Satser om gränsvärden med bevis som saknas

Relevanta dokument
MATEMATIK Datum: Tid: eftermiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel.

Svar till vissa uppgifter från första veckan.

Läsanvisningar till kapitel

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Christo er Standar, Tel.

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag. A.Heintz Telefonvakt: Jacob Leander, Tel.:

Lite Kommentarer om Gränsvärden

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING XII. Föreläsning XII. Mikael P. Sundqvist

TAMS79: Föreläsning 10 Markovkedjor

Determinanter, egenvectorer, egenvärden.

Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel"

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Christoffer Standar, Tel.

TATA42: Föreläsning 10 Serier ( generaliserade summor )

SF1625 Envariabelanalys

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Vectorer, spannet av vektorer, lösningsmängd av ett ekvationssystem.

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 11 januari 2016

ODE av andra ordningen, och system av ODE

FULLSTäNDIGHETSAXIOMET, SATSEN OM MELLANLIGGANDE VäRDE OCH SATSEN OM STöRSTA OCH MINSTA VäRDE

TATA42: Föreläsning 5 Serier ( generaliserade summor )

MA2001 Envariabelanalys

DERIVATA. = lim. x n 2 h h n. 2

Meningslöst nonsens. December 14, 2014

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 17, H15

Diagonalisering och linjära system ODE med konstanta koe cienter.

Tentamen : Lösningar. 1. (a) Antingen har täljare och nämnare samma tecken, eller så är täljaren lika med noll. Detta ger två fall:

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag. A.Heintz Telefonvakt: Christo er Standar, Tel.:

Serier. egentligen är ett gränsvärde, inte en summa: s n, där s n =

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Maclaurins och Taylors formler. Standardutvecklingar (fortsättning), entydighet, numerisk beräkning av vissa uttryck, beräkning

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Gränsvärden. Uppgift nr 10 Förenkla bråket h (5 + h) h. Uppgift nr 11 Förenkla bråket 8h + h² h

Envariabelanalys: Vera Koponen. Envariabelanalys, vt Uppsala Universitet. Vera Koponen Föreläsning 5-6

Numeriska serier Definition av konvergens J amf orelsesatser Vad skall vi j amf ora med? Absolutkonvergens Leibniz kriterium Dagens amnen 1 / 19

Mer om reella tal och kontinuitet

Lipschitz-kontinuitet

Om konvergens av serier

gränsvärde existerar, vilket förefaller vara en naturlig definition (jämför med de generaliserade integralerna). I exemplet ovan ser vi att 3 = 3 n n

12. Numeriska serier NUMERISKA SERIER

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag. A.Heintz Telefonvakt: Tel.:

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Kurvlängd och geometri på en sfärisk yta

TATA42: Föreläsning 2 Tillämpningar av Maclaurinutvecklingar

MAA7 Derivatan. 2. Funktionens egenskaper. 2.1 Repetition av grundbegerepp

Stora bilden av Linjära algebran. Vektorrum, linjära transformationer, matriser (sammanfattning av begrepp)

e x x + lnx 5x 3 4e x (0.4) x 0 e 2x 1 a) lim (0.3) b) lim ( 1 ) k. (0.3) c) lim 2. a) Lös ekvationen e x = 0.

Algebraiska egenskaper hos R n i)u + v = v + U

ANDREAS REJBRAND Matematik Numeriska serier. Andreas Rejbrand, april /29

Institutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Lars Filipsson. Modul 1

4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horisontella och vertikala asymptoter till y = 1 x 1 + x, och rita funktionens graf.

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling

Modul 1 Mål och Sammanfattning

Mer om kontinuitet. Kapitel K. K.1 Övre och undre gräns

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 12 januari 2015

Bisektionsalgoritmen. Kapitel Kvadratroten ur 2

Teori :: Diofantiska ekvationer v1.2

Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet

Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet

Instuderingsfrågor i Funktionsteori

10x 3 4x 2 + x. 4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horizontella och vertikala asymptoter. y = x 1 x + 1

Kontinuitet och gränsvärden

Fixpunktsiteration. Kapitel Fixpunktsekvation. 1. f(x) = x = g(x).

MVE035. Sammanfattning LV 1. Blom, Max. Engström, Anne. Cvetkovic Destouni, Sofia. Kåreklint, Jakob. Hee, Lilian.

