ournalen Jenny GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enkla recept på kakor skriver om flickor i Afghanistan

Svenska ournaen juni 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen 2 GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enka Hans Rosing äskar siffror Pappa ti nio pojkar Thabie är en manig förebid Jenny skriver om fickor i Afghanistan recept på SOMMARENS kakor

NATURBIBLIOTEKET.se - hjäper dig hitta rätt. Sexivet påverkas av mannens tysta sjukdom 9 av 10 män kan få hjäp. SABAMIN MINSKAR PROSTAPROBLEM OCH ÖKAR LIBIDO 40% 20% 0% -20% -40% -60% + 40% - 51% Ökad sexue prestationsförmåga Minskning av prostatabesvär Urinvägsinfektion är en foksjukdom. Upp ti 50 procent av aa kvinnor drabbas och omkring en tredjede av dessa får återkommande infektioner. UNDVIK ANTIBIOTIKA-RESISTENS I Sverige behandas årigen drygt 350 000 kvinnor med antibiotika för sina urinvägsbesvär. Besvär som ofta kommer tibaka och bir kroniska. Immunförsvaret påverkas och risken för antibiotikaresistens ökar något som kan bi förödande. TRANBÄR ETT ALTERNATIV TILL ANTIBIOTIKA Lång tradition och ett ferta studier visar att tranbär både förebygger besvär och ger en Männen sover dåigt, bir trötta och ättirriterade. De är också mindre sexuet aktiva. Det är en smygande sjukdom och få söker hjäp fast den finns. Ny studie visar att en kapse per dag normaiserar prostata och påverkar sexivet positivt. Varannan 55-åring och tre ärdedear av aa 65- åringar är drabbade av godartad prostataförstoring. En ofarig sjukdom, där prostata gradvis ökar i storek. Oftast påverkas nattsömnen, sexivet och ivskvaiteten negativt. 70% av aa män är obehandade trots att det nu finns effektiv och trygg hjäp. Urinvägsbesvär behanding utan antibiotika. snabb indring 2. Förkaringen är det höga innehået av b.a. proantocyanidin och reservatro, ämnen som verkar antibakteriet och försvårar för sjukdomsastrande bakterier som t.ex E-coi att få fäste i urinvägarna. CRAN CURE FÖRSTÄRKER EFFEKTEN I cran cure påskyndas den äkande effekten hos tranbäret genom extrakt av guris, åkerfräken och ingon. Medicinaväxter med urindrivande och krampösande egenskaper. För att minska risken för återkommande infektioner innehåer cran cure även två mijarder mjöksyrebakterier. För mer information on gå in på www.naturbibioteket.se 2. J Antimicrob Chemother. 2009 Feb;63(2):389-95. Epub 2008 Nov 28. Int J Immunopatho Pharmaco. 2010 Apr-Jun;23(2):611-8. www.naturbiblioteket.se PROFESSOR INGEMAR JOELSSON NY STUDIE Ett växtbaserat äkemede, Sabamin, har i en ny studie visat sig ha god effekt både på urinträngningar och på den sexuea funktionen. 82 män mean 50-80 år ingick i studien 1. Prostatabesvären mer än haverades och den sexuea förmågan ökade med hea 40%. 75 av männen (92%) ansåg att Sabamin var effektiv, inga biverkningar noterades. EN KAPSEL PER DAG Ekoogisk oding och skonsam extrahering ger en hög hat aktiva ämnen. Kiniska studier visar att det räcker med en kapse per dag. 1. Phytother Res. 2013 Feb; 27(2): 218-226. För mer information gå in på www.naturbibioteket.se NATURBIBLIOTEKET.se - för dig som vi veta mer. I många änder som t. ex. Tyskand är det ika sjävkart för en äkare att rekommendera växtbaserade äkemede som vaniga syntetiska äkemede. Så är det ännu inte i Sverige, men nyfikenheten ökar. Väbeprövade växtbaserade äkemede och kostiskott har en viktig funktion att fya i egenvården. Men det behövs kunskap. Måsättningen med Naturbibioteket.se är att fya ite av det kunskapsgapet. Väkommen Professor Ingemar Joesson EN VETENSKAPLIG SAMMANSTÄLLNING ÖVER SUBSTANSER, INDIKATIONER OCH REFERENSER. PROFESSOR INGEMAR JOELSSON Hans Rosing Min största utmaning är att få människor att förstå att siffrorna inte kommer från mig utan är offentig statistik. Svenska 4 ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor: Johan Lija ansvarig utgivare: Conny Sjöberg Information: Eva Nordenstam von Dewig Biståndsprojekt: Ove Gustafsson Medems- och givarservice: info@akarmissionen.se Postadress: Läkarmissionen, 162 88 Väingby teefon: 08-620 02 00 växe hemsida: www.akarmissionen.se, www.webaidshop.se Produktion: Swedmedia Redaktör: Kerstin Doye redigering: Peter Wickberg Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Anna Schori, Scanpix Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, 105 36 Stockhom e-postadress: svenskajournaen@swedmedia.se teefon: 08-619 24 00 Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: gunia.johansson@dispay-umea.se Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, 903 02 Umeå teefon: 090-71 15 18 tryckeri: V-TAB, Vimmerby gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro 90 00 21-7 foto: Rickard L. Eriksson juni 2013 14 Små ekpatser betyder at I Modavien får mammor som sitter i fängese ha barnen hos sig tis de fyer 3 år, men under usa förhåanden. Läkarmissionen har gjort en insats för att barnen ska ha en något trivsammare mijö. 20 Gräver journaistiskt Jenny Norberg är krönikör i Svenska Dagbadet, bor i New York och skriver en bok om fickorna som kär och beter sig som pojkar för att få status i Afghanistan. 24 Betydesefu förebid Thabie Sogoni är manig barnskötare och en viktig pappa för nio pojkar i ådern 5-13 år på hjäpcentret Pace of Restoration i Sydafrika. 30 Gass, kakor och bue Sommar, saft och bukaas hör ihop. Vi bjuder på spännande recept ur nya boken Sött från förr av Theresia Erneborg och Josefin Casteryd. 20 24 innehå Europas fattigaste and böder Eva Nordenstam von Dewig Informationsansvarig på Läkarmissionen 14 Modavien åter som ett Tintin-and har jag fått höra av vänner när jag har åkt dit. Det har en exotisk kang, som att det inte finns på riktigt. Det är inte många svenskar som vet vad huvudstaden heter och ingen har varit där på semester. Modavien är Europas fattigaste and och många vi emigrera ti rikare änder. Fattiga människor som desperat vi utomands, bir ätt offer för traffickingigor. Läkarmissionen stöder fera arbeten i Modavien. Ett arbete mot trafficking, som både handar om förebyggande informationsinsatser och rehabiitering av offer som har kommit hem igen. Vi är med och hjäper en mobi kinik där äkare åker ut på hegerna ti byar, och hjäper människor som bor ångt från sjukhus. Sedan är Modavien ett av mottagaränderna för jukapparna i Aktion jukappen där svenska barn ger paket ti jämnåriga. En annan specie insats skriver vi om i detta nummer av Svenska Journaen. Det handar om att hjäpa mammor som sitter i fängese och deras barn. Fram ti tre års åder bor barnen med sina mammor i fängeset, sedan fyttas de ti säktingar eer barnhem. Läkarmissionen har varit med och rustat upp rastgårdar inne i fängeset och försökt göra mijön mer barnvänig. Ps: Huvudstaden i Modavien heter Chisinau. foto: Nichas Haberg foto: Hans-Jörgen Ramstedt foto: Gunnar Lundmark, scanpix

En värd av grafer Professor Hans Rosing gör kompicerade saker begripiga Värdens styrs ifrån sovrummen. Västånd och antaet barn hör ihop. När famijer kan panera antaet barn föds inte fer än de kan ta hand om. Text: Majken Öst-Söderund Foto: Rickard L Eriksson Hans Rosing är känd för sin kunskap om hur man gör värden begripig med hjäp av statistik. Hans fimer på Youtube och internet har totat 15 miioner visningar. Fimsnuttarna är enka och underhåande. Med statistik som förändras med skarpa streck och färggada boar visar Hans Rosing människors dagiga verkighet med hjäp av mördande tråkig statistik om befokningstiväxt, barnadödighet, industriaisering och sjukdomars utbredning. Kompicerade fakta bir pötsigt begripiga. Han använder enka mede, eksaker och tydiga bider. Att han har en professorstite ger honom extra stjärngans. Min forskning frågar nästan ingen efter, min största utamning är att få människor att förstå att siffrorna inte kommer från mig utan är offentig statistik, jag beskriver bara vad statistiken visar. Med hjäp av egokossar visar han hur jordens tigångar är fördeade. Först kommer två kossar, viket motsvarar 2 mijarder extremt fattiga människor som ofta somnar hungriga. Tre kossar - atså tre mijarder- har mat för dagen och hus att bo i, möjighet att gå i grundskoa, men inte mycket mer. En mijard har råd att köra bi. Ytterigare en mijard kan både ha bi och åka på utandssemestrar. På toppen finns 1 ti 2 procent av jordens befokning som är snuskigt rika. Det viktigaste är att bekämpa den extrema fattigdomen, för det är band de fattigaste två mijarder människorna som fest barn föds och barnadödigheten är störst. Men är värden verkigen så enke och statistiken så ätt att förkara? Iband behövs siffror för att råda bot på okunskap. Om man tror sig veta att kvinnor i musimska änder föder fer barn per kvinna än kristna änder är det viktigt att med statistik bevisa att det är fe. De festa svenskar tror att kvinnor i Bangadesh föder 4,5 barn per kvinna, den rätta siffran är 2,3. Det ska sägas direkt. Hans Rosing tihör inte den ättintervjuade sorten. Han besvarar inga frågor. Han föreäser. Han är ansedd som en av värdens hundra mest betydesefua tänkare. >> 4 Svenska Journaen Svenska Journaen 5

