Listan framgår för de läkemedel som har ökat mest av Tabell 4. Motsvarande uppgifter för de som har minskat mest finns i Tabell 5.

7() Figur 4. Största ökningar och minskningar samt totalbelopp recept plus rekvisitioner Mkr, jan- jun 2006 per substans med exempel på läkemedelsnamn. Minskningen för teststickor avser endast apoteksförsäljningen. Totalt har användningen fortsatt att öka, se ovan.

8() Tabell 5. Läkemedel som har minskat mest, jämför Figur 4, i figurens ordning. Huvudanvändning och uppgift om eventuell klassificering som specialläkemedel eller rekommendation på Kloka Listan. Läkemedel [Varumärke exempel] Huvudanvändning Specialläkemedel Kloka Anmärkning Listan Mirtazapin [Remeron] Depressionssjukdom x Prissänkning efter generisk introduktion Buprenorfin [Subutex] Opiatberoende x Atenolol [Tenormin] Hypertoni Utgått från Kloka Listan Glukosamin [Artrox] Artros Cefuroxim [Zinacef] Infektion i sluten vård Blandinsulin humant [Insulatard] Diabetes mellitus x Ökad övergång till insulin med direktverkande komponent. Terbinafin tabletter [Lamisil] Hud-/nagelsvamp Prissänkning efter generisk introduktion. Pravastatin [Pravachol] Förhöjda blodfetter Simvastatin mer väldokumenterat och kostnadseffektivt. Simvastatin Förhöjda blodfetter x Ytterligare prissänkning efter tidigare generisk introduktion. Erytropoietin [Eprex] Anemi (cytostatikabehandling) x Annan liknande terapi har ökat (darbepoetin alfa) Metoprolol [Seloken ZOC] Hjärtsvikt, hypertoni Ej längre förstahandmedel vid hypertoni. x Underbehandling av hjärtsvikt. Amlodipin [Norvasc] Hypertoni x Prissänkning efter generisk introduktion Lansoprazol [Lanzo] Syrarelaterade symtom Utgått från Kloka Listan Sertralin [Zoloft] Depressionssjukdom x Prissänkning efter generisk introduktion. Samtliga läkemedel som ökat, recept plus rekvisitioner, i totalbelopp i Stockholms län med mer än cirka 1 Mkr under första halvåret, finns katalogiserade tillsammans med motsvarande uppgifter för dess farmakologiska huvudgrupp i Bilaga 1. Eftersom det har skett viss förskjutning från receptförskrivning till slutenvårdsrekvisition för många kostsamma specialläkemedel, har procentuella förändringar i leveranssätt grundat på kostnader indikerats. Eftersom det finns potentiella möjligheter till förskjutning av viss konsumtion från receptförskrivet till köp receptfritt, har även förändringar i andelen försäljning för egenvård indikerats. Sammanställningen åskådliggör att de utan jämförelse största kostnadsökningarna för läkemedel under perioden gäller läkemedel inom den farmakologiska gruppen L, medel vid tumörsjukdomar, autoimmuna sjukdomar med mera, + 72 Mkr januari-juni. Dessa specialläkemedel sätts uteslutande in i högspecialiserad vård, inom SLL företrädesvis på Karolinska Universitetssjukhuset. Sten Ronge

() APPENDIX Rapportens huvudsyften Ge översiktlig bild av kostnadsutvecklingen för läkemedelskostnaderna inom SLL för första halvåret 2006 i termer av totalbelopp och eller särkostnader för SLL. Spegla kostnadsutvecklingen för specialläkemedlen och kostnadsbalansen mot basläkemedlen. Belysa eventuellt förändrade andelar slutenvårdsrekvisitioner av totalkonsumtionen. Belysa eventuellt förändrad andel receptfria köp av totalkonsumtionen till följd av ändrad läkemedelsförmån eller liknande. Källor Försäljningsdata från Apotekets statistikdatabas Xplain. Identiska uppgifter föreligger i princip i VAL (Lak_2005.lak och Lak_2006.lak). Data har relaterats till boende i Stockholms län avseende samtliga förskrivare i riket, samliga slutenvårdsrekvisitioner oavsett organisationstillhörighet hos mottagaren, receptfri försäljning på öppenvårdsapotek i Stockholms län. Rekvisitioner från öppenvårdsenheter, ringa volym, är inkluderade när det sägs enbart rekvisitioner. Förbrukningen av läkemedelsnära produkter redovisas framförallt avseende testmateriel för bestämning av blodglukos. Informella uppgifter om resulterande upphandlingsrabatter för slutenvården liksom kostnaderna för distribution av teststickor via Link är inkluderade. Aktuell lista över Specialläkemedel inom SLL, se Janusinfo.se, Läkemedelsstatistik, Användarhandledning.