Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 24 Kjell Cronvall Juni 24 24 Rapport 42
Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat bilbältesanvändningen bland förare av tunga fordon. I detta notat redovisas en studie genomförd under perioden april - maj 24. Studien har genomförts som ett led i en större bältesstudie. Projektledare har varit Kjell Cronvall, för analys och dokumentation har Kjell Cronvall och Harald Ljung svarat. Fältobservatörer har varit Yrkestrafikrådets ledamöter Harald Ljung, Kjell Rytterström, Kjell Hägglund, Stefan Skotte och Lars Lundh. Solna i juni 24 Hans Norbeck VD / NTF Stockholms län 1 Yrkestrafikrådet i Stockholms län består av olika företag, myndigheter och organisationer som arbetar för att öka trafiksäkerheten inom yrkestrafiken. Rådet administreras av NTF Stockholms län. 2
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1 Bakgrund... 5 2 Syfte... 5 3 Mål... 5 4 Undersökningsmetod... 5 5 Resultat... 6 6 Arbetsmiljölagen... 7 7 Utveckling bältesanvändning... 8 8 Referenser... 8 Bilaga: Observerade förare/fordon...9 3
Sammanfattning NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet (se fotnot i förordet) studerat bilbältesanvändningen bland förare av tunga fordon. Avsikten med studien har varit att få en uppfattning om nivån på bältesanvändningen vid framförandet av tunga fordon i Stockholms län samt att med resultatet skapa debatt inom företag och med förare. Studien omfattade sju mätplatser av olika karaktär. Studien genomfördes under april maj 24 och omfattar totalt 1645 fordon. Undersökningen visar att bältesanvändningen bland yrkesförare i tunga fordon fortfarande är mycket låg. Av 1645 observerade förare var det endast 49 som använde bälte. Det motsvarar en användning på 24,8 %, vilket innebär att drygt sju av tio förare inte använde bilbältet. Av 35 identifierade företag var det dessutom sju företag där ingen av de observerade förarna använde bälte. Totalt i 24 års studie var det 24,8 % som använde bilbälte att jämföra med 15,2 % 23. En ökning sedan 23 års mätning med nästan 1 % enheter. Om man jämför identifierade med ej identifierade fordon så är skillnaden i antal marginell. Vid undersökningen noterades också att många av förarna talade i mobiltelefon under färd och utan handsfreefunktion. Dessutom använde några förare kollektivkörfältet för att ta sig snabbare fram. Bältesanvändningen i hela landet bland förare av tunga lastbilar ligger på 31 %. Att förarna inte använder bälte är inte enbart ett problem för föraren; det handlar också om företaget och företagets kultur när det gäller trafiksäkerhet. Man kan lätt koppla användningen av bilbälte till arbetsmiljölagen. Tittar man på arbetsmiljölagen 2 kapitel 7 står det att personlig skyddsutrustning skall användas. Bilbältet är en personlig skyddsutrustning om något. I samma lag 3 kapitlet 2 står att arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. I 2a står att arbetsgivaren skall planera, leda och kontrollera verksamheten på sådant sätt att arbetsmiljön uppfyller kraven i lag och föreskrifter. I 4 står att arbetstagaren skall medverka och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Trots den kraftiga ökningen av bältesanvändningen krävs en satsning på information riktad mot yrkesförare av tunga fordon för att öka bältesanvändningen. Det åligger såväl företagsledningar som fackliga organisationer att snarast genomföra dessa informationsinsatser i syfte att snabbt få till stånd en ökad bältesanvändning. Bilbälte räddar liv! 4
1 Bakgrund Bältet är hittills den absolut bästa enskilda säkerhetsanordningen i bil. För den som använder bälte vid färd minskar risken för dödliga eller svåra skador vid en olycka med mer än 5 %. Även vid olyckor i lägre hastigheter är skyddseffekten stor. Bältesanvändningen måste ökas hos yrkesförare, där användningen är sämst idag. Den 1 oktober 1999 ändrades lagen om bilbälte till att även omfatta att de som färdas i lastbil skall använda bälte, alltså såväl förare som passagerare. I en djupstudie av 23 dödade lastbilsförare under perioden 1997-2 visade det sig att endast två av förarna hade använt bilbälte vid olyckstillfället. Undersökningen, som genomfördes av Vägverket, konstaterade att drygt 7 procent skulle ha överlevt om de använt bilbälte. I en annan djupstudie som Vägverket nyligen sammanställt för åren 1997-22, har 419 av de 179 personer som omkommit i bilolyckor varit utan bälte. Det motsvarar ca 4 procent. I olyckor med dödlig utgång där fordon voltat var 8 procent obältade. Rapportens slutsatser är att ett system som påminner åkande om att använda bilbälte har god effekt. Likaså pekar man på en kombination polisens trafikövervakning och information bör ha stor potential. Kunskapen om bilbältes betydelse vid en olycka verkar vara mycket begränsad hos förare av tunga fordon. Vid en undersökning gjord under 2 tillfrågades föraren om bältesanvändning. Största orsaken till att förare använde bälte var att trafikpolisen hade lagt extra resurser på att öka bältesanvändningen bland förare av tunga fordon. Grunden i Nollvisionen är att på sikt ska ingen dödas eller skadas svårt i trafiken. Undersökningar visar att trafiksäkerhetspotentialen av bilbältesanvändning är mycket stor. Om alla bilister skulle förmås att använda bilbälte skulle mer än 8 personer räddas till livet varje år i Sverige. Att öka användningen av bilbälte är alltså en betydelsefull del i att komma närmare Nollvisionen. 