Den svenska effektbalansen vintrarna 2005/2006 och 2006/2007

Transkript

1 Datum Beteckning/Dnr 491/2006/PL10 Den svenska effektbalansen RAPPORT TILL MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSDEPARTEMENTET Redovisning av hur effektbalansen på den svenska elmarknaden har upprätthållits under vintern 2005/2006, prognos för effektbalansen under vintern 2006/2007 samt redovisning av genomförda aktiviteter och prestationer vad gäller informationsinsatser till marknadens aktörer.

2

3 Innehåll 1 Uppdrag 5 2 Sammanfattning 6 3 Begrepp, definitioner och förkortningar 7 4 Uppföljning av vintern 2005/ Förutsättningar Förbrukningsnivåer och försörjningsläge Överföringsförmågan i Stamnätet Effektreserv Förbrukningstoppen och jämförelse med prognos Särskilda situationer Utveckling till vintern Effektbalansprognos för vintern 2006/ Redovisningsmetod Förbrukningsprognos Produktionskapacitet Upphandling av effektreserv Överföringskapacitet Förutsättningar för import och export Svenska Kraftnäts arbete i effektfrågan Information till marknadens aktörer Rapport om effekttillgänglighet efter februari Elforsks Market Design-projekt Internationellt arbete...14 Bilaga Scenarier för Sveriges effektbalans vintern 2006/ (17)

4

5 1 Uppdrag Svenska Kraftnät har i regleringsbrev för budgetåret 2006 fått i uppdrag att senast den 15 augusti 2006 redovisa hur kraftbalansen på den svenska elmarknaden har upprätthållits under vintern 2005/2006 göra prognos för kraftbalansen under vintern 2006/2007 redovisa de aktiviteter och prestationer som genomförts vad gäller informationsinsatser till marknadens aktörer I regleringsbrevet anges även att målet är att Sverige långsiktigt skall ha en god effekttillgång som minskar risken för effektbrist. För att bibehålla driftsäkerheten i elsystemet och möjligheten att upprätthålla effektbalansen vid extrema förbrukningstoppar skall Svenska Kraftnät arbeta med att relevanta åtgärder kan vidtas för att minska risken för effektbrist i Sverige bevaka tillgången på höglastkapacitet i det svenska elsystemet förmedla relevant information till marknadens aktörer verka för en ökad integration och harmonisering av de nordiska ländernas elmarknader och vidareutveckla elmarknadssamarbetet inom Europa för att främja en inre marknad för el 5 (17)

6 2 Sammanfattning Under den gångna vintern 2005/2006 fanns det goda marginaler i både produktionsoch överföringskapacitet. Inför vintern var fyllnadsgraden något över den normala i vattenmagasinen. Överföringsförmågan till Sydsverige var normal. Medeltemperaturerna under vintern låg över de normala i Norrland och Svealand medan de i Götaland var normala. Den upphandlade effektreserven behövde aldrig aktiveras. Förbrukningstoppen på MW inträffade den 19 januari 2006 kl Elproduktionen var då MW och nettoimporten 670 MW. Temperaturerna var normala för årstiden. Dagen efter fick Finland ett nytt förbrukningsrekord på MW. Prognosen för den kommande vintern 2006/2007 är god. Marginalerna beräknas att som bäst ligga på MW och som sämst på MW. Förbrukningstoppen beräknas ligga mellan och MW, den lägre siffran vid normal vinter och den högre vid en kall vinter. Tillförsel i form av produktion och import beräknas ligga som bäst på MW och som sämst på MW. Svenska Kraftnät informerar fortlöpande om effektsituationen i Sverige på hemsidan Där visas en prognos timme för timme för nästkommande dygn och indikationer för de därpå följande dygnen. Vid ansträngda lägen ges särskilda varningar i kombination med meddelanden via NordPools hemsida. I april 2006 redovisade Svenska Kraftnät i en rapport till regeringen hur arbetet fortskrider med att ta fram en marknadsbaserad lösning för att upprätthålla effektbalansen vid extrema förbrukningstoppar efter februari Rapporten innehåller också prognoser fram till år Svenska Kraftnät deltar i Elforsks Market Design-projekt, där ett flertal projekt har bäring på effektfrågan. Projektens syfte är att visa på modeller eller affärskoncept som leder till att efterfrågan på el på nationell nivå reduceras vid höga spotpriser. Dessutom deltar Svenska Kraftnät i internationella arbetsgrupper inom samarbetsorganisationerna Nordel och Etso. 6 (17)