Professor Hans Rosing som gäst i Skavan. Tar emot regeringens medaj Iis quorum meruere abores av åttonde storeken. foto: FREDRIK SANDBERG, SCANPIX foto: FREDRIK SANDBERG, SCANPIX q Hans Rosing Bor: I radhus i Uppsaa. Yrke: Professor i Internatione häsa vid institutionen för fokhäsovetenskap vid Karoinska institutet. Famij: Frun Agneta, som han bev ihop med redan i gymnasiet. Tre vuxna barn och sju barnbarn. Mest känd för: Sin pedagogiska framstäning som gör värden begripig med hjäp av statistik. Det är sonen och sonhustrun som utveckat presentationstekniken och som står i edningen för sajten www.gapminder.org, med mijontas visningar. Passion: Dataspe, svamppockning och svärdsukning. Förebid: Ingegerd Roth. Hon har ärt mig det viktigaste jag kan om fattigdomsbekämpning. Motionsvanor: Uppvuxen med orientering, men i dag handar motionen mest om att vanka fram i fygpatskorridorer. >> Och precis som Jesus är han kanske inte mest berömd i sin hemstad, utan mer gobat, framförat i USA. Att bi motsagd är ingeting som han uppskattar. Han är skoningsös mot sina motståndare. Han föröjigar dem. Ingen människa med makt vi bi utskrattad. På så sätt fick vi Värdsbankens chef att efter åtta års idogt arbete äntigen säppa data om vädens utvecking. När Hans Rosing pratar om framtiden är det ingen dystopi han beskriver. Visst, jorden befokning kommer att öka. Även om de två fattigaste mijarderna får det bättre kommer ändå två nya mijarder att sväta eftersom det är just i den gruppen som befokningen växer. Men han är övertygad om att fattigdom går att utrota. När människor vet att de kan ta hand om sina barn föder de i genomsnitt bara 2 barn. Just i dag föds det i medeta 2,5 barn per kvinna i värden, någon gång fram emot 2050 kommer en utpaning att ske av befokningsökningen. Då har de festa fått det tiräckigt bra för att våga tro på famijepanering. Hur vet vi det? Det är det som är probemet, fok verkar betydigt mer intresserade av osannoika scenarier än sakiga beräkningar av det mest sannoika, byggd på tidigare erfarenheter. Hans Rosing Jag är ganska tråkig. Gift med min ungdomskärek, bor i radhus, har tre vuxna barn. Han säpper pennan där han nyss ritat på väggen och säger att det är tungt att vara fokbidare. I årata har han försökt inpränta i fok att det inte finns några i-änder och u-änder. Det är ett begrepp som gäde på 1960-taet, inte i dag. Det finns hög-, medeoch åginkomständer. Häften av jordens änder är medeinkomständer. Biståndet ska ges ti fattigdomsbekämpning, inte sentrianmässigt efter urådriga definitioner. De stora förändringarna i värden sker på havfart. De är för ångsamma för att rapporteras om i media och för snabba för att komma med i äroböcker. Han drar ner gasögonen igen och säger att han är ganska trött på mediebiden. Också. Det är han sjäv som bir i fokus i stäet för den statistik han vi visa. Jag envisas ändå med att stäa frågor. I en personig intervju måste personen bi synig. Jag är ganska tråkig. Gift med min ungdomskärek, bor i radhus, har tre vuxna barn. I går kvä tibringade jag 1,5 timme med att diska samtidigt som jag yssnade på nyheterna. Jag är dåig på att aga mat, men rätt bra på att diska. Resutatet syns direkt. I sitt sommarprogram berättade han hur ivet städes på ända i sutet på 1970-taet. Precis när han var nästan färdig doktor och på väg ti Afrika, utsänd av Afrikagruppen, visade det sig att han hade cancer i testikarna. En cancer som spridit sig. Sommaren som föjde bev den ängsta i hans iv. Osäkerhet, oro, sjukvårdens kamp mot tumören. Cancern besegrades och Hans fick en viktig ivsäxa: När framtiden inte ängre är sjävkar, betyder stödet och käreken från de närmaste at. Ingegerd Roth, missionär och maariaforskare. Som ung äkare kom han ti Hudiksva, där träffade han koegan Ingegerd Roth, som i många år jobbat som missionär och maariaforskare i en iten by ängs Tanzanias kust. Genom sitt arbete har hon bidragit ti att barnadödigheten i maaria minskat dramatiskt. Ingegerd har ärt mig det viktigaste om hur man bekämpar fattigdom. Det kan sammanfattas såhär: I fattigdom får man adrig göra något perfekt, då missbrukar man resurser som kan användas bättre ti annat. Hans Rosing är stot över att vara utiitarist mesta möjiga ycka åt fest människor. En ideoogi som går på tvärs mot dagens individuaistiska samhäe och som närmast är ett skäsord i Sverige. Nu drar Hans ner gasögonen ännu ängre och höjer rösten. Det är omoraiskt, groteskt och dumt att inte vara utiitarist om man ska bekämpa fattigdom. När vi i Sverige hade 600 äkare på 300 000 invånare har vi i Moçambique två äkare, då måste man hinna med så många som möjigt, inte fastna med en enda patient. At annat vore vansinne. Han ger inte mycket för poitisk korrekthet. Han ger gärna kängor åt unga radikaa mijökämpar. Det är de ara rikaste som står för de mesta utsäppen, det är där neddragningen ska ske. Eektricitet främjar väståndet, minskar barnadödigheten och begränsar därmed barnafödandet. Fattiga änder ska utveckas ur fattigdomen, inte bekämpa västvärdens mijöprobem. Bistånd ska absout inte gå ti mijöprojekt. Hans Rosing spänner ögonen i mig och säger att det är kvinnor som far ia när samhäen inte har e och vatten. Precis som husmödrar i Sverige kom ut i arbetsivet när de fick tigång ti heautomatiska tvättmaskiner, kommer kvinnor i fattiga änder att få resurser och ekonomisk makt då de befrias från sina tunga och improduktiva syssor. Men på 1950-taet i Sverige fanns inte mijöhotet. Hur öser vi det? Genom ny teknoogi och genom att de ara rikaste drar ner sin konsumtion. Rymdturism. Är ti exempe rymdturism nödvändigt när det fortfarande finns fyra mijarder människor som inte har tigång ti tvättmaskin? s 6 Svenska Journaen Svenska Journaen 7

kortom... text: Jörgen Uvsgärd foto: jörgen bodesand Vådtagna kvinnor i fokus Läkarmissionens årsstämma 2013 beyste situationen i Kongo Kinshasa foto: Hans-Jörgen Ramstedt biden Maria Bard, PMU edde panesamtaet mean Mama London, Margot Waström och Svante Weyer. Johan Lija är Läkarmissionens direktor. Margot Waström och Mama London har båda erfarenhet av att arbeta med att yfta kvinnor som utsatts för sexuet våd. Vi ser varje dag hur vi räddar vådtagna och misshandade fickor och kvinnor tibaka ti ett värdigt iv, hur vi yckas åter sama famijen och hur vi kan ta hand om deras barn så att fickorna kan fortsätta sin utbidning. Mama London Åhörarna fick en ekonomisk rapport från Läkarmissionen. Det var fut i okaen denna soiga majeftermiddag. Läkarmissionens styreseordförande Ingvar Gudstrand. Stora Bokbytardagen s Den 16 maj var det dags för den stora Bokbytardagen. Det var för femte gången i ordningen och är ett arrangemang som uppmärksammas på många orter i Sverige, och även i London. Tanken är att ta med sig en bra bok när man går hemifrån, håa den vä synig, och byta med någon annan äshungrig på stan. På Läkarmissionens second hand-butik i Väingby gick det också att byta böcker. I samband med Bokbytardagen anordnades också en föreäsning om Läkarmissionens afabetiseringsarbete. Taangfu fotbostjej med panen som granne s Biden är tagen i Moç ambique, där jag och Conny Sjöberg från Läkarmissionen besökte ett par oika arbeten som Läkarmissionen stöder, band annat ett fotbosprojekt för tjejer. Den här tjejen utmärkte sig på fotbospanen så jag föresog Conny att vi skue ta en bid i hemmijö. Hon bodde adees bredvid fotbospanen och famijen var positiv ti hennes engagemang, så det var inga probem. H hans-jörgen Ramstedt 8 Svenska Journaen

