RAPPORT 2006-04-18 Effekttillgänglighet efter februari 2008 Redovisning av hur arbetet fortskrider med att ta fram en marknadsbaserad lösning för att upprätthålla effektbalansen vid extrema förbrukningstoppar efter februari 2008.
2(14) Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. BAKGRUND... 3 3. DEN SVENSKA EFFEKTBALANSEN FRAM TILL VINTERN 2011/2012... 4 3.1. Inledning...4 3.2. Produktionssystemets utveckling...5 3.3. Utvecklingen av möjlig import vid mycket kall vinter...5 3.4. Utvecklingen av maximal elförbrukning vintertid...6 3.5. Sammanfattning - Sveriges effektbalans fram till vintern 2011/2012..6 4. FÖRBRUKNINGSREDUKTION OCH NY MÄTARTEKNIK... 7 4.1. Förbrukningsreduktion...7 4.2. Elforsk...8 4.3. Ny mätarteknik...8 5. ELFÖRSÖRJNING VID EXTREMA SITUATIONER EFTER FEBRUARI 2008... 9 5.1. Inledning...9 5.2. Alternativ A - Marknadslösning...9 5.3. Alternativ B - Reglering...9 5.4. Alternativ C - Förlängning av Svenska Kraftnäts uppdrag...10 5.5. Alternativ D Övergångslösning i regi av marknadsaktörerna...10 6. ÖVERVÄGANDEN OCH SLUTSATSER... 11
3(14) 1. Inledning Frågan om det svenska elsystemets förmåga att försörja varje given efterfrågesituation, dvs. även vid extrem kyla, har noga följts efter avregleringen av elmarknaden i mitten på 1990-talet. Frågan, som kostnadsmässigt är liten i jämförelse med den elkraft som totalt omsätts på elmarknaden, har ett stort värde för tilltron till att den öppna elmarknaden klarar av att fylla det grundläggande försörjningsansvar som konsumenter av naturliga skäl ställer på elmarknadens aktörer. I regleringsbrevet för år 2006 har regeringen uppdragit åt Svenska Kraftnät att senast den 15 april 2006 redovisa hur arbetet fortskrider med att ta fram en marknadsbaserad lösning för att upprätthålla effektbalansen vid extrema förbrukningstoppar efter februari 2008. 2. Bakgrund Efter att ha utrett frågan om långsiktig tryggad effekttillgång i elsystemet anförde Svenska Kraftnät i rapporten Effektförsörjning på den öppna elmarknaden (2002-10-01) att det inte är önskvärt eller ändamålsenligt att bygga upp omfattande regleringslösningar om detta kan undvikas. I stället förordades öppna marknadsmässiga mekanismer. Rapporten uppmärksammade även möjligheterna att minska effekttopparna genom förbrukningsreduktion. Samtidigt konstaterades att ett antal strukturella och ekonomiska faktorer behövde bearbetas vidare för att en påtaglig sådan verkan skall kunna nås. Sammanfattningsvis kunde Svenska Kraftnät i rapporten konstatera att det inte gick att säkert konstatera att elmarknaden utan ingrepp skulle klara effektförsörjningen under de närmsta åren. Därför förordades en övergångslösning under en period. Som en övergångslösning föreslogs att Svenska Kraftnät skulle få i uppgift att upphandla en effektreserv om max 2000 MW som skulle finnas tillgänglig på den svenska elmarknaden under de närmast följande åren. Villkoren för att utnyttja dessa resurser föreslogs bli anpassade så att en marknadsekonomisk hantering av effektfrågan främjades. Tiden för övergångsperioden föreslogs till den 1 mars 2008. Kostnaderna för upphandlingen skulle bäras av de balansansvariga företagen. Riksdag och regering tillstyrkte Svenska Kraftnäts förslag. En lag om en tillfällig lösning beslutades år 2003.
