Enheten för regional tillväxt 2016-06-21 Clara Zakariasson europeanoffice@regionvarmland.se Region Värmland i det transeuropeiska transportnätet - En överblick över TEN-T och CEF
1. Bakgrund... 3 1:1 Syfte med rapporten... 4 1:2 Vilka rättsliga grunder vilar rapporten på samt vilket material... 4 2. Det transeuropeiska transportnätet... 5 2:1 Kriterium för det övergripande nätet i TEN- T... 7 2:2 Krav och kriterier på medlemsstaternas infrastruktur på stomnätet... 9 3. Region Värmland i det transeuropeiska transportnätet... 11 3:1 Region Värmlands väg- och järnvägssträcka i stomnätet... 11 3:2 Region Värmland i det övergripande nätet... 12 4. Connecting Europe Facility (CEF)... 14 4:1 Olika former av stöd genom CEF- finansiering... 15 4:2 Beviljas finansiellt stöd... 16 4:3 Annex I... 16 5. Andra finansieringsmöjligheter och möjlighet till påverkan av TEN- T och CEF 17 5:1 European Fund for Strategic Investment (EFSI) - Framtida finansieringsmöjligheter för transport i Värmland?... 17 5:2 Slutkommentarer... 18 2
1. Bakgrund Transporter har en grundläggande betydelse för den europeiska ekonomin då den bidrar till ekonomisk tillväxt, sysselsättning samt till europeiska befolkningens livskvalité. Utan effektiva förbindelser kan Europa samt unionen inte utvecklas och blomstra. EU-kommissionen arbetar för en transport som är effektiv, säker, hållbar samt för att skapa en konkurrenskraftig bransch som genererar jobb och välfärd. Den 11 september 2013 tog EU-kommissionen fram unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Satsningen av detta nätverk är ett viktigt mål för unionen och anges i Europas 2020-strategi samt i kommissionens vitbok: Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem. Vitboken syftar huvudsakligen till att minska växthusgasutsläppen inom transportsektorn med 60 % fram till år 2050 jämfört med år 1990. När det kommer till infrastrukturen syftar vitboken till att genomföra ett fullt fungerande och unionsomfattande multimodalt 1 stomnät för TEN-T som ska vara genomfört senast 2030. Där är TEN-T ett verktyg för att uppnå målet med att minska växthusgasutsläppen med 60 %. Syftet med det transeuropeiska transportnätet är att skapa en smidig inre marknad och stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen inom unionen. EU-kommissionen vill även att nätverket ska bidra till inrättandet av ett gemensamt europeiskt transportområde som är effektivt och hållbart, samt ökar fördelarna för sina användare och stödja tillväxten för alla inom unionen. Den nya EU-infrastrukturpolitiken har skapat ett kraftfullt europeiskt transportnätverk mellan de 28 medlemsstaterna, för att främja tillväxt och konkurrenskraft där målet är att sammanlänka Europas öst och väst, nord och syd. Implementeringen av det transeuropeiska transportnätverket kommer framförallt att ske genom inrättandet av 9 stora transportkorridorer, som har som ändamål att föra samman medlemsstaterna och intressenter samt göra det möjligt att koncentrera snäva resurser och uppnå resultat. TEN-T riktlinjerna är ett beslut från Europaparlamentet och rådet. Detta innebär att beslutet riktar sig till alla medlemsstater och är bindande. Därmed är huvudansvaret för att utveckla och underhålla transportinfrastrukturen hos medlemsstaterna. Här är även andra aktörer, bland annat regionala och lokala myndigheter delaktiga i utformningen av ett multimodalt transporteuropeiskt transportnät. Enligt Fabian Ilgner på Region Örebro län är i dagsläget de mest aktiva svenska regionerna: Örebro län, Västra Götaland, Skåne, Blekinge, Gävleborg, Norrbotten, Västerbotten och Värmland. Ett initiativ för att påverka transportförbindelser, som har genomförts på regional nivå, är Bolaget Oslo-Stockholm 2.55 AB. Här är Region Värmland, tillsammans Karlstads kommun, Region Örebro län och Örebro kommun, en aktiv aktör när det gäller utvecklingen av transportinfrastruktur. Bolaget Oslo-Stockholm 2.55 AB har skapats med uppdraget att samordna arbetet för att förespråka en snabbt och driftsäker järnvägsförbindelse mellan Oslo och Stockholm. Initiativet är ett viktigt samarbete över regiongränser för att visa att denna sträcka är ett prioriterat nationellt intresse för såväl Norge som Sverige. Region Värmland är aktiv på reg- 1 Multimodalt - Kombination av två eller flera slag av rörlighet - såsom luft, väg, järnväg eller hav. Även kallad kombinerade transporter. 3