nedsaget Friviiga sökes! Bor du i närheten av Väingby och vi göra en praktisk insats som samtidigt ger bistånd ti människor i andra änder. Hör av dig ti Kje Hegesson 08-620 02 85. q Besök butiken Butiken igger på Siktgatan i Vinsta industriområde och har öppet för försäjning onsdag och torsdag 10-18 och fredag och ördag 11-15, och för inämning måndag, tisdag och fredag 9-15, onsdag och torsdag 9-17 och ördag 11-14. Butiken är stängd de första fyra veckorna i jui, både för inämning och för försäjning. Titta gärna in på vår hemsida www. akarmissionen.se där vi yfter fram veckans utförsäjningsaktivitet och tifäiga förändringar i öppettider runt hegdagar. Haå där Kje! Varför sökte du jobbet som butikschef för Läkarmissionens second hand-butik i Väingby? Här kan jag vara med och göra skinad för människor i värden. Jag har håit på med iknande verksamhet i nio år. Det här är min tredje butik. Vad uppever du som de största fördearna och utmaningarna med den här butiken? Ett pus är storeken. Man måste komma upp i storek för att kunna få en bra ekonomi. Utmaningen är att hitta en bra form för att få fer anstäda och friviiga i butiken. Egentigen tror jag inte det är brist på människor men det gäer att hitta bra former för engagemanget. Vad tycker du om en sån här dag med GE Money Bank? Det är toppen att få hjäp på det här sättet. Det kan vara svårt att hitta något meningsfut att göra men den Kje Hegesson är ny butikschef för Läkarmissionens second hand-butik i Väingby. här gången passade det perfekt! Vi hade pratat om att vi behövde få fram trädgårdsmöberna så GE bev en pussebit som verkigen passade in. Varför ska man komma hit och handa? För att göra fynd och tänka på vår mijö genom att använda saker en gång ti istäet för att sänga dem. s Väingby second hand får hjäp av voontärer Utanför har våren äntigen anänt och i Läkarmissionens second hand-butik i Väingby är det fu fart. Färggada parasoer och utemöber av oika sag fixas fram. I dag har butiken fått tiskott av fyra stycken anstäda på GE Money Bank. Det är bankens personaavdening i Danderyd som gör en voontärinsats. Text: Eva Nordenstam von Dewig foto: inger badh I höstas invigdes Läkarmissionens nya second hand-butik i Väingby. Den har snabbt bivit popuär och fer och fer hittar ti butiken. Innan invigningen gjorde Läkarmissionen ett upprop för att få så många bra saker som möjigt ti öppningsdagen. Affären är stor, över 2 000 kvadratmeter och GE var ett företag som hörsammade kaesen och uppmanade sina anstäda att skänka saker. Nu skänker även några anstäda en förmiddag av sin tid. Den här fredagen arbetar fyra kvinnor från GE Money Bank med att iordningstäa en avdening för utemöber och trädgård. GE är ett stort gobat företag som uppmuntrar friviigarbete, både att hjäpa ti med saker som igger inom vårt kompetensområde och som vanig arbetskraft, berättar Tanja Hidonen som är HR-chef. Företaget har GE Vounteers som sin kana för friviigarbete. De anstäda har rätt att arbeta voontärt tre dagar per år och i dag används en av dessa dagar för Tanjas avdening. Men hon använder även dagen som ite teambuiding för sin arbetsgrupp. Det är ett vädigt bra sätt att ära känna varandra när vi jobbar ihop på ett annat sätt än på kontoret, säger hon. Stämningen är god när de bär trädgårdsmöber och prydnadsväxter och kommer överens om hur de ska få patsen att se så trevig ut som möjigt. Jag har ingen trädgård sjäv, men mina förädrar har en stor trädgård, så det är ändå något bekant över det här, säger Gertrud Åkesson och skrattar. Hon har arbetat på GE sen i januari och det är hennes första jobb som färdigutbidad personavetare. Jag trivs på GE, det har en spännande företagskutur och det ger mycket att få komma ut på det här sättet. Sjäv handar jag också ganska mycket på second hand, säger hon. Det gör även hennes koega Anna Lundberg, även om ingen av dem har varit i just den här butiken tidigare. Jag handar at från möber ti böcker och noter. Men jag handar mest i second hand-affärerna inne i stan. De har inte så stort utbud på möber som här, så det kan verkigen vara värt att åka hit, säger Anna. För Anna och Gertrud är det första dagen som de är med och jobbar voontärt via GE Vounteers. Marie Trepkow däremot har varit mycket engagerad i GE Vounteers i Uppsaa. På kontoret i Danderyd däremot är hon ny och jobbar sin första vecka. I Uppsaa har vi jobbat med fera ideea organisationer och band annat gett jukappar ti barn vars famijer har det knapert och gett datorer ti fyktingföräggningar, säger hon. GE Vounteers arbetar för att fera på företaget ska engagera sig. Marie tycker att det har varit ganska ätt att få med sin sina koeger. Det är kanske svårt att få fok att engagera sig vädigt mycket, men däremot att skänka saker eer vara deaktiga på sådana sätt, går vädigt ätt, säger hon. Marie tycker också om tanken med second hand. Att köpa biiga, funktionea saker som går ti vägörenhet är ju bra. Sjäv är jag sugen på ett svart bord ti min trädgård hemma, men jag kommer inte få med mig det, säger hon. Tanja hör också ti dem som är starkt engagerade i GE Vounteers. I ett samarbete med Botkyrka kommun och Cirkus Cirkör var hon med på ett äger i Våådaen där barn från Botkyrka fick vandra och gå på cirkusskoa. Just ungdomar känner hon speciet för. Jag tycker det är viktigt att ungdomar kommer på rätt pats och får en chans. Det vet jag att Läkarmissionen jobbar med ute i värden, band annat de projekt med fotbo i kombination med utbidning tycker jag är vettigt, säger hon. Trädgårdsavdeningen börjar ta form och butiken öppnar. De första kunderna strömmar in. Kje Hegesson är butikschef och tror att trädgårdsavdeningen kommer säja sut fort. Den är såd i eftermiddag. Att man gör så här snyggt och designar den är viktigt för försäjningen. s 10 Svenska Journaen Svenska Journaen 11

krönika Kanske är a seriös konst heig? Ur högtaarna i min jungfrukammare dånar psamen Härig är jorden framförd av Sundsva kammarkör så att gardinerna faddrar och mitt hjärta rörs. Så vackert! Sjävkart ska vi sjunga den psamen i kyrkan när min nära säkting begravs. Det hade fait på min ott att väja musik, taa med prästen och ordna minnesstund. Och det kändes så enket och riktigt med de väkända psamerna och den begravningsordning som generationer före oss tänkt ut och prövat. Romansen ur Lars Erik Larssons Pastorasvit passade bra som ingångsmusik, vårbommor skue dekorera kistan, Amazing Grace skue framföras från äktaren. Men så fick jag en fråga som var ite svårare att besvara. Vad vi du att vi ska sjunga och spea på minnesstunden? Jag hade besökt församingssaen där vi skue ses efter begravningen och känt bickarna från aa kyrkoherdarna i gudram som tittade ner från väggarna. Här behövdes något just för att ätta på känsorna. Något som kunde fya rummet med hopp och iv. Soisten och hennes ackompanjatör sa att jag kunde väja vad som hest, bara det kändes rätt. Vad skue han, den bortgångne, ha giat? Kanske kunde Edith Piafs La vie en rose passa? Den ti synes enka frågan om va av musikstycke öppnade upp svårbesvarade frågestäningar om vad som är sakrat och vad som är sekuärt. Kan musik vara atför popuär för att passa vid en begravning? Pötsigt minns jag en situation för änge sen då jag satt vid en kär arbetskamrats sjukbädd och skrev ner hans sista önskan. Äska mig för den jag är, förestavade han. Marie Nissons text och Benny Anderssons tonsättning, den vi jag ha på min begravning. Men jag vi ha den instrumentat, tiade min vän bestämt. Orden är för starka. Så bev det också. Benny Andersson och Orsa spemän framförde Äska mig på min väns begravning. Det visar sig att just Benny Anderssons musik ofta är vad vid begravningar. Hans Tröstevisa toppar istorna, iksom just Äska mig. Tittar jag närmare på hur en het vanig begravning i Svenska kyrkan ser ut i dag så kommer vi mycket nära det som jag ite intuitivt vade för min nära säkting. Härig är jorden sjungs vid häften av aa begravningar. De festa begravningar hås på en fredag. Cirka 40 personer brukar vara närvarande i kyrkan. Märkigt hur vä ating stämde med det som vi vade. Det var bara musiken på minnesstunden som krävde ite extra prövning. Vad är sakrat, i meningen heigt och vad är sekuärt, värdsigt? Har inte musik som berör atid något överjordiskt över sig? Med ett eende minns jag när min arbetskamrat, ångt innan han bev sjuk, gav mig en iten kassett där en ny åt av just Benny Andersson och Marie Nisson fanns inspead. Jag satte in kassetten i biradion och ut strömmade Jag mötte Lassie... En söt, för att inte säga urguig åt om godhetens innersta väsen. Jag visste att du skue gia den, sa min vän när vi sågs igen. Vad är sakrat och vad är sekuärt? När soisten ackompanjerad av en virtuos dragspeare framför La vie en rose som jag yssnat på så många gånger tidigare, men adrig i ett sammanhang med svartkädda begravningsgäster och avariga begravningsta, inser jag att jag inte ängre kan svara på frågan om vad som är heigt och vad som är värdsigt. Begravningsgästerna nynnar med. Ljuset bryter in i den pampiga församingssaen. Kanske är a konst som menar avar heig på något sätt. Det igger hos mottagaren att bedöma. Annika Hagström Journaist, programedare och författare. Hon har varit gästprofessor vid Institutionen för journaistik och masskommunikation, JMG, i Göteborg. Vi du bi min Skyddsänge? Ge de övergivna barnen ett hem, en famij och en framtid. Vi har varit med och startat ett het nytt sätt att hjäpa utsatta barn i Sydafrika. Resutaten är så fantastiskt bra, att vi nu vi ge den möjigheten ti många f er. Därför frågar vi dig: Vi du bi en Skyddsänge för övergivna och förädraösa barn? Då är du med och stöttar hea resan från kris tis barnen har fått en ny famij. Kan det bi mer meningsfut än så? Tack för din insats. Läs mer på äkarmissionen.se Sätt in din gåva på 90 00 21-7. Skriv skyddsänge på taongen. Eer stöd denna insats med 50, 100 eer 200 kronor via vår Gåvoteefon 0900 2921. Se fim om de utsatta barnen i Sydafrika. 12 Svenska Journaen

