ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS DIABETES. omgivning

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS DIABETES Missa inte FÖLJDSJUKDOMAR Många veteraner har inga komplikationer vad kan vi lära av dem? SKYDDA DITT BARN Kosttillskott under graviditeten kan förebygga diabetes FORSKNING Varför kommer det inga nya effektivare läkemedel? Var öppen mot din FOTO: EMELIE PALMCRANTZ LÄS MER PÅ WEBBEN! omgivning Tina Mehrafzoon: Jag har aldrig låtit min diabetes hindra mig från att nå mina drömmar! DIABETES- HÖSTEN 2013 TA GREPP OM DIN DIABETES TRIABETES - den svenska appen du behöver för total diabeteskoll www.triabetes.com

2 SEPTEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET LEDARE I Sverige får två barn och två vuxna diabetes typ 1 idag. Ett stort antal får besked om att de har diabetes typ 2, en sjukdom som de kan ha levt med under flera år innan diagnos. Gör det lättare att leva med diabetes DIABETES Alexandra Ekström Madrid Projektledare Diabetes. FOTO: EMELIE PALMCRANTZ I år vill jag att diabetesdagen förlängs till hela hösten. Olika varianter av diabetes kan drabba alla och den som drabbas får sitt liv drastiskt förändrat. Det är en av våra stora folksjukdomar och nu måste vi satsa för att lösa gåtorna kring diabetes. Fredrik Löndahl Ålder: 39 Familj: Gift med Anna, fyra barn Bor: Helsingborg Aktuell: Förbundsordförande Svenska Diabetesförbundet, fick diabetes typ 1 som födelsedagspresent lagom till 18-års dagen Motto: Det är jag som styr min diabetes, inte tvärtom Intressen: Utöver familj, diabetesengagemanget och det vanliga arbetet finns inte mycket tid. Men följer mer än gärna barnens fotbollsmatcher och Helsingborgs IF. FOTO: JONAS PERSSON Trots att en av nio har diabetes, eller ligger i riskzonen, är allmänhetens kunskaper om sjukdomarna låg. Missuppfattningarna och de förutbestämda meningarna om den som har diabetes är många. Men de allra flesta är fel. Allt för ofta är kunskaperna hos myndigheter och beslutsfattare inte bättre. Det leder till tokiga regelverk, beslut och prioriteringar som utestänger och hindrar människor med diabetes istället för att ge möjlighet till bra egenvård och ett välfungerande liv i alla dess dimensioner. Och i det långa loppet kommer samhällets kostnader att öka. Det som kostar stora pengar är nämligen de komplikationer som kan uppstå senare i livet till följd av brister i behandling och omhändertagande. En ofrivillig livskamrat Diabetes är kroniska sjukdomar som inte går att bota. De allra flesta med diabetes kan leva helt normalt och göra precis vad alla andra gör. Skillnaden är att man har en ofrivillig livskamrat som ställer krav på en god blodsockerkontroll, för att undvika båda akuta och senare incidenter. Det gäller att hitta balans mellan mat, motion och medicin, utifrån vad som passar mig som individ och mitt livspussel. Egenvården och kunskap är A och O, varje dag dygnet runt för att det ska bli bra. Att spara på diabetesvården är jättebra. Men det enda sättet att göra det på är genom att satsa. Nu. Lanserar kampanj i höst Diabetesförbundet arbetar med att sprida information. Vi har trycksaker, en egen tidning, finns i sociala medier och producerar filmer. I höst lanseras en kampanj Gör det lättare att leva med diabetes som vänder sig till allmänhet, beslutsfattare, anhöriga och oss med diabetes. Du kan bland annat ta del av vardagsberättelser och testa ett dygn med diabetes genom en SMS-tjänst. Läs mer på diabetes.se. Att spara på diabetesvården är jättebra. Men det enda sättet att göra det på är genom att satsa. Nu. Siffror från det nationella diabetesregistret visar att en stor andel inte når upp till målen. Något enkelt svar på varför det är så finns inte. En bidragande orsak kan vara brister i vårdkontinuitet; man får ständigt träffa nya läkare och de välbehövliga diabetesteamen finns inte överallt. Ibland inte ens en utbildad diabetessköterska. En annan att Sverige, som en följd av olika beslut, blivit dåligt på att ta till sig och använda nya läkemedel och hjälpmedel. Ytterligare en att vården idag inte mäktar med att prioritera kliniska prövningar. Detta är dumsnålt och det är nu hög tid att vända trenden. Och varför inte göra det tillsammans med en stor och samlad satsning över hela Sverige eller varför inte Norden? på hälsoförebyggande åtgärder och informationskampanjer om de stora folksjukdomarna. Alla är välkomna Den 14 november är det Världsdiabetesdagen, som i år kombineras med jubileumsseminarier för att uppmärksamma förbundets 70-års jubileum. Dagen tillägnas alla de som lever med diabetes, med allt vad det innebär. Alla som är intresserade av att göra något åt diabetesfrågan är välkomna att ta del av innehållet via webben. Det blir en dag där vi blickar bakåt mot de framgångar som skett, men också tittar fram mot ett liv utan diabetes. Men fram till den dagen kan du bidra genom att lära dig mer om sjukdomarna och därigenom göra det lättare att leva med diabetes. Läs mer på webben! www.mediaplanet.com Vi får våra läsare att lyckas! DIABETES NR 3, SEPTEMBER 2013 Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Alexandra Ekström Madrid Tel: 08-510 053 00 E-post: alexandra.ekstrom.madrid@mediaplanet.com Verkställande direktör: Joanna Rydbeck Redaktionschef: Martin Björinge Affärsutvecklare: Richard Waller Layout: Martin Björinge Distribution: Svenska Dagbladet, september 2013 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-510 053 00 Fax: 08-510 053 99 E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Richard Waller Citera oss gärna, men ange källan. Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. AMGEN - I LÄKEMEDELSUTVECKLINGENS FRONTLINJE För över 30 år sedan såg Amgen att molekylärbiologin kunde revolutionera behandlingen av många allvarliga sjukdomar och vi beslutade oss för att ta biotekniken från laboratoriet till patienter. Idag är Amgen det ledande bioteknikföretaget i världen. Vår starka entreprenörsanda och fokus på innovativ forskning gör oss till ett framtidsföretag. Amgen drivs av visionen att de främsta läkemedlen ska finnas tillgängliga den dag någon blir sjuk. I samarbete med hälso- och sjukvården hjälper Amgens läkemedel ett stort antal människor till ett bättre liv genom att bota eller lindra svåra sjukdomar. - Vi forskar och har läkemedel inom många områden, framförallt cancer, benskörhet, hjärt/kärl- och njursjukdomar. Alla våra läkemedel har utvecklats med kliniska studier i Sverige och vi avser fortsätta med det goda svenska samarbetet, säger Bo Freyschuss, Medicinsk chef Sverige. För oss är det viktigt att gedigen vetenskap, kompetens och ett stort engagemang genomsyrar allt vi gör. Genom att aldrig slå oss till ro och alltid ha modet att vara innovativa kommer Amgen att vara fortsatt engagerat i banbrytande och världsledande läkemedelsforskning. - Amgen strävar efter att tillhandahålla marknadens mest verksamma, och samtidigt kostnadseffektiva, läkemedel, berättar Anders Göransson, Sverigechef på Amgen. AMG-SWE-AMG-158-2013- September-P www.amgen.se

För dina ögons skull! Synen kan skadas allvarligt av diabetes Sätt stopp i tid det finns hjälp! Diabetesrelaterad ögonsjukdom är den vanligaste orsaken till nedsatt syn som inte är medfödd eller beror på hög ålder. Ta hand om dina ögon, glöm inte att gå på dina ögonkontroller och läs mer om ögat, sjukdomar i gula fläcken och om hur du kan upptäcka synförändringar i tid på www.raddasynen.se Novartis Sverige AB, Box 1150, 183 11 Täby. Telefon 08-732 32 00, www.novartis.se SE1203029734