ional nivå inom utvecklingen av transportinfrastruktur, dock bör det även finnas kunskap om det transeuropeiska transportnätverket och dess riktlinjer för att bli en av de aktiva aktörerna inom detta område. 1:1 Syfte med rapporten Följande rapport ska agera som ett verktyg för att öka kunskapen om EU-kommissionens transeuropeiska transportnätverk hos Region Värmlands medlemmar och politiker. Rapporten ska även undersöka Region Värmlands finansieringsmöjligheter för transportinfrastruktur samt Värmlands möjligheter att vara en del av påverkningsarbetet på EU-nivå. Målet är även att visa på Region Värmlands geografiska positioner i det transeuropeiska transportnätverket och vad detta innebär för regionens möjlighet att påverka. Dispositionen för rapporten är upplagd för att klargöra det transeuropeiska transportnätverket och hur detta inkluderar och kan påverka Region Värmland. Kapitel två presenterar syftet och målet med TEN-T samt dess struktur. Det innehåller även en presentation av vilka kriterier medlemsstaterna måste uppnå inom de olika transportmedlen (järnväg, väg, inre vattenväg och flyg). Det tredje kapitlet redogör vart Region Värmland ingår i de olika transportsträckorna. Kapitel fyra presenterar Fonden för ett sammanlänkat Europa. I kapitel fem beskrivs andra finansieringsmöjligheter samt möjliga prioriteringsområden. 1:2 Vilka rättsliga grunder vilar rapporten på samt vilket material Denna rapport vilar på förordningen för det transeuropeiska transportsystemet (TEN-T) 2, som är den gemensamma transportinfrastrukturen för hela unionen. TEN-T förordningen har i syfte att avlägsna flaskhalsar samt bygga, återställa och uppgradera infrastrukturlänkar mellan medlemsstaterna. Ett finansieringsverktyg för att uppfylla TEN-T förordningens mål är genomförande av projekt av gemensamma intressen i unionen. Därmed kommer även denna rapport att beröra det huvudsakliga finansieringsinstrumentet som är Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) 3. För att kunna knyta rapporten specifik till Region Värmlands geografiska områden har samtal under arbetets gång genomförts. Vi förde samtal med Raluca Cezara från generaldirektoratet för mobilitet och transport (DG MOVE) på kommissionen då Cezara har Sveriges geografiska position på sitt bord, Per-Olof Lingwall på trafikverket som är nationell koordinator för TEN- T, samt Fabian Ilgner på Region Örebro län. 2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013, av den 11 december 2013, om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävandet av beslut nr 661/2010/EU. 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013, av den 11 december 2013, om inrät- tande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändringar av förordning (EU) nr 913/2010 och m upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010. EU- kommissionens transeurope- iska transportnätverk vilar på förordningar. 4
2. Det transeuropeiska transportnätet Målet för det transeuropeiska transportnätet definieras i TEN-T förordningens artikel 4: Det transeuropeiska transportnätet ska stärka den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen inom unionen och bidra till inrättandet av ett gemensamt europeiskt transportområde som är effektivt och hållbart, ökar fördelarna för sina användare och stödjer tillväxt för alla. Det transeuropeiska transportnätverket består till stor del av redan existerande infrastruktur. Som nämnts ovan bör transportnätverket byggas ut genom att skapa ny transportinfrastruktur, återställa och uppgradera befintlig infrastruktur samt vidta åtgärder för att säkerställa resurseffektiv användning av den. I många delar av Europa saknas regelbunden underhållning av infrastrukturen, vilket har lett till att vissa områden av järnvägsinfrastrukturen är nödvändiga att återställa. Enligt förordningen för TEN-T bör det transeuropeiska transportnätverket byggas ut genom en struktur på fyra nivåer (Officiellt kallas det inte fyra nivåer, men praktiskt kan det illustreras så här), vilket är följande: Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Stomnätskorridorerna/Core network corridors Annex I Stomnätet/Core network TEN-T Det övergripande nätet/comprehensive network Figur 4 Den första nivån (nivå 1) är definierade som stomnätskorridorerna och de mest prioriterade sträckorna. Stomnätskorridorerna är de sträckor som täcker minst geografisk yta av hela det transeuropeiska transportnätverket. Den andra nivån definieras som Annex I och är i förväg prioriterade stomnätsprojekt (sträckor) inom transportsektorn. Stomnätskorridorerna är en del av Annex I. Nivå nummer 3 definieras som stomnätet och är det sträckor i det övergripande nätet som är strategiskt viktiga samt ansluter till medlemsstaters och grannländers transportinfrastrukturs nät. Annex I är en del av stomnätet. Nivå nummer fyra är TEN-T:s övergripande nät, vilket är det största och mest europatäckande nätet som syftar till att säkerställa att alla regioner ansluts till det transeuropeiska transportnätet. Stomnätet är en del av det övergripande nätet. 4 Figuren gör ett försök till att illustrera TEN- T:s sträckors prioriteringsnivå och geografiska yta. D.v.s. Ju större prioriteringsnivå desto mindre geografisk täckning har sträckan. Nivå nummer 1 har högst priori- tet, men täcker minst geografisk yta i Europa. 5
