Den svenska effektbalansen vintrarna 2006/2007 och 2007/2008

Transkript

1 Datum Beteckning/Dnr 627/2007/PL10 Den svenska effektbalansen RAPPORT TILL NÄRINGSDEPARTEMENTET Redovisning av hur effektbalansen på den svenska elmarknaden har upprätthållits under vintern 2006/2007, prognos för effektbalansen under vintern 2007/2008 samt redovisning av genomförda aktiviteter och prestationer vad gäller informationsinsatser till marknadens aktörer.

2

3 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Uppdrag 6 3 Begrepp, definitioner och förkortningar 7 4 Uppföljning av vintern 2006/ Förutsättningar Förbrukningsnivåer och försörjningsläge Överföringsförmågan i Stamnätet Effektreserv Förbrukningstoppen och jämförelse med prognos Effektbalansprognos för vintern 2007/ Redovisningsmetod Förbrukningsprognos Produktionskapacitet Upphandling av effektreserv Överföringskapacitet Förutsättningar för import och export Svenska Kraftnäts arbete i effektfrågan Information till marknadens aktörer Elforsks projekt Market Design Utveckling till Internationellt arbete...17 Bilaga Scenarier för Sveriges effektbalans vintern 2007/ (19)

4

5 1 Sammanfattning Under den gångna vintern 2006/2007 fanns det marginaler i både produktions- och överföringskapacitet. Efter en regnfattig sommar följd av höga höstflöden var fyllnadsgraden i vattenmagasinen inför vintern cirka 10 procentenheter lägre än normalt. Överföringsförmågan till Sydsverige var under en period begränsad på grund av att flera kärnkraftblock var ur drift samtidigt som sjökabeln från Finland, Fenno-Skan, också var ur drift. För övrigt var överföringsförmågan normal. Medeltemperaturerna låg över de normala under stora delar av vintern. Den upphandlade effektreserven behövde aldrig aktiveras för att klara effektbalansen. Däremot nyttjades den till viss del för att stötta stamnätet när överföringsförmågan var begränsad. Inför vintern 2007/2008 kommer Svenska Kraftnät att ha tillgång till effektresurser om cirka 2000 MW. Den högsta förbrukningen vintern 2006/2007 uppgick till MW och inträffade den 21 februari 2007 kl Elproduktionen var då MW och nettoimporten MW. Temperaturerna var vid tillfället normala för årstiden. Inför den kommande vintern beräknas den tillgängliga produktionskapaciteten i Sverige öka något jämfört med föregående års rapportering. Importmöjligheterna bedöms däremot minska. Detta gäller särskilt för scenariot tioårsvinter då delar av det nordiska systemet förväntas vara i behov av import från sina grannänder. Förbrukningstoppen för vintern 2007/2008 beräknas ligga mellan MW. Den lägre siffran gäller vid normal vinter och den högre vid en så kallad tioårsvinter. Marginalerna i den svenska effektbalansen bedöms inför nästa vinter bli mindre än förra vintern. Vid extremt kall vinter visar prognosen på en mycket liten marginal. Nordel har ett regelverk för att hantera situationer om tillgången på el i den nordiska elmarknaden inte täcker efterfrågan. De systemansvariga i Norden har tillgång till olika typer av effektreserver som kan aktiveras. I rutinerna ingår också snabb information till marknadens aktörer och allmänheten till exempel via massmedia. Svenska Kraftnät informerar fortlöpande om effektsituationen i Sverige på hemsidan. Där visas en prognos timme för timme för nästkommande dygn och indikationer för de därpå följande dygnen. Vid ansträngda lägen ges särskilda varningar i kombination med meddelanden via Nord Pools hemsida. Svenska Kraftnät deltar i Elforsks projekt Market Design där flera projekt handlar om effektfrågan. Dessutom deltar Svenska Kraftnät i internationella arbetsgrupper inom samarbetsorganisationerna Nordel och ETSO, European Transmission System Operators. 5 (19)