4 SEPTEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Det finns i dag inget sätt att bota folksjukdomen diabetes. De flesta mediciner som används av dagens diabetespatienter utvecklades för flera decennier sedan och hjälper bara till att hålla sjukdomen i schack. Varför kommer det inga nya effektivare läkemedel eller rentav botemedel? DET STORA GENOMBROTTET HUR SKAPAR VI DET? INNOVATION EUROPA I dag vårdas omkring 15 procent av patienterna på sjukhus i Europa på grund av diabetes eller diabetesrelaterade komplikationer och diabetes riskerar att utgöra den främsta orsaken till för tidig död för dagens och framtida generationer. 10 12 procent av den totala sjukvårdsbudgeten används redan i dag till diabetesrelaterad hälso- och sjukvård. Kommer samhället ha råd att behandla alla patienter när antalet som drabbas av diabetes och dess följdsjukdomar ökar? I stället för att sätta in läkemedel som enbart behandlar symptomen behöver vi arbeta med att utveckla behandlingar som förebygger eller i bästa fall botar sjukdomen. Detta kräver att stora resurser satsas på forskning och innovationsarbete kring de bakomliggande sjukdomsmekanismerna. Kunskapen har ökat enormt De senaste åren har kunskapen om diabetessjukdomarna och deras komplexitet ökat enormt. Detta är i sig en förutsättning för att komma till nästa steg, att pröva nya innovativa läkemedel på patienter, få dem godkända och få dem lanserade på marknaden. Forskningen på det tidiga stadiet är resurs- och tidskrävande. En utmaning är därför att hitta metoder för att involvera läkemedelsindustrin och andra delar av näringslivet som kan tillföra kompetens, finansiering och marknads- och patientperspektiv, på ett tidigare stadium än idag. Syfte att öka innovationstakten Vid en europeisk konferens, Innovation in Diabetes: European Action Summit (IDEA Summit), som nyligen arrangerades i Lund samlades företrädare för ledande diabetescentra i Europa, globala läkemedelsbolag och andra intressenter. Syftet med mötet var att tillsammans enas om ett svar på frågan; Hur ska vi tillsammans kunna öka innovationstakten så att forskningen snabbare kommer diabetespatienter till godo? Alla deltagarna på mötet var överens om att klyftan mellan de olika aktörerna måste överbryggas, och trots flera pågående samverkansprojekt krävs det nya radikala initiativ för att komma närmare ett genombrott i diabetesforskningen. Känslan på mötet var att vi har kommit en bit på väg; akademin och industrin har närmat sig varandra de senaste åren vilket bland annat tagit sig uttryck i att fler forskare rör sig mellan akademi och näringsliv, vilket bidrar till en ökad medvetenhet om respektive aktörs behov och drivkrafter. Ett konkret mål att sträva efter är en ökad tillgänglighet av databaser innehållande patientmaterial. Istället för att Alla deltagarna på mötet var överens om att klyftan mellan de olika aktörerna måste överbryggas. enskilda forskargrupper ensamma styr tillgången, skulle en bredare samverkan och kunskapsdelning sannolikt ge mer omfattande och djupgående forskningsresultat och snabbare leda till nyttiggörande för patienter. Krävs politisk vilja För att ge nya innovationer ytterligare draghjälp krävs även en politisk vilja att få ut nya läkemedel på marknaden. Detta kräver ett större engagemang hos länders ledare som hittills inte verkar inse vad som händer om vi inte lyckas öka takten från laboratoriet till patienten. Sist, men inte minst, krävs patienternas medverkan; dels måste patienterna vara med och påverka vilken riktning forskningen ska ta, dels måste patienterna själva bidra till forskningen som det viktigaste och helt oumbärliga underlaget. Både akademin och industrin efterfrågar fler mötesplatser, såväl nationellt som internationellt. IDEA Summit var en sådan mötesplats och förhoppningsvis har vi kommit ytterligare en bit på vägen mot det stora genombrottet i diabetesforskningen.! Läs mer på: www.ideasummit2013.se SARA LIEDHOLM STOR FRÅGA. Hur ska vi tillsammans kunna öka innovationstakten så att forskningen snabbare kommer diabetespatienter till godo? Frågan ställdes på sin spets när företrädare för ledande diabetescentra i Europa, globala läkemedelsbolag och andra intressenter samlades vid en konferens, Innovation in Diabetes: European Action Summit (IDEA Summit) i Lund. FOTO: MATS WOLW JÖNSSON KLYFTAN MINSKAR. Klyftan mellan akademi och industri minskar, men behovet av mötesplatser är stort. FOTO: MATS WOLW JÖNSSON Världsledande inom diabetesforskning Lunds universitets Diabetescentrum är ett världsledande diabeteskonsortium med uppgift att förhindra och bota diabetes. Med ett holistiskt angreppssätt kombinerar vi grundläggande molekylär forskning och translationella studier med några av världens mest välkaraktäriserade grupper av diabetespatienter och friska försökspersoner. Se: www.ludc.med.lu.se

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET SEPTEMBER 2013 5 FAKTA IDEA Summit är en ny plattform för samverkan som samlar företrädare för ledande diabetescentra i Europa, globala läkemedelsbolag och andra aktörer inom eko-systemet för diabetesinnovation. Aktörerna samlades första gången onsdagen den 18 september på Medicon Village i Lund. Genom öppen dialog och diskussioner på detta forum syftade mötet till att överbrygga klyftan mellan akademi och industri. På nationell nivå har LUDC tagit initiativet till en Forskningsoch Innovationsagenda. Tillsammans med Vinnova och företrädare för Uppsala och Umeå Universitet, Karolinska Institutet, sjukvårdsaktörer och läkemedelsindustrin ska vi presentera en handlingsplan som ska öka nyttiggörandet på diabetesområdet. De närmaste åren kommer Vinnova att skapa strategiska innovationsprogram inom utvalda områden och vi strävar efter att diabetes ska bli ett av dem. Syftet är att öka innovationstakten inom framför allt diabetesområdet, men också att stärka svensk konkurrenskraft och skapa ett klimat som bättre främjar svensk innovation. PANEL. Ökad tillgänglighet av patientdatabaser var ett förslag som diskuterades i en av paneldiskussionerna: Fr v: Moderator Olivier Arnauld (JDRF), Leif Groop (Lunds Universitet), Sven Rohmann (Burrill & Co), Matthias Tschöp (Helmholtz Diabetes Center), Christian Stein (Ascenion) och Stephen Friend (Sage Bionetworks). FOTO: MATS WOLW JÖNSSON FOTO: THINKSTOCK Bota och förebygg diabetes typ 2 med överviktskirurgi De positiva effekterna med överviktskirurgi är många, en operation kan även bota och förebygga de patienter som har eller ligger i riskzonen för diabetes typ 2. Överviktsoperationer, i Sverige oftast med metoden Gastric bypass, hjälper många överviktiga till en bättre hälsa och livskvalitet. En operation kan vara ett av de bästa sätten för en bestående viktnedgång och bidrar dessutom till lägre blodfetter och sänkt blodtryck, för personer med ett BMI över 35. Operationen är dessutom till stor hjälp för de personer som redan har utvecklat eller är i riskzonen för diabetes typ 2. Effekten för diabetiker kan komma väldigt snabbt efter en operation och redan på ett par veckor kan sjukdomen ha förbättrats och försvinner ofta snabbare än de extra kilona. En operation kan hjälpa Vi som arbetar med detta tycker att fler diabetiker borde få en chans till sådan här hjälp för att slippa många komplikationer som tillexempel amputationer Magnus Sundbom Överläkare och ansvarig för överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset. FOTO: HANNESL JUNGHALL och blindhet. Speciellt bra vore det för de patienter som inte får tillräcklig hjälp av tabletter. Då borde en operation komma som nästa steg, säger Magnus Sundbom, överläkare och ansvarig för överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset Vet många diabetiker om att denna möjlighet finns? Nej och det beror nog på att överviktskirurgi sköts mycket av kirurger medan diabetespatienter sköts av diabetesläkare. Diabetesläkare är vana vid att jobba med tabletter och insulin som behandling och kirurger med operationer. Där har vi läkare ännu inte riktigt mötts. Är det långa kötider? Det har varit långa kötider i Sverige, men under de sista åren har dessa arbetats bort, nu finns det till och med kapacitet att operera diabetiker som inte har ett BMI på 35. Folk har begripit hur bra den här operationen är, både för individen och för sjukvården i stort. Är vi bra på överviktsoperationer i Sverige? Tittar man på antalet operationer per invånare så ligger vi bland de fem bästa länderna i världen, avslutar Magnus Sundbom. EMELIE VON PLATEN 031 81 81 65 www.gastricbypass.se Att ta beslut om att operera sig är svårt trots att du vet att viktrelaterade sjukdomar (typ 2 diabetes, högt blodtryck och ledvärk) kommer att förbättras eller till och med försvinna. När svåra beslut ska tas kan det vara bra att göra det tillsammans med teamet på Carlanderska. De har lång erfarenhet och besitter en kompetens som det är svårt att hitta någon annanstans i landet. Skickliga kirurger, kompetent vårdpersonal, ett mycket genomtänkt och generöst program och hög tillgänglighet allt hittar du på Carlanderska, möjligheternas sjukhus. När du nästan bestämt dig! Överviktskirurgi vid Carlanderska i Göteborg. Vill du veta mera? VÄLKOMMEN PÅ ETT KOSTNADSFRITT INFORMATIONSMÖTE: Torsdag 24 oktober kl 18-20 Tisdag 3 december kl 18-20 Träffa Carlanderskas team och en tidigare patient. Anmäl dig på telefon 031 81 81 65 eller via www.gastricbypass.se Där kan du också läsa mer om överviktskirurgi på Carlanderska. Carlanderska sjukhuset, huvudentré (följ pilarnana)