Det övergripande nätet Det övergripande nätet är TEN-T:s grund och ska agera som ett europatäckande nät med syfte att säkerställa att alla regioners anslutning till nätet. Målet är att bidra till social- och ekonomisk sammanhållning mellan regionerna. Kommissionens mål är att medlemsstaterna ska se till att vidta åtgärder för att det övergripande nätet ska vara på plats år 2050. Stomnätet Stomnätet, i det gemensamma transeuropeiska transportnätet, är de sträckor i det övergripande nätet som är strategiskt viktiga när det gäller knutpunkter samt förbindelser som ansluter till medlemsstaters och grannländers transportinfrastruktur nät. Sträckorna i stomnätet är de största transportpulsådrorna i Europa och är grundstommen för att uppnå målen i utbyggnaden av TEN-T. Sträckorna ska även återspegla utvecklingen av trafikefterfrågan och behovet av multimodala transporter. Stomnätet är inriktat på de delar i det transeuropeiska transportnätet som har högst mervärde för Europa, det vill säga, gränsöverskridande förbindelselänkar som saknas, viktiga flaskhalsar och multimodala knutpunkter. Stomnätet har fastställts på grundval av en objektiv planeringsmetod. Genom denna metod har de viktigaste urbana knutpunkterna, hamnarna och flygplasterna samt gränsövergångsställena identifierats. Annex I Annex I definieras i CEF-förordningens bilaga I, del I. Annex I innehåller en förteckning av i förväg prioriterade stomnätsprojekt (sträckor) inom transportsektorn. Det finns horisontella prioriteringar och prioriterade projekt på stomnätskorridorerna. Inga sträckor i Region Värmland är med i Annex I. Stomnätskorridorerna Stomnätskorridorerna omfattar de viktigaste långdistansflödena i stomnätet och har i syfte att förbättra gränsöverskridande förbindelser inom unionen. I TEN-T förordningen finns krav uppställda kring stomnätskorridorerna. Korridorerna ska vara multimodala och stå öppna för ett inbegripande av alla de transportsätt som omfattas av förordningen. De ska korsa minst två gränser och omfatta, om så är möjligt, minst tre transportsätt, inbegripet sjömotorvägar, i tilllämpliga fall. Det finns nio stycken stomnätskorridorer i Europa på stomnätet. Det finns två nord-syd, tre öst-väst och fyra diagonala korridorer. Varje korridor måste innehålla minst tre noder för transport, tre medlemsstater och två gränsöverskridande sektioner. Sverige har en stomnätskorridor som går igenom landet den Skandinaviska-Medelhavskorridoren, som är en viktig nord-syd-axel för den europeiska ekonomin. Korridoren korsar Östersjön från Finland till Sverige och fortsätter ner i Tyskland, Alperna och Italien samt länkar samman de stora tätorterna och hamnarna i Skandinavien med norra Tyskland. Den Skandinaviska Medelhavskorridoren är mindre än stomnätet och är de mest prioriterade sträckorna. 6
2:1 Kriterium för det övergripande nätet i TEN-T Nedan presenteras det kriterium och standards som står definierade i TEN-T förordningen för de fyra transportmedlen på det övergripande nätet (järnväg, inre vattenvägar, flygplats och väg). Inom ramen för sitt ansvarsområde ska medlemsstaterna se till att dessa standarder uppfyllas till år 2050. 2:1:1 Transportinfrastruktur för järnväg i det övergripande nätet I TEN-T förordningen artikel 11:2 står definierade kriterier, som medlemsstaternas järnvägslinjer på det övergripande nätet ska uppnå till år 2050. Detta omfattar järnvägslinjer för höghastighetstrafik samt konventionell trafik, inklusive sidospår, tunnlar och broar. Kriterierna gäller även för godsterminaler, logistikplattformar, stationer för passagerartrafik, anslutning till andra transportsätt inom TEN-T, tillhörande utrustning samt telematikapplikationer. 7
Enligt artikel 11:2 i TEN-T definieras järnvägslinjer i tre olika former. Det är järnvägslinjer för höghastighetstrafik som ska utrustas för hastigheter på 250 km/h eller däröver. Den andra definitionen är konventionella linjer som särskilt ska uppgraderas för att klara en hastighet på cirka 200 km/h. Sist men inte minst finns linjer för höghastighetslinjer med specifika särdrag till följd av topografi, höjdskillnader eller stadsplanering där hastigheten måste anpassas från fall till fall, se artikel 11:2 i TEN-T. I järnvägslinjernas utrustning kan det ingå elektrifieringssystem, utrustning för passagerare för ombord- och avstigning samt lastning och lossning av gods på stationer, logistikplattform och godsterminal. Utrustningen kan även inkludera alla anordningar, såsom facilitet för automatiska spårviddsändringar för järnväg, som krävs för att säkerställa en säker och effektiv drift av fordonen, liksom för minskad miljöpåverkan samt att förbättra driftkompatibiliteten. I artikel 12 i TEN-T förordningen ställs det upp krav för transportinfrastrukturen. Medlemsstaterna ska bland annat se till att järnvägsinfrastrukturen är utrustade med ERTMS (European Rail Traffic Management System) 5 etc. 6 2:1:2 