7 3 Begrepp, definitioner och förkortningar I rapporten används följande begrepp och definitioner: Normal vinter (tvåårsvinter) Tredygnsmedelvärde av temperaturen som statistiskt återkommer vartannat år i hela landet. Temperaturvärdena används som underlag för att göra prognoser för landets förbrukning under vad som kan betraktas som en normal vinter. Tioårsvinter Tredygnsmedelvärde av temperaturen som statistiskt återkommer vart 10:e år. Förbrukningsprognoser bygger på antagandet att det råder tioårstemperaturer söder om snitt 2. Norr därom antas normala vintertemperaturer. Snitt Snittområde Effektreserv UMM Nordel Etso I förväg definierade överföringsbegränsningar i nätet. I Stamnätet finns Snitt 1 norr om Umeälven, Snitt 2 norr om Gävle och Snitt 4 söder om Ringhals och Oskarshamn. Sverige är indelat i fyra Snittområden med snitten som gränslinjer. Snittområde 1 ligger norr om Snitt 1 och Snittområde 4 söder om Snitt 4. Upphandlad produktionskapacitet eller möjlighet till förbrukningsreduktion i syfte att aktiveras av Svenska Kraftnät vid fara för effektbrist. Enligt lag har Svenska Kraftnät ett temporärt ansvar att upphandla en effektreserv på högst MW till och med februari Urgent Market Message, meddelande som sänds till NordPool vid händelse som kan påverka marknaden. Samarbetsorganisation för de systemansvariga i Norden: Energinet.dk, Fingrid, Landsnet, Statnett och Svenska Kraftnät. Samarbetsorganisation för de systemansvariga i Europa. 7 (17)

8 4 Uppföljning av vintern 2005/ Förutsättningar Inför vintern 2005/2006 rådde goda kraftbalansmässiga förhållanden för Sverige. I början av november var fyllnadsgraden i de svenska vattenkraftmagasinen något över det normala, vilket medförde en stor produktion av vattenkraft. Kärnkraften hade hög tillgänglighet. Importmöjligheterna var goda och från och med början av november övergick utbytena med utlandet till nettoimport. 4.2 Förbrukningsnivåer och försörjningsläge Den temperaturkorrigerade totala elförbrukningen har sedan mitten av år 2004 varit sakta stigande motsvarande knappt 1,5 % per år. Under vintern var det rullande 52- veckorsvärdet drygt 149 TWh. Medeltemperaturerna i Sverige under perioden december 2005 till februari 2006 innebar ett temperaturöverskott på +1,0ºC till +3,0ºC i norra Sverige. I Svealand var temperaturöverskottet mellan +0,5ºC till +1,0ºC medan Götalands temperaturer låg mycket nära det normala. I början av mars var temperaturerna lägre än normalt för årstiden. 4.3 Överföringsförmågan i Stamnätet Överföringsförmågan från Norrland och söderut var normal under hela vintern. Detta gäller även kapaciteten i södra Sverige. 4.4 Effektreserv Inför vintern upphandlades MW i effektresurser i enlighet med den tillfälliga lagen om effektreserv. Av den upphandlade volymen utgjorde ca 25 % effektreduktion. Effektreserven behövde inte aktiveras någon gång under säsongen. 4.5 Förbrukningstoppen och jämförelse med prognos Den högsta förbrukningen inträffade den 19 januari 2006 kl Den totala elförbrukningen var då MW och den totala elproduktionen i landet MW. Följande dygnsmedeltemperaturer rådde Temperaturerna var normala för årstiden. Luleå -11,3ºC Borlänge -12,9ºC Stockholm -8,3ºC Göteborg -3,9ºC Linköping -7,8ºC Växjö -7,4ºC Malmö -2,9ºC 8 (17)