6 SEPTEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER ANDIS kopplar ett helhetsgrepp ULLA WALLANDER. Har inga komplikationer trots diabetes i snart 60 år. FOTO: STIG-ÅKE JÖNSSON, MALMÖBILD Varför en del veteraner slipper komplikationer Nu vänder forskarna på den gamla frågan varför majoriteten av alla diabetiker förr eller senare får följdsjukdomar. Istället frågar de varför en del veterander inte får det. En av dem är Ulla Wallander i Lund. Tur eller gener eller något annat. Jag vet inte, säger Ulla Wallander och konstaterar att det knappast beror på en perfekt kontroll av blodsockret under de nästan 60 år hon har haft diabetes. När jag var ung var behandlingen så mycket sämre. En insulinspruta om dagen, ingen mätning av blodsockret. Det låg säkert skyhögt åtskilliga gånger. 12 000 diabetiker i Sverige De flesta diabetiker får allvarliga komplikationer. För en del kommer de relativt tidigt men för andra inte alls. Tio till femton procent klarar sig. Det finns ungefär 12 000 diabetiker i Sverige som har haft diabetes i mer än 30 år. Ytterligare drygt 1 600 har passerat 50 år. Ungefär hälften av dessa veteraner har inga kända komplikationer. Av dem som har haft diabetes i mer än 50 år har två tredjedelar klarat sig. Helt klart är de annorlunda och vi vill ta reda hur, ta reda på vad det är som skyddar dem, säger Valeriya Lyssenko. När jag var ung var behandlingen så mycket sämre. Hon leder Prolong-studien som ska försöka räta ut frågetecknen genom att jämföra de som haft diabetes i mer än 30 år utan komplikationer med diabetiker som tidigt Valeriya Lyssenko Leder Prolongstudien vid Lunds universitets Diabetescenter. FOTO: TORD AJANKI drabbats. Gränsen 30 år har valts därför att den största risken då är över. Prolong startade i Skåne men har fått efterföljare på många platser. Hittills har knappt 200 deltagare rekryterats, i Malmö/Lund, i Stockholm, Göteborg, Umeå och Luleå. Antalet är för lågt för att säkra vetenskapliga slutsatser ska kunna dras. Blodprov analyseras Deltagarna lämnar blodprov för analyser av gener, blodfetter och besvarar frågor om livsstil, diabetes och andra sjukdomar både egna och i den närmaste släkten. Kan vi ta reda på vad som skyddar veteranerna kanske vi med läkemedel kan kopiera den mekanismen och förebygga komplikationer hos andra diabetiker, säger Valeriya Lyssenko. PROLONG står för PROtective genes in diabetes and LONGevity. TORD AJANKI I ANDIS-undersökningen kartläggs hela spektret av de olika diabetessjukdomarna i en hel befolkning vilket aldrig tidigare har gjorts. Målet är en mer exakt diagnos och en mer individualiserad effektiv behandling. Vi möter hos våra patienter hela tiden ett långt mer komplicerat sjukdomspanorama med blandformer och gråzoner än i den grova uppdelningen i typ 1 eller typ 2 diabetes, säger Leif Groop, överläkare, professor i diabetes och initiativtagare till ANDIS-undersökningen (Alla Nya Diabetiker i Skåne). Undvika felbehandlingar I ANDIS ger blodprover exempelvis svar på om det är en autoimmun form som typ 1 diabetes eller LADA. Utan analys är det inte ovanligt att LADA-patienter får fel diagnos och den rätta behandlingen med insulininjektioner försenas. Än mer avgörande är det för en del av de patienter som insjuknar i MODY-diabetes. En av formerna är mild och behöver ingen behandling. Fel diagnos har gjort att patienter helt i onödan under många år dagligen tagit flera insulinsprutor. Leif Groop Överläkare, professor i diabetes och initiativtagare till ANDIS-undersökningen. FOTO: KENNET ROUNA Går inte att klassificera Andra prover I ANDIS gäller kartläggningen av riskgener för diabetes och andra sjukdomar som hänger samman med diabetes. Proverna kompletteras med frågor om livsstil och förekomst av diabetes i släkten. Trots de noggranna undersökningarna finns det bland de nästan 9 000 deltagarna hundratals som med dagens kunskaper inte går att klassificera. Egentligen vet vi inte hur många diabetessjukdomar det finns, konstaterar Leif Groop. Analyserna och provsvaren säger till exempel diabetes typ 5b och då vet vi vilken behandling som är bäst. Diabetes typ 5 b ANDIS är mer än enbart registrering. Uppföljningen av de enskilda deltagarna kommer att visa hur sjukdomen utvecklas, vilka behandlingar som är bäst och undergrupper där risken för komplikationer är störst. Leif Groop ser ett framtidsscenario för diagnostiken av diabetes, världens snabbast växande sjukdom som drabbar alla åldrar. Analyserna och provsvaren säger till exempel diabetes typ 5b och då vet vi vilken behandling som är bäst. Vår kartläggning gör att det snart är dags att rita om diabeteskartan och få en mer nyanserad bild av sjukdomarna, säger han. TORD AJANKI Vad gör forskarna? diabetesportalen.se håller dig uppdaterad! Nyheter, fördjupning och frågelåda: www.diabetesportalen.se Vi finns på Facebook: www.facebook.com/diabetesportalen.se

I vår studentmottagning har vi tider för: Ögonundersökningar Synundersökningar, kontaktlinser, arbetsglasögon, synhjälpmedel och hälsokontroller Ring för att boka tid: 10:00-11:30 Tlf: 08 672 3027 Eller anmäla ditt intresse på: tidbokning@eyelab.se Optikerutbildningen S:t Eriks Ögonsjukhus Polhemsgatan 50 Stockholm (Entréplan) Ögonhälsokontroller Syftar till att möjliggöra tidigt upptäckt av förändringar i samband med t.ex.: - grå starr - grön starr - förändringar i gula fläcken Våra optiker är specialistutbildade. Vi har tillgång till avancerad utrustning. Du får direkt ta del av undersökningsresultatet Vi finns i lokaler på S:t Eriks Ögonsjukhus www.synvardsinstitutet.se Tel: 08-672 38 51 Välkommen! Den lättanvända svensktalande blodsockermätaren för synskadade SensoCard Plus är avsedd för gravt synskadade och de som har svårt att läsa texten på sin vanliga mätare. Mätaren får mycket positiva omdömen och levereras i dag till samtliga landsting i Sverige. Teststickorna har apotekets varunummer 204410. representeras i Norden av Meditech Systems Scandinavia AB tel: 08-660 71 60 www.meditechsystems.com OPTIMAL FOTVÅRD FÖR DIABETIKER Bort med ålderismen - gå med i SPF! Lätt att smörja in, kladdar inte Allpresan diabetic är en fotkräm i skumform som innehåller karbamid speciellt utvecklad för att vårda och stärka hudbarriären på den diabetiska foten. För daglig användning. Kliniskt dokumenterad. SPF, Sveriges Pensionärsförbund kräver en attitydförändring i samhället, både gentemot äldre personer, men även bland de äldre själva. Gå in på www.spf.se och läs mer om hur SPF arbetar för att förbättra villkoren för landets seniorer. HMI Care Box 9119 400 93 Göteborg tel:031-682660 www.allpresan.se