I princip har hela volymen om 2000 MW sedan dess upphandlats av Svenska Kraftnät. År 2003/2004 uppgick effektreserven till 1835 MW, år 2004/2005 uppgick reserven till 1969 MW och vinterperioden 2005/2006 uppgick reserven till 1994 MW. Den övervägande delen härrör från elproduktion men vinterperioden 2005/2006 var andelen förbrukningsreduktion ca 25 % (503 MW). Antalet anbudsgivare och erbjudna MW har varje år ökat. I fjol offererades anbud om ca 1650 MW från elproduktion och ca 900 MW från förbrukningsreduktion. Avtalsperioderna för effektresurserna skiljer sig åt. Några av de äldsta avtalen med elproducenter sträcker sig över flera vinterperioder. De avtal som ingåtts på senare tid har i princip alla varit ettåriga avtal. En bärande anledning till det är att priserna sjunkit för varje år. Vinterperiod definieras från och med vintern 2005/2006 som 16 november 15 mars. 4(14) 3. Den svenska effektbalansen fram till vintern 2011/2012 3.1. Inledning I Sverige och de övriga nordiska länderna inträffar de högsta förbrukningstopparna när det är som kallast vintertid. Temperaturen är en helt avgörande faktor för hur stor elförbrukningen blir. Särskilt gäller det Norge som har ett stort inslag av elvärme men även Finland och Sverige. I Danmark är temperaturkänsligheten i elförbrukningen normalt liten men vid mycket låga temperaturer används el för tillskottsuppvärmning. Vid redovisning av effektbalanser delas tillförseln normalt upp i produktion och import. Produktionen delas sedan upp i olika typer av kraftslag, t.ex.: vatten-, kärn-, mottrycks- och kondenskraft samt gasturbiner. Vindkraften i Sverige har ännu inte fått en sådan omfattning att man kan räkna med den i någon större omfattning i effektbalansen beroende på osäkerheten i vindförhållandena. I takt med att vindkraftsparker byggs, och då särskilt till havs, kan vindkraften beräknas ge ett visst bidrag till effektbalansen. Till produktionskapaciteten i effektbalanserna räknas i princip inte Svenska Kraftnäts störningsreserver. Dessa är endast avsedda för att säkerställa driftsäkerheten i kraftsystemet. Störningsresurserna skall alltid vara tillgängliga för detta ändamål och kan därför inte planeras för annan användning.
5(14) Under vinterns förbrukningstoppar är Sverige beroende av import från grannländerna. Förbindelser finns med Finland, Norge, Danmark, Polen och Tyskland. Svenska Kraftnät har sedan år 2000 årligen i augusti redovisat sin bedömning av den kommande vinterns effektbalans. Redovisningen innehåller prognoser för normala vintertemperaturer och en s.k. 10- årsvinter. Prognosen för tioårsvinter bestäms av temperaturförhållanden som statistiskt inträffar en gång på tio år. En förutsättning är också att temperaturerna avser medelvärdet under tre dygn i följd. Prognosen tar också hänsyn till förväntat höga priser på elbörsen och dess bedömda påverkan på elförbrukningen. 3.2. Produktionssystemets utveckling Allmänt gäller att prognosunderlaget för elproduktion är relativt bra fem år framåt. Vattenkraften väntas inte öka nämnvärt när det gäller maximal effekt även om vissa om- och tillbyggnader görs. Planerna på effekthöjningar i kärnkraftverken till omkring år 2011 är kända. De förutsätter emellertid att alla tillstånd ges. Enligt planerna kommer effekten i den svenska kärnkraften öka med 1200-1300 MW jämfört med slutet av år 2005. Införandet av systemet med elcertifikat har haft en kraftigt stimulerande effekt beträffande biobränsleeldat mottryck. Totalt väntas den sammanlagda nettoeffekten i mottryck (kraftvärme och industrimottryck) under perioden att öka med 1300-1400 MW. För kondenskraft och gasturbiner görs antagandet att kapaciteten under perioden kommer att vara konstant. En stor del av denna kapacitet ingår för närvarande i den av Svenska Kraftnät upphandlade effektreserven. Planerna för utbyggnad av vindkraft är kraftigt ökande. Om de projekt som har erforderliga tillstånd samt de projekt som är föremål för tillståndsprövning förverkligas så kommer den sammanlagda effekten för vindkraft att under perioden öka med ca 2000 MW. 3.3. Utvecklingen av möjlig import vid mycket kall vinter Grundat på internationella balansanalyser har Svenska Kraftnäts bedömning av möjlig import vid tioårsvinter minskat från 2000 MW vintern 2001/2002 till 1200 MW 2005/2006. Hittills har Finland, Polen och Danmark haft ett överskott för export till Sverige. Utvecklingen i Tyskland har visat att det svenska elsystemet från och med vintern 2004/2005 inte längre kan stödjas genom import därifrån vid vinterns högsta förbrukningstoppar.