Definition av inre vattenväg i det övergripande nätet Infrastrukturen för de inre vattenvägarna i det övergripande vattnet ska omfatta floder, kanaler, sjöar, tillhörande infrastruktur (slussar, lyftanordningar, broar, dammar samt tillhörande översvämningsskydd) inlandshamnar, tillhörande utrustning, telematikapplikationer (RIS) 7. Det ska även finnas anslutningar från inlandshamnar till andra transportsätt inom det transeuropeiska transportnätet. Dessa standars måste uppfyllas för att nå det transeuropeiska nätets mål. Kriterier står definierade i artikel 14 TEN-T i förordningen. Fortsättningsvis, enligt artikel 14 i TEN-T förordningen, ska inlandshamnar ha en årlig godsomlastningsvolym som är över 500 000 ton, där den totala årliga volymen ska baseras på det senaste tillgängliga genomsnittet under tre år som är offentliggjorda av Eurostat. För de inre vattenvägarna ska det finnas utrustning för lastning och lossning av gods i inlandshamnar. Målet är även att utrustningen för framdrivnings- och driftsystem ska minska föroreningar, bland annat när det kommer till vatten- och luftföroreningar, energiförbrukningen och koldioxidhalter. För att vara en del av det övergripande nätet när det kommer till inlandshamnar måste medlemsstaterna se till att hamnarna är förbundna med väg- och/eller järnvägsinfrastrukturen. Inlandshamnar ska minst kunna erbjuda en godsterminal som är öppen för alla utan ett diskriminerande sätt och ska tillämpa tydliga avgifter. Vidare menar artikel 15 i TEN- T förordningen att medlemsstaterna ska se till att floder, kanaler och sjöar uppfyller mini- 5 Europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (European Rail Traffic Management System, ERTMS): ett system såsom det definieras i kommissionens (Europeiska 2006/679/EG av den 28 mars 2006 (36) och kommissions beslut 2006/860/EG(37) av den 7 november 2006 om tekniska specifikationer för drifts- kompatibilitet avseende delsystem Trafikstyrning och signalering i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg och höghastighetståg. 6 Se art 12:2 i TEN- T förordningen för uttömmande krav. 7 Informations- och kommunikationstekniker för inre vattenvägar enligt definitionen i Europaparlamen- tets och rådets direktiv 2005/44/ EG(2). (RIS). 8
mikraven för inre vattenvägar klass IV som fastställts av Europeiska transportministerkonferensen. Medlemsstaterna ska även se till att kontinuerliga brohöjder (Hisingsbron i Göteborg är ett exempel) garanteras utan att påverka klimatförändringar, miljökatastrofer samt miljöskyddet som definieras i artikel 35 och 36 i TEN-T förordningen (finns dock möjlighet till undantag). Floder, kanaler och sjöar ska vara utrustade med flodinformationstjänster (RIS) och underhållas så att god navigeringsstatus bevaras samtidigt som miljölagstiftningen beaktas. 2:1:3 Definition av väg inom det övergripande nätet Kriterier för att vara del av det övergripande nätet när det kommer till vägar är att omfatta bland annat vägar med hög standard, broar, tunnlar, vägkorsningar etc. 8 Kriterier för väg inom det övergripande nätet definieras i artikel 17:1 i TEN-T förordningen. Vägar av hög standard som spelar en viktig roll för långdistansfrakt och passagerartrafik samt integrerar de viktigaste stadsområdena och ekonomiska centra, förbinder avlägsna områden, bergsområden, inlandsområden och perifera Nuts 2-regioner, ska underhållas på ett lämpligt sätt för att möjliggöra säker trafik. TEN-T förordningen definierar kriterier för väg med hög standard i artikel 17:3. Vägar med hög standard ska vara utformade för motortrafik och antingen vara motorvägar, motortrafikled eller konventionella vägar av strategisk betydelse. En konventionell väg av strategisk betydelse är en väg som inte är en motorväg eller en motortrafikled, men som håller hög standard och som spelar en viktig roll för långdistanstrafik och passagerartrafik. En motorväg är definierad som en väg som är utformande för motortrafik och som inte betjänar fastigheter som gränsar till vägen, samt har separata körbanor för de båda trafikriktningarna och är skilda åt med en avskild remsa. Motorvägen ska vara skyltad som en motorväg och får inte korsa annan väg, järnväg, cykelbanan etc. En motortrafikled ska vara utformad för motortrafik med påfart från trafikplatser och reglerade korsningar och ska inte korsa järnväg eller spårvägslinjer i samma plan. Kraven som medlemsstaterna ska uppfylla är villkoren för artikel 17:3 som nämnts ovan. Medlemsstaterna ska även se till att säkerheten hos transportinfrastrukturen för vägar säkerställs, övervakas och vid behov förbättras i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/96/EG(27), vägtunnlar som är längre än 500 meter ska överensstämma med direktiv 2008/54/EG(28), driftskompatibla vägtullsystem säkerställs i tillämpliga fall i enlighet med Europarlamentet och rådets direktiv 2004/54/EG(29) och kommissionens beslut 2009/750/EG(30), samt att alla intelligenta transportsystem som införs av en myndighet i infrastrukturer för vägtransport överensstämmer med direktiv 2010/40/EU. 2:2 Krav och kriterier på medlemsstaternas infrastruktur på stomnätet Nedan presenteras de kriterium och standards som står definierade i TEN-T förordningen för de fyra transportslag på stomnätet (järnväg, inre vattenvägar, flygplats och väg). Inom ramen för sitt ansvarsområde ska medlemsstaterna se till att dessa standarders uppfylla till år 2030. 8 Se art 17:1 (a) i TEN- T förordningen för uttömmande lista. 9