8 SEPTEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Det finns värre sjukdomar än diabetes Vid tolv års ålder fick Tina Mehrafzoon diagnosen diabetes typ 1. Trots det jobbiga beskedet beslutade hon sig tidigt för att aldrig låta sjukdomen hindra henne från att uppfylla sina drömmar. Numera är hon programledare i P3:s Musikguiden där hon sänder live. Tina Mehrafzoons diabetes är ingen hemlighet. Hon förespråkar öppenhet och tycker att det är bra om kunskapen om sjukdomen sprids. För henne är det en trygghet att omgivningen känner till hennes sjukdom så att hon kan få hjälp om det skulle behövas. Att deppa över situationen har aldrig funnits med på hennes världskarta och hon är glad och tacksam över att hennes föräldrar alltid stöttat och peppat henne. Jag har aldrig deppat över situationen eller låtit min diabetes hindra mig från att nå mina drömmar. Pretto som jag var tyckte jag snarast att det var tur att jag som lever i ett välfärdsland fick sjukdomen där det finns vård och hjälp att få. Tänk om det drabbat ett barn i ett mindre priviligierat land, det hade varit chanslöst! Jag var som i en bubbla När läkarna på sjukhuset konstaterade att hon hade diabetes och frågade om hon visste vad det innebar trodde hon att hon aldrig mer fick äta socker. Jag var som i en bubbla och bara tog det. Det var nog jobbigare för mina föräldrar egentligen. Men när de berättade att jag, som är så spruträdd, skulle ta sex sprutor om dagen blev jag rädd. Då försvann färgen från mitt ansikte och det kändes som mitt hjärta stannade. Började känna trötthet Från att ha varit en aktiv tjej hade Tina Mehrafzoon gradvis börjat känna konstant trötthet och efter ett läger under påsken år 2002 där det förekommit mycket godis var hon helt orkeslös. När jag kom hem sov jag i tre dagar. Jag kände ett tryck över huvudet och kunde knappt ta mig ur sängen. Törsten var plötsligt enorm och jag kissade ovanligt mycket. Hennes mamma bokade tid på vårdcentralen där de först trodde att hon hade anorexia då hon gått ner 15 kilo på mindre än två månader. Det var anmärkningsvärt eftersom jag aldrig varit pinnsmal utan snarast en matglad tjej! Efter en rad prover blev hon inskriven på sjukhus och fick ligga med dropp i tre dagar. Läkarna och sköterskorna var trevliga och naturliga vilket hade en avdramatiserande effekt. Jag blev väl omhändertagen. Hela familjen anpassade sig snabbt och genom struktur och regelbundenhet gjorde de hela tiden allt för att underlätta den nya situationen. Från att redan ha varit en strukturerad familj blev de än mer strukturerade. Jag hade värden som en frisk människa, hela min familj levde ett nyttigt och bra liv på grund av min diabetes. Vi gjorde det bästa av situationen. Mottot i familjen har alltid varit gör så bra du kan, det är en del av min uppfostran och efter den devisen lever jag. Förnekade sjukdomen Det var först då hon flyttade hemifrån i de sena tonåren som bakslaget kom. Känslan att inte vilja ha diabetes infann sig. Hon förnekade sjukdomen och började misssköta den. Ingen misstänkte något då hon hela tiden höll skenet uppe och slog ifrån sig alla oroliga frågor. Det var en sen revolt under en period i livet då jag mådde dåligt. Det är mycket emotionellt som händer i den åldern och jag hade liksom inte tid med min sjukdom. Min inställning under den perioden var farlig. I dag sköter hon sin diabetes och mäter sina värden fyra gånger om dagen då hon hela tiden vill veta hur hon mår. Insulin, mätare och druvsocker är något hon alltid bär med sig. Hon tar aldrig illa upp om någon ställer frågor om hennes diabetes även om det kan kännas tröttsamt ibland. Sjukdomen inget hinder Jag döljer inte min diabetes och jag tycker om att äta och vara social. Jag minns inte längre hur det är att äta utan att ta en spruta först. Men innan jag gör det frågar jag alltid om någon i mitt sällskap är spruträdd. På frågan om hon någonsin har känt att sjukdomen varit ett hinder svarar hon nej. Jag har aldrig prioriterat min sjukdom på gott och ont. Det handlar mycket om inställning. Jag har ju inget annat val utan kommer alltid att leva med diabetes, det är en del av mitt liv. Jag väntar inte på något botemedel och tycker heller inte synd om mig själv. Det finns värre sjukdomar än diabetes! OFELIA GRAAH HAGELBECK TIPS Tänkvärt kring diabetes enligt Tina: Det går, tvärt emot vad allmänheten ofta tror, att unna sig söta godsaker då och då om man planerar in det, sköter sin diabetes rätt och rör på sig. Det är provocerande att höra frågan får du verkligen Boka kostnadsfri Personal Shopper 08-776 04 14 www.modevillan.se 08-776 04 14 Tutviksvägen 2, Gudö, 20 min från Stockholm Över 50 varumärken på 500 kvm Storlek 32-50 Stor fri parkering