Den gångna vintern har visat att Finland inte längre kan förlita sig på full import från Ryssland - en import som hittills har varit mycket säker. Därmed minskar också Finlands möjlighet till export till Sverige. Underlag som tagits fram av Nordels Balansgrupp visar också att möjlig import från Danmark och Norge är begränsad. Sammanfattningsvis innebär prognosen för möjlig import en successiv minskning. Polen är det enda grannland som har ett sådant produktionsöverskott att vi inte reducerat bedömningen av Sveriges möjliga import. De överföringsförbättringar som planeras inom Norden kommer att öka flexibiliteten på elmarknaden och bidra till minimering av s.k. flaskhalsar. Detta bidra dock i liten utsträckning till att stärka den svenska effektbalansen eftersom utlandsförbindelsernas kapacitet inte är begränsande för import av den effekt som kan vara tillgänglig. 6(14) 3.4. Utvecklingen av maximal elförbrukning vintertid Elförbrukningen i Sverige ökar långsamt. Energimyndighetens prognoser för årlig elförbrukning utgör en del av det underlag som Svenska Kraftnät nyttjar för att prognostisera effekttoppar i framtiden. Under 2005 var elförbrukningen omkring 149 TWh. Prognosen för 2011/2012 ligger i intervallet 152-155 TWh. Avgörande för förbrukningstopparna under vintern är kall eller extremt kall väderlek. Prognoserna för tioårsvinter baseras på att framför allt Sverige söder om Snitt 2 (i höjd med Gävle) samt södra Skandinavien i övrigt under tre dygn i följd utsätts för temperaturer som statistiskt inträffar en gång på tio år. 3.5. Sammanfattning - Sveriges effektbalans fram till vintern 2011/2012 I bilaga 1 återfinns en tabell över den svenska effektbalansen fram till vintern 2011/2012. För samtliga år har en effektreserv om 2000 MW antagits vara tillgänglig. Givet att de effekthöjningar som är planerade genomförs samt att kraftproduktion inte blir otillgänglig ser situationen sammanfattningsvis sådan att effektbalansen kan klaras. Om dagens elpriser består är förutsättningen att kraftproduktion läggs i malpåse dessutom allt mindre. Den ökning av produktionskapaciteten som planeras för de närmaste åren kommer att ha tydliga effekter på den svenska effektbalansen.
Vad beträffar förbrukningsreduktion beräknas den över perioden öka något från den nivå på 500 MW som fanns för vinterperioden 2005/2006. Över perioden beräknas importmöjligheten minska till ca. 600 MW. Elförbrukningen är något ökande över perioden. Detta gäller såväl för årsenergiförbrukning som effekttoppar. På samma sätt som i tidigare effektrapporter är tillgängligheten för kärnkraft satt till 100 % medan kondenskraft och mottryck har en förmodad tillgänglighet om 90 %. För utbyggnad av mottryck innehåller prognosen även en osäkerhetsfaktor som innebär ett avdrag på 10 % av den bedömda utbyggda effekten. För vindkraften har effekttillgängligheten bedömts vara ca 5 % vilket grundar sig på internationella studier. I avsnitt 6 redovisas slutsatser och överväganden med anledning av denna prognos. 7(14) 4. Förbrukningsreduktion och ny mätarteknik 4.1. Förbrukningsreduktion Under de senaste åren har särskild uppmärksamhet ägnats åt möjligheterna att minska effekttopparna genom åtgärder på förbrukningssidan. Svenska Kraftnät har t.ex. genom forskningsorganet Elforsk understött studier som gjorts inom området förbrukningsreduktion. Trots att de flesta av de elintensiva industriföretagen valt att ingå fasta avtal alt. prissäkra sina elleveranser är det relativt sett höga elpriset kännbart. Inte minst har dagens debatt om elpriset bekräftat detta. Ett samhällsekonomiskt lönsamt alternativ till ny kraftproduktion är förbrukningsreduktion vid höga belastningstoppar i det svenska elsystemet. Fortfarande finns dock få avtal som ingåtts mellan t.ex. ett industriföretag och dess elleverantör om möjlighet att vid höga elpriser på spotmarknaden minska uttaget av el och att därigenom kortsiktigt frigöra elenergi att nyttjas av annan. Tekniskt sett är potentialen stor för förbrukningsreduktion men ett antal strukturella faktorer antas ha hindrat utvecklingen. Ett område där det kommer att hända mycket under de närmaste åren gäller ny mätarteknik. Inom ramen för den tillfälliga lagen om effektreserv har Svenska Kraftnät upphandlat en del resurser i form av förbrukningsreduktion. Detta har verkat stimulerande för utvecklingen av sådana tjänster.