modavien Efterängtad kram I Modavien stöder Läkarmissionen ett arbete för att hjäpa mammor och barn som sitter i fängese. Barnen bor hos sina mammor på fängeset tis de är tre år, och Läkarmissionen har hjäpt ti med band annat böjor, väing men också små ekpatser på utegården. Lioua har väntat i fem månader på sina barn Text: Johanna Kratz foto: Nichas Haberg Kvinnorna står högst upp på kuen och tittar spänt mot vaktposten. Några håer handen för munnen. Ingen pratar. Det är en tvåhundra meter ång asfaterad entré mean dem och vaktposten. Närmare är de inte tiåtna att gå. Så hörs ett gnisse när den sista säkerhetsgrinden öppnas och en iten figur i färggad jacka skymtar vid posteringen. En av kvinnorna drar ett hastigt andetag och skriker ti. Hon struntar i order och springer nerför kuen samtidigt som figuren tar sats uppför. De möts på mitten, kastar sig i varandras famn. Gråten når de andra kvinnorna. Aa har de samma tanke nu: Är det mitt barn som kommer härnäst? Ett 30-ta barn med far-och morförädrar eer andra säktingar är på väg att ta sig in genom säkerhetsanordningarna ti fängese Nr 3 i Rusca, centraa Modavien. Här ordnar Lioua Det var fem månader sedan jag såg mina döttrar sist, men famijedagarna är vad som håer hoppet uppe. organisationen ADRA famijedagar med stöd av Läkarmissionen. Det var fem månader sedan jag såg mina döttrar sist, men famijedagarna hjäper mig att håa hoppet uppe, säger Lioua som avtjänar sitt sjätte år av tjugo i fängeset. Hon har just kramat om sina två rödhåriga döttrar, Nastia och Masa, tio och tov år gama. De går armkrok upp mot rastgården tisammans med de andra famijerna. Det här är mammor som avtjänar ånga straff för grova brott. Fattigdom och våd i hemmet är ofta bakgrunden. Modaviens rättsystem är kritiserat, ankageser om korruption i domstosväsende och pois är inte ovanigt och Läkarmissionens partner ADRA menar att det mycket vä kan sitta oskydigt dömda på andets anstater. Skydiga eer inte de är barnens mammor. I dag är några måade som cowner eer prinssessor i ansiktet och har tihörande kostymer. Förmiddagen ska inedas med en teaterförestäning som mammorna förberett ända sedan förra famijedagen för fem månader sedan. Efteråt är det fika i kantinen. Runt tre timmar har de tisammans. För Nastia, Masa och de andra barnen började dagen tidigt. De fick kiva upp i gryningen för att hinna ta sig från byn ti uppsamingspatsen i huvudstaden Chisinau. Barnen >> 14 Svenska Journaen Svenska Journaen 15

>> modavien prickades av på en ista och packade in sina kassar med inagda grönsaker och andra presenter. ADRA hyr skåpbiar för de sex mien ti fängeset. För fera av barnen har proceduren nu bivit återkommande, famijedagarna anordnas runt fyra gånger per år och är för de ara festa barn enda tifäet att träffa sina mammor under strafftiden. Officiet är det tiåtet för famijer att besöka fängeset en gång per månad, men i reaiteten händer det säan av praktiska och ekonomiska skä. Det handar också om ett stigma där säktingar inte vi berätta för barnen var deras mammor befinner sig. Många av papporna har gått in i nya förhåanden och säpper kontakten med barnens mamma. Fera barn bor på barnhem och det är inte säkert att barnhemmet prioriterar besöken. ADRA berättar att de i början får kämpa för att övertaa säktingar och institutioner att åta barnen komma på besök. Jag såg inte mina döttrar under de första två åren här. När den första famijedagen anordnades hade de vuxit så mycket att jag inte kände igen dem först. Det som hjäpte mig var deras röda hår, säger Lioua. Varför Lioua sitter här får vi inte veta. Hon berättar att hon arbetade som bagare i huvudstaden och ämnade döttrarna tre och fem år gama ti sin barnösa syster när hon dömdes. Nu tar hon varje tifäe att arbeta i fängesets fruktträdgård eer med andra syssor för att kunna skicka pengar ti systern och försörjningen. Arbetet kan också ge kortare strafftid. Den svåraste tanken när domen kom var att jag adrig skue få föja med mina döttrar ti deras första skodag. Nu ever jag på hoppet om att kunna vara med när de tar sin examen. Det är nio år kvar dit för min ädsta dotter, men det är ju inte säkert jag kan vara med, säger hon. Under teaterförestäningen ägger mammorna sin sjä i skådespeet. De berättar sagor, agerar, sjunger och skrattar. I sutet av förestäningen får aa barn dra sin ott. Vinsterna är godis, och naebjörnar. Aa barn vinner. Det är en uppsuppen stämning och efteråt går famijerna ut på rastpatsen för att fortsätta prata om ivet och at som hänt utanför murarna. Hur går det i skoan? Har du några nya vänner? Äter du ordentigt? Tioåriga Nastia har tagit med sig betygen från skoan och ett armband hon gjort ti sin mamma. Storasyster Masa har bivit duktig på handbo och har tagit med dipomet hon fått som bevis för sin prestation. Masa berättar att hon saknar sin mamma ara mest de dagar då hon behöver någon att prata med men att hon tänker på sin mamma nästan jämt. Jag vie bara att den här dagen skue komma så fort som möjigt. Ara hest skue jag vija komma hit varje dag, berättar Masa. Låt mig stanna och vara här varje dag, säger Nastia. Saft, vindruvor och kaka är framdukat i kantinen och famijerna har fått q I Modavien arbetar Läkarmissionen för att hjäpa mammor med barn i fängeser. Förhåandena har tidigare varit så dåiga att barnen riskerat häsan. Läkarmissionen hjäper mammorna med näring, mat och mediciner. För att främja reationen mean mödrar och ädre barn arbetar Läkarmissionen med famijedagar fyra gånger per år då barnen bjuds in ti fängeset för att träffa sina mammor. Mammorna får även viss yrkesutbidning. Modavien är Europas fattigaste and och andets rättsäkerhet är kritiserad samtidigt som förhåandena i fängeserna anses vara undermåiga (UD:s rapport från 2011). Partnerorganisationen är ADRA Modavien. w Huvudstad i Modavien: Chisinau. 7Så många procent av aa dömda brottsingar i Modavien är kvinnor. sätta sig där det finns pats ängst med borden. Nu är det en timma kvar av besöket. Inget barn mår bra av att eva utan sin mamma, vad de än gjort. Vi kan även se att mammorna beter sig bättre i fängeset, månar om sin häsa och håer hoppet uppe om att komma ut och kunna eva som en vanig famij igen, om de får träffa sina barn, säger Andrei Gireanu ansvarig på ADRA. När tiden är ute och det är dags att ämna berättar Masa att hon kommer att håa kontakt med sin mamma genom brev. Hon bär också med sig ett foto av mamma i pånboken och säger att hon tittar på det varje dag. Famijerna skijs åt. Masa och Nastia kramar om Lioua och går snabbt ner mot säkerhetsanordningen. Mitt på asfatsentrén stannar de, vänder sig om och vinkar, sen går de igen. Det är ändå bättre att få se dem så här, än inte as, säger Lioua. s Nataie tvingades riva akan för att värma sin nyfödde son På Pruncu-fängeset i Modavien har Läkarmissionen varit med och sett ti att mammor med barn i fängeset nu kan visats på en barnanpassad avdening. Mammorna har var sin egen ce där de har utrymme och möjighet att ta hand om barnen, på gården finns en ekpats och mammorna har möjighet att gå in och ut från ceerna ti den ia rastpatsen när de vi. Under Läkarmissionens besök vistades tre kvinnor på avdeningen. En av dem är 32-åriga Nataie. Fyra frågor ti Nataie Vem är du och hur ser din situation ut? Jag är 32 år gamma och just nu gravid med mitt femte barn. Jag har tidigare uppfostrat ett av mina barn i fängeset men gav upp, eftersom omständigheterna här var så vidriga. Nu bor min son hos sin pappa och sjäv hoppas jag komma ut innan födsen eftersom jag menar att jag är oskydigt dömd och anser att jag inte fått en rättvis rättegång. På viket sätt var förhåandena vidriga här tidigare? För det första var det fruktansvärt att föda min son med handbojor och fängesevakter runt omkring. Sedan var ceen där jag och min son bodde hemsk. Vi bodde sex kvinnor inåsta trångt tisammans. Vi hade ingenstans att ägga barnen, inga böjor och inga fitar. När det var kat, som det ofta bev, tvingades vi att riva våra egna akan för att värma barnen. Vi fick bara gå ut två gånger om dagen och de ädre barnen kättrade ti sut nästan på väggarna av frustration. Varför behö du sin son på fängeset så änge? Det var vädigt svårt för sjäen att Nataie, 32, har uppfostrat sitt barn i ett fängese. tänka att jag inte skue få ha min nyfödda nära mig. Jag var vädigt gad över att ha fött ett barn. Men när han var ett och ett havt år gav jag upp. Jag vie att mitt barn skue få se friheten. Att han skue få se en hund, en bi, en gata eer vad som hest utöver ceen och fängesegården som dittis varit hea hans iv. På viket sätt har förhåandena bivit bättre nu? Jag är så tacksam för hjäpen vi får här. Nu finns böjor, bra mat och vitaminer, trygga ceer, privat utrymme och vi kan gå ut på gården när hest vi vi. Nästan ara bäst är att vi, tack vare den ia frihetszon vi fått, också kan ära våra barn en vardagsrutin. De får vakna, äta frukost, sova i en säng, komma ut och eka. Det fanns inga sådana möjigheter tidigare. Det har också underättat för resten av mina barn eftersom de sipper spara mat och ta av de ia de har i famijen och ge ti mig här. Tack vare hjäpen från Läkarmissionen är det het enket möjigt att fostra ett barn i fängeset och håa det friskt. Johanna Kratz 16 Svenska Journaen Svenska Journaen 17