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET SEPTEMBER 2013 9 NÄR DE BERÄTTADE ATT jag, som är så spruträdd, skulle ta sex sprutor om dagen blev jag rädd. Då försvann färgen från mitt ansikte och det kändes som mitt hjärta stannade, berättar Tina Mehrafzoons. FOTO: EMELIE PALMCRANTZ då man äter något sött. Skuldbelägg inte diabetikern som har bättre koll på sin sjukdom än någon annan, även om det bara är av omtanke. Föräldrar till barn med diabetes bör inte skuldbelägga barnet på grund av sin egen oro. Om barnet ätit godis se till att lösa situationen istället för att göra en stor grej av det med bannor. Pedagogik och lugn är alltid att förespråka. Kunskapen och förståelsen om diabetes ökar om fler är öppna med sin sjukdom. Personer med diabetes kan drabbas av nervskador Personer med diabetes kan drabbas av neuropati, som är en funktionsnedsättning i nerverna. Symtomen kommer oftast gradvis, och kan komma så långt som 15 25 år efter diabetesdiagnosen. En vanlig känsla som patienter beskriver är att det känns som att gå på bomull. Om blodsockerläget är väl reglerat kan det ta längre tid tills symtomen kommer och förloppet blir då lindrigare. Diagnosen ställs genom undersökning av känseln i fötterna, mätning av blodtryck samt EKG. Neuropati kan visa sig som smärtsam- eller minskad känsel, även musklernas funktion kan påverkas. Nerver till inre organ kan påverkas men det kommer senare i förloppet och vanliga symptom är yrsel, kräkningar och svårigheter att känna av ett lågt blodsocker. Tillfälliga skador på fötterna på grund av nedsatt känsel som ett häftstift i skon läker snabbt jämfört med neuropatiska fotsår. Kan få erektionsproblem Symtomen beror på att det blir påverkan på blodkärl och hjärtat med nedsatt förmåga att reglera blodtrycket, magsäckens tömning. Män kan också drabbas av erektil dysfunktion, svårighet att få erektion beroende på bristande reglering av blodflöde, säger Lars Einar Bresäter, diabetesspecialist och överläkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Eftersom sjukdomen oftast drabbar fötterna först är det viktigt att dagligen kontrollera dem, för att se om det uppstått sår och förhårdnader, som man lätt kan få när känseln är nedsatt. Nedsatt känsel mäter man enkelt på sin vårdcentral och en remiss skrivs vid behov till en så kallad fotrond, en fotundersökning och förebyggande åtgärder. Fotbäddar och bra skor Om känseln är nedsatt i fötterna ordineras fotbäddar och bra skor för att förhindra uppkomsten av neuropatiska sår som annars kan uppkomma på belastade ytor. Fotbäddar ska bytas vartannat år och ska användas kontinuerligt. Tillfälliga skador på fötterna på grund av nedsatt känsel som ett häftstift i skon läker snabbt jämfört med neuropatiska fotsår som läker långsamt, säger Lars Einar. Minskad känsel kan inte behandlas med medicin. Däremot kan smärtorna vid polyneuropati minskas med olika typer av preparat och om man lider av yrsel kan stödstrumpor hjälpa. Akut neuropati går ofta tillbaka efter några månader, när blodsockervärdena har varit normala en tid. Om en person med diabetes får symptom på neuropati efter 20-25 år med diabetes och blodsockret inte har legat bra under denna tid får man emellertid räkna med att symtomen kommer att bli kvar fortsättningsvis, säger Lars Einar. ANNE HAAVISTO Diabetes Hall of Fame Goda förebilder i Diabetes Hall of Fame Diabetes Hall of Fame grundades av Marie Fahlin då hon konstaterade att det finns alldeles för få goda förebilder för diabetiker. Mycket runt diabetes är negativt. Jag vill istället inspirera diabetiker att det går att förverkliga sina drömmar trots sjukdomen. Diabetes behöver inte vara ett hinder, säger Marie Fahlin. Hon fick själv diagnosen diabetes typ 1, när hon var 20 år och senare fick även hennes dotter diabetes. Det är en kronisk sjukdom man har hela livet, det första året är tufft. Men jag vill inte låta sjukdomen begränsa mig i mitt liv. I dag driver Marie Diabetic Designed där hon säljer smarta produkter för diabetiker som hon själv saknat på marknaden. Jag vill göra livet med diabetes enklare och lite gladare genom att marknadsföra snygga och praktiska tillbehör som underlättar vardagen. Drömmen är att alla ska kunna välja sin stil. Genom Diabetes Hall of Fame vill hon lyfta fram framgångsrika och kända diabetiker för att inspirera andra. Programledaren Peter Jihde och författaren Niklas Krog är två av de nominerade som uppmuntrar initiativet. Det är kul och viktigt med förebilder. Jag har bara fått positiv respons och jag önskar att fler ville vara offentliga med sin diabetes. Vi behöver alla inspiration och det hoppas jag kunna ge med Diabetes Hall of Fame.! Läs mer på webben: www.diabeteshalloffame.se OFELIA GRAAH HAGELBECK UNIKT KAMPANJERBJUDANDE FRÅN DIASECURE Köp InsulCheck för 299:- - få 1 st DiaSecure kostnadsfritt (värde 115:-). Fäst InsulCheck på insulinpennan - se när du senast injicerade insulin (minimera risken för över- / underdosering). Med DiaSecure är insulinpennan, nya & använda kanyler samt tabletterna samlade i en unik och praktisk enhet. Ny vikt - Ny hälsa Nytt liv NYHET! Nu även Slanka Laktos- och glutenfri. Svensk vlcd*-produkt. Utan aspartam och sojamjöl. Nötfri produktion. Slanka shakes, soppor och gröt med den goda smaken! * very low calorie diet Coca cola och grönt äpple? Gott druvsocker Diabetesfodral Kylfodral Dagböcker Beställ på www. diabeticdesigned.se Läs mer om och beställ InsulCheck & DiaSecure på www.diasecure.eu/kampanj Maila evt. frågor och funderingar till: info@diasecure.se Läs mer www.slanka.se diabetes enklare och lite gladare

10 SEPTEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER LÄGRE FELTOLERANS. Den nya ISOstandarden innebär att feltoleransen ska minska till ±15 procent. FOTO: THINKSTOCK För patienter med insulinbehandlad diabetes är det självklart viktigt att kunna lita på ett uppmätt blodsockervärde. För den som har diabetes är det viktigt att få så korrekta resultat som möjligt när man mäter sitt blodglukosvärde. Den globala standardiseringsorganisationen ISO har därför reviderat en standard och skärpt kraven på noggrannhet. Lägre felmarginal med ny ISO-standard Sjukdomen diabetes innebär att sockerhalten, mer specifikt koncentrationen av glukos, är för hög i blodet vilket beror på brist av hormonet insulin eller på att insulinet inte har full effekt. Många som har diabetes mäter själva sitt blodglukosvärde, och då är det viktigt med så tillförlitliga resultat som möjligt. Att systematiskt göra egna mätningar är ett bra sätt att uppnå en god glukoskontroll. Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för diabetsvård rekommenderar att alla med insulinbehandlad diabetes gör systematiska egenmätningar av glukoskoncentrationen. Kraven skärps Blodsockrets nivå styrs av hormonerna insulin och glukagon. Efter måltider tas glukos upp av tunntarmens celler och diffunderar ut i blodet. Vid diabetes är blodets koncentration av glukos förhöjt. Glukoskoncentrationen stiger om kroppen har brist på, eller saknar, hormonet insulin. Hittills har blodsockermätare världen över varit godkända för försäljning om de visat ett resultat inom intervallen ±20 procent från ett sant värde. Den nya ISO-standarden innebär att feltoleransen ska minska till ±15 procent. Standarder arbetas fram av projektgrupper i den internationella standardiseringsorganisationen ISO. I Sverige är det SIS, Swedish Standard Institute, som deltar i arbetet. Att utarbeta en ny standard är en omfattande process, säger Gunnar Nordin, läkare och vd på Equalis. Den nya standarden innebär att kraven på mätarnas tillförlitlighet skärps. En mätare som uppfyller de nya kraven kommer att hjälpa de med diabetes med säkrare justering av insulindos och till en jämnare blodsockernivå. Själva ISO-standarden är en beskrivning av hur blodsockermätare ska testas före försäljning och vilka resultat som då måste uppnås. Den nuvarande versionen har gällt sedan 2003, säger Gunnar Nordin. Vad innebär denna nya standard för patienten? Att man kan lita mera på sina blodsockervärden och styra sin diabetes bättre. För patienter med insulinbehandlad diabetes är det självklart viktigt att kunna lita på ett uppmätt blodsockervärde, så att man säkert kan avgöra hur stor insulindos man behöver. Får man för lite insulin, blir blodsockervärdet för högt och vice versa, säger Gunnar Nordin. När kommer den nya ISOstandarden att introduceras? Själva standarden blev beslutad och antagen globalt tidigare i år. Men det kommer ta några år innan nytillverkade mätare kommer ut på marknaden, som är konstruerade för att uppfylla den nya standarden. Effekterna kommer därför inte att märkas förrän efter en övergångsperiod på två till tre år, avslutar Gunnar Nordin. EMELIE VON PLATEN FAKTA Gunnar Nordin Läkare och vd på Equalis. FOTO: JIM ANDERSSON Standarden heter In vitrodiagnostiska mätsystem Krav på blodglukosmätare för självtestning (SS-EN ISO 15197:2013). I Sverige kontrollerar diabetessköterskor att diabetespatienternas mätare fungerar som de ska genom att jämföra blodsockerresultat mellan patientmätare och sin egen utrustning. Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård och Equalis samlar in och sammanställer resultat från de jämförelsemätningar som görs för att upptäcka eventuella fel på mätare som finns på marknaden. Erika Rosén Jobbar på Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF. Hon fick diagnosen Diabetes typ 1 i december 2003, när hon var 16. FOTO: PRIVAT Hej Erika! Vad går du inte hemifrån utan? Kanske inte helt otippat går jag aldrig hemifrån utan mitt snabbinsulin. När jag var yngre var jag lite dålig på att ha med mig alla andra diabetsrelaterade saker såsom blodsockermätare, dextrosol och banan eller annan frukt, men nu har jag insett hur mycket lättare allting blir och hur mycket tryggare man kan känna sig om man bara slänger ner de sakerna i väskan innan man går. I min väska finns även alltid min kalender, så att jag åtminstone kan få inbilla mig vara lite organiserad, och en bok om jag får tråkigt på tunnelbanan. Annars är det ganska blandad kompott i min väska och man kan hitta lite allt möjligt. Just nu ligger där tre cerat eftersom jag alltid tror att jag tappat bort dem och måste köpa ett nytt, blodsockerstickor som smitit ut ur mätarfodralet (någon diabetiker som känner igen sig?), hårborste, några ihopskrynklade viktiga papper, sju hårsnoddar och en nyckelknippa utan nycklar på. ALEXANDRA EKSTRÖM MADRID Alla Bayers CONTOUR NEXT system för blodsockerkontroll överträffar ISO 15197:2013-standardens krav för noggrannhet 1! CONTOUR NEXT blodsockerteststicka klarar ±10% 2 1. Bern Harrison, Accuracy Evaluation of a New Platform of Blood Glucose Monitoring Systems With the CONTOUR NEXT Test Strip. Poster presented at: 6th International Conference on Advanced Technologies & Treatments for Diabetes (ATTD); February 27-March 2, 2013 2. Report from the evaluation SKUP/2012/94, www.skup.nu. Fixed limit without cut off www.bayerdiabetes.se System för blodsockerkontroll Blodsockerteststickor Mätsystem för blodsocker med trådlös överföring System för blodsockerkontroll Blodsockerteststickor