6 2 Uppdrag Svenska Kraftnät har i Regeringens regleringsbrev för budgetåret 2007 fått i uppdrag att senast den 15 augusti 2007 redovisa hur kraftbalansen på den svenska elmarknaden har upprätthållits under vintern 2006/2007 lämna en prognos för kraftbalansen för vintern 2007/2008 redovisa de aktiviteter och prestationer som genomförts vad gäller informationsinsatser till marknadens aktörer. I regleringsbrevet anges även att målet är att Sverige långsiktigt skall ha en god effekttillgång som minskar risken för effektbrist. För att bibehålla driftsäkerheten i elsystemet och möjligheten att upprätthålla effektbalansen vid extrema förbrukningstoppar skall Svenska Kraftnät arbeta med att relevanta åtgärder kan vidtas för att minska risken för effektbrist i Sverige, bevaka tillgången på höglastkapacitet i det svenska elsystemet förmedla relevant information till marknadens aktörer, verka för en ökad integration och harmonisering av de nordiska ländernas elmarknader och vidareutveckla elmarknadssamarbetet inom Europa för att främja en inre marknad för el. 6 (19)

7 3 Begrepp, definitioner och förkortningar I rapporten används följande begrepp och definitioner: SvK MW Normal vinter (tvåårsvinter) Tioårsvinter Snitt Energibalans Snittområde Mothandel Effektreserv UMM Elforsk Nordel ETSO Svenska Kraftnät I rapporten förekommer för enkelhets skull beteckningen MW (=1 000 kw) för medeleffekt under en timme, MWh/h. Tredygnsmedelvärde av temperaturen som statistiskt återkommer vartannat år i hela landet. Temperaturvärdena används som underlag för att göra prognoser för landets förbrukning under vad som kan betraktas som en normal vinter. Tredygnsmedelvärde av temperaturen som statistiskt återkommer vart 10:e år. Förbrukningsprognoser bygger på antagandet att det råder tioårstemperaturer söder om snitt 2. Norr därom antas normala vintertemperaturer. I förväg definierade överföringsbegränsningar i nätet. I Stamnätet finns Snitt 1 norr om Umeälven, Snitt 2 norr om Gävle och Snitt 4 söder om Ringhals och Oskarshamn Avser elenergibalans över viss period. I dessa sammanhang är balansen över hela höst- och vintersäsongen intressant. Med normal elenergibalans menas normala nivåer för vattenkraftmagasinen. Ansträngd elenergibalans (låga magasin) medför att priserna i elmarknaden blir relativt höga vilket i sin tur ger incitament för att aktivera kondenskraftverk inom Norden. Sverige är indelat i fyra snittområden med snitten som gränslinjer. Snittområde 1 ligger norr om Snitt 1 och Snittområde 4 söder om Snitt 4. SvK köp/försäljning av el i syfte att reglera överföringen i ett snitt Upphandlad produktionskapacitet eller möjlighet till förbrukningsreduktion i syfte att aktiveras av Svenska Kraftnät vid effektbristsituationer. Enligt lag har Svenska Kraftnät ett tidsbegränsat ansvar att upphandla en effektreserv på högst MW till och med vintern 2007/2008. Urgent Market Message, används för att via NordPool informera marknadsaktörerna bl.a. vid effektbrist Forskningsbolag med samarbete inom elenergibranschen Samarbetsorganisation för de systemansvariga i Norden: Energinet.dk (DK), Fingrid (FI), Landsvirkjun (IS), Statnett (NO) och Svenska Kraftnät (SE). Island är inte elektriskt förbundet med övriga Norden Samarbetsorganisation för de systemansvariga i Europa (Transmission System Operators) 7 (19)