8(14) 4.2. Elforsk Ett antal studier rörande förbrukningsreduktion har bedrivits inom ramen för Elforsks program Market design. En undersökning har syftat till att undersöka priskänsligheten hos kunder med olika uppvärmningsalternativ. Elleverantören fick i studien möjlighet att tillämpa ett högre elpris under maximalt 40 timmar enligt särskild prislista (3-10 kr/kwh). Kunden aviserades dagen innan om tidpunkt och nivå på priset. Kunden hade dessförinnan informerats om olika alternativ för att tillfälligt minska elförbrukningen. Slutsatserna från projektet är att de deltagande kunderna generellt visade en betydande vilja, förmåga och uthållighet att minska elförbrukningen under tidpunkter med högt elpris. Effekten reducerades med i genomsnitt minst 50% vid tidpunkter för högt elpris. Ytterligare en viktig slutsats från projektet är att resultaten har kunnat nås utan att någon ny teknik har behövt installeras hos kunderna. En annan undersökning av förbrukningsreduktion hos mellanstora elkunder har även den visat på en god potential. Ett fyrtiotal företag intervjuades om möjligheter att genomföra förbrukningsreduktion. Särskilt fastighetsförvaltning framstod som en bransch med god potential för en effektiv förbrukningsreduktion. Sammantaget visar Elforsks studier att det finns en ganska betydande vilja och förmåga hos kunderna att reducera sin förbrukning, bara incitamenten är de rätta. Med priser i intervallet 3-10 kr/kwh under i snitt 40 timmar per år torde potentialen för effektreduktion vara i storleksordningen 2000 MW, kanske mer. En stor del av denna potential finns hos eluppvärmda villor och andra elvärmekunder. 4.3. Ny mätarteknik Nätbolagen genomför för närvarande omfattande investeringar i ny mätarteknik. En bärande anledning är kravet på månadsvis mätning för schablonavräknade uttagspunkter anslutna till lågspänning som skall vara uppfyllt senast i juli 2009. De senaste årens teknikutveckling av elmätarutrustning har skett snabbt. Samtidigt har kostnaderna för avancerade elmätare och framförallt för kommunikationslösningar sjunkit. Detta har gjort att flera nätbolag nu väljer att installera en ny typ av elmätare baserad på teknik som öppnar för nya möjligheter. Några av dessa bedöms kunna påverka elmarknadens funktionssätt avseende effekttillgång i kritiska situationer. Detta kan ske genom nya typer av avtal som t.ex. innebär att elkonsumenter kan avräknas på timbasis vid
9(14) förbrukningsreduktion för att möta ett högt timpris på spotmarknaden eller att elförbrukningen kan fjärrstyras efter ett i förväg överenskommet förbrukningsmönster. Ny mätarteknik kommer att erbjuda en rad fördelar för elbranschen, t.ex. förbättrade fakturor, förbättrad kundtjänsthantering, förenklad flyttavläsning, förbättrad statistik m.m. Vad beträffar den nya mätarteknikens betydelse för effektfrågan så innebär den möjligheter till nya lösningar men dessa måste utvecklas affärsmässigt mellan elleverantörerna och deras kunder. 5. Elförsörjning vid extrema situationer efter februari 2008 5.1. Inledning Tillgång till el är en fundamental förutsättning för det svenska samhällets funktion. I takt med den samhälleliga utvecklingen blir kostnaden för en ofrivillig bortkoppling av el allt högre. Det moderna samhället måste kunna räkna med god tillgång till el även vid extrema situationer med stark kyla. Det finns ett antal olika alternativ för hur de svenska elkonsumenternas behov av el också under extrema situationer skall kunna säkras. De redovisas nedan. I avsnittet därefter analyseras de olika alternativen. 5.2. Alternativ A - Marknadslösning Alternativet förutsätter att elmarknaden nått en sådan mognad att prisbildningen på den öppna elmarknaden åstadkommer en tillfredsställande elförsörjning även vid extrema situationer. Inga särskilda åtgärder vidtas från statens sida. 5.3. Alternativ B - Reglering Alternativet innebär en reglering för att säkerställa elförsörjningen eftersom marknadskrafterna inte bedöms klara att lösa situationen. Regleringen skulle t.ex. kunna genomföras genom att företag som verkar som elhandlare åläggs att svara för effektreserver i proportion till sin försäljning. Det finns också internationella exempel på andra teoretiska och införda regleringslösningar.