Stomnätet består av de delar av det övergripande nätet som är strategiskt viktiga för att nå målen för strategin för det transeuropeiska transportnätet. Sträckorna i stomnätet ska återspegla utvecklingen av trafikefterfrågan och behovet av multimodala transporter. Gemensamt för medlemsstaterna oavsett vilket transportsystem som gäller, är att de måste uppfylla kraven på infrastruktur när det kommer till innovativ teknik, telematikapplikationer samt reglerings- och styrningsåtgärder för att förvalta användningen av infrastrukturen. Detta för att säkerställa en resurseffektiv användning av transportinfrastrukturen för både passagerar- och godstransport och tillgodose tillräcklig kapacitet. Enligt artikel 39:2 i TEN-T förordningen, ska stomnätets infrastruktur uppfylla alla krav som anges i kapitel II det övergripande nätet. Dessutom ska följande krav uppfyllas utan att påverka punkt 3 9 (se listan nedan): Gäller för alla trafiklag Gemensamma kriterier/krav för infrastruktur på stomnätet definieras i artikel 39:1 TEN-T förordningen: Innovativ teknik, telematikapplikationer samt reglerings- och styrningsåtgärder för att förvalta användningen av infrastrukturen ska beaktas för att säkerställa en resurseffektiv användning av transportinfrastruktur för både passagerar- och godstransport och tillgodose tillräcklig kapacitet. Artikel 39:2 (a) För järnvägstranportinfrastruktur: Fullständig elektrifiering av spår och i den utsträckning det är möjligt för eldrivna tågtrafik, sidospår. För stomnätets godstrafiklinjer i enlighet med bilaga I: minst 22,5 ton axellast, 100Km/h linjehastighet och möjlighet till trafik med tåg som har en längd på 740m. Fullständigt införandet av ERTMS. Nominell spårvidd för nya järnvägslinjer: 1435 mm, utom i de fall den nya linjen är en utvidgning av ett nät där spårvidden skiljer sig från och är fristående från huvudjärnvägslinjen inom unionen. Artikel 39:2 (b) För infrastruktur för inlandssjöfart och infrastruktur för sjötransport: Tillgång till alternativa drivmedel. 9 Se art 39:3 i TEN- T förordningen. 10
Artikel 39:2 (c) För vägtransportinfrastruktur Artikel 39:2 (d) För lufttransportinfrastuktur: De krav som följer av artikel 17:3 a eller b. Utveckling av rastplatser med intervall på ungefär 100 km på motorväg, som motsvarar samhällets, marknadens och miljöns behov, bland annat för att tillhandahålla lämpligt utrymme för parkering för yrkestrafikanter med en lämplig skydds- och säkerhetsnivå. Tillgång till alternativa drivmedel. Kapacitet att tillhandahålla alternativa drivmedel. 3. Region Värmland i det transeuropeiska transportnätet Kapitlet kommer specifikt innehålla definierade TEN-T sträckor, inom de olika transportområdena, som geografiskt går genom Region Värmland. Det är sträckor som är definierade som stomnät och som sträckor i det övergripande nätet. 3:1 Region Värmlands väg- och järnvägssträcka i stomnätet Region Värmland har två sträckor (väg och järnväg) som är definierade i stomnätet. Den röda och fet markerade sträckan (väst - öst) i ovanstående bild, visar E18 som är en svensk stamväg och ingår i den transeuropeiska transportpolitiken. Sträckan förbinder Oslo med Stockholm och går igenom Region Värmland. E18 är i TEN-T förordningen definierad 11
som stomnät. Detta innebär att vägen är en prioriterad sträcka och har som mål att uppfylla TEN-T förordningens kriterium som nämns ovan, fram till år 2030. Majoriteten av E18 är registrerad som completed i TENtec (TENtec Interactive Map Viewer) 10, vilket innebär att vägen har uppnått alla kriterier för det övergripande nätverket som definieras i artikel 17 samt artikel 39 i TEN-T förordningen. Dock är sträckan på E18, mellan Vålberg Karlstad, under uppgradering, vilket innebär att sträckan uppgraderas för att uppfylla bland annat TEN-T förordningens krav på väg. Den gröna linjen på ovanstående karta är Värmlandsbanan (Laxå Charlottenberg Norge) som är definierad som stomnät i TEN-T förordningen. Värmlandsbanan trafikeras med persontrafik och godstrafik. Detta innebär att Sverige måste uppnå kraven som definieras i artikel 11 och 18 samt artikel 39 i TEN-T förordningen. Dock har Näringsdepartementet rapporterat att denna sträcka anses vara Completed, vilket innebär att alla kraven i TEN-T förordningen som rör denna sträcka är uppfyllda. 3:2 Region Värmland i det övergripande nätet Region Värmland har tre stycken övergripande nät som är knutna till regionen väg, lufttransport och hamn. Dessa kommer att beskrivas mer i detta kapitel. E18 och Värmlandsbanan som beskrevs i tidigare kapitel, är definierade som stomnät men dessa sträckor ingår även i det övergripande nätet. 10 TENtec Interactive Map Viewer Kommissionens informationssystem som är till för att samordna och stödja utvecklingen av TEN- T. Portalen är ett verktyg för att ta fram TEN- T kartor med definierade sträck- or. Länk. 12
