Anläggning Berggrunden Jordarter
Anläggning-NE anläggningsverksamhet, uppförande av kraftverk, befästningar, industrianläggningar o.d. samt anläggningar för vatten, avlopp, el och gas och för kommunikationer, idrott och rekreation m.m. Verksamheten har lång tradition i landet; man kan peka på äldre befästningsarbeten, 1700- och 1800- talens kanalbyggen samt järnvägsbyggena under 1800- talets senare hälft. Det var dock först med 1900-talets stora utbyggnad av vattenkraften och vägnätet som den fick en sådan omfattning att den kom att utgöra en egen bransch, omfattande flera stora svenska byggföretag. (Jfr anläggare.) Rätten att uppföra eller väsentligt ändra en anläggning regleras i vattenlagen, väglagen, luftfartslagen, plan- och bygglagen m.fl. lagar. 6 maj 2014 Sara Bäckström 3
Pangea, jorden för 300 milj år sedan Eurasien Nord Amerika SydAmerika Afrika Indien Antarktisk Australien 6 maj 2014 Sara Bäckström 4
Plattektonik Modell för hur jorden är uppdelad i segment, plattor och hur dessa rör sig inbördes. Bild från NE 6 maj 2014 Sara Bäckström 5
Mellan plattor Där två plattor möts bildas antingen en kollisionszon eller en subduktionszon. Där plattor glider isär bildas en spridningszon. I båda fallen sker stora rörelser i litosfären med jordbävningar och vulkanisk aktivitet som följd 6 maj 2014 Sara Bäckström 6
Höga berg Kebenekajse 2104 m Kaledo nierna 400 milj år Mont blanc 4807 Alpina veckningen 60 milj år sedan Mount Everest 8846 50 milj år Senaste årmiljone n Mauna Kea på Hawaii högst, som från foten (på havsbotten) till toppen är 10 203 6 maj 2014 Sara Bäckström 7
Istider 6 maj 2014 Sara Bäckström 8
Weichselistiden, den senaste 115 000 till 11 500 år sedan Bild från www.ne.se (Nationalencyklopedin) 2013-04-24 6 maj 2014 Sara Bäckström 9
Isälv Inlandsis Isälv Berggrund Avlagringar i skikt pga olika vattenhastigheter 6 maj 2014 Sara Bäckström 10
6 maj 2014 Sara Bäckström 11
Bikupa Diskutera hur undergrunden/jordsammansättning en är i: -Norra Sverige, Gotland, Egypten Island, Italien, Varför skiljer det sig? 6 maj 2014 Sara Bäckström 12
Jordarter-Historik En stor del av vår kunskap om svenska jordarter har tillkommit genom den jordartskartering som Sveriges geologiska undersökning (SGU) bedrivit sedan instiftandet 1858. Jordarterna, deras bildning och utveckling behandlas i Sverige främst inom ämnesområdet kvartärgeologi, eftersom den svenska jordartsbildningen har en stark anknytning till inlandsisen och dess avsmältning och till sjö- och torvmarksutvecklingen efter isavsmältningen. 6 maj 2014 Sara Bäckström 13
Jordart Jord indelas i mineraljord och organisk jord. Mineraljord klassificeras efter kornstorlek och kornfördelning. 6 maj 2014 Sara Bäckström 14
Organisk jord Organisk jord består till mer än 20 viktprocent av organiskt material. Vanliga organiska jordarter är torv och gyttja. Torv är organiska rester av vegetation ej brutits ner och har bildas efter sista istiden. Sveriges yta är till 20-40 % täckt av torv. Komplext och med egenskaper som påminner om friktionsjord eller kohesionsjord (även kvick) 6 maj 2014 Sara Bäckström 15
Friktionsjordar-grovkorniga jordarter, sten,grus sand hålls samman genom friktionen i partiklarnas kontaktytor Om sluttningsvinkeln överstiger materialets friktionsvinkel, rasar sluttningen Kohesionsjordarter, silt- och lerjordarter sammanhållningen mellan partiklarna i silt- och lerjordarter beror främst på molekylära krafter, kohesion 6 maj 2014 Sara Bäckström 16
Mineraljord-friktionsjord Sand, grus I en friktionsjord bygger huvudsakligen friktionen mellan jordkornen upp hållfastheten i jorden. 6 maj 2014 Sara Bäckström 17
Mineraljord-kohesionsjord Lera Kohesionen, som utgörs av vidhäftningskrafter (molekylära attraktionskrafter) mellan de mycket små partiklarna i finjorden, medför att jordpartiklarna häftar samman. 6 maj 2014 Sara Bäckström 18
Tabell jordarter 6 maj 2014 Sara Bäckström 19
Sikt 6 maj 2014 Sara Bäckström 20
Siktkurvor för silt, sand och grus 6 maj 2014 Sara Bäckström 21