2 Syfte Syftet med observationerna är att skapa en uppfattning om förarnas användning av bilbälte i tunga lastbilar i Stockholms län samt att med resultatet skapa debatt inom företagen och med förarna. 3 Mål - att genomföra minst 15 observationer av förare av tunga lastbilar - att använda resultatet av undersökningen till opinionsbildning gentemot media, yrkestrafikföretag samt förare av tunga fordon 4 Undersökningsmetod I undersökningen har observerats om förare av tunga fordon har använt bilbälte eller inte. Där så har varit möjligt har också noterats vilket företag det tunga fordonet har representerat. Observerade fordon har identifierats med hjälp av företagslogga på fordonet. Lite mer än hälften av de observerade fordonen är enstaka fordon från olika företag. Observationer har skett på sju platser enligt följande: Kymlingelänken / Ulvsundavägen 8 april fm E 4 / E 18 Järva krog 26 april em 5
Fagerstagatan 27 april fm E 4 Haga Norra 3 maj fm Bryggerivägen Bromma 1 maj em Nynäsvägen / Tallkrogsvägen 11 maj fm Tegeluddsvägen / Värtavägen 12 maj fm E 4 Haga Norra 13 maj em 5 Resultat Totalt observerades 1645 förare varav 49 använde bilbälte. 6 5 4 3 2 1 DHL GB Glace Green Cargo Hildemar Åkeri AB Hydro ICA Jetpak Krantz Åkeri Kyl & Frysexpressen 6 5 4 3 2 1 ABT ADR Tanktransport Allbröd Arla Carlsberg Coca Cola Coop Dagab DFDS 6 5 4 3 2 1 Lillebil Marko Kaj Moving Märsta Förenade OK Q8 Poståkeriet Ragnsells Skanska Sita Shell 6
8 7 6 5 4 3 2 1 Schenker Stockhols Åkeri AB STT Tanktransport SÅAB Trabé Widriksson Wiklunds Åkeri AB Västberga Åkeri AB Övriga Totalt 2 15 1 Totalt 5 9 8 7 antal förare med bälte 6 5 antal 4 3 2 1 Identifierade företag Ej företagsidentifierade Totalt var det 24,8 % som använde bilbälte i 24 års studie att jämföra med 15,2 % 23. Det är en kraftig förbättring på bara ett år, men fortfarande är den totala bältesanvändningen mycket låg. Om man jämför identifierade med ej identifierade fordon så är skillnaden marginell. Vid undersökningen noterades att många av förarna talade i mobiltelefon under färd och utan handsfreefunktion. Dessutom använde några förare kollektivkörfältet för att ta sig snabbare fram. 6 Arbetsmiljölagen Yrkesföraren är trendsättare inom trafiken men lever dåligt upp till att själv följa regler mm. Lagen om att använda bilbälte i tunga lastbilar infördes oktober 1999 och fortfarande är bältesanvändningen så låg som ca 25 %. Att förarna inte använder bälte är inte enbart ett problem för föraren; det handlar också om företaget och företagets kultur 7
när det gäller trafiksäkerhet. Om man tittar på arbetsmiljölagen 2 kapitel 7 står det att personlig skyddsutrustning skall användas. Bilbältet är en personlig skyddsutrustning om något. I samma lag 3 kapitlet 2 står att arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. I 2a står att arbetsgivaren skall planera, leda och kontrollera verksamheten på sådant sätt att arbetsmiljön uppfyller kraven i lag och föreskrifter. I 4 står att arbetstagaren skall medverka och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbete omfattar även de som har till uppgift att köra företagets bilar. Framtagandet och införandet av en trafiksäkerhetspolicy i företagen är ett avgörande steg för att lyckas med trafiksäkerhetsarbetet / arbetsmiljön. 7 Utveckling av bältesanvändning Så här har bältesanvändningen utvecklats bland förare av tunga lastbilar i Sverige 1996-23: 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Förare av tunga lastbilar 1,5 % 4,4 % 6,6 % 5,1 % 18, 8% 23, % 23 % 31 % Källa: Observationerna gjorda av VTI, Statens väg och transporinstitut 8 Referenser - Bilbältesanvändningen i Sverige 23, VTI notat 11. 24 - Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar 23, notat 32, NTF Stockholms län, Cronvall Kjell 8
På vissa observerade företag kan jämförelser göras från föregående års studie. Observerade förare/fordon Bilaga 24 23 Företag ABT 9 3 ADR Tanktransport 9 6 Allbröd 17 2 Arla 54 14 9 4 Carlsberg 38 12 Coca Cola 11 2 Coop 9 4 Dagab 6 1 11 4 DFDS 14 2 DHL 36 1 GB Glace 9 4 Green Cargo 12 2 Hildemar Åkeri AB 11 1 6 Hydro 5 ICA 24 8 Jetpak 5 2 Krantz Åkeri 6 2 Kyl & Frysexpressen 4 Lillebil 9 2 Marko Kaj Moving 3 Märsta Förenade 4 OK Q8 6 1 Poståkeriet 22 1 13 1 Ragnsells 56 4 16 2 Schenker 326 121 118 25 Sita 19 2 8 Shell 6 Skanska 11 2 7 Stockhols Åkeri AB 7 1 2 STT Tanktransport 6 1 SÅAB 3 7 Trabé 13 5 6 Widriksson 1 3 Wiklunds Åkeri AB 33 2 18 4 Västberga Åkeri AB 8 6 Övriga 797 174 267 32 Totalt 1645 49 738 112 9