9 Nedanstående tabell visar den svenska effektbalansen vid förbrukningstoppen den 19 januari 2006 kl MWh/h Produktion inom landet Export till Finland Export till Själland -125 Import från Jylland 485 Import från Norge Export till Tyskland -370 Import från Polen 300 Summa= Förbrukning inkl. nätförluster Vintern 2005/2006 innebar inte någon situation med ansträngd effektbalans. Det fanns marginaler både i produktionskapacitet och i överföringskapacitet. Priset på elbörsen Nord Pool låg över 50 öre/kwh i samband med förbrukningstoppen. 4.6 Särskilda situationer Det svenska kraftsystemet har inte utsatts för några driftmässiga påfrestningar under säsongen. Den 20 januari drabbades Finland av sträng kyla motsvarande en tioårsvinter och fick ett nytt förbrukningsrekord på MW. I Sverige rådde då normala vintertemperaturer. För första gången någonsin varnade Fingrid för effektbrist. För att klara effektbalansen i Finland och övriga Norden behövde stamnätsoperatörerna aktivera stora mängder reglerkraft (upp till cirka MW). Priset på reglerkraft steg också mycket kraftigt till som mest EUR/MWh. 4.7 Utveckling till år 2012 I rapporten Effekttillgänglighet efter februari 2008, vidare beskriven i avsnitt 6.2, redogörs för utvecklingen av den svenska effektbalansen från och med vintern 2005/2006 till och med vintern 2011/2012. Av rapporten framgår att produktionskapaciteten successivt ökar mer än elförbrukningen. Importen kommer att reduceras men i långsam takt. Rapporten visar att marginalen för den svenska effektbalansen kommer att öka, vilket innebär att risken för effektbrist minskar. 9 (17)

10 5 Effektbalansprognos för vintern 2006/ Redovisningsmetod Syftet med analysen är att göra en bedömning av Sveriges kommande effektbalans under timmen med den högsta totala elförbrukningen i landet. Effektbalansen uttrycks som timmedelvärdet av tillförseln och elenergiförbrukningen, MWh/h, vid den prognostiserade effekttoppen inför den kommande vintern. För enkelhets skull används i denna rapport beteckningen MW för MWh/h. Liksom i tidigare rapporteringar redovisar Svenska Kraftnät effektbalanssammanställningen som ett intervall mellan två olika kombinationer av möjliga utfall. Alternativ A innebär normala vintertemperaturer och gynnsamma förhållanden för tillgänglighet för produktion inom landet och för import. Alternativ B innebär temperaturer motsvarande tioårsvinter, bedömd lägre tillgänglighet i produktionssystemet och mindre import. Ett stort antal olika scenarier inom och utanför detta intervall är möjliga. Svenska Kraftnäts störningsreserver, som i huvudsak utgörs av gasturbiner, ingår inte i effektbalansen då dessa endast är avsedda för att klara av störningar i den operativa driften av elsystemet. Effektbalanssammanställningen redovisas i bilaga. 5.2 Förbrukningsprognos Arbetet med prognostisering av maximal elförbrukning bygger på analys av förbrukningsstatistik med tillhörande temperaturer i olika orter inom landet. När vintersäsongens förbrukningstopp har passerats görs uppföljningar och analyser för att kontrollera kvaliteten på prognoserna. Temperaturutfallet jämförs med SMHI:s statistik för att kunna bedöma avvikelser från normala och extrema temperaturer. Prognosarbetet innebär också uppföljningar av elförbrukningens karaktär med uppdelning på bland annat industri och allmän förbrukning. Konjunkturen inom industrin har betydelse. Svenska Kraftnät gör i den dagliga driftövervakningen prognoser av elförbrukningen timme för timme de kommande fem dygnen. Prognoser görs av den totala elförbrukningen i vart och ett av de fyra snittområden i Sverige som underlag för prognostisering av överföringarna i stamnätet och de viktigaste överföringssnitten. Syftet är bland annat att förbereda eventuella motköp så att snittens maximala kapacitet inte överskrids. Prognosverktyget bygger på så kallad regressionanalys och utnyttjar statistik över timvis förbrukning per snittområde, temperaturer, vind och molnighet för åtta olika orter i landet. Som underlag för prognoserna nyttjas bland annat SMHI:s prognoser fem dygn framåt på temperatur, vind och moln för de ingående orterna. Utifrån dessa data beräknas förväntad förbrukning per snittområde och totalt för Sverige under de kommande fem dygnen. Elförbrukningen i Sverige ökar långsamt. Energimyndighetens prognoser för årlig elförbrukning utgör en del av det underlag som Svenska Kraftnät nyttjar för att prognostisera effekttoppar i framtiden. Under år 2005 var elförbrukningen omkring 149 TWh. Prognoserna för 2011/2012 ligger i intervallet TWh. Avgörande för förbrukningstopparna under vintern är om det råder kall eller extremt kall väderlek. 10 (17)