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

2. (a) Skissa grafen till funktionen f(x) = e x 2 x. Ange eventuella extremvärden, inflektionspunkter

TATA42: Föreläsning 8 Linjära differentialekvationer av högre ordning

MER TOPOLOGI OCH KONVERGENS

6. Samband mellan derivata och monotonitet

Lösningar till tentamen i Transformmetoder okt 2007

Meningslöst nonsens. November 19, 2014

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson, Sebastian Pöder

Viktiga begrepp, satser och typiska problem i kursen MVE460, 2015.

Grafer och grannmatriser

LAB 1. FELANALYS. 1 Inledning. 2 Flyttal. 1.1 Innehåll. 2.1 Avrundningsenheten, µ, och maskinepsilon, ε M

1 Grundläggande kalkyler med vektorer och matriser

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Institutionen för Matematik, KTH Lösningar till tentamen i Analys i en variabel för I och K (SF1644) 1/ e x h. (sin x) 2 1 cos x.

Läsanvisningar till kapitel 6 i Naturlig matematik. Avsnitt 6.6 ingår inte.

Tentamen i Matematisk analys MVE045, Lösningsförslag

Tisdag v. 2. Speglingar, translationer och skalningar

Kap Inversfunktion, arcusfunktioner.

Existens och entydighet

Linjär Algebra M/TD Läsvecka 3

Kontinuerliga funktioner. Ytterligare en ekvivalent formulering av supremumaxiomet

Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Lite om kedjebråk. 0. Inledning

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling

2 Matematisk grammatik

TATA42: Föreläsning 2 Tillämpningar av Maclaurinutvecklingar

5B1147. Envariabelanalys. MATLAB Laboration. Laboration 1. Gränsvärden och Summor

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar

För teknologer inskrivna H06 eller tidigare. Skriv GAMMAL på omslaget till din anomyna tentamen så att jag kan sortera ut de gamla teknologerna.

Modul 4 Tillämpningar av derivata

TATA42: Föreläsning 6 Potensserier

LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål

R AKNE OVNING VECKA 1 David Heintz, 31 oktober 2002

ALA-a Innehåll RÄKNEÖVNING VECKA 7. 1 Lite teori Kapitel Kapitel Kapitel Kapitel 14...

Lösningar till tentamen TEN1 i Envariabelanalys I (TNIU 22)

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

Kapitel 4. Funktioner. 4.1 Definitioner

Mer om analytisk geometri

Transkript:

Satser om gränsvärden med bevis som saknas i Adams. Struktur av alla bevis här är likadan. Varje bevis består av tre steg. Först formulerar vi om villkor i satsen i termer av olikheter som måste gälla. Sedan formulerar vi om slutsatser också med hjälp av olikheter. Efter detta försöker vi transformera slutsatser som vi vill bevisa så, att efter transformationer blir det lätt att observera att de verkligen följer från givna villkor. Vi markerar meningen som vi vill bevisa med och slutet av varje bevis med : Sats om uppskattning för en funktion som har gränsvärde (Ex. 32, Section.5). Om lim = M så nns M > 0 sådant att för 0 < jx aj < M =) jj < + jmj. Man kan formulera om satsen lite informelt bara med ord. Om en funktion har ett gränsvärde M när argumentet x går mot talet a, måste funktionens absolut belopp bli mindre än absolut belopp av gränsvärdet plus ett (eller vilket som helst annat positivt tal) när agumentets värde blir tillräckligt nära a.. Vi skriver ner först de nitionen på gränsvärde och förklarar vad villkor i satsen betyder. Vi uttrycker vad detta betyder, att gränsvärdet lim = M existerar: För varje " > 0 nns ett " > 0 sådant att för 0 < jx aj < " =) j Mj < ". Eller med kortare beteckningar: 8" > 0 9 " > 0: för 0 < jx aj < " =) j Mj < ": Nu välj " =. Då nns > 0 sådant att för 0 < jx aj < =) j Mj <. Detta betyter att avståndet mellan talen och M på reella linjen är mindre än och medför att jj jmj < och slutligen jj < + jmj.

