Hur skall vi ta hand om kvinnor med sällsynta sjukdomar inför och under graviditet? Jönköping den 27 augusti 2015

Relevanta dokument
Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser. Veronica Wingstedt de Flon Verksamhetschef, jur kand

Sällsynta diagnoser. - erfarenheter från Ågrenska

Familiedage. Onsdag 8 maj Presentationsbild Ågrenska. Non profit since 1914


SällSynta.

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Arbetet med att förbättra livsvillkoren för personer med sällsynta diagnoser och deras närstående i Sverige.

4 Kunskapsstyrning sällsynta sjukdomar VKN

Årsrapport /1-31/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Delårsrapport /1-30/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Delårsrapport /1-30/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser

Storträff Gemensamt lärande. Scandic Klara 16 januari 2018

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Anhörigstöd - en skyldighet

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Årsrapport /1-31/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser

Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning

Årsrapport /1-31/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Nationellt programområde för Kvinnosjukdomar och förlossning Masoumeh Rezapour, ordförande

Delårsrapport. 1/1-31/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser

Regional utvecklingsplan för barnhälsosjukvården i VGR

HFS-strategidagar 9-10 september 2015

Delårsrapport /1-30/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Program. för vård och omsorg

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Årsrapport Specialitetsråd i Neurosjukvård. Verksamhetsberättelse

Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting

Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta

Årsrapport /1-31/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser

Förbundsstyrelsens förslag till mål och verksamhetsinriktning för åren för Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Bästa platsen att växa upp på

Årsrapport /1-31/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Kunskapsstödsutredningen

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården

Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Habiliteringen i Dalarna

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2

Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Therese Eklöv September 2016

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Funktioner kring nationella kvalitetsregister

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Tända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum?

Årsrapport /1-31/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser

Kommunförbundet Skåne Hälsa och social välfärd

Antagen av Samverkansnämnden

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Välkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Delårsrapport /1-30/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser

Ännu bättre cancervård

Effektivare vård. Nätverksmöte SKL, Göran Stiernstedt

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Sällsynt men inte ovanlig

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Slutrapport. Projekt Sällsynta diagnoser i Sydöstra sjukvårdsregionen

Neurorapporten Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga

Psykisk funktionsnedsättning

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Södertälje kommun. Svar på motionen "Inrätta en LSS-Lots" Dnr: KS 17 /396, OMS 17 /063

Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Transkript:

Hur skall vi ta hand om kvinnor med sällsynta sjukdomar inför och under graviditet? Jönköping den 27 augusti 2015

Samordnad satsning inom området sällsynta diagnoser. Anders Olauson Agrenska a Swedish model of centre of competence NFSD a unique model within EU EPF EURORDIS how patient organisations work together within EU and international, i.e. UN DG Research input to the EU research agenda Vision 2014-2020, a new model for National strategy

Historik Donationer från Axel och Louise Ågren Konvalescenthem startade 1914

Sjukhusdirektören Socialdirektören Skoldirektören Omsorgsdirektören HSOs ordförande Ågrenska Stiftelsens ordförande

För att förstå hur det är att vara förälder till ett barn med funktions-nedsättning krävs att du är förälder till ett barn med funktionsnedsättning själv! Åke Martinsson, Sverige

En familjs verklighet > 40 samhällskontakter Vänner Anhöriga Grannar BB Socialt nätverk BVC Sjukvård? Sjukgymnast Vårdcentral Nämnd Tjänsteman LSS Andra myndigheter Arbete Grundskola Bostadanpassning Hjälpmedel Försäkringskasseläkare Arbetsterapeut Arbetskamrate Ledning r Arbetsmiljö Företagshälsovård Skola Särskola Försäkringskassa Skolsköterska Förskola