10(14) 5.4. Alternativ C - Förlängning av Svenska Kraftnäts uppdrag Alternativet innebär att den praxis som Svenska Kraftnät under de senaste åren byggt upp fortsätter. Det innebär att elmarknadens aktörer frikopplas från en del av det ansvar som på en normal marknad åvilar marknadens aktörer. 5.5. Alternativ D Övergångslösning i regi av marknadsaktörerna Balansansvariga företag har under ledning av Svensk Energi den senaste tiden gemensamt utrett ett alternativ som bygger på att företagen tar ansvar för effekttillgången. Arbetet har följts av Svenska Kraftnät och Energimarknadsinspektionen. Ett förslag har tillställts Svenska Kraftnät (se bilaga 2). Svensk Energi konstaterar att en förstärkning av effektbalansen är nödvändig under ytterligare några år efter vintern 2007/2008. Målet är dock att lösningen skall avvecklas så snart som möjligt. Förslaget innebär att de balansansvariga i en övergångslösning gemensamt ansvarar för att en effektreserv kan tillhandahållas. För att definiera vilken volym som behövs skall samråd ske med representanter för bl.a. elkonsumenter. Svenska Kraftnät kan som underlag för detta samråd och övervägande om vilken volym som skall upphandlas liksom i dag göra årliga bedömningar av det totala effektläget för den svenska elförsörjningen. Enligt förslaget föreslås upphandlingen i möjligaste mån efterlikna den offentliga upphandling som i dag genomförs av Svenska Kraftnät. Den upphandlade kapaciteten, som kan utgöras av såväl förbrukningsreduktion som elproduktion, skall som en utgångspunkt tillställas reglermarknaden som är en gemensam marknadsplats för reglerkraft för de nordiska systemansvariga företagen. Samtidigt föreslås en utförlig konsekvensanalys genomföras för att överväga andra alternativ, framför allt att tillställa kapaciteten spotmarknaden. Lösningen skall ses som en övergångslösning under maximalt fem år. Finansieringen sker gemensamt av de balansansvariga företagen. Svensk Energi framhåller att det är viktigt att anslutningen blir tillfredsställande för att därmed undvika att något företag tillskansar sig en kostnadsfördel gentemot sina konkurrenter genom att inte delta i finansieringen.
