Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat Sara Bergström Nilsson 035-465 09, sara.nilsson@hushallningssallskapet.se
Hushållningssällskapen 18 regionalt baserade Hushållningssällskap i hela landet Har tillsammans ca 41 000 medlemmar Har tillsammans omkring 700 medarbetare med kompetens inom skilda områden Gemensamt äger vi, eller har tillgång till, ett 60-tal anläggningar. Där bedriver vi egen fältförsöks- och utvecklingsverksamhet, miljölaboratorium, fiskodlingar och naturbruksgymnasium
Gradvis klimatoptimerar Sveriges lantbruk Syfte: Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat
Program Vilket material finns? Hur har vi tagit fram det? Hur sprider vi det till lantbrukarna? (Vad säger vi?)
FRAMTAGET INOM GRADVIS: 4 rapporter: 1. Klimatet 2040 2. Växtodling 2040 3. Djurhållning 2040 (inkl utfodring, bygg och veterinär) 4. Grönsaksodling 2040 7 Faktablad, = sammanfattning av rapporterna 21 regionala råd = anpassning av faktabladen Hemsidan www.gradvis.se Föreläsningar på hemsidan & Youtube USB-minnen med mycket material samt föreläsningar Monter för mässmedverkan
HUR HAR VI ARBETAT: Erfarna rådgivare (5-10 års erfarenhet) Växtodlingsrådgivare fr hela Sverige Vetenskapliga artiklar Klimatscenarier fr SMHI 1 Huvudförfattare/område Underlev m specialområden (dränering, bevattning, förädling mm) Regional anpassning
HUR HAR VI ARBETAT: Växtodling Regionala klimatdata & scenarior fr SMHI Samma klimatscenarior som staten i Sårbarhetsutredningen
Temperatur för vintern i Västra Götalands län mätningar/simuleringar
Så här sprider vi informationen Mässor, lantbruksdagar & konferenser: Borgeby Mjölkföretagardagarna Grisföretagardagar Spannmålsodlarnas årsmöte Grönsaksodlare Veterinärkonferenser Rådgivarkonferenser LRF-möten mm Totalt ca 66 000 besökare 2010-2013 På mässor träffar vi även branschfolk/säljare/bank/försäkring mm
FRAMGÅNGSFAKTORER MÄSSA Säljande personal (kunnig, trevlig & extrovert) Demo odlingar Olika kompetens och ålder på personal Något som tar tid att servera Strategisk placering (nära mat)
Så här sprider vi informationen Föreläsningar på Naturbruksgymnasier till framtidens lantbrukare. Föreläsningarna följs ibland upp med projektarbeten.
Temperaturförändringar till 2100
Klimatförändringen i Sverige
Växtzonerna flyttas norrut med 1 meter i timmen
Vad händer med växtodlingen?
Koldioxid Ökar växtens fotosyntes och vattenutnyttjande. En fördubbling av CO2 ökar grödans vattenhushållning med 50-60 %. Kvävebehovet hos grödan ökar med CO2- halten Kärnkvaliteten påverkas negativt med ökad CO2 halt Gynnar knölbildning för potatis
Grödan och Temperaturen Förlänger vegetationsperioden ca 2 månader (jmf 1961-1990) Ökar avkastningspotentialen för ex gräs, betor, rotfrukter. Kan stressa höstvete & korn
Nya grödor södra Sverige Sojaböna 2010-2040 Hösthavre 2020 Växelvete 2010-2040
Grödor i Värmland 2040 Vårvete, mer havre, mer rågvete, råg, våroljeväxter och nya sorters grönsaker.
Ogräs Inhemska arter vandrar norrut. Långdagsförhållande i norr bromsar upp invasionen av nya ogräsarter söderifrån. Sämre effekt av jordverkande ogräsmedel Åkerven Renkavle Bägarnattskatta
Skadeinsekter Bladlöss 2 graders temphöjning 4-5 fler generationer Aktiva tidigare på våren -> De direkta skadorna ökar Spridningen av växtvirus ökar Trips & flugor 2 graders ökning ger 2-3 generationer till.
Nya skadeinsekter Koloradoskalbagge Möjlighet till övervintring upp till Mellansverige I södra Sverige kan baggen hinna slutföra två livscykler 2040. Insekticid eller insektsbetning kommer krävas.
Fler dagar med torka
BEVATTNING Ca 56000 ha bevattnas ett normaltorrt år Ca 96000 ha bevattnas ett torrt år 75% av vattnet tas från ytvattentäkter Vattenuttag från små vattendrag osäkert Grödor som vall beräknas få ett ökat bevattningsbehov. Under Juli-september bedöms risken störst för torrperioder
Dränering -Anläggning av grussilar i lågpunkter på fältet -Öka kapaciteten i stamledningarna -Invallning
Att tänka på nu: Börja tröska tidigare (vid vattenhalt 20%) Ökad tröskkapacitet (klara spannmålen på max 100 tim) Flygande tömning av tröska Ev förbättra mottagningskapacitet Grödval (bredare skördefönster) Bra däck till tröskan, ev band Dränering
Värmestress Ökad andningsfrekvens Svettningar Äter mindre Blod till hud istället för matsmältning Förändrat beteende Minskad mjölkproduktion Minskad tillväxt Problem med fruktsamhet
Värmestress hos nötkreatur Risk för värmestress? Låg Måttlig Hög Andning: 15-30 ggr/min 80-90 ggr/min Värmestress vid: 25 C (mjölkko) Så upptäcker du värmestress Söker sig till skugga Står upp istället för att ligga ner och idissla Minskad betestid Ökad andningsfrekvens Ökad kroppstemperatur Minskat foderintag Sämre produktion Lägre fetthalt Det kan lantbrukaren göra Teknik för brunstpassning Nerkylt dricksvatten Foderstat med rätt strukturvärde Bete på natten Bra vatten på bete Fläktar i stall
Värmestress hos grisar Så upptäcker du värmestress Smutsiga djur Minskat foderintag Sämre tillväxt och mjölkproduktion Försämrad reproduktion Risk för värmestress? Låg Måttlig Hög Värmestress vid: 22 C (slaktsvin) 24 C (lakt sugga) 30 C (smågris) Det kan lantbrukaren göra Ökad koncentrationsgrad i fodret Tillsats av natriumbikarbonat Pelleterat foder Lägre råproteininnehåll Nerkylt dricksvatten
Flera fläktar ger jämn genomströmning
Fläkt med dusch
Skugga på bete -om korna själva får välja Kan ge något högre mjölkmängd? Träd Skuggnät Korrugerad plåt (ev isolerad) Plastduk, 3,5-4,5 m2/ko Förstärk betesmark som riskerar att trampas sönder
Sammanfattning Ökad potential för växtodlingen om vi har strategier för vatten, ogräs och skadedjur/svamp. Risk för ökad stress för djuren. Viktigt med en beredskapsplan så att man är förberedd för ev extremer.