8 4 Uppföljning av vintern 2006/ Förutsättningar Efter en sommar med ovanligt låga tillrinningar förbättrades den svenska elenergibalansen markant under hösten 2006 genom höga flöden ända till månadsskiftet januari-februari De höga höstflödena medförde att vattenkraftmagasinen totalt sett låg cirka 10 procentenheter under normalt i början av december Vattenkraftproduktionen var från november ungefär lika stor som året innan. Kärnkraften gick med något reducerad kapacitet i början av vintern. Under januari rådde i stort sett full produktion. I februari blev det åter begränsningar av produktionen i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Periodvis var tre block ur drift motsvarande MW. Likströmsförbindelsen mellan södra Finland och Sverige, Fenno-Skan, var ur drift i cirka två månader från början av december För övrigt var importmöjligheterna goda. 4.2 Förbrukningsnivåer och försörjningsläge Under större delen av vintern rådde högre temperatur än normalt. Landets totala elförbrukning låg under den föregående vinterns nivå. Den temperaturkorrigerade förbrukningen, som under ett antal år ökat med cirka 1,5 % per år, har sedan maj månad 2006 planat ut vid omkring 152 TWh per år (rullande 52-veckorsvärde). 4.3 Överföringsförmågan i Stamnätet Att flera kärnkraftblock och Fenno-Skan varit ur drift har medfört att stamnätet mellan Norrland och södra Sverige blivit ojämnt belastat jämfört med normala driftförhållanden. Detta har fått till följd att den maximala överföringskapaciteten i snitt 2, i höjd med Gävle, tidvis varit begränsad. Detta har också fått till följd att export till Danmark, Polen och Tyskland begränsats. För de svenska elkundernas behov har Svenska Kraftnät tillämpat mothandel då överföringsförmågan måste begränsas. Den av Svenska Kraftnät upphandlade effektreserven har också nyttjats för mothandeln och balanseringen av överföringen genom stamnätet. Att effektreserven nyttjats på detta sätt innebär inte någon konflikt mellan hanteringen av effektbalansen och stamnätsdriften. 8 (19)

9 4.4 Effektreserv Svenska Kraftnät hade inför vintern 2006/2007 upphandlat effektresurser i en omfattning av MW. Merparten utgjordes av produktionskapacitet. 564 MW av kapaciteten utgjordes av minskning av elförbrukning. 4.5 Förbrukningstoppen och jämförelse med prognos Den högsta förbrukningen inträffade den 21 februari 2007 kl och uppnådde då MW. Prognosen för normala vintertemperaturer bedömdes i Svenska kraftnäts effektbalans i fjol till MW. Prognosen för maximalt tillgänglig effekt låg i intervallet MW till MW Följande temperaturer rådde Som jämförelse anges även temperaturer för normal- respektive 10-årsvinter. Tabell 1 Aktuell temp. Normal vinter 10-årsvinter ºC ºC ºC Luleå -16, Borlänge -14, Stockholm -12, Göteborg -5, Linköping -11, Växjö -7, Malmö -0, (19)

10 Nedanstående tabell visar den svenska effektbalansen vid förbrukningstoppen den 21 februari 2007 kl Tabell 2 MWh/h Produktion inom landet Export till Finland inkl. Åland -595 Import från Själland 650 Import från Jylland 486 Import från Norge Import från Tyskland 601 Import från Polen 202 Summa= Förbrukning inkl. nätförluster Vintern 2006/2007 innebar inte någon situation med ansträngd effektbalans Priset på elbörsen Nord Pool var i medeltal cirka 50 öre/kwh timmarna kring förbrukningstoppen. 10 (19)

