Synpunkter i stort på våtmarker Förbundet ser våtmarker som en viktig del i arbetet mot ett uthålligt samhälle. Lantbrukarna satsar egna pengar från den återbetalda handelsgödsel-skatten på bla. våtmarksrådgivning i Greppa Näringen. I ljuset av de kunskapsluckor som finns om våtmarkers funktion ser LRF ser ett stort behov av ytterligare forskning och har delfinansierat en professur i våtmarksekologi. Vi uppmanar våra medlemmar till att använda de investeringsstöd som finns inom LBU.
Vi välkomnar utredningens förslag om att integrera arbetet med våtmarksstrategi i arbetet med vattendirektivets åtgärdsprogram. Vi tycker att resonemanget om ett breddat användningsområde för naturvårdsavtal är intressant.
Vi hade gärna sett ett tydligare resonemang om våtmarkers ekonomiska nytta, tex som översvämningsskydd. Det kan öka acceptansen för strategin.
Vi är förvånade över att utredaren inte tagit chansen att göra oss som ska göra jobbet dvs. restaurera och nyanlägga våtmarker delaktiga i framtagandet av strategin.
Ytterst handlar det om att de som berörs av beslut eller åtgärder också ska ha möjlighet att delta i processerna. Detta kan yttra sig i god förankring av strategier och Skilj på förankring och delaktighet! Vi som ska anlägga våtmarkerna känner oss inte delaktiga i arbetet med att ta fram strategin. Remiss, hearings och seminarier är förankringsredskap och skapar ingen delaktighet. Det är först när vi deltar i själva utredningen som vi känner sig sedda, tillfrågade och delaktiga. (ex)
Tänk på detta nu i arbetet med de regionala landskapsstrategierna. Ta chansen att göra våtmarksanläggarna delaktiga så slipper ni komma i efterhand och försöka förankra. Var inte rädda för att bjuda in.
Det rensas sannolikt för lite diken både i jordbruks- och skogsbrukslandskapet. Det leder till att växterna stressas av för lite syre i marken och till att markens långsiktiga produktionsförmåga inte bibehålls. Därför är det viktigt att gemensamt verka för ökad rensning och inte försvåra genom anmälningsplikt. Satsa istället på ökad rådgivning och information.
Regeringens pågående arbete med energiomställningen för Sverige från fossil energi till bioenergi kan leda till större arealer energigrödor på åkermark. De ställer höga krav på god markavvattning. En fungerande markavvattning är central i begreppet bördighet. En översyn av markavvattningsföretag får därför inte försvåra en fortsatt eller ökad markavvattning.
Hur kan vi bidra till att uppfylla målet? Vi medverkar gärna finansiellt och på annat sätt till utökad och uppsökande rådgivning om våtmarker inom ramen för Greppa Näringen. Vi kan ställa vår tid och vår kunskap till förfogande i arbetet med de regionala landskapsplanerna. Vi medverkar gärna till att intensifiera informationsarbetet om våtmarker till medlemmarna.
Några frågor vi vill lyfta för det fortsatta arbetet 12 000 ha våtmarker kan på sätt och vis betraktas som ett byggnadsbestånd. Man bygger våtmarker som ska underhållas regelbundet likt en byggnad. Ansvaret för detta är oklart. Det ökade fokuset på fosforns betydelse för Östersjön bör leda till att vi bättre undersöker våtmarker som fosforfälla. Det finns fortfarande viktiga kunskapsluckor om anlagda våtmarkers utformning för att uppnå de önskade ekologiska effekterna. Därför behövs fortsatt forskning kring detta och mer medel till uppföljning.