kortom... webaid Gåvor som räddar iv Värdens Barn behöver hjäp s Läkarmissionen är en av fera organisationer som är med i årets insaming för Värdens Barn och söker dig som friviigt vi vara med och sama in pengar på din ort. Insamingen pågår som mest intensivt under hösten och som friviig bir du inbjuden ti en träff med Värdens Barn för att spåna idéer och se vad just du har möjighet att bidra med på din ort. Hör av dig ti oss med teefonnummer, adress och viken kommun du tihör så bir du kontaktad av Värdens Barn när det närmar sig. Meja: johanna. kratz@akarmissionen.se eer ring 070-193 77 13. Värdens Barn är ett samarbete mean Radiohjäpen och friviigorganisationer för att tisammans sama in pengar ti utsatta barn runt om i värden. Många köpte kyckingar s Att ägga andra saker än godis i påskägget verkar bi at popuärare. I år hade Läkarmissionens Webaid försäjningsrekord när det gäde att köpa kyckingar ti famijer i E Savador och Burkina Faso. För fyrabarnsmamman Sivia i E Savador betyder kyckingarna att hennes dröm 112 Så om ett itet sparkapita kan bi verkighet. Med sparade pengar skue hon ha chans att betaa äkaren om något av barnen skue bi sjukt - och i framtiden kanske hon har råd att stödja barnens utbidning. Försäjningen av kyckingarna har gett henne möjighet att ägga undan sina första santar. många mijoner samade Läkarmissionen in under 2012. Fortsatt hjäp ti Syrien s Vintern är över men behovet av bostäder och bättre sanitet är fortfarande stort för de som fytt från Syrien. Därför fortsätter Läkarmissionen insatsen i Bekaa-daen i östra Libanon. Det är både hjäp ti nytikomna fyktingar och hjäp ti dem som bott hea vintern i Bekaa-daen. De nyanända får ett paket med bra saker som madrasser, fitar, kokkär och annat för matagning och hygien. Vi hjäper också de som bott änge och byggt så bra de förmår. De kan få presenning för att kara regn eer annat enkare materia för sitt boende. Vi du hjäpa oss hjäpa? Du kan använda Läkarmissionens pusgiro 90 00 21-7 eer betaa på akarmissionen.se Webaid är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här går det att köpa saker som räddar iv, hjäper fattiga ti en värdig tivaro eer ger vård ti den som annars inte skue få den möjigheten. Aa gåvor är på riktigt och därför kan produkter ta sut. Det är Läkarmissionens partner ute i fät som bestämmer antaet. Det baserar sig på viken kapacitet som finns. Ti exempe hur många skopatser en skoa har, hur många sjukhussängar som finns på ett sjukhus eer hur många grisar som går att distribuera på ett bra sätt. Den som har köpt en produkt kan Läkarmissionens givare har hjäpt tusentasfamijer som fytt Syrien med skyddande tät, fitar, vatten och enkare sjukvård. Utan hjäpen hade vi inte överevt vintern, säger mamman Shams a Omar som fytt med sin famij över gränsen ti grannandet Libanon. skriva ut ett gåvobevis på sin skrivare hemma, eer bestäa en utskrift från Läkarmissionens kontor. Många använder Webaid som presentbutik och uppvaktar vänner och famij med en verkigt meningsfu present. Andra handar konkret bistånd på nätet som ett sätt att hjäpa ti. s Varför vade du att hjäpa fyktingar från Syrien via Läkarmissionens Webaid? Nu mår Marian bättre! s I månadsbadet i mars skrev vi om vårt äkarteam i Modavien som hjäper människor i fattiga byar. På hegerna sätter de upp sin mobia kinik och ger gratis äkarvård. Tack ti aa er som har varit med och stött denna insats! Tack vare er kan bybor håa sig friska och upptäcka ivshotande sjukdomar i tid. Vi föjde med nioåriga Marian hem ti gården, efter sitt ivs första äkarbesök. Farmor, farfar och hea famijen kunde gädjas åt att Marian, genom bra mat och några fer äkarbesök, mycket troigt kan bi frisk från sina magprobem. Nu kan han få mer kraft att hjäpa farfar med hönsen på eftermiddagarna efter skoan. Så här ser Läkarmissionens nya testamentesbroschyr ut. Caroine Bössfa Ingen kan ha undgått rapporteringen om det fruktansvärda som sker i Syrien, och jag bidrar gärna ti att ge människor som fytt undan striderna en drägigare tivaro. Min egen mamma är född i fyktingäger och hoppösheten och ovissheten som är fyktingarnas vardag är något som är svårt för en annan att förestäa sig. Webaid är ett smidigt sätt att bidra och jag väjer gärna Läkarmissionen eftersom det är en påitig hjäporganisation. Karin Persson Det sår mig iband när jag kryper ned i min säng för natten att jag är så oerhört priviegierad; trygg, varm och mätt att det kan kännas som min skydighet att dea med mig för att förbättra vikoren någon annanstans och just nu tänker jag ofta på Syriens fok. Jag har fattat det som att Läkarmissionen har bra kontakter och kan göra skinad på pats. Jag har handat via Webaid innan också i oika sammanhang. Margareta Edvinsson Mitt bidrag var ej en gåva utan ett uttryck för vår frustration att barn och kvinnor tvingas utstå ett sådant angrepp. Jag har tidigare bidragit ti oika projekt och gett jugåvor ti min famij via Läkarmissionen. Webaid hittar du på akarmissionen.se Nathaie Najem Jag vade att stödja Syrieninsatsen för att jag ser ett stort behov av det. Nej mitt stöd var inte för någon specifik person. Fyktingarna från Syrien behöver a hjäp de kan få just nu och jag vi hjäpa så mycket jag kan. Jag kände mig trygg att köpa en ande i Läkarmissionens Webaid i och med att ni är ett certifierade för e-hande. Sedan tycker jag att ni gör ett fantastiskt arbete för människor i hea värden där behov för utvecking finns och det är jätteviktigt tycker jag! 18 Svenska Journaen Svenska Journaen 19