11 5 Effektbalansprognos för vintern 2007/ Redovisningsmetod Syftet med analysen är att göra en bedömning av Sveriges effektbalans kommande vinter under timmen med den högsta totala elförbrukningen i landet. Svenska Kraftnät redovisar två olika scenarier i effektbalanssammanställningen. Se bilaga. Mellan dessa scenarier är ett stort antal utfall möjliga. Alternativ A innebär normala vintertemperaturer och gynnsamma förhållanden för tillgänglighet för produktion inom landet. Alternativ B innebär temperaturer motsvarande tioårsvinter och beaktande av faktorer som sänker tillgängligheten i produktionssystemet. Svenska Kraftnäts störningsreserver, som i huvudsak utgörs av gasturbiner, ingår inte i effektbalansen då dessa endast är avsedda för att klara av störningar i driften av elsystemet. Effektbalanssammanställningen redovisas i bilaga. 5.2 Förbrukningsprognos Arbetet med prognostisering av maximal elförbrukning bygger på analys av förbrukningsstatistik med tillhörande temperaturer i olika orter inom landet. När vintersäsongens förbrukningstopp har passerats görs uppföljningar och analyser för att kontrollera kvaliteten på prognoserna. Temperaturutfallet jämförs med SMHI:s statistik för att kunna bedöma avvikelser från normala och extrema temperaturer. Prognosarbetet innebär också uppföljningar av elförbrukningens karaktär med uppdelning på bland annat industri och allmän förbrukning. Konjunkturen inom industrin har betydelse för landets totala elförbrukning. Den temperaturkorrigerade elförbrukningen har under 2006 planat ut vid 150 TWh/år (rullande 52-veckorsvärde). Det verkliga utfallet motsvarade i juli 2007 cirka 142 TWh per år. Terminspriserna på Nord Pool för kvartal 4 år 2007 ligger i början av augusti 2007 strax under 40 EUR/MWh vilket motsvarar cirka 37 öre/kwh. Marknaden förväntar sig alltså lägre priser än under vintern 2006/ (19)

12 Vid en sammanvägning av de olika faktorer som påverkar landets elförbrukning gör Svenska Kraftnät nedanstående prognos för maximal elförbrukning vintern 2007/2008. Jämfört med prognosen för vintern 2006/2007 görs ingen uppjustering. Alternativ A MW Alternativ B MW 5.3 Produktionskapacitet Produktionskapaciteten för de olika kraftslagen utgår från installerad effekt. I prognosen används nettoeffekt till nätet efter avdrag för förluster och egenförbrukning i kraftstationerna och deras transformatorer. Efter summering av effekt görs avdrag för icke tillgänglig effekt. För vattenkraften beror detta också på hydrologiska begränsningar och begränsningar i lokala och regionala nät. Den vattenkraftproduktion som i analysen har antagits tillgänglig har statistiskt verifierats som den högsta som har inträffat. Jämfört med föregående vinter har den installerade effekten ökat enligt nedanstående tabell. Med hänsyn tagen till beräknad tillgänglighet för respektive kraftslag beräknas den totala produktionskapaciteten öka med cirka 230 MW. Effekthöjningarna i kärnkraft under 2007 togs med redan i förra årets rapport varför ingen uppjustering av tillgänglig effekt för kärnkraft görs denna gång. Ökning av produktionskapacitet vintern 2007/2008 jämfört med vintern 2006/2007 Kraftvärme Kärnkraft Industrimottryck Vattenkraft Vindkraft Summa inst. effekt Därav ökning av tillgänglig effekt jämfört med föregående år 140 MW 110 MW 90 MW 15 MW 120 MW 475 MW 230 MW I rapporten antas som vid tidigare rapporteringar full tillgänglighet för kärnkraft. Erfarenheterna från samtidig avställning av flera kärnkraftblock under sommaren 2006 och vintern 2006/2007 har aktualiserat frågan om kärnkraftens tillgänglighet bör omprövas. Svenska Kraftnät bevakar detta i sina analyser men finner för närvarande inte att det finns tillräckligt underlag för en ändrad bedömning av kärnkraftens tillgänglighet i denna redovisning. Inverkan av en otillgänglighet av ett eller flera block kan enkelt utvärderas genom att subtrahera motsvarande effekt från de redovisade balansscenarierna. 12 (19)