3:2:1 Definition av väg i det övergripande nätet Den tunna röd markerade sträckan (nord syd) är E45, Europaväg 45, som börjar i Karesuando i Sverige och slutar i Gela på Sicilien (Italien). E45 igår inom Region Värmland och är en sträcka som är definierad i det övergripande nät. Därmed ska sträckan uppnå artikel 17 i TEN-t förordningen. 3:2:2 Definition av lufttransporter i det övergripandet nätet Comprehensive & Core Network: Roads, ports, rail- road terminals and airports 13
Karlstads flygplats ligger inte på stomnätet (Comprehensive & Core Network airport) och inte heller på det övergripande nätet. Däremot är Hagfors utpekad som en flygplats som ligger på det övergripande nätet. Bakgrunden till att Karlstads flygplats inte är utpekad på det övergripande nätet är på grund av att TEN-T har i syfte att skapa ett mervärde för hela Europas befolkning. En flygplats som har en bättre geografisk planering och genom sin position genererar störst europeisk mervärde, är Hagfors flygplats på det övergripande transportnätet. Karlstad flygplats ligger inom en radie på 100 km från den närmsta flygplatsen, Hagfors, i det övergripande nätet. Detta innebär att Karlstads flygplats utesluts från det krav som står definierade i artikel 24 i TEN-T förordningen. Under samtalet med DG MOVE framkom det att flygplatsen i Karlstad inte uppfyllde kraven (fraktvolym och passagerartrafiken) i TEN-T inom den tidsbegränsningen som fanns när förordningen och kartorna togs fram. 3:2:3 Definition av hamnar i det övergripandet nätet Comprehensive & Core Networks: Inland waterways and ports Region Värmland har inlandsvatten som definieras både som stomnät och övergripande nät. Den längsta inre vattenvägen går mellan Karlstad och Göteborg. I Göteborg länkar den inre vattenvägen ihop med en definierad och utmarkerad hamn. Dock har inte Karlstad några utmarkerade hamnar på kartan. Varför är oklart. En anledning enligt Raluca Cezara på DG MOVE är att hamnarna inte har nått tröskelmåttet och kriterium för att kunna definieras som hamn. 4. Connecting Europe Facility (CEF) Connecting Europe Facility (Fonden för ett sammanlänkat Europa) är den huvudsakliga fonden och verktyget för att finansiera det europeiska transportnätet. Fonden har i syfte att påskynda investeringarna på området för det transeuropeiska nätet och är ett verktyg för att stimulera till ökade medel från både den offentliga och den privata sektorn. Det allmänna målet för CEF:en är att möjliggöra genomförandet av projekt av gemensamt intresse inom ramen för det transeuropeiska transportnätet. Projekt som har ett europeiskt mervärde och stor samhällsnytta och inte får tillräckligt med finansiering från marknaden ska CEF:en prioritera. Ytterligare en prioritering för CEF:en är felande länkar inom transportsektorn. Det ligger även fokus 14
på en effektiv användning av offentliga investeringar. Inom transportsektorn ska CEF:en huvudsakligen (enligt artikel 4:2 CEF) stödja projekt av gemensamma intressen, som identifieras i artikel 7.2 i TEN-T förordningen. CEF-finansieringen ska genom projekt undanröja flaskhalsar, förstärka järnvägsdriftkompatibilitet, komplettera felande länkar samt förbättra gränsöverskridande sträckor. Hur målet ska uppnås ska bedömas utifrån bland annat, antalet nya eller förbättrade gränsöverskridande förbindelser, antalet järnvägskilometer, antalet undanröjda flaskhalsar etc. 4:1 Olika former av stöd genom CEF-finansiering Enligt artikel 10:2 i CEF:en kan projekt av gemensamma intressen enligt TEN-T förordningen inom transportsektorn få finansiella stöd: Bidrag till studier, 50 % av de stödberättigande kostnaderna Bygg- och anläggningsarbeten Bidrag för system och tjänster för telematiktillämpningar Nedan presenteras CEF:ens möjlighet till medfinansiera för bygg- och anläggningsarbete inom de olika transportmöjligheterna inom transportsektorn: För järnvägsnät och vägnät i med- lemsstater som saknar järnvägsnät på sitt territorium eller i medlemsstater eller delar av medlemsstater med ett isolerande nät utan godstransport på järnväg över stora avstånd; För inre vattenvägar; För inlandstransport (multimodala logistiska plattformar, inlands, kust- hamnar och flygplatser samt utveckling av hamnar); Minska buller från godstransporter på järnväg; Tillgång till transportinfrastruktur för personer med funktionsnedsättning; Medlemsstaterna kan få 20 % av den stödberättigande kostanden Stödkostnaden får ökas till maximalt 30 % för åtgärder som tar itu med flask- halsar. 40 % för åtgärder när det gäller grän- söverskridande avsnitt som förbättrar järnvägens driftkompatibilitet. 20 % av den stödberättigande kostan- den, Stödnivån får höjas till maximalt 40 % för åtgärder för att ta itu med flaskhal- sar 40 % för åtgärder som gäller gränsö- verskridande sträckor 20 % av de stödberättigande kostna- derna 20 % av de stödberättigande kostna- derna 30 % av de stödberättigande kostna- derna 15