utbick Jenny Nordberg är mest känd i Sverige för sina koumner i Svenska Dagbadet. Hon är journaist, bor i New York och arbetar just nu med en bok om fickor i Afghanistan. Fickor som käs i pojkkäder och är in pojkars kroppsspråk som barn, för att ge förädrar och sig sjäva högre status. Text: Kerstin Doye Foto: Anna Schori, scanpix Makt gör skinad Varför ämnade du Sverige? När jag jobbade på Ekot gjorde jag många jobb om internatione terrorism som hade koppingar ti USA, framför at efter efte september. Jag sökte ti Coumbia-universitetets mastersutbidning i journaistik, för jag vie göra undersökande journaistik på internatione nivå, i andra änder. Sedan fick jag jobb på New York Times under min utbidning. Du är ofta i Kabu för tifäet och har sagt Sverige är väorganiserat medan Kabu och New York är mer kaos. Är det kaos som ockar? Kaos utveckar hjärnan och gör att man får anstränga sig ite mer, tror jag. När at är perfekt kan man ätt bi ite såsig i huvudet och tro att ens egna probem är viktigast i värden. Därmed inte sagt att jag är mindre sjävupptagen än någon annan. Men at som man inte är född in i är ju mer intressant. Var vi du hest av at eva? Jag kan tänka mig att bo nästan var som hest där det finns bra internet ett tag. Skue gärna bo ett tag i Sydamerika också, eer Iran. Men New York är bra som bas. Vad var det som ockade dig med journaistiken? Makt. Medan jag äste juridik jobbade jag extra i modebranschen. Vi ägnade en de tid åt att försöka få journaister att skriva om och fotografera det vi vie. Jag bev intresserad av hur mycket makt journaisterna hade och att de bestämde het sjäva vad de tyckte var intressant. Så det tyckte jag verkade vara ku att ha en sådan makt. Jenny Nordberg När at är perfekt kan man ätt bi ite såsig i huvudet och tro att ens egna probem är viktigast. Du verkar gia hårda grävjobb? Det är ju roigare och mer intressant att ta reda på hur det verkigen igger ti än att bara håa fram en mikrofon och åta poitiker eer andra makthavare ge sin version av sanningen. Många års arbete har visat att det ofta är just en version av något. Det är dessutom mer av en samhäsgärning att granska det är ju sjäva uppdraget. Inte bara att rapportera rakt av. Vi du förändra med din journaistik? Ja. Mitt arbete går ut på att försöka ta reda på hur det igger ti med saker och sedan förkara dem för andra. Tanken är ju sedan att de som fått Journaisten Jenny Nordberg påverkar värden >> 20 Svenska Journaen Svenska Journaen 21

utbick kortom... Succé uppåt väggarna q Kaendern Läkarmissionens event och konserter. Da Capo och Nisse Bergman s Läkarmissionens second hand-butik i Väingby gjorde en tave-kampanj i våras. Det stod 950 tavor på ager och erbjudandet bev att köpa 5 tavor men bara betaa för den dyraste. Det bev succé! På två veckor sådes 850 tavor och över 30 000 kronor kom in ti Läkarmissionens biståndsarbete. Kören Da Capo. 1 juni k 19.00 Missionskyrkan Bankeryd Dirigent Gunia Fröden. Pianist: Sten Bäckman. 2 juni k 11.00 i Skärstad kyrka i Skärstad. 3 juni k 18.00 i Immanueskyrkan, Jönköping Om Da Capo kan man äsa på www.korendacapo.se Torpkonferensen 17-23 juni Konferens på Torp. Läkarmissionen finns representerade hea veckan med en monter i utstäningshaen. veta något nytt ska göra något av den Jenny Nordberg diaog med männen. Det duger inte >> kunskapen. Gå och rösta, ti exempe. att bara skicka pengar ti fickskoor Kryssösning Soistkvartetten Om ingen reagerar på det jag gör har Vägörenhet och bistånd om inga fickor tiåts gå dit av sina jag missyckats och bör byta jobb. en kompicerad bransch bröder eer fäder. Och hur når man apri Hur ser du på vägörenhet? med många fagropar, då dem genom att taa om ekonomi, 2013 Jag är i grunden positiv ti aa där det kan bi het fe. ti exempe. Vi måste tänka i fera steg. Det har kommit önskemå från som vi göra något för att hjäpa Hamnar du i fariga situationer? Hur hanterar du det i så fa? på korsordet. Så äsare att få facit ti i någon form. Jag har också djup verksamhet, som mer iknar en statig respekt för många jag mött som svensk myndighet som kanske borde Ge gärna något exempe. här kommer det hjäper andra. Sedan är vägörenhet äggas ner. En de patser och situationer är fariga. Jag försöker att atid arbeta med rätta svaret på korsordet i apri. och bistånd en kompicerad bransch Vad är bästa sättet att hjäpa i 17 jui k 18.00 i Homedas kyrka. Vinnarna hittar med många fagropar, där det kan bi Afghanistan? de ara bästa som går att få tag i, som 18 jui k 18 i Stavsnäs Kyrka, Kässbo, Arvika Kommun du på sidan 28 i het fe. Jag har sett många organisationer Det är en ite för stor fråga för kan språk och kutur mycket bättre än detta nummer. 19 jui k 19.00 Tveta kyrka, Tveta, som från början hade de mig att ge ett definitivt svar på. I jag, så att aa risker är kakyerade och Säffe kommun bästa intentioner att hjäpa, men vars boken jag skriver hoppas jag kunna värda att ta. När jag var yngre gjorde huvudsakiga syfte bivit att garantera ge fera idéer. Jag tror exempevis att jag en de misstag, som att exempevis sin egen fortsatta existens. Och då är i arbetet med att stödja fickor och ge mig in i en fokhop i Karachi, men man ju inne på en het annan typ av kvinnor behövs samtidigt en bättre jag har också ärt mig mer nu. s 22 Svenska Journaen Svenska Journaen 23

sydafrika Popuär band barnen Thabie Sogoni är pappa ti nio barnhemspojkar Jag förstår varför man tycker det är viktigt att få med fer män i denna typ av arbete, men då vi det också ti att man är en positiv manig förebid för barnen, säger Thabie Sogoni. Så bir du en Skyddsänge! Ring givarservice på 08-620 02 00 eer skicka ett mej givarservice@ akarmissionen.se q Skyddsängen Den som vi hjäpa utsatta barn kan bi Skyddsänge via Läkarmissionen. Då ger man ett vafritt autogirobeopp per månad. Pace of Restoration är ett av de arbeten som får stöd tack vare svenska skyddsängar. Här får hundratas övergivna barn en ny famij. Att hitta fosterfamijer och utbida dem som ska ta sig an ett nytt barn, är en av centrets huvuduppgifter. En annan uppgift är att hjäpa barnen på centret att bearbeta det som de har varit med om. Pojkar har ett stort behov av att testa sina gränser och är ofta vädigt fysiska. Kanske är det ättare för mig som man att förstå och hantera det, säger Thabie. Hjäp med skoknytning kan vara bra att få. På hjäpcentret Pace of Restoration, för övergivna barn i Sydafrika, är nästan aa i personaen kvinnor. Därför ses det som en stor framgång att man har yckats rekrytera sin första maniga barnskötare. Text: Conny Sjöberg Foto: Hans-Jörgen Ramstedt Pace of Restoration är ett center som Läkarmissionen stöder i Sydafrika. Där etar man nya famijer ti övergivna barn. Vissa barn som kommer ti centret är spädbarn, andra har övergivits när de är ädre och tiden på Pace of Restoration bir en möjighet att bearbeta det som hänt och förberedas för ett nytt iv. Jag tror inte att det finns ett ika bra stäe för barn i hea Sydafrika. Inte ens de centra som jag jobbade på i Engand, hade samma kvaitet, säger Thabie Sogoni. Han är den första maniga barnskötaren på centret och just nu pappa åt nio pojkar i ådern 5-13 år. Hans arbetsdag börjar atid kockan sex på morgonen med väckning och förberedeser inför skodagen. Pojkarna ska bädda sina sängar, äta frukost och kä på sig. De större karar det utan större probem, men de yngre kan behöva både hjäp på traven och några tisägeser, berättar han och spricker upp i ett stort eende. Det märks att Thabie och pojkarna redan har en varm reation, trots att han bara har arbetat som barnskötare på centret i ett par månader. Men han är ångt ifrån en nybörjare och har arbetat med barn både i Sydafrika och Engand. Här är at genomtänkt i detaj. Personaen är kompetent och engagerad, det finns bra eksaker, akanen är hea och rena. Ja, jag har faktiskt inte sett en enda sak, hittis, som jag kan kaga på, säger han. När pojkarna har gått ti sina oika skokasser har han edigt fram tis kockan ett då de yngsta pojkarna är tibaka från skoan och då äter Thabie unch med dem. Senare på eftermiddagen hämtar han de större barnen från sina skoor och kontroerar om de har äxor. Jag åter dem ha ite egen tid när de kommer hem, men sedan sitter vi tisammans när de gör sina äxor, förkarar han och tiägger: De vet att de måste ha gjort äxorna ordentigt, innan de får edigt för ek. Därför är de atid måna om att komma igång och få det undanstökat. Efter kväsmaten, som de äter tisammans, väjer pojkarna fritt vad de vi göra. En de vi spea fotbo, andra vi titta på tv eer äsa en bok. Men redan kockan hav åtta ska de minsta gå och ägga sig. Jag ser ti att de borstar tänderna och sitter sedan en kort stund hos var och en innan yset säcks. Den här ia stunden är viktig. De har aa varit med om så svåra saker, att de verkigen behöver känna att de är i trygghet, innan de ska somna. Thabie sover i ett rum som han dear med de två ädsta pojkarna. Och nästa morgon kockan 6 är det dags för väckning och aa andra rutiner igen. Så ruar det på den vecka han är i tjänst. Sedan föjer en veckas edighet. Det kan åta mycket att vara edig så änge, men du behöver den vian. Det tar på krafterna att vara närvarande för dem hea tiden. Du måste också hea tiden vara tåmodig med dem och förstå deras probem. De har gått igenom mycket, säger han och ser pötsigt vädigt avarig ut. Att han är ovanig som man i en traditionet mycket kvinnig mijö, är han givetvis medveten om. Och han medger att han får extra mycket uppskattning från både koegerna och barnen, just för att han är man. Men sjäv tycker han inte det är så märkvärdigt. Det viktigaste är att du tycker om att arbeta med barn. De märker direkt om du vi vara hos dem eer inte, så det räcker inte att man är man för att bi uppskattad, säger han. Thabie tycker också att det arbete han gör är meningsfut och att han kan göra skinad för barn som tidigt i ivet bivit utsatta för stora svek. Titta på barnen här! Med tanke på at som de har varit med om, så syns det på dem att de mår bra och har det bra här, säger Thabie Sogoni. s 24 Svenska Journaen Svenska Journaen 25