1-2-3 TÄNK OCH TA KONTROLL Appen som hjälper dig kontrollera din diabetes Anibal Wainstein fick diagnosen typ 2-diabetes för 14 år sedan, vid 28 års ålder. Tillståndet försämrades stadigt och år 2009 ville hans läkare att han skulle börja med insulin. Anibal var då på maxdosen för alla hans orala mediciner och hade mycket dåliga blodsockervärden. Jag började testa tidiga versioner av det som senare blev appen Triabetes. Det var en uppenbarelse. I stället för att behöva insulin gick jag i motsatt riktning. Min Metformin skars ner till ungefär halva min tidigare dos. Min sulfonylurea, Glimepirid, togs bort helt från att ha haft den högsta dosen och mina statiner kom ner till en fjärdedel av vad jag tog tidigare. Och jag gick ner över 10 kg. Det var i maj 2009. Jag har registrerat mina dagliga kost-och motionsval, blodsocker och blodtryck, viktminskning och läkemedelsanvändning sedan dess. Jag blev först testare av produkten och konsulterades av utvecklarna för att verifiera verkliga scenarier, senare blev jag också anställd. Jag har använt Triabetes personliga onlinekonto och Android smartphone-app sedan april 2013. För mig har de förbättrade matbudget- och blodsockerfunktionerna varit en vändpunkt. Mitt nuvarande Triabetesmål är att gå ner 6 kg i vikt till december. I juni kunde jag se att jag var på rätt spår då jag redan hade gått ner 3 kg. För mig är Triabetes det som gjort skillnaden! Triabetes har hjälpt mig att minska mitt HbA1c från 9,6% till normala nivåer och bort från hotet om insulin, jag tar bara hälften av fulldosen för Metformin 500 mg tre gånger om dagen och jag strävar efter att skära ner på det till vintern. Liksom alla mina vänner som har typ 2, vill jag inte ta medicin. En hat/kärleksrelation Triabetes och dess prototyp innan dess, har hjälpt mig ta hand om mitt tillstånd genom att ge mig en långsiktig syn på min hälsa. Jag har blivit mycket mer medveten om vad och när jag äter. Jag medger att jag har en hat/kärleksrelation med matbudgetfunktionen i Triabetes. Genom att registrera vad jag äter till frukost, lunch och middag, kontrollerar jag på förhand mitt kaloriintag. Genom att ha koll på mina dagliga kalorier och kolhydrater innebär det att jag kan unna mig en hamburgare och pommes frites ibland. Triabetes håller mig också ärlig, genom att känna till hur många kalorier jag har kvar för dagen, kan jag motstå den där chokladkakan eftersom jag kan se mina förbättrade resultat. Men samtidigt som matbudgeten berövar mig en extra kaka på kvällen, är den ansvarig för min nuvarande viktminskning och i slutändan för att jag blev av med nästan alla mina mediciner. Mer vaken och mindre lynnig Att sätta mål för blodsockret är en annan av mina favoriter. Om jag inte mår bra, kollar jag min smartphone-app och mitt blodsockerdiagram. För att nå målet jag har satt och må bättre, vet jag att jag måste minska mitt kolhydratintag under en dag eller två. Mitt fasteblodsocker ligger nu i det normala intervallet 5-6 mmol/l. Tidigare var jag uppe på nivån 15-18. Min kondition och styrka har förbättrats vilket innebär att jag är mer aktiv nu. Jag känner mig mer vaken under dagen och har inte längre hyperglykemier. Mina aggressiva humörsvängningar har minskat vilket är något som min familj är väldigt glad över! Det är inte bara min familj som märker skillnaden. Det medicinska teamet på min diabetesklinik var så imponerade av förbättringarna att de inte längre behöver behandla mig. De ansåg att jag var tillräckligt frisk för att hänvisa mig till den lokala primärvården. Nu fortsätter jag att använda Triabetes för att kontrollera min diabetes och gå ner i vikt. Jag går till min lokala läkare för kontroll en gång i halvåret. Triabetes har hjälpt mig att minska mitt HbA1c från 9,6% till normala nivåer och bort från hotet om insulin. SÅ HÄR FUNGERAR TRIABETES 1Kost Registrera vad du äter till frukost, lunch, middag och mellanmål Svenska livsmedelsverkets databas Skapa egna måltider 2Motion Logga alla dina fysiska aktiviteter Få hjälp med att behålla eller gå ner i vikt Medicinska värden Lägg in dina blodsocker och blodtrycksvärden Få påminnelser om att ta tabletter och insulin (Triabetes+) Månatliga trendkurvor ger dig 3och din läkare en bra översikt TRIABETES - den svenska appen du behöver för total diabeteskoll www.triabetes.com