Stöd för ny teknik och innovation för alla transportslag; Stödja gränsöverskridande vägsträck- or; 20 % av de stödberättigande kostna- derna 10 % av de stödberättigande kostna- derna 4:2 Beviljas finansiellt stöd För att kunna beviljas finansiellt stöd måste projektet uppfylla specifika villkor. Enligt artikel 15:1 i CEF:en, måste projektet ha ett europeiskt mervärde, svara mot målen i Europa 2020- strategin samt generera en hävstångseffekt. I Sverige är det Trafikverket som har fått i uppdrag av regeringen att koordinera alla ansökningar som sker till Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF), när det kommer till transport. Detta innebär att alla projektansökningar måste gå igenom nationell nivå innan det går vidare till kommissionen. Trafikverket granskar projekten utefter krav och kvalité. Detta innebär att de går igenom projektansökningarna för att kontrollera om projekten når upp till kraven i TEN-T förordningen och CEF-förordningen (bland annat artikel 4 i TEN-T och artikel 15:1 CEF) samt att projektet ligger i linje med TEN-T:s arbetsprogram. Projektet ska uppvisa ett europeiskt mervärde genom att bidra till att fastställa de transeuropeiska målen (gränsöverskridande, eliminerar flaskhalsar, skapar koppling mellan olika transportslag eller övriga effekter som projektet ger). Det ska finnas en koppling till det svenska transportpolitiska målen dvs. nationella planen 11. Den nationella planen innehåller bland annat hur mycket pengar som finns, vad som ska göras och vilka geografiska områden det rör sig om. Det är regeringen som slutligen beslutar om innehållet i den nationella planen utifrån Trafikverkets förslag. Projektansökningarna till CEF:en måste därmed passa in i den nationella planen. Trafikverket gör en bedömning av projektansökningarna där endast de kvalificerade och mogna projektansökningarna rekommenderas till Näringsdepartementet. 4:3 Annex I I CEF-förordningen finns en förteckning över i förväg identifierade stomnätsprojekt inom transportsektorn. Dessa är prioriterade sträckor som Revidering av Annex I projektlista kommer ske år 2020. har ett europeiskt mervärde för unionen och därmed har större chans att få medfinansiering från CEF:en. En av anledningarna är att 80-85% av CEF-pengarna är tillgängliga för just projekt som ligger på sträckor som finns definierade i Annex I listan. De resterande 15-20% av CEF-pengarna går till projekt på stomnätet och på det övergripande nätet som inte är listade i Annex I i CEF:en. 11 Mer information om Nationella planen - Länk. 16
Den geografiska placering som Region Värmland har innebär att regionen inte ingår i någon av de definierade sträckorna i Annex I listan. Vid intervjun med DG MOVE så klargjordes det att CEF:en har störst prioritering och fokus på projekt som ligger på de sträckor som finns med Annex I listan. Annex I listan kommer att existera fram tills år 2020, då EUkommissionen kommer att genomföra en revidering av listan. 5. Andra finansieringsmöjligheter och möjlighet till påverkan av TEN-T och CEF Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) har börjat fasas ut eftersom pengarna är slut. Dock är period för år 2019-2020 kvar, men troligtvis kommer det inte finnas pengar för projekt att söka under denna period. DG MOVE hoppas på att det kommer en CEF part 2. Troligtvis kommer det inte att bli en revidering av CEF-förordningen och kartorna, men programperioden för CEF-finansieringen kan komma att revideras. Denna rapport går därmed in på andra finansieringsmöjligheter för Region Värmlands transportsträckor. 