11(14) 6. Överväganden och slutsatser Av de alternativ som har redovisats i avsnitt 5 förordar Svenska Kraftnät alternativ D. Effektbalansen bedöms vara fortsatt ansträngd efter utgången av vintern 2007/08, som är den sista vinterperiod då den tillfälliga lagen om effektreserv gäller. Om nuvarande höga elpris består kan visserligen effekttillgången antas vara något bättre än vad som bedömdes för några år sedan. Svenska Kraftnät bedömer det dock som mindre sannolikt att marknadskrafterna själva kommer att se till att de 2000 MW, som nu ingår i effektreserven, skulle finnas tillgängliga utan särskilda åtgärder. Även om alternativ A är den önskvärda ordningen på längre sikt kan den inte förespråkas i ett kortare perspektiv. Svenska Kraftnät redovisade år 2002 i rapporten Effektförsörjning på den öppna elmarknaden på ett översiktligt sätt några olika modeller som skulle kunna användas för att genom reglering säkerställa effektförsörjningen. Modellerna har inte studerats i detalj och det finns därför nu inte något underlag för att bedöma vilken modell som är lämpligast och vilka konsekvenserna skulle bli. Rent allmänt kan emellertid konstateras att en reglering av den typ som skulle bli nödvändig får en rad konsekvenser, varav en hel del oönskade. Företagen på marknaden skulle fråntas det egna ansvaret för effektförsörjningen, investeringsklimatet skulle påverkas, förutsättningarna för internationell elhandel skulle bli väsentligt annorlunda m.m. Frågan är om det ens är möjligt för ett land inom Europeiska Unionen att införa en statlig detaljreglering på en marknad som åtminstone delvis är internationell. Under alla omständigheter skulle de negativa effekterna av en reglering, alternativ B, enligt vår bedömning bli så stora att detta alternativ bör undvikas om det inte skulle visa sig vara absolut nödvändigt för att trygga elförsörjningen. Svenska Kraftnät föreslog år 2002 i den ovan nämnda rapporten en inriktning som innebär att marknaden på sikt också skall klara effektförsörjningen. Emellertid konstaterades att det under ett antal år framöver inte är möjligt att fullt ut följa denna linje. Därför förespråkades en övergångslösning, som skulle vara begränsad både i tid och till kapacitet för att så långt möjligt minimera bieffekterna. Regering och riksdag följde förslaget och den tillfälliga lagen om effektreserv tillskapades. Om man nu skulle förlänga den tillfälliga lagen skulle enligt vår uppfattning tilltron till den långsiktiga utvecklingen allvarligt skadas. Staten skulle i handling visa att man inte räknar med att elföretagen på frivillig väg löser den del av uppgiften, som består i att skapa en tillfredsställande effektförsörjning. Investeringsförutsättningarna skulle rubbas och förutsättningarna för internationell handel förändras. Vi avstyrker således också alternativ C.
Svenska Kraftnät ser med tillfredsställelse på det arbete som har bedrivits av de balansansvariga företagen under ledning av Svensk Energi. Det är viktigt att elmarknadens aktörer också inser att de är ansvariga för en trygg och säker elförsörjning även i perioder med extrem kyla etc. På en öppen elmarknad kan det inte vara någon annan än marknadens aktörer som skall se till att det finns tillgång på el som täcker efterfrågan. Svenska Kraftnät delar synen som redovisats av de balansansvariga företagen att en övergångslösning ser ut att vara nödvändig under en begränsad tid. Svenska Kraftnät tillstyrker i allt väsentligt den skisserade bild som de balansansvariga företagen gjort för hur en övergångslösning kan ske inför vinterperioden 2008/2009. På sikt ser utvecklingen på produktionssidan gynnsam ut men de utbyggnadsplaner som i dag finns är fullt ut realiserade först om ca fem år, dvs. ca tre år efter att nuvarande ordning upphör. Svenska Kraftnät är positivt till att årligen ge en lägesbild av den samlade effektsituationen för Sverige på liknande sätt som hittills skett på uppdrag av regeringen. Vi bedriver ett mycket nära samarbete med våra nordiska kollegor för att följa utvecklingen i vårt nordiska närområde. Vi räknar med att en god lägesbild skall kunna erbjudas de balansansvariga företagen för deras överväganden om vilken volym som skall upphandlas. En branschgemensam upphandling och finansiering av effektreserv på en marknad som skall kännetecknas av fri konkurrens är en lösning som kanske skulle kunna ifrågasättas från konkurrenssynpunkt. Svenska Kraftnät anser av bl.a. detta skäl att det är viktigt att den skisserade