13 Otillgängligheten för övrig värmekraft baseras på statistik från början av 1990-talet och är cirka 10 % av installerad effekt. Inom landet bedöms totalt omkring MW i kondensproduktion vara tillgänglig. Svenska Kraftnät har tillgång till störningsreserver i gasturbiner om totalt knappt MW. I störningsreserverna ingår även snabb reduktion av industriförbrukning. Utöver störningsreserverna finns hos de svenska kraftföretagen ytterligare cirka 500 MW kapacitet i gasturbiner som kan bjudas in till elmarknaden. En del av resurserna i kondensanläggningar och gasturbiner kommer att ingå i den effektreserv om högst MW som Svenska Kraftnät upphandlar. Vissa anläggningar kommer att stå utanför den finansiering som upphandlingen ger. Den svenska vindkraftens omfattning är fortfarande liten i förhållande till hela produktionskapaciteten. Baserat på internationella studier beräknas effektvärdet för vindkraften motsvarar 6 % av installerad effekt. Det är det värde som numera tillämpas av Nordel vid redovisningar av prognoser för effektbalanser. I bilagan redovisas effektbalansen för vintern 2007/2008 med förutsättningen normal tillgång till elenergi. Prognos för tillgänglig produktionskapacitet vintern 2007/2008 (2006/2007 års prognos inom parentes): Alternativ A (29 130) MW Alternativ B (28 555) MW 5.4 Upphandling av effektreserv Upphandlingen av effektreserv för vintern 2007/2008 avslutas i augusti Det inkom bud om cirka 1100 MW produktion och cirka 800 MW reduktion därav antog Svenska Kraftnät bud om cirka 700 MW produktion och 300 MW reduktion.vidare finns enligt tidigare avtal omkring 700 MW produktion tillgängligt. Därutöver har Svenska Kraftnät tillgång till 300 MW från Svenska Kraftnät Gasturbiner AB. Därmed kommer Svenska Kraftnät inför den kommande vintern att ha tillgång till en effektreserv om cirka 2000 MW vilket är vad den tillfälliga lagen om effektreserv medger. 5.5 Överföringskapacitet Överföringskapaciteten i det svenska stamnätet väntas vara normal under vintern 2007/ (19)

14 5.6 Förutsättningar för import och export Kapaciteten på Sveriges utlandsförbindelser är anpassade till behoven av överföringar under olika situationer. De utgör inga begränsningar i en situation med låga eller mycket låga vintertemperaturer då effektbalansen blir ansträngd. Begränsningarna ligger i den bakomliggande förmågan till export från grannländerna. Vid normala vintertemperaturer kan Sverige förvänta sig import från Danmark, Finland, Norge och Polen. Tyskland har troligen inga marginaler för export till Sverige. I samband med extremt kallt väder är importmöjligheterna sämre. I sådana situationer kan man förvänta sig höga eller mycket höga elpriser och fördelningen av tillförseln styrs av priserna. I några andra delar av det nordiska kraftsystemet pekar prognoserna på att det kan bli underskott i effektbalansen. Detta inkluderas i prognosen för nettoimport till Sverige. Sverige kan förvänta sig import från några grannländer medan andra behöver importera från Sverige. I bilagan till rapporten redovisas den förväntade nettoimporten. Nordel har ett regelverk för att hantera situationer om tillgången på el i den nordiska elmarknaden inte täcker efterfrågan. De systemansvariga i Norden har tillgång till olika typer av effektreserver som kan aktiveras. I rutinerna ingår också snabb information till marknadens aktörer och allmänheten till exempel via massmedia. Om ett land i Norden står inför att behöva tillgripa tvingande bortkoppling av förbrukning för att klara balansen kan en del av störningsreserverna komma att användas som en nödåtgärd. Prognos för nettoimport vintern 2007/2008 (2006/2007 års prognos inom parentes): Alternativ A (2 400) MW Alternativ B 0 (1 100) MW I prognosen har en viss sammanlagringseffekt beaktats genom att det är osannolikt att de maximala förbrukningstopparna inträffar i alla de nordiska länderna samtidigt. 14 (19)