5:1 European Fund for Strategic Investment (EFSI) - Framtida finansieringsmöjligheter för transport i Värmland? Junkerkommissionen lanserade år 2014 EU:s investeringsplan, som är en av grundstenarna för att få fart på den europeiska ekonomin och öka investeringstakten. I och med detta har Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), upprättas. Investeringsplanen har tre olika syften, där ett är att Efsi ska stödja investeringar som hjälper till att stärka produktionskapaciteten och infrastrukturen. Ett särskilt fokus är på att skapa en mer sammankopplad inre marknad. Projekt med strategisk betydelse för Europas framtida tillväxt finns inom en rad olika områden som bland annat: energieffektivisering, bredbandsutbyggnad och miljöanpassade och hållbar transport. I Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 12 beskrivs den Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), EU-garantin, EU-garantifonden samt två verktyg för öppen och offentliggörande av information och projekt (europeiskt centrum för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå). I förordningen beskrivs Efsis syfte, vilket är att den bör bidra till att åtgärda svårigheter när det gäller att finansiera och genomföra investeringar med stort ekonomiskt, miljömässigt och samhälleligt mervärde som bidrar till att uppnå unionens mål bland annat inom transport området. Det vill säga, Efsi bör stödja projekt för att utveckla transport infrastrukturen. Dock är det viktigt att nämna att Efsifonden endast är intressant om projekten drivs av privata aktörer, då fonden har ett särskilt fokus på små och medelstora företag. Huvudsyftet med fonden är att bidra till användningen av offentlig finansiering (även från EU:s budget) för att mobilisera privata investeringar. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013, som är unionens riktlinjer för 12 Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 Europeiska fonden för strategiska investeringar. Länk här. 17
att bygga ut det transeuropeiska transportnätets, nämns i Efsi-förordningen. Enligt Efsiförordningen är TEN-T ett viktigt område eftersom den bland annat har som mål att stödja sammankopplingen av den europeiska transportinfrastrukturen. Ur ett svenskt perspektiv är Efsi, för infrastruktur projekt, bara intressant om de drivs av privata aktörer eller genom en OPS (offentliga privat samverkan) lösning. Pengar från Riksgälden skulle vara ett billigare alternativ än pengarna från Efsi-fonden. Riksgälden ger garantier och lån, mot avgift och efter beslut från riksdag och regeringen, till både statliga och privata aktörer. 5:2 Slutkommentarer TEN-T förordningen är riktlinjer som antagits av Europaparlamentet och rådet. Detta innebär som ovanstående nämnt, att beslutet riktar sig specifikt till alla medlemsstater och att TEN-T förordningen är bindande. Det kan därmed finnas anledning för Region Värmland att engagera sig när det kommer till det transeuropeiska transportnätet TEN-T, då det är den största infrastruktursatsningen på europeisknivå. Att vara uppdaterade och medvetna om vad som händer kan ge Region Värmland möjlighet att påverka vad som ska prioriteras i transportnätet - att Region Värmlands geografiska position blir ett av de prioriterade områdena. Vid samtal med DG MOVE framgick att gränsöverskridande projekt (ex: Oslo-Stockholm genom Karlstad) är prioriterade för kommission. Enligt kommissionen är medlemsstaterna ofta själva inte aktiva med att genomföra dessa typer av projekt utan det behövs någon typ av hävstångseffekt för att komma igång. EU-finansiering (ex: CEF:en) är därför ett hjälpmedel för medlemsstaterna att genomföra gränsöverskridande projekt. Även Trafikverket poängterar att den nationella planen prioriterar kontakten till grannländer, dvs. gränsöverskridande projekt. Region Värmland finns med på TEN-T kartor med både definierade övergripande nät och stomnät. Dock anses majoriteten av sträckorna på Värmländskt område vara completed enligt TENtec (TENtec Interactive Map Viewer), vilket bland annat innebär att sträckor inte finns med på Annex I listan över prioriterade framtida projekt i CEF-förordningen. Ett exempel är Värmlandbanan som enligt utvärdering av Trafikverket är completed utefter de planer som trafikverket har definierat i den nationella transportplanen. Det krävs med andra ord en ny transportplan, på nationell nivå, för att bland annat Värmlandsbanan och andra av Region Värmlands TEN-T transportsträckor ska anses vara prioriterade. Bolaget Oslo-Stockholm 2.55 AB är därmed ett bra verktyg för att börja processerna och kanske i framtiden att få en sträcka i Annex I-listan eller på andra sätt öka möjligheterna för CEF-finansiering och annan EU-finansiering. Då EU-kommissionen och Trafikverket, i dess nationella transportplan, båda prioriterar projekt med gränsöverskridande transportinfrastruktur, bör detta vara ett av huvudargument för att revidera/uppdatera den nationella planen (ex. med sträckan Oslo-Stockholm genom Karlstad). Om det ska ske en europeisk satsning bör den vara innan CEF:ens nästa programperiod startar, år 2021. Enligt artikel 54 i TEN-T förordningen finns en paragraf som beskriver att kommissionen kommer att genomföra en översyn över stomnätets genomförande och utvärdering. Detta ska 18
ske senast den 31 december 2023. Översynen kommer att ske efter lämpliga samråd med medlemsstaterna samt i samarbete med de europeiska samordnarna. I artikel 54 står det mer utförligt vad som kommer att utvärderas 13. 13 Se art 54 i TEN- T förordningen för uttömmande utvärderingslista som ska genomföras. 19