lösningen endast gäller under en begränsad tid. Vid den branschgemensamma organiseringen bör man också särskilt beakta de bedömningar som Konkurrensverket anfört i sin rapport Konkurrensen i Sverige 2005. I rapporten lyfter Konkurrensverket fram det samägande som existerar inom elmarknadens produktionssida. Konkurrensverket menar att samägande ger möjligheter till informationsutbyte och insyn i konkurrenternas verksamhet. Den nu föreslagna lösningen bör därför utformas så att riskerna för ett sådant informationsutbyte m.m. elimineras. Det finns skäl som talar för att den kapacitet som gemensamt upphandlas av branschen skall tillställas den s.k. reglermarknaden. Samtidigt anser Svenska Kraftnät, i likhet med de balansansvariga företagen, att det är väl värt att noga analysera och överväga om kapaciteten, utan att negativt påverka den övriga prisbildningen, i stället kan tillställas spotmarknaden samt om den upphandlade kapaciteten kan tillgodogöras företagens egna balanser. Frågan bör analyseras vidare innan slutlig lösning fastställs. Av särskild vikt är att noga analysera prissättningen av de anbud som tillställs reglermarknaden genom en branschgemensam lösning så att de inte påverkar de kommersiella buden och förhållandena på samma marknad. 12(14)
13(14) I den föreslagna modellen ansvarar Svenska Kraftnät för höjning av beredskapen samt för eventuell aktivering av effektresurserna. Svenska Kraftnät välkomnar den breda uppslutning som finns bakom den föreslagna branschgemensamma lösningen. Svenska Kraftnät förstår samtidigt problematiken med s.k. free riders som skulle uppstå om något eller några av de balansansvariga företagen väljer att ställa sig utanför det gemensamma ansvarstagandet. Vi kommer att nu noga analysera om Svenska Kraftnät har möjlighet att inom ramen för rollen som systemansvarig främja en total uppslutning hos de balansansvariga företagen. De investeringar som för närvarande genomförs inom ny mätarteknik är intressanta i ett effektperspektiv. Det förefaller hittills främst vara investeringar som är vidtagna för att underlätta just hur en effektiv mätning av kunders elförbrukning kan göras. Samma teknik kan dock med visst nytänkande nyttjas även för effektstyrning. Därmed skulle en marknadsmässig hantering av effektfrågan underlättas väsentligt. I dag möjliggörs förbrukningsreduktion inom ramen för den upphandling som Svenska Kraftnät gör. En fjärdedel av effektreserven, 503 MW, utgjordes den gångna vintern av sådana resurser. Svenska Kraftnät anser att det är av stor vikt att elmarknadens aktörer kan ingå avtal som även medför förbrukningsreduktion utan att effektresursen behöver ingå i en sådan effektreserv. Sådan spontan förbrukningsreduktion torde vara ett viktigt bidrag till en effektiv prisbildning och ett effektivt utnyttjande av de samlade resurser som vid varje tillfälle kan tillställas den svenska och nordiska elmarknaden. Svenska Kraftnät bedömer att såväl nytänkande inom förbrukningsreduktion som nytt affärstänkande baserad på ny mätarteknik behöver några ytterligare år för att utvecklas vidare. Sammanfattningsvis anser således Svenska Kraftnät att det behövs en effektreserv under ytterligare några år efter utgången av vintern 2007/08 då den nuvarande lagen upphör. En statlig detaljreglering av den del av elmarknaden bedöms få negativa konsekvenser och vore en alltför långtgående åtgärd. Inte heller är en förlängning av den nuvarande övergångslösningen önskvärd eftersom den riskerar att blockera övergången till en marknadsmässig hantering av effektförsörjningen. Den modell som de balansansvariga företagen via Svensk Energi har föreslagit är ett steg i rätt riktning. Den innebär att branschen själv tar ansvar för effektförsörjningen även om det sker gemensamt och inte via åtgärder av varje enskild aktör som på en normalt fungerande marknad. Den föreslagna modellen bedöms behöva vara i bruk under en femårsperiod, varefter den kan avvecklas. Svenska Kraftnät är berett att ta på sig de uppgifter rörande prognoser och bedömningsunderlag, som förutsätts i förslaget.
En särskild fråga utgörs av den s.k. free-riders problematiken, som skulle uppstå om något eller några av de balansansvariga företagen skulle välja att inte delta i det gemensamma ansvarstagandet och därmed uppnå kostnadsfördelar gentemot sina konkurrenter. Svenska Kraftnät kommer att undersöka möjligheterna att inom ramen för t.ex. balansavtalen främja en total uppslutning hos de balansansvariga företagen. 14(14)