kortom... din sida Doktor Mukweges iv bir bok i höst I höst kommer boken om dr Mukweges iv: Denis Mukwege en evnadsberättese. Berthi Åkerund har skrivit boken och är Berthi Åkerund. en mångårig medarbetare på Läkarmissionen. Dr Denis Mukwege är chefsäkare på Panzisjukhuset, och har bivit värdskänd för sitt arbete för vådtagna kvinnor. Han har fått Pamepriset i Sverige och många andra internationea utmärkeser och har även varit nominerad för Nobes fredspris. Läkarmissionen har varit med och byggt Panzisjukhuset och har arbetat tisammans med dr Mukwege under många års tid. Hur har arbetet med boken gått ti? Jag har intervjuat Mukwege vid fera tifäen och på oika patser i Bukavu, Stockhom och Brysse. Sedan har jag taat med många människor som arbetat med honom genom åren. Det är ingen vanig memoarbok, den berättar dr Mukweges historia men spegar också hans iv i nutid. Den är skriven under en av de mest dramatiska perioderna i hans iv - mitt under arbetet utsattes han ju för ett mordförsök som han undkom med en hårsmån. Vad har varit svårast med att skriva boken? Just att inte kunna veta vad som händer i hans iv från ena dagen ti den andra. Det har inte varit ätt att veta vart berättesen ska ta vägen. Samtidigt som det varit utmanande för tåamodet och koncentrationen. Varför fascineras så många människor av dr Mukwege? Det enka svaret är att han så kart stäer sig på de utsatta kvinnornas sida, det är ätt att gia en sådan person. Men det finns något mer en kompexitet som gör honom fascinerande. Många uppfattar honom som en mjuk person men jag skue vija säga att han ika mycket är en hårding en afrikansk Schwarzenegger i vit rock. Fuständigt kompromissös i sitt ka och därför också oerhört besvärig för vissa personer i maktstäning. Han är också oförutsägbar och inte ätt för någon att äga. Han är pingstpastor och samarbetar med en av USA:s mest kända feminister den kombinationen har vi säan sett förut. Är du nöjd med resutatet? Ja, jag är nöjd, därför att dr Mukwege verkigen har bjudit ti. Han har berättat om sitt iv och skidrar i detaj situationer som thrier- och spionromanförfattare brukar hitta på. Men detta är rea ife och en historia som många kommer Vi du ha boken? Boken Denis Mukwege en evnadsberättese kommer ut i oktober men redan i nästa nummer av Svenska Journaen (i augusti) kan du försäkra dig om ett exempar. Då kommer du att kunna bestäa boken via Läkarmissionen och få den hem direkt i brevådan. 100 kronor från varje bok som bestäs via Läkarmissionen, kommer att gå ti mödravården på Panzisjukhuset. Så hå utkik efter nästa Svenska Journaen. att häpna inför. Och det gör han även sjäv iband han har mer än en gång stät sig frågan hur det är möjigt att han fortfarande ever efter att ha evt nära våd hea ivet och befunnit sig i ett anta skarpt ivshotande situationer. Och trots att berättesen utspear sig i ett för de festa okänt hörn av Afrika så är det en amängitig historia som de festa bör kunna ta ti sig. Det handar om gott och ont, om rätt och fe, och om att inte ha något va i ivet. s Här kan du stäa frågor eer kommentera det Väkommen! som du har äst i Journaen eer annat som rör Läkarmissionens arbete. Skriv ti: eva.nordenstam@akarmissionen.se eer ti Svenska Journaen/Läkarmissionen, Eva Nordenstam, 162 88 Väingby Jag vi inte ha skatterabatt s Jag fick ett brev från en givare som skrev: Jag vi inte ha någon skatterabatt. Och det är fera som hör av sig och säger att de inte ger för att få tibaka pengar och det kommer en he de frågor om skatterabatten. Nu är ju dekarationstiderna över för denna gång, men i år var det första gången som skatterabatten syntes i sjävdekarationen och det gav upphov ti funderingar. Det är Skatteverket som administrerar skatterabatten och den som vi får 25 procent tibaka av gåvorna man ger, måste uppfya vissa kriterier. Den som inte uppfyer kriterierna får ingen rabatt men det är inte Läkarmissionen som styr. För att få skatterabatten måste du ge minst 200 kronor/gång och ge minst 2 000 under ett år. Då får du tibaka 25 procent i dekarationen. Detta gäer gåvor upp ti 6 000 kronor. Ger du mer så bir det ingen ytterigare rabatt. Den som inte vi ha skatterabatten får se ti att inte uppfya kriterierna, eer kanske ge bort de pengar man får tibaka. Bi gärna vän med oss! s Läkarmissionen har en sida på facebook där vi berättar om at bra som kan göras, tack vare Läkarmissionens givare. När denna text skrivs är det 4 174 personer som gått in och giat vår sida. Gör gärna det du också! Zappa inte bort rekamen! s Under juni kan du se Läkarmissionens fim om skyddsängar på TV4. Hå ögonen öppna! Vi hoppas att fer ska vija bi skyddsängar och hjäpa utsatta barn i värden. Haå där Hasse Haström, Läkarmissionen har tagit fram ett nytt testamentesmateria för den som funderar på att skriva sitt testamente. Hasse Haström är ansvarig för testamenten på Läkarmissionen. Varför har Läkarmissionen tagit fram det här nya materiaet? Vi har märkt att det finns ett växande behov av såvä grundäggande information som svar på mer personiga frågor, när det gäer testamenten. Och man sjäv vi kunna fundera igenom saken i ugn och ro, innan man går vidare eer tar sina besut. Är det inte jobbigt att prata med människor om testamenten? Nej, det finns en mycket större öppenhet i dag än tidigare. Och det är viktigt att den som har speciea önskemå oavsett om man vi ämna dear av sin kvaråtenskap ti vägörande ändamå eer något annat man känner för ser ti att göra det på rätt sätt. Hur gör man om man vi ha det nya materiaet? För att bestäa vårt nya materia vänder man sig ti Läkarmissionens Givarservice på teefon 08-620 00 00 eer går in på vår hemsida akarmissionen.se. Om man sedan har frågor kring det som tas upp i materiaet, är man väkommen att kontakta mig. 26 Svenska Journaen Svenska Journaen 27

kryss Ateisten dog; bev kristen Howard Storm, konstprofessor, dog under väntan på operation i Paris. Men han fick återvända och berätta om sin uppevese, b a på Oprah Winfrey show. Detta är den mest detajerade nära-döden-uppevese vi känner ti. Mjukpärm 164 sid, 139:- Madeeines ögonstenar M Wagren m f berättar om sina uppeveser med djuren, iband miraker. Band andra har Barbro Ering bidragit ti innehået. Författarna refekterar över ivets gåva, mening och ärdomar. Vad är Biben om djurens sjä? Finns det djur i himen? En bok som gör oss ti djurvänner. (+ porto 21:- eer 31:- för båda) Mjukpärm (A5) 166 sid, 120:- Vingårdens förag. Orderte 0435-35705. Webshop: www.vingarden.org Vi har många andra böcker (en de på rea), även antikvariat. Begär broschyr eer se vår websida!...önskar aa en trevig sommar! För annonsering kontakta Gunia Johansson på gunia.johansson@dispay-umea.se eer te. 090 71 15 04 Det är hea vår idé. Vi stödjer fattiga människor så att de sjäva kan ta sig ur fattigdomen: Grattis! Vinnare av Rosas buss bir: Gudrun Water, Kamar, Berit Norén, Gäve och Es-Marie Häggberg, Norrtäje. 1. Vinn en bok! 3. s De tre först öppnade rätta ösningarna vinner På fygande matta ti Chiva sju år vid Sidenvägen av Christopher Asan Aexander. 28 S venska Journaen 2. Namn: Adress: Postadress: Kipp ut tävings kupongen! krysset! Fy bara i tävingskupongen här bredvid eer skriv svaren på ett vykort. Skicka ti Journaenkrysset juni 2013, Swedmedia, 105 36 Stockhom. Senast den 10 juni vi vi ha ditt svar.! Junikrysset. Du behöver inte skicka in hea Utbidning som hjäper småbönder ti ökade inkomster från skörden och mat på bordet. Stöd ti bostadskooperativ där medemmarna bygger sina bostäder tisammans. Mikrofinansprojekt som ger fattiga människor möjighet att spara och åna. Hjäp ti sjävhjäp. Bistånd som fungerar. www.utangranser.se SMS:a SJÄLVHJÄLP ti nummer 72930 så skänker du 50 kronor. Pusgiroinsamingen: 90 10 01-8