Dagens Ågrenska invigdes 1989

Social ministrar 1989-2015

Vad är Ågrenska? Verksamheter: Nationellt kompetenscenter Familjeverksamhet Vuxenverksamhet Vägledning på hemsidan Regionala verksamheter Korttid- och sommarverksamhet Utbildning Ågrenska Assistans ADHD konsulent Familjestödsenhet Arbetsprövning träning Personal med funktionsnedsättning, Daglig verksamhet Eesti Agrenska Vänskapsföreningen The Agrenska Academy

Vision Vi skall vara bland de främsta att bidra till att skapa förutsättningar för ett optimalt liv och utveckling för personer med funktionsnedsättningar i hela livsperspektivet

Några erfarenheter från drygt 25 års verksamhet För få professionella har kunskap om sällsynta diagnoser och dessas konsekvenser för individ och anhöriga Insatser bristfälliga eller felaktiga Lång tid innan diagnos ställd onödigt lidande Belastar fel delar av systemet Samhällets insatser samordnas inte systemkompetens saknas hos många i samhället måste själv vara bärare av kunskap Behöver diskutera möjligheter i stället för hinder Måste alltid förklara och försvara sina svårigheter/sitt funktionshinder pga sällsyntheten och omgivningens okunskap Behöver i livets olika skeden få kunskap och möta andra i samma situation

Nu och framgent

Vården måste fungera! Sjukhusanläggningar ca 1900 kliniker fördelade på ca 120 sjukhus Handikappomsorg (ex boenden) ca 3000 enheter Äldreomsorgsenheter ca 3500 st Primärvårdsanläggningar ca 8000 st Företagshälsovårdscentraler ca 800 st Totalt drygt 15 000 enheter Källa: Hälso och sjukvårdsinformation

Många aktörer/yrkesverksamma i samhället berörs inom: Olika statliga myndigheter (totalt finns ca 490 st. i landet) oklart exakt hur många som berörs Kommuner 290 st. (49 st. i VGR) Skolor ca 6 500 Län 21 st. Företag (privata arbetsplatser) drygt 850 000 Källa: kommundirekt.se, scb.se

Bakgrund Rekommendation från Europeiska unionens råd 2009 Socialstyrelsen översyn 2009-2010 Upphandling av funktion för samordning, koordinering och informationsspridning inom området sällsynta sjukdomar Ågrenska AB (svb) 1 jan 2012-31 dec 2014 & 1 jan 2015-31 dec 2017

NFSD:s grundläggande uppgifter 1. Bidra till ökad samordning och koordinering av hälso- och sjukvårdens resurser för personer med sällsynta sjukdomar liksom ökad samordning med bland annat socialtjänst, frivilligorganisationer mm 2. Bidra till spridning av kunskap och information till alla delar av hälso- och sjukvården och till andra berörda samhällsinstanser samt till patienter och anhöriga 3. Bidra till utbyte av information, kunskap och erfarenhet mellan de aktörer som bedriver verksamhet på området 4. Inventera tillgängliga resurser för personer med sällsynta sjukdomar 5. Identifiera möjligheter till utbyte av kunskap, erfarenhet och information med andra länder och internationella organisationer.

Organisation Sekretariat Samverkan Referensgrupp utsedd av Socialstyrelsen Verksamhetsrapport inkl ekonomisk redovisning 2 ggr/år

Det sällsynta dilemmat Generell brist på kunskap Svårt att få diagnos Svårt att få rätt och evidensbaserade insatser Samordningsbrister Ojämlikt stöd i samhället

Kartläggning Regelverk som förutsätter samverkan Stuprör modeller för praktisk samverkan finns men är få Generellt låg kunskapsnivå om sällsynta diagnoser Praktiskt kunskapsstöd saknas Stora geografiska skillnader Skillnader i omhändertagandet inom barn- och vuxensjukvården

Sammanhållande instans i utvecklingsarbetet inom vården Centrum för sällsynta diagnoser med expertteam vid Sveriges universitetssjukhus Utveckling av kunskapsstöd - Nationella behandlingsrekommendationer Brukarmedverkan - Patientcentrering

Centrum för sällsynta diagnoser, CSD Mål centrum för sällsynta diagnoser med expertteam vid alla universitetssjukhus Arena för såväl profession som för personer som har sällsynta diagnoser och deras närstående. Skapar förutsättningar för Kunskapsbaserad vård och omsorg Utveckling av behandlingsrekommendationer Upprättande av kvalitetsregister Ökad forskning Tidig diagnos

Centrum för sällsynta diagnoser En samordnad och patientfokuserad expertfunktion som ska jobba utifrån ett helhets- och livsperspektiv.