11 Terminspriserna på Nord Pool för kvartal 4 år 2006 och kvartal 1 år 2007 låg i juni 2006 i intervallet EUR/MWh vilket motsvarar 48,7-50,5 öre/kwh. Marknaden förväntar sig alltså relativt höga priser under vintern 2006/2007. De relativt höga terminspriserna torde ha en dämpande effekt på elförbrukningen. Under senare år har försäljningen av värmepumpar varit omfattande. Preliminära resultat från ett Elforsk-projekt visar att värmepumparnas inverkan på den totala elförbrukningen ligger mellan -200 MW till +300 MW vid kall väderlek. Detta motsvarar ungefär mellan -1 % till +1 % av den totala elförbrukningen under vinterns förbrukningstoppar. Med hänsyn till ovanstående, jämförelser med statistiken från tidigare vintrar och den allmänna förbrukningsutvecklingen gör Svenska Kraftnät nedanstående prognos för maximal elförbrukning vintern 2006/2007 (2005/2006 års prognos inom parentes). Jämfört med prognosen för vintern 2005/2006 innebär det en ökning med 200 MW för alternativ A och med 100 MW för alternativ B: Alternativ A (27 000) MW Alternativ B (28 800) MW 5.3 Produktionskapacitet I prognosen används nettoeffekt till nätet efter avdrag för förluster och egenförbrukning i kraftstationerna och deras transformatorer. Efter summering av effekt görs avdrag för icke tillgänglig effekt. För vattenkraften beror detta på hydrologiska begränsningar och på begränsningar i lokala och regionala nät. Den vattenkraftproduktion som i analysen har antagits tillgänglig har statistiskt verifierats som den högsta som har inträffat. Jämfört med föregående vinter beräknas den totala produktionskapaciteten öka med cirka 800 MW. Effektiviseringarna i kärnkraften bidrar med cirka 325 MW. Mottryck inom industri och kraftvärme ökar med cirka 470 MW. Vindkraftens installerade effekt förväntas öka med cirka 25 MW. Kärnkraftens otillgänglighet är cirka 5 % i genomsnitt. Det motsvarar cirka 450 MW. Eftersom det är svårt att göra en prognos på tillgängligheten hos kärnkraftverken under timmarna med maximal elförbrukning förutsätts alla kärnkraftverk producera maximalt under dessa timmar. I en analys av försörjningssituationen måste dock risken för att något eller några kärnkraftblock inte är i drift beaktas. Otillgängligheten inom övrig värmekraft baseras på statistik sedan början av 1990-talet och är cirka 10 % av installerad effekt. Inom landet bedöms omkring MW i kondensproduktion vara tillgänglig för elmarknaden. Svenska Kraftnät har tillgång till störningsreserver i gasturbiner om totalt knappt MW. Utöver detta finns ytterligare cirka 500 MW kapacitet i gasturbiner. En del av resurserna i kondensanläggningar och gasturbiner kommer att ingå i den effektreserv om högst MW som Svenska Kraftnät upphandlar. Vissa anläggningar kommer att stå utanför den finansiering som upphandlingen ger. Den svenska vindkraftens omfattning är fortfarande liten i förhållande till hela produktionskapaciteten. Baserat på internationella studier beräknas effektvärdet för vindkraften motsvara 5 % av installerad effekt. I bilagan redovisas effektbalansen för vintern 2006/2007. Den kommande vintern kommer att inledas med ett underskott på cirka 25 TWh i de nordiska kraftverksma- 11 (17)