15 6 Svenska Kraftnäts arbete i effektfrågan 6.1 Information till marknadens aktörer Svenska Kraftnät informerar fortlöpande om effektsituationen i Sverige på hemsidan Där visas en prognos timme för timme för nästkommande dygn en indikation för de nästkommande dygnen. Vidare beskrivs de åtgärder Svenska Kraftnät vidtar vid en ansträngd effektsituation. 6.2 Elforsks projekt Market Design Svenska Kraftnät deltar i Elforsks projekt Market Design som till en del är inriktat på effektfrågan. Ett projekt har behandlat elförbrukningens karaktär vid kall väderlek. Två andra projekt som nyligen påbörjats syftar till att öka förbrukarflexibiliteten på elmarknaden och att stimulera användning av ny mätteknik Elförbrukningens karaktär vid kall väderlek Målet med projektet har varit att öka kunskapen om samband mellan efterfrågan på el och utomhustemperaturen framför allt vid mycket kall väderlek. En av slutsatserna hittills är att elsystemets maxeffekt inte alltid inträffar mellan åtta och nio på morgonen utan lika ofta kan inträffa mellan fyra och sex på kvällen. Detta beror troligen på längre kvällsöppet i affärer och andra serviceverksamheten, samtidigt som industriförbrukningens relativa andel av totalförbrukningen minskar. En annan slutsats är att det finns ett linjärt samband mellan utomhustemperatur och elsystemets effektbehov vid normala vintertemperaturer. Vid ännu lägre temperaturer finns det en tendens att temperaturberoendet avtar. De elvärmda småhusens inverkan på landets maxeffekt är betydande. Skulle en tjugoårsvinter inträffa (dvs. en vinter som statistiskt inträffar vart tjugonde år) blir den maximala elförbrukningen 1000 MW högre än en tioårsvinter. Sammanfattande slutsatser: -Elsystemets maxeffekt kan inträffa lika ofta på kvällen som på morgonen. -Sambandet mellan utomhustemperatur och elsystemets effektbehov är linjärt vid normala vintertemperaturer. -Elsystemets temperaturkänslighet är avtagande vid sjunkande temperatur utöver det normala. -Luftvärmepumparnas temperaturkänslighet vid lägre temperaturer är mindre än befarat. 15 (19)

16 - Tjugoårsvintern medför ca 1000 MW högre maximal elförbrukning jämfört med tioårsvinter Förbrukningsflexibilitet Tidigare fältförsök har visat på en betydande potential att öka priskänsligheten på elmarknaden. Det finns också affärsmodeller som innebär att det kan bli en god affär för alla inblandade parter. Under kommande år kommer därför att genomföras ytterligare fältförsök med syfte att visa hur priskänsligheten på den nordiska marknaden kan öka Stimulans av användning av timmätning För närvarande pågår omfattande investeringar i ny modern mätutrustning (AMRsystem) hos de flesta nätföretag. Drivkraften är i första hand de nya kraven på månadsavläsning, men de nya systemen innebär också andra nya möjligheter för nätägarna, elhandelsföretagen och deras kunder. Totalt handlar det om en investering på ca 10 miljarder kronor. AMR-utbyggnadens verkliga fördelar ligger i att använda de timvärden som i hög utsträckning kan bli tillgängliga. Det finns emellertid en uppenbar risk att det regelverk som omgärdar denna verksamhet kommer att leda till att den nya tekniken inte används till sin fulla samhällsekonomiska potential. Syftet med detta projekt är att visa hur regelverken kan utformas så att dessa stöder en utveckling där de nya AMR-systemen verkligen kan användas för att utveckla elmarknaden till nytta för nätägare, elleverantörer och kunder. 6.3 Utveckling till 2012 I rapporten Effekttillgänglighet efter februari 2008, som skickades till regeringen , redogörs för utvecklingen av den svenska effektbalansen från 2005/2006 till 2011/2012. Sedan rapporten skickades har prognoserna för effektkapaciteten i det svenska produktionssystemet uppdaterats. Sammanfattningsvis innebär detta att produktionskapaciteten fram till 2011/2012 kommer att öka något mer än vad som angavs i rapporten. Förstärkningen av kapaciteten för effekt består framförallt av utbyggnader i kraftvärme, industrimottryck och vindkraft. Vindkraften har dock ett lågt effektvärde. Utbyggnaderna i vattenkraft väntas bli av mindre omfattning. Dessa fyra kraftslag stimuleras av systemet med elcertifikat. Effekthöjningarna i kärnkraften är också viktiga för utvecklingen av produktionskapaciteten. I detta sammanhang kan nämnas att Nord Pool lanserat en effektsäkringsprodukt. Det finns med denna produkt därmed utökade möjligheter för marknadens aktörer att prissäkra sina elleveranser under höglastperioder. 16 (19)