12 SEPTEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION DIABETES I SIFFROR 346 679 personer med diabetes registrerade i Nationella Diabetesregistret* 85-90 procent av de som har diabetes har typ 2-diabetes vilket gör den till den vanligaste diabetessjukdomen i Sverige UNDERSÖK REGELBUNDET. Tidiga förändringar i ögonen till följd av diabetes ger inga symtom, det gör det ännu mer angeläget för patienter med diabetes att gå på ögonkontroller. Under kontrollerna fotograferas näthinnan och bilderna granskas efter eventuella förändringar. FOTO: THINKSTOCK Se till att få rätt behandling för dina ögon God syn är för många en förutsättning för ett normalt liv då nästan all kommunikation och information i dag sker genom tidningar, TV och datorer. En försämrad syn kan upplevas som väldigt problematiskt och en förlust av synen som en katastrof. I Sverige räknar man med att var tredje person med typ 2-diabetes är oupptäckt. 10-20% av befolkningen över 65 år får typ 2-diabetes. 2012 levde mer än 371 miljoner människor med diabetes, vilket motsvarar 8,3% av världens befolkning. 2030 kommer antalet med diabetes stiga till 522 miljoner. Minst fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes och diabetesrelaterad ögonsjukdom är Att undersöka ögonen regelbundet genom ögonbottenfotografering är ett bra sätt att veta om det uppstår förändringar. den vanligaste orsaken till synnedsättning som inte är medfödd eller beror på hög ålder. Man räknar med att en tredjedel av alla personer med diabetes har någon form av näthinneförändring. Efter 20 år med diabetes har cirka 90 procent av såväl typ 1 som typ 2-patienter någon form av näthinneförändring, så kallad retinopati. Retinopati är skador på näthinnan och är en vanlig konsekvens av sjukdomen. Blodkärlen i näthinnan förändras och förtjockas vilket bidrar till syrebrist och kan ge skador på syncellerna i näthinnan. Retinopatin kan utvecklas och orsaka vätskeansamling och svullnad i gula fläcken, så kallat makulaödem. Makulaödem försämrar synskärpan i det centrala synfältet och är ett allvarligt tillstånd som kan orsaka avsevärd synnedsättning. Undersök dina ögon Att undersöka ögonen regelbundet genom ögonbottenfotografering är ett bra sätt att veta om det uppstår förändringar. Tidiga förändringar i ögonen till följd av diabetes ger inga symtom, det gör det ännu mer angeläget för patienter med diabetes att gå på ögonkontroller. Under kontrollerna fotograferas näthinnan och bilderna granskas efter eventuella förändringar. Genom att kontinuerligt följa eventuella förändringar kan man på ett tidigt stadium se om behandling behöver sättas in. Som patient med diabetes är det bra att ha en grundläggande vetskap om hur diabetes påverkar dina ögon och vad du kan göra för att minska risken för problem. Alla som har diabetes drabbas inte, ärftliga faktorer och hur man sköter sin sjukdom kan spela in. Förändringar i ögats näthinna som kan ge synnedsättning vid diabetes kan stoppas upp och bli mindre uttalade om blodsocker, blodfetter och blodtryck ligger så nära normala nivåer som möjligt. Att ha en sund livsstil vad gäller mat, dryck och motion bidrar också till att minska risken för kärlförändringar ytterligare. Standardbehandling vid makulaödem är laserbehandling. Studier visar att behandlingen kan bevara men sällan förbättra synskärpan. Dessutom kan inte alla förändringar i näthinnan behandlas med laser, i vissa fall är kärlförändringarna så centralt placerade att lasern riskerar att skada den känsliga gula fläcken. Ny behandling tillgänglig Sedan en tid tillbaka finns en ny behandlingsmetod som kan minska diabetesrelaterad svullnad i gula fläcken. Det är ett läkemedel som sprutas in i ögat med gles regelbundenhet och som kan hålla svullnad borta, stabilisera och förbättra synen. Men för att kunna spara pengar använder sig flera landsting i Sverige av ett för behandling av ögon icke godkänt läkemedel. Överläkare Kristina Holm uttrycker sin oro kring utvecklingen att läkare skriver ut preparat som inte är godkända i den kontext det används. Landstingen står inför stora ekonomiska problem och självklart ska vi läkare ta en del av det ekonomiska ansvaret. Men vi kan inte göra det på bekostnad av patientsäkerhet eller behandlingsresultat. Läkarrollen innebär att den enskilde läkaren tar ansvar för att den behandling som ordineras patienten är den optimala. Fråga din läkare Läkemedlen har visat sig ge samma goda effekt, men biverkningarna skiljer sig åt. Med det för ögonen icke godkända läkemedlet är biverkningarna många: ögoninflammationer, hjärtsvikt, venösa tromboser, stroke och systemisk blödning är några exempel. Hos en patient med diabetes kan dessa biverkningar få allvarliga konsekvenser. Fråga din läkare om just din behandling är anpassad för behandling av ögonen. ANNIKA GAVRIC 78 000 Varje år utvecklar barn typ 1-diabetes. 80% av de som lever med diabetes bor i lågoch medelinkomstländer 2011 orsakade diabetes 4,6 miljoner dödsfall. *Det är inte obligatoriskt att registrera sig så man räknar löst med att det är 90 procent av Sveriges diagnostiserade diabetiker. KÄLLA: NATIONELLA DIABETESREGISTRET (NDR), ÅRSRAPPORT 2012 SOCIALSTYRELSEN, FOLKHÄLSORAPPORT 2009 INTERNATIONELLA DIABETESFEDERATIONEN

Låt inte synen begränsa dig! Stockholms Ögonklinik erbjuder snabb och kvalificerad hjälp Ögats sjukdomar spänner över ett brett fält. Här återfinns de allvarliga sjukdomarna som utan behandling leder till synskador och synnedsättning. Andra förändringar i ögat hör till det naturliga åldrandet, men kan ändå utgöra hinder i vardagen. Oavsett vilken ögonåkomma man drabbats av, medför den inskränkningar i tillvaron. Vi på Stockholms Ögonklinik kan erbjuda både snabb och kvalificerad hjälp när det gäller de flesta områden som rör dina ögon. Maria de la Torriente Björn Steén Mats Rehnberg Diabetesförändringar i ögat Diabetes kan orsaka sjukliga kärlförändringar i ögonbotten. Förändringarna kan variera från enstaka små utvidgningar i blodkärlen (mikroaneurysm) till nybildning av blodkärl. Förändringen kan innebära att personen drabbas av proteinläckage runt blodkärlen, blödningar, svullnad i näthinnan, makulaödem, glaukom, som beror på ett förhöjt tryck i ögat, och till sist näthinneavlossning. Om blodkärlsförändringar inte upptäcks i tid kan de - i värsta fall - leda till blindhet. På Stockholms Ögonklinik gör vi utredningar av ögonbotten och dess blodkärl med hjälp av digitaliserade fotometoder och med s.k. fluoresceinangiografi. En individ kan ha svåra ögonbottenförändringar utan att själv märka några symtom. Därför är det viktigt att diabetiker undersöker ögonen regelbundet hos en specialist för att i ett tidigt skede kunna upptäcka förändringar och påbörja behandling i tid. Förändringar i ögonbotten relaterade till diabetes behandlas med laser ensamt eller i kombination med medicinbehandling som administreras i ögat med en injektion i glaskroppen. I vissa fall kan det behövas komplettering med kirurgisk behandling. Sjukdomar i gula fläcken och näthinnan Stockholms Ögonklinik är den första privata kliniken i Sverige som behandlar sjukdomar i gula fläcken så kallad makuladegeneration som gradvis försämrar det centrala seendet. Makuladegeneration förekommer i en våt och en torr form. Den torra formen, som är den vanligaste, utvecklas långsamt men kan också leda till svår synnedsättning. För närvarande finns ingen bra behandling men intensiv forskning pågår. - Vid den våta formen använder vi två typer av behandlingar som kan rädda synen hos en patientgrupp som tidigare blev allvarligt synskadad, berättar Björn Steén, som är ögonspecialist (Medicine Doktor på näthinnekirurgi och sjukdomar i gula fläcken). Dels injektionsbehandling mot åldersförändringar i gula fläcken (våt makuladegeneration AMD) som är en vanlig orsak till allvarlig synnedsättning hos personer över 60 år, dels avancerad näthinnekirurgi som kan hjälpa patienter med olika typer av sjukdomar på näthinnan eller i glaskroppen. Kirurgisk behandling av synfel Mats Rehnberg, ögonspecialist på Stockholms Ögonklinik, med lång erfarenhet av refraktiv kirurgi, en så kallad kirurgisk behandling av synfel. - Det är mycket som förändras när vi blir äldre, inte minst synen som blir sämre med åren eftersom ögats lins stelnar och tappar sin flexibilitet. Trots det vill vi fortsätta att leva ett aktivt liv precis som vi gjort tidigare. Det är förstås en av anledningarna till att fler och fler blir intresserade av att kunna eliminera det hinder i vardagen som glasögon innebär. På Stockholms Ögonklinik behandlar vi ålderssynthet med så kallat refraktivt linsbyte - RLE. Operationen är ett beprövat mikrokirurgiskt ingrepp som går till på samma sätt som vid gråstarrsoperation då linsen tas bort och ersätts av en ny, konstgjord lins som ger bra syn på långt och nära håll. Privat mottagning tel: 08-508 949 11 (telefontid mån-fre kl 8:30-12:00 och 13:00-15:30) Övrig tidsbeställning tel: 08-508 949 00 privat@stockholmsogonklinik.se www.stockholmsogonklinik.se