recept Recepten är hämtade ur boken sött från förr, votum&guers förag. recept: theresia erneborg Foto: josefin casteryd Ruts sytkakor 50 kakor som bir sega och goda tack var gräddfien Det här behöver du: 200 g rumsvarmt smör 2 ½ de strösocker ¾ d gräddfi 5 d vetemjö Haonsyt eer annan fast syt Så här gör du: s Banda smör och socker och tisätt gräddfien. Rör ner mjöet. Smeten ska bi vädigt ös och nästan kännas för kaddig för att rua. Rua smeten försiktigt ti små boar, ta ite vatten på händerna om det underättar, och ägg dem på en påt med bakpåtspapper. s Tryck så gropar i mitten av varje kaka och fy dem med ite syt. Grädda i tio ti tov minuter i 175 graders värme. Hemgjord gass Kassisk gräddgass som kan smaksättas med romindränkta russin, jordgubbar eer vanig vanijstång och serva med hemagad chokadsås. Det här behöver du: 3 ägguor ¾ d forsocker 2 ½ d standardmjök 1 ½ d vispgrädde Så här gör du: s Vispa ägguor och forsocker och banda med mjöken i en kastru. Sjud under vispning tis krämen tjocknar. Ta av kastruen från pattan. Tisätt eventue smaksättning. Banda sist i den ovispade grädden och kör smeten i gassmaskin ti gassen antar fryst form, eer frys i tre ti fyra timmar i en burk i frysen. Rör om då och då under frysprocessen. Ta ut gassen några minuter före servering så att den mjuknar något. Ge gama kanebuar nytt iv, det bir fantastiskt gott. Kanebuepudding Det här behöver du: 8-10 kanebuar Rivet ska av en ekoogisk apesin ½ d sötmandar 4 bittermandar 2 msk strösocker 2 ½ d standardmjök 2 ½ d vispgrädde 3 ägg Så här gör du: s Smöra en rund kakform. Skär kanebuarna i skivor, gärna på bredden så att skivorna bir runda och fina. Tvätta apesinen och riv skaet fint. Hacka mande och bittermande. Varva kanebueskivorna med rivet apesinska, hackade mandar och bittermandar i formen. s Vispa samman socker, mjök, grädde och ägg ti en söt äggstanning och hä över buskivorna. Låt atsammans stå att dra i en timme och grädda sedan ångt ner i ugnen i 175 graders värme i cirka 50 minuter eer ti stanningen satt sig. Lägg över auminiumfoie efter tio minuters gräddning om puddingen börjar bi brun på toppen. s Låt svana och servera med vanijgass. Apesingass från sekeskiftet Det här behöver du: Rivet ska av en ekoogisk apesin 3 ½ d vispgrädde (1 ¾ d ovispad och 1 ¾ d vispad) ¾ d strösocker 3 ägguor Saften av två apesiner ½ d vatten Så här gör du: s Tvätta apesinen och strima försiktigt bort det yttersta av skaet, var noggrann med att inte få med det vita. Skär skaet i strimor. s Koka upp den ovispade grädden och hä den över skastrimorna. Låt bandningen stå ti den svanar. s Vispa under tiden ägguorna tisammans med en matsked av sockret i en kastru. Sia därefter ner den kokta apesingrädden i äggbandningen med hjäp av en si. Se ti att inga apesinska kommer med. Banda vä och sjud under omrörning ti en tjock kräm. s Koka separat samman apesinsaften med resten av sockret och vattnet och banda därefter ner detta i äggkrämen. Ta kastruen från värmen och åt bandningen svana. Rör i den vispade grädden. Kör gassmassan i gassmaskin tis den är fryst eer stä den i en burk i frysen och ta ut och rör då och då. Ta fram gassen en stund före serveringen så att den hinner mjukna. Kvinnan vid brunnen Det är något med bicken. Ögonen gnistrar. Bruna ögon med insag av grönt. Hennes ögon är fua av iv. Hennes kropp är tärd av hårt arbete och avsöjar att ivet har inneburit massor av arbete. Kroppen har brutits ned, men bicken är kar. Ett eende spear på hennes äppar. Det finns en styrka som jag har sett så många gånger förut i Afrika. Det känns som om hea den afrikanska kontinenten bärs upp av dessa hårt arbetande kvinnor. De verkar ha fått en inre styrka som bokstavigen bär dem genom ed och vatten. Om det inte är den stekande soen som obarmhärtigt bränner bort a gröda och dödar boskap, så är det kraftiga skyfa som spoar bort hus och hem och kanske också en de av drömmarna och förhoppningarna som fanns om en god och trygg framtid. Hon har gått tre kiometer för att hämta vatten och står böjd över en stor behåare. Strax ska hon gå dessa tre kiometer tibaka igen, då med 50 iter vatten. Vi har tisammans med vår okaa partner i Tchad borrat en brunn, och även från grannbyarna ångt därifrån, kommer kvinnorna för att hämta rent vatten. Läkarmissionens vision är att förändra framtiden för utsatta människor. Iband räcker det med att ge en brunn. Inte för att brunnen öser at, utan därför att dessa kvinnor finns, som omvandar vattnet ti iv. De ser ti att åkern får vatten, att det finns mat på bordet och att barnen kan sköta sin hygien. Jag ser kvinnan gå med sina tunga ast vidare nedåt stigen. Det är så torrt att det dammar om hennes fötter. Detta är en dag band aa andra för henne. Hon går den här vägen varje dag för att hämta vatten. Jag är tacksam ti aa Er som är med och gör hennes steg något ättare, och som skapar förutsättningar för att hon och många med henne, ska få en bättre framtid. Esters marmeadkakor 25 kakor som bir goda med besk apesinmarmead, haonmarmead eer fast hjortronsyt Det här behöver du: 100 gr rumsvarmt smör 1 ¼ d strösocker 2 ägg 4 d vetemjö 1 ½ tsk bakpuver ½-1 d apesinmarmead ½ d skaad och finhackad mande Gasyr: 1-2 d forsocker En skvätt vatten Så här gör du: s Banda smöret med sockret och rör därefter mer äggen, ett i taget, Banda mjö och bakpuver och rör ner. s Låt degen via i kyskåp i cirka 15 minuter. Forma sedan ti ängder, mjöa händerna om degen känns svårformad, och ätt på en påt med bakpåtspapper. Patta ti något och forma med fingret en iten urgröpning i mitten av varje ängd. Fy denna med en tunn sträng apesinmarmead och strö över hackad mande. s Grädda i 175 grader i cirka 15 minuter. Skär i skivor, cirka två centimeter tjocka, medan kakorna ännu är varma. Gör en gasyr på forsocker och en skvätt vatten och ringa över kakorna när de svanat något. Johan Lija Direktor på Läkarmissionen Sedan 1958 har Läkarmissionen arbetat för att förändra framtiden för utsatta människor. Vi förmedar över hundra mijoner kronor ti hjäpinsatser i fyra värdsdear med tyngdpunkt på Afrika. Vi samarbetar med okaa partner inom tre områden: Socia omsorg, utbidning och sjävförsörjning. Vår vision är att genom effektiva metoder stödja utsatta människors vija och förmåga att förändra sina ivsvikor. Vårt uppdrag är att utifrån ett rättighetsperspektiv bekämpa fattigdom och bidra ti håbar utvecking inom våra huvudområden. Vi vi med information engagera fer för Läkarmissionens vision. 30 Svenska Journaen Svenska Journaen 31

Foto: Pernie Tofte Main berghagen - En unik tranbärskur som jag verkigen vi rekommendera ti andra! - Jag tar cran cure när jag känner att jag behöver det. En unik kur som innehåer naturiga och ekoogiska ingredienser, b.a. D-vitamin som bidrar ti immunsystemets normaa funktion. Den unika kuren innehåer Tranbärsextrakt Lingonextrakt Lingonbadsextrakt Åkerfräkenextrakt Gurisextrakt D-vitamin 2 mijarder mjöksyrebakterier Fakta om cran cure cran cure finns att köpa i häsobutiker och vissa apotek för 269 kr. Kan dessutom bestäas fraktfritt via teefon 08-651 40 40 eer på www.eexironine.se, utan avgifter direkt hem i brevådan på 1-2 arbetsdagar. Har du frågor om Cran Cure, kontakta: Eexir pharma AB. Teefon 08 564 50 000. www.eexirpharma.se. Eexir pharma är ett svenskt företag som utveckar naturiga och ekoogiska egenvårdsprodukter för den nordiska marknaden. De högkvaitativa produkterna tiverkas utesutande i Norden och finns att köpa i Sverige, Finand och Norge.