2 Produktregeln för gränsvärden. Om lim f(x) = L och lim = M, så nns gränsvärde lim [f(x)] och [f(x)] = LM: lim Vi förklarar först villkor i satsen: vad betyder att gränsvärden lim f(x) = L och lim = M existerar: För varje " > 0 nns ett " > 0 sådant att för 0 < jx aj < " =) jf(x) Lj < ". För varje " 2 > 0 nns ett "2 > 0 sådant att för 0 < jx aj < "2 =) j Mj < " 2. Vi vill bevisa att lim [f(x)] = LM. Det betyder att vi vill bevisa följande: För varje " > 0 nns ett " > 0 sådant att för 0 < jx aj < " =) jf(x) LMj < ". För varje " > 0 vill vi hitta ett " > 0 sådant att för 0 < jx aj < " =) jf(x) LMj < ": Vi betraktar jf(x) LMj - skillnaden mellan f(x) och LM och försöker hitta en begränsning för jx aj som garanterar att den blir godtyckligt liten. Vi adderar till f(x) LM ett uttryck lika med noll: L + L och använder egenskaper hos absolut belopp: ja + bj jaj + jbj och jabj = jaj jbj. Detta leder till följande uppskattningar: jf(x) LM j = jf(x) L + L LM j jf(x) Lj + jl LMj = jj jf(x) Lj + jlj j Mj och låter oss använda olikheter jf(x) Lj < " och j Mj < " 2 med godtykligt små " och " 2 : Vi kommer också att använda olikheten jj < + jmj från föregående sats som gäller för 0 < jx aj < M : För att ha alla tre olikheterna samtidigt måste vi ha samtidigt 0 < jx aj < M ; 0 < jx aj < ", 0 < jx aj < "2. För att garantera detta väljer vi ett min = min f M ; " ; "2 g. Om 0 < jx aj < min gäller jf(x) Lj < " och j Mj < " 2 med godtyckligt små " och " 2 och jj < + jmj samtidigt. Vi analyserar olikheten som vi ck tidigare: jf(x) LMj jj jf(x) Lj + jlj j Mj 2

och vill välja " och " 2 så att varje av termerna i höger blir mindre än "=2. Detta skylle medföra jf(x) LMj " och beviset blir klart. Vi visar nu hur man gör detta. Betrakta olikheten jf(x) LMj ( + jmj) " + jlj " 2 som följer från uppskattningar jj < +jmj ; jf(x) Lj < " och j Mj < " 2. Observera att om vi väljer " < ("=2) = ( + jmj) och " 2 < ("=2) = ( + jlj), blir varje term i högerledet av sista uppskattningen mindre än "=2 exakt som vi ville och beviset blir klart. 3 Exercise.5.34 An undergräns för en funktion som har ett gränsvärde skild från noll. Om lim = M, med M 6= 0; måste nns ett tal > 0 sådant att för 0 < jx aj < =) jj > jmj =2. Vi börjar med att formulera om villkor här med hjälp av olikheter. lim = M betyder att för varje " 0 > 0 nns ett "0 > 0 sådant att för 0 < jx aj < "0 =) j Mj < " 0. Välj " 0 < jmj =2 och motsvarande M=2 observera att detta medför att j Mj < jmj =2. Sista olikheten medför att jmj jj < jmj =2 och efter att ytta till höger och jmj =2 till vänster av olikheten får vi att jj > jmj =2: Detta gäller för 0 < jx aj < med = M=2 : 3

4 Reciprokregeln för gränsvärden. (Ex..5.35) Om lim = M, med M 6= 0; så existerar lim (=) och lim =. M Vi börjar med att formulera om villkor här med hjälp av olikheter. lim = M betyder att för varje " 0 > 0 nns ett "0 > 0 sådant att för 0 < jx aj < "0 =) j Mj < " 0. Vi vill visa att M kan göras hur liten som helst, t.ex. M < " med att välja " > 0 så att M < " gäller för alla x på avståndet mindre än " från a (exklusive själva punkten a) 0 < jx aj < " : Vi transformerar uttrycket M : M = M M = M jm j Enligt föregående resultat från Ex. 2.5.34 kan en M=2 > 0 väljas så att för 0 < jx aj < M=2 =) jj > jmj =2 och då < 2 M. Detta medför att M < 2 M 2 jm j Nu måste vi välja " > 0 så att jm j <" och beviset blir M klart. För att garantera detta väljer vi " 0 ovan i de nitionen för gränsvärde så att 2 M 2 "0 < " eller " 0 < "M 2 =2. Vi kan alltid göra detta eftersom " 0 kan göras hur litet som helst enligt de nitionen av gränsvärde för g. 5 Kvotregeln för gränsvärden. Om lim f(x) = L och lim = M, och M 6= 0 så nns gränsvärde lim [f(x)=] och lim [f(x)=] = L=M:. Vi kunde genomföra bevis med att kombinera ideer från bevis till produktregeln och till reciprokregeln men vi kan nu bara använda dessa två regler för att bevisa kvotregeln. 4

Gränsvärde lim [f(x)=] = lim enligt produktregeln. h i lim L M = L=M: = M h f(x) i = lim [f(x)] lim h enligt reciprokregeln:detta medför att lim [f(x)=] = i 5