14 SEPTEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PROFESSIONELL INSIKT FOTO: SARA HEIDARI MISSA INTE! Irene Jansson Diabetessköterska på Huvudsta vårdcentral i Solna. Det råder brist på kompetenta diabetessköterskor på vårdcentralerna i Stockholms län. Det finns anledning att oroa sig då bristsituationen är alarmerande. Brist på diabetessjuksköterskor i Barn som utvecklar autoimmun (typ 1) diabetes före fem års ålder hade ofta ett underskott av fosfolipider i navelsträngsblodet, visar två nya forskningsstudier. Åke Lernmark Professor i experimentell diabetesforskning vid Lunds universitet. FOTO: TORD ANJAKI Kosttillskott till gravida kan skydda barnet mot diabetes många år tillbaka rekommenderas gravida kvinnor att undvika insjöfisk och fisk som fångas vid fritidsfiske eftersom den innehåller miljögifter. Det kan vara så att dessa rekommendationer har gett en oönskad bieffekt. Stockholms län Man måste satsa på detta och det är delvis ett politiskt ansvar. Varje vårdcentral borde dessutom avsätta tid och resurser för en diabetessköterska, ledtalet är 400 till 500 diabetespatienter på en heltidsanställd sjuksköterska. Detta är en nödvändighet för att säkerställa och upprätthålla hög kompetens inom diabetessjukvården. Det räcker inte att en distriktssjuksköterska har hand om diabetespatienterna vid sidan om den övriga verksamheten. I dagsläget kan vi inte garantera patienterna med diabetes typ 2 den vård och säkerhet de har rätt till. Vården är ojämn, alla vårdcentraler i Stockholms län har inte ens en diabetesansvarig sjuksköterska, till skillnad från vårdcentraler i andra län. Antal personer med diabetes typ 2 har ökat kraftigt de senaste åren och även smugit sig ner i åldrarna. Av de 101 241 personer som år 2012 hade känd diabetes i Stockholms län har 85-90 procent typ 2 diabetes. En vällevnadssjukdom I dag räknas sjukdomen som en vällevnadssjukdom som påverkas av hur vi lever. Därför är det oerhört viktigt att en patient med diabetes får rätt information om hur de ska sköta sin sjukdom. Regelbundna träffar hos diabetessköterskan och telefontider där patienten i fråga kan informera sig och ställa nödvändiga frågor borde vara en självklarhet. Nyckelroll i vården En kompetent diabetessköterska har en nyckelroll i vården av diabetespatienten. Det handlar långt ifrån bara om blodsockervärden. Till rutinundersökningarna hör bland annat regelbunden ögonbottenundersökning, blodtryckstagning, fotstatus, blodtryckskontroller och viktkontroll, som diabetessköterskan ansvarar för. Därutöver tillkommer arbetet med information om sjukdomen och stöd vid livsstilsförändringar samt utvärdering och dokumentation som är avgörande för att en patient ska få rätt behandling. Vi vet att många patienter är i behov av insulin och att tabletter inte alltid är tillräckligt för alla patienter. Diabetessköterskans roll blir då att initiera insulinbehandling och lära ut självtester. Det är oerhört viktigt att alla får adekvat behandling. Hälften har pensionerats Inom en tioårsperiod år har nära hälften av alla diabetessjuksköterskor gått i pension och med dem försvinner även gedigen kompetens. Det finns ett stort intresse bland sjuksköterskorna att engagera sig i diabetesfrågan men tyvärr hinner de sällan med detta i den utsträckning som behövs då de inte ges möjligheten att avsätta tillräckligt mycket tid. Diabetesfrågor är inte prioriterade i dag och det måste bli en ändring på det. Diabetespatienterna kan inte vänta på att vården ska bli bättre, de behöver hjälp omgående. Det kan vara en idé att rekommendera fosfolipider till gravida, säger Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning vid Lunds universitet. Fosfolipider (även kallat lecitin) är en av de byggstenar som våra celler består av. Fosfolipider är en typ av fett som ingår i cellens membran och brist på detta kan vara en orsak till att barn utvecklar typ 1 diabetes visar ny forskning. Ett laboratorium i Helsingfors har undersökt navelsträngsblod hos 152 svenska barn där hälften utvecklade typ 1 diabetes i tidig ålder. Det visade sig att de barn som blev sjuka senare i livet hade lägre halter av just fosfolipider. Ett oväntat fynd Det var ett oväntat fynd, säger Åke Lernmark. Vi letade inte efter något speciellt utan lät analysera halterna av flera tusen olika ämnen i blodet. En finsk studie som utfördes samtidigt har visat på samma resultat. Normalt sett får vi i oss fosfolipider när vi äter bland annat fisk, äggula och soyabönor, men sedan Kan ha stor effekt Vidare forskning får visa om det är en god idé att ge spädbarn lecitin som kosttillskott på samma sätt som de i dag får D-droppar. Åke Lernmark tror dock att det kan ha ännu större effekt att ge lecitin till gravida mammor. Vi kan i alla fall hoppas på att få igång en debatt om hur kostråden till gravida ser ut och vad en allsidig kost bör innehålla, säger han. Typ 1 diabetes innebär att kroppens immunförsvar vänder sig mot de celler som tillverkar insulin. Sjukdomen kan drabba under hela livet, men det har blivit allt vanligare att den bryter ut redan hos små barn. Så mycket som 18-20 procent av alla barn som föds har en förhöjd ärftlig risk att få typ 1 diabetes. (Under en livstid drabbas 1,5 procent av alla barn.) Kroppen mår bra av att få naturliga infektioner, säger Åke Lernmark. Barn som växer upp på bondgårdar eller går på dagis löper mindre risk att drabbas av typ 1 diabetes. BENEDIKTA CAVALLIN Hos oss kan Du boka besök till läkare och distriktssköterska. Utöver vår läkaroch distriktssköterskemottagning har vi har tillgång till psykolog/kurator samt diabetssköterska. Vi utför även hälsokontroller, vaccinationer och utfärdar sjukintyg. Du når oss vardagar 08.00-17.00 Ring oss på 08-400 50 600 eller kontakta oss via Mina Vårdkontakter på www. vardguiden.se. Du kan också lista Dig på www.vardguiden.se eller komma till oss på mottagningen så hjälper vi Dig tillrätta. Välkommen att läsa mer om oss på vår hemsida! Huvudsta Vårdcentral, Storgatan 70, 171 52 Solna Öppen blodtrycksmottagning måndagar 16.30-17.00 samt torsdagar 7.30-8.00

Välj husläkare hos oss! Välkommen att lista dig på Stockholms Sjukhems husläkarmottagning. Vi erbjuder vård präglad av professionalitet och ett personligt engagemang. På mottagningen finns, förutom erfarna husläkare och distriktssköterskor, en diabetessköterska som är specialiserad på behandling och rådgivning vid diabetes. Ring oss på 08-617 12 89 eller läs mer på www. stockholmssjukhem.se Har du typ II Diabetes? Är du intresserad av framtidens forskning inom behandling av Typ II Diabetes? Vi har flera aktuella studier inom Typ II Diabetes och söker deltagare till studier inom - typ II diabetes & njurpåverkan - typ II diabetes & hjärtkärlsjukdom - överkänslighet mot gängse behandlingar Välkommen att kontakta oss om du är intresserad av att delta i en forskningsstudie eller om du har frågor om kliniska studier. Forskningssköterskorna på KTA Prim berättar gärna mer. Tel: 08-517 78 218 eller e-post: ktaprim@karolinska.se. Omtanke, respekt och kunskap KTA Prim är mottagningsverksamhet för kliniska studier och tillhör Karolinska Trial Alliance, en enhet inom FoU på Karolinska. KTA Prim har byggt upp sin verksamhet för och i samarbete med primärvården/öppenvården inom hela Stockholms Läns Landsting. KTA Prim, Sabbatsbergssjukhus, Dalagatan 9, 113 24 Stockholm TrialNet är ett internationellt nätverk av forskare som ägnar sig åt att studera, förebygga och tidigt behandla typ 1 diabetes. Du kan hjälpa oss besvara denna fråga. Om någon i din familj har typ 1 diabetes kan du befinna dig i riskzonen att själv få sjukdomen. diabetesportalen.se www.diabetestrialnet.org För information kontakta: barbro.gustavsson@med.lu.se tel 040-39 19 15 TrialNet finansieras av: Kan typ 1 diabetes förebyggas?

SE-GLA-13-08-03 Jag har fått typ 2-diabetes. Är typ 1 bättre? insulin.se Bli expert på din diabetes sanofi-aventis AB. Tel 08-634 50 00. www.sanofi.se. För frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com 04-15-DIAB-1078420-0000 April 2013 Blodsockernivå Har du full koll på ditt blodsocker? Få kontroll över blodsockret Lär dig mer om typ 2-diabetes Lär dig känna igen och undvika hypoglykemi Hjälp att nå dina behandlingsmål Motivation och inspiration Box 7125, 192 07 Sollentuna, 08-578 135 00