12 gasinen och med relativt höga priser på Nord Pool. Den totala magasinskapaciteten i Norden är omkring 130 TWh. Prognos för tillgänglig produktionskapacitet vintern 2006/2007 (2005/2006 års prognos inom parentes): Alternativ A (28 930) MW Alternativ B (27 870) MW 5.4 Upphandling av effektreserv Svenska Kraftnät har under året upphandlat effektresurser i en omfattning av MW inför vintern 2006/2007. Merparten utgörs av produktionskapacitet. I nuläget utgörs 499 MW av kapaciteten minskning av elförbrukning. Svenska Kraftnät avser att göra en kompletterande upphandling av reduktionsresurser för att nå MW, som den tillfälliga lagen medger. 5.5 Överföringskapacitet Överföringskapaciteten i det svenska stamnätet under vintern 2006/2007 kommer att ligga på samma nivå som under föregående vinter. 5.6 Förutsättningar för import och export Kapaciteten på Sveriges utlandsförbindelser är väl avpassade efter behoven av överföringar under olika situationer. Bestämmande för möjlig import vintertid är huruvida det exporterande landet har produktionsöverskott till priser som är lägre än priserna på den nordiska elmarknaden. Importkapaciteten från Jylland kommer att öka med 90 MW till 380 MW genom ombyggnaden av likströmsförbindelsen Kontiskan 1. Vid normala vintertemperaturer kan Sverige förvänta sig en viss import från Finland, Norge, Danmark och Polen. I samband med extremt kallt väder i regionen kan Sverige däremot inte längre förvänta sig import från något annat land än Polen, som kommer att ha produktionsöverskott i ytterligare några år. Prognoserna för import innebär en fortsatt trendmässig minskning, dock i långsamt takt. Prognos för nettoimport vintern 2006/2007 (2005/2006 års prognos inom parentes): Alternativ A (2 500) MW Alternativ B (1 200) MW 12 (17)