17 Svenska Kraftnät har i rapport till regeringen april 2006 pekat på att de investeringar som genomförs med ny mätarteknik är intressanta i ett effektstyrningsperspektiv. Dessa investeringar genomförs främst för att underlätta en effektiv mätning av kunders elförbrukning. Samma teknik kan dock med viss anpassning nyttjas även för effektstyrning. Därmed skulle en marknadsmässig hantering av effektfrågan väsentligt underlättas. Det är Svenska Kraftnäts uppfattning att det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet att möta effekttoppar är sannolikt genom förbrukningsflexibilitet. 6.4 Internationellt arbete Svenska Kraftnät deltar i arbetsgrupper som berör effektfrågan inom både Nordel och ETSO Nordel Nordels Balansgrupp publicerar årligen prognoser för tre år framåt i tiden över kraftbalanserna i de nordiska länderna. Rapporten Energy balances 2010 and power balances 2010/11 presenterades i juni Prognoserna visar att den nordiska elbalansen för effekt respektive energi kommer att förstärkas de närmaste åren. Det beror detta främst på kommande ökningar av produktionsförmågan i Sverige och Finland och nya likströmsförbindelser mellan Norge-Nederländerna (NorNed) och Finland- Estland (Estlink). I februari 2007 publicerade Nordel rapporten "Guidelines for implementation of transitional peak load arrangements. Bakgrunden till rapporten är EU:s direktiv 2003/54 som ålägger medlemsstaterna att genomföra en upphandling eller på annat sätt tillförsäkra försörjningssystemet för el i händelse av risk för effektbrist. I rapporten ges rekommendationer för att minimera den negativa marknadspåverkan som ovan nämnda åtgärder från medlemsstater kan leda till. Rekommendationerna innefattar metoder för att bedöma och informera om risken för effektbrist samt konsultationsprocedurer vid implementering av åtgärder. Vidare ges rekommendationer för upphandlingsprocedurer inklusive typ av effekttillgångar och tidsperiod, principer för aktivering samt utträdesregler. 17 (19)

18 6.4.2 ETSO Arbetsgruppen Task Force Security of Supply & Adequacy Power Systems analyserar leveranssäkerhet och framför allt tillräcklighet för produktion i Europa. Rapporten An Assessment of the Interconnected European Power Systems presenterades i maj Rapporten finns på ETSOs hemsida Två scenarier för produktionsökning har antagits i rapporten. I det ena scenariot har endast säkra projekt tagits med. I det andra har en bedömning gjorts över vad som kan vara en rimlig ökningsgrad. Slutsatserna är att marginalerna kommer att minska under perioden. Tillväxten i förbrukning kommer endast delvis täckas av ökad produktionskapacitet. Situationen försämras i slutet av perioden. För scenario A kan tillförlitligheten inte anses vara tillräcklig, medan risken är acceptabel för scenario B. Regionala studier ingår också i rapporten. Risker för effektbrist finns vid extrema temperaturförhållanden. 18 (19)

19 Bilaga Scenarier för Sveriges effektbalans vintern 2007/2008 Förutsättning: Normal energibalans under vintern. Alternativ A: Effekttopp vid normala vintertemperaturer. Hög tillgänglighet för produktion och import. Alternativ B: Effekttopp vid tioårsvinter. Förväntad tillgänglighet för värmekraft. Alt. A Alt. B Produktion MW MW Vattenkraft Kärnkraft 1) Mottryck Kondens Gasturbiner utöver störningsreserv Vindkraft, effektvärde 6% 2) Summa produktion Import netto Summa tillförsel Förbrukning Förbrukningsreduktion 3) Marginal Upphandlingen av effektreserv i kondens, gasturbiner och förbrukningsreduktion omfattar cirka 2000 MW. Dessa tillgångar ingår i respektive produktionsslag i tabellen. 1) Alt. A och B: Full tillgänglighet antas för de 10 kärnkraftsblocken. 2) Vindkraftens effektvärde beräknat till 6 % av installerad effekt. 3) I den upphandlade effektreserven ingår 300 MW reduktion av förbrukning.