Syfte och mål med verksamheten inom Centrum för sällsynta diagnoser Syfte Centrum för sällsynta diagnoser har som syfte att verka för att personer som har sällsynta diagnoser får samma möjlighet till vård och sjukdomsrelaterad samhällsservice som andra invånare i Sverige har, allt i enlighet med svensk lagstiftning. Mål Målen med verksamheten inom Centrum för sällsynta diagnoser är att stödja de personer som har sällsynta diagnoser och deras närstående som behöver vård, omhändertagande och service i samhället av samma kvalitet som de som har mer kända tillstånd samt ge detta stöd på individernas villkor, uppmärksamma och agera för att tillgodose de särskilda behov som personer med sällsynta diagnoser och deras närstående har, vilket kan gälla individ- och situationsanpassad information, att möta andra personer i liknande situation samt andra specifika områden, samverka med intresseorganisationerna inom området och med andra samhällsaktörer vilka personer med sällsynta diagnoser och deras närstående har kontakt med, samt på andra, lämpliga sätt verka för att livssituationen förbättras för dem som har en sällsynt diagnos och deras närstående när de har svårigheter på grund av den sällsynta diagnosen. Till Centrum för sällsynta diagnoser är ett antal expertteam knutna. Expertteamen är specialiserade på och har fokus på en diagnos eller en diagnosgrupp och har i uppgift att arbeta för att underlätta för personer som har sällsynta diagnoser och deras närstående. För att betecknas som ett expertteam ska man arbeta i enlighet med de mål som fastställts nationellt. Man ska också uppfylla, eller arbeta för att uppfylla, de kriterier för expertteam som uppställts nationellt. Centrum för sällsynta diagnoser ska stödja och samordna expertteamens verksamhet. Läs mer om expertteamen inom Centrum för sällsynta diagnoser i [XX]

Expertteam mål och krav Övergripande mål: Ett team har i uppgift att arbeta för att underlätta för personer som har en viss sällsynt diagnos och för deras närstående, framförallt i sådana avseenden som betingas av sällsyntheten Fyra målområden: I. Medicinsk Övergripande mål: Optimal hälsa II. Empowerment Övergripande mål: Optimal anpassning i liv och samhälle III. Kommunikation IV. Utvärdering

CSD - Status CSD Karolinska universitetssjukhuset: Start 2012, En del av SLL:s strategiska satsning, projekt Budget: 3 Mkr/år Barn & vuxen, Klinisk genetik Kanslifunktion, ICORD o Orphanet, 15 expertteam (inkl team för syndromdiagnostik) Utbildningsverksamhet (2014 : > 800 pers) 3 heltid (koordinatorer, ICORD, Orphanet), 50% utbildning, 1 centrumledare. En läkare och en sekreterare/koordinator på deltid. Därutöver timmar. Föräldraträffar i samarbete med Ågrenska ( 33 familjer sedan hösten 2013)

CSD - Status CSD VGR: Start 2012, prövoperiod tillsvidare Fokus livsperspektivet, start barn 12 expertteam (3 ytterligare + mottagning för de som saknar expertteam) Budget: 4 Mkr/år 1 centrumledare 20%, 2 h veckan koordinator och 1 h ansvarig läkare per expertteam Enkät till patienter och familjer ang behov Nätverksträffar med Riksförbundet Sällsynta diagnoser Koordinatorträffar med Riksförbundet Sällsynta diagnoser Träffar läkare och koordinatorer för utveckling av arbetssätt, återkoppling och samverkan med familjerna Föräldraträffar i samarbete med Ågrenska (sedan hösten 2012, 48 familjer)