13 6 Svenska Kraftnäts arbete i effektfrågan 6.1 Information till marknadens aktörer Svenska Kraftnät informerar fortlöpande om effektsituationen i Sverige på hemsidan Där visas en prognos timme för timme för nästkommande dygn och en indikation för de nästkommande dygnen. Vidare beskrivs de åtgärder Svenska Kraftnät vidtar vid en ansträngd effektsituation. Effektsituationen och risken för effektbrist beskrivs enligt ett signalsystem med grön, gul respektive röd flagga. Utöver detta trafikljus informeras marknadsaktörerna via s.k. urgent market message (UMM) som Svenska Kraftnät distribuerar via NordPools hemsida Systemet med UMM syftar till att säkerställa att alla aktörer på den nordiska elmarknaden har tillgång till information om händelser som kan påverka prisbildningen på en och samma gång. Svenska Kraftnät lämnar även information till de systemansvariga företagen i Norden. På hemsidan ges också information om den upphandlade effektreserven. Om Svenska Kraftnät bedömer att det finns skäl att avropa effektreserven skickas ett UMM till aktörerna via Nord Pool. Det kan gälla situationer då effektreserven sätts i beredskap för att kunna köras och situationer då den faktiskt körs. Inför vintern 2005/2006 har Svenska Kraftnät kompletterat informationen på hemsidan så att det också där framgår när Svenska Kraftnät har skickat UMM med anledning av att effektreserven har avropats. 6.2 Rapport om effekttillgänglighet efter februari 2008 Svenska Kraftnät redovisade i april 2006 hur arbetet fortskrider med att ta fram en marknadsbaserad lösning för att upprätthålla effektbalansen vid extrema förbrukningstoppar efter februari I rapporten konstaterade Svenska Kraftnät att en effektreserv behövs under ytterligare några år efter utgången av vintern 2007/08, då den nuvarande lagen upphör. Den modell som de balansansvariga företagen via Svensk Energi under våren 2006 föreslagit bedöms av Svenska Kraftnät vara ett steg i rätt riktning. Den innebär att branschen själv tar ansvar för effektförsörjningen även om det sker gemensamt och inte via åtgärder av varje enskild aktör som på en normalt fungerande marknad. Den föreslagna modellen bedömdes behöva vara i bruk under en femårsperiod, varefter den kan avvecklas. Svenska Kraftnät är berett att ta på sig de uppgifter rörande prognoser och bedömningsunderlag, som förutsätts i branschens skisserade förslag. 6.3 Elforsks Market Design-projekt Svenska Kraftnät deltar i Elforsks Market Design-projekt, där ett flertal projekt har bäring på effektfrågan. Projektens syfte är att visa på modeller eller affärskoncept som leder till att efterfrågan på el på nationell nivå reduceras vid höga spotpriser. En viktig utgångspunkt är att åtgärderna skall vara lönsamma för de inblandade parterna. Mer information finns på Effektstyrning hos hushållskunder Projektet som genomförts med kunder hos Skånska Energi och Vallentuna Energi avrapporterades i oktober Resultaten från detta projekt visar att effektförbrukningen reducerades med i genomsnitt minst 50 % vid tidpunkter med högt elpris. Ytterligare en viktig slutsats från projektet är att resultatet har kunnat nås utan att 13 (17)

14 någon ny teknik har behövt installeras hos kunderna. Resultaten visar stora likheter mellan åren och mellan respektive elleverantörs kunder Effektstyrning hos industriverksamheter Detta projekt avsåg att undersöka förutsättningarna för och demonstrera hur effektstyrning kan utföras i industriverksamheter. I projektet medverkade sex industrier och deras elleverantörer. En betydande besparing uppnåddes i flertalet industrier. Samtliga deltagande industrier uppgav efter genomförda försök att de ser mycket positivt på framtida möjligheter att styra effekten under någon eller några timmar vid tillfälligt höga spotpriser Studie av effektreduktionspotential hos mellanstora elkunder Projektet avrapporterades i januari I studien har ett fyrtiotal företag intervjuats. Dessutom har analyser gjorts av tre utvalda områden: Fryslager, fastighetsförvaltningsbolag med köpcentra och företag med överkapacitet. För dessa tre bedöms reduktionspotentialen ligga mellan MW. Av dessa ligger 200 MW inom fastighetsförvaltning och här är möjligheten till reduktion enkel att genomföra Affärsmodeller för ökad efterfrågerespons på elmarknaden Projektet avrapporterades i januari Studien syftar till att kartlägga, belysa och beskriva möjliga affärsmodeller för efterfrågeflexibilitet. Fem olika affärsmodeller har studerats Effektpotentialen i reservkraftanläggningar I samband med Svenska Kraftnäts upphandlingar av resurser till effektreserven för vintern 2005/2006 har två aktörer lämnat bud, som innebär att reservkraftdieslar hos kunder startar när Svenska Kraftnät kräver det. De priser som denna reservkraft bjudits in till indikerar att detta är ett klart intressant alternativ. I en nyligen genomförd studie till Energimyndigheten uppskattas den totala kapaciteten reservkraft i landet till ca 1600 MW. Om vi antar att 20 % av denna kan användas vid behov betyder detta en kapacitet på ca 300 MW Slutsatser Ovanstående studier visar att det finns en betydande vilja och förmåga hos kunderna att reducera sin förbrukning, bara incitamenten är de rätta. Med priser i intervallet 3-10 kr/kwh under i snitt 40 timmar per år torde potentialen för effektreduktion vara i storleksordningen 2000 MW, kanske mer. En stor del av denna potential finns hos elvärmda villor och andra elvärmekunder. Minimikravet för mätutrustning efter år 2009 är inte tillräckligt för att ge förutsättningar för effekthushållning i denna grupp. Flertalet nätägare avser dock att investera i mer avancerad mätutrustning än vad lagen kräver. Med timmätning och timavräkning av dessa kunder finns möjlighet att komma åt en stor del av denna effektkapacitet. 6.4 Internationellt arbete Svenska Kraftnät deltar i arbetsgrupper som berör effektfrågan inom både Nordel och Etso Nordels Balansgrupp Nordels Balansgrupp publicerar årligen treårsprognoser över kraftbalanserna i de nordiska länderna. Rapporten Energy balances 2009 and power balances 2009/10 presenterades i juni Prognoserna visar att den nordiska kraftbalansen kommer att förstärkas de närmaste åren. Det beror främst på kommande ökningar av produk- 14 (17)

15 tionsförmågan i Sverige och Finland och på nya likströmsförbindelser mellan Norge- Nederländerna (NorNed) och Finland-Estland (Estlink) Nordel Demand Response Group Nordels Demand-Responsegrupp har inventerat flexibel förbrukning med priset som styrsignal i de nordiska länderna ur ett flertal aspekter. Rapporten Enhancement of Demand-response presenterades i april Där konstateras att det bästa vore om efterfrågesidan kunde delta direkt på spotmarknaden. Dock verkar det som om flexibel förbrukning behöver förutsägbara intäkter från marknaden för att kunna täcka transaktionskostnaderna. Berörda myndigheter rekommenderas att ytterligare befrämja användandet av timmätning. Nord Pool Spot uppmuntras att utveckla produkter som kan användas av elkunder som vill agera flexibelt Etso Task Force Security of Supply & Adequacy Power Systems Arbetsgruppen analyserar leveranssäkerhet och framför allt tillräcklighet för produktion i Europa. Rapporten An Assessment of the Interconnected European Power Systems presenterades i maj Rapporten finns på Etsos hemsida Två scenarier för produktionsökning har antagits. I scenario A har endast säkra projekt tagits med, i scenario B har en bedömning gjorts över vad som kan vara en rimlig ökningsgrad. Slutsatserna är att marginalerna kommer att minska under perioden. Tillväxten i förbrukning kommer endast delvis täckas av ökad produktionskapacitet. Situationen blir värre i slutet av perioden. För scenario A kan tillförlitligheten inte anses vara tillräcklig, medan risken är acceptabel för scenario B. Regionala studier ingår också i rapporten. Tillförlitligheten för nordisk del bedöms vara god, men risker för effektbrist finns vid extrema temperaturförhållanden. 15 (17)

16 16 (17)

17 Bilaga Scenarier för Sveriges effektbalans vintern 2006/2007 Normal energibalans. Relativt höga priser. Alternativ A: Effekttopp vid normala vintertemperaturer. God tillgänglighet för produktion och import. Alternativ B: Effekttopp vid tioårsvinter. Reducerad tillgänglighet för värmekraft. Reducerad import på grund av kylan. A B Produktion MW MW Vattenkraft Kärnkraft 1) Mottryck Kondens Gasturbiner exkl. störn.reserv Vindkraft, effektvärde 5% 2) Summa produktion Import Summa tillförsel Förbrukning Förbrukningsreduktion 3) Marginal Upphandlad effektreserv i kondensverk, gasturbiner och förbrukningsreduktion omfattar cirka 2000 MW. 1) Full tillgänglighet antas för de 10 kärnkraftsblocken. 2) Vindkraftens effektvärde beräknat till 5 % av installerad effekt. 3) Del av effektreserven.