CSD - Status CSD Sydöstra regionen: Brukardialogberedning & Kartläggningsarbete Initialt projekt neuromuskulärt team vid klinisk genetik CSD start juli 2015, fast förvaltning Klinisk genetik -> Centrum för hälsa och vårdutveckling Budget (ca 3 Mkr 2015, mål utökad budget för kommande år) Mål 2-3 expertteam under 2015 Föräldraträffar i samarbete med Ågrenska 2014, 7 familjer 20 % centrumledare, 2 x 40% vårdutvecklare/koordinator (20% neurolog och 10 % koordinator i projekt). Framöver teamkoordinatorer Försök med lokal samordnare i Jönköping

CSD - Status CSD region syd: Start 2015, 3 årigt projekt från 2015 för uppbyggnad Föregåtts av kartläggning och utredning Budget 2015: 3,5 Mkr (50%), 2016: 7,5 Mkr och 2017: 8,5 Mkr Prio 2015 att bygga upp register över patienter och spetskompetenser samt rekrytering av teamkoordinatorer samt resursteam. CSD Uppsala-Örebro: Under uppbyggnad Formellt beslut förväntas under våren 2015 Norra sjukvårdsregionen: Process för förankring

Information & kunskapsöverföring Samarbete mellan informationsleverantörerna inom området sällsynta diagnoser. Webbplats med samlad information för professionerna & brukare/patienter och närstående (www.nfsd.se) #Sällsynta liv #Sällsynt profession Rättigheter & Skyldigheter Exempel på samverkan i praktiken Nyheter Utbildningar Sociala medier Nationella behandlingsrekommendationer Nationell program-/kunskapsrådsgrupp vid NSK /SKL

Arbete med nationella behandlingsrekommendationer Regeringens kronikersatsning Stöd för lättillgänglig, aktuell och relevant kunskap vid diagnostik och uppföljning samt vid vård och omsorg av personer som har sällsynta diagnoser och deras närstående. Mål: Praktiska checklistor för professionerna ( minimistandards ) Förslag styrdokument (arbetsprocessen, roller, uppföljning mm) Förslag mall och manual

Nationella arbetet - utmaningar Regionala förutsättningar, beslut och finansiering Tid och resurser Samhällsstrukturen Samverkansmodeller Hur tar vi hand om de som saknar expertteam? Personer med sällsynta diagnoser och deras närstående behöver kompetensförstärkning och stöd att finna strategier i livet.

EURORDIS skriver på sin hemsida att; -i dag härstammar mer än hälften av alla nya medlemsländers egna lagar från EU policies, direktiv och råd.

Föräldrars och vuxnas uttryckta behov Det bör vara självklart att man skall ha samma rättighet och möjlighet som alla andra att få en korrekt diagnos, ett bra bemötande, tillförlitlig information, rätt behandling, adekvat vägledning och konkreta insatser från olika samhällsinstanser, även om man har en sällsynt diagnos och funktionsnedsättning www.agrenska.se; www.nfsd.se; www.agrenska.ee

Vilka utmaningar möter ni i er vardag? Vad göra och hur agera under graviditeten ex. vid ultraljudet? Vad svarar ni inför screening av den nyfödde? Och hur ser ni på en utökad screening i Sverige? Tyskland har nu infört Cystisk Fibros screening. Vad göra vid själva förlossningen när det visar sig att barnet har en avvikelse? Nästa fas efter barnet är fött, vad svara och vad ge för återkoppling? Vem vänder ni er till för konsultation? Hur ser planen ut för er vid just er klinik för sällsynta diagnoser? Ny kunskap kommer hela tiden vilket är underbart! Min syster Elisabeth Olauson