AT 1410, Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering Il Examination, Provkod 0501 KLH Salstentamen Kognitiv och psykisk aktivitetsbegränsning hp, tentamen 201-08-17 Tentamen består av fyra delar. Varje del finns på separat blad och lämnas in separat i olika omslag märkta med rättande lärares namn. Tänk på att skriva tydligt för att undvika att rättande lärare inte kan tyda era svar. Blad Område Rättande lärare l 2 3 Arbetsterapi för personer med utvecklingsstörning Arbetsterapi vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar {barn) Arbetsterapi vid kognitiva funktionsnedsättningar beroende på hjärnskada eller demens Arbetsterapi vid psykiska funktionsnedsättningar Maria Dahlström Helen Lindner Kajsa Holmqvist 4 Maria Yilmaz Aktuella lärandemål / De mål som examineras i varje fråga finns angivna i tentamen. Här nedan finns målen och dess numrering såsom de är angivna i tentamen. Kunskap och förståelse l. Visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Färdighet och förmåga 3. Visa förmåga att anpassa och använda kunskaper och färdigheter vid arbetsterapeutisk utredning och därefter självständigt genomföra arbetsterapeutiska åtgärder i syfte att förebygga, förbättra och/eller kompensera nedsatt aktivitetsförmåga. 4. Visa förmåga att anpassa och använda kunskaper och färdigheter vid arbetsterapeutisk utredning av fysiska och sociala miljöfaktorer och därefter självständigt genomföra arbetsterapeutiska åtgärder på individ, grupp och samhällsnivå. 5. Visa förmåga att tillämpa färdigheter i utvärdering av arbetsterapeutiska åtgärder.. Visa förmåga att, med berörda parter, såväl muntligt som skriftligt analysera, prioritera, motivera samt argumentera för ställningstaganden i situationer kopplade till utredning, åtgärd och utvärdering. Värderingsförmåga och förhållningssätt 7. Visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter, deras närstående eller andra grupper. - - - - - -- ------ -- ------LYCKA TILL!----------- - - - -
BlAD l Arbetsterapi för personer med utvecklingsstörning, Svaren lämnas i omslag märkt Maria Dahlström Lotta är 22 år. Hon har en cp-skada som ger lite hälta (diplegi). Hon har en lätt utvecklingsstörning, nivåmässigt ner mot måttlig. Hennes språk är enkelt, hon förstår skriven text med korta meningar, långa ord är krångliga att läsa. På Daglig verksamhet tvättar och dammsuger hon bilar - det är roligt att polera så att de skiner! Lotta är en glad, impulsiv och social tjej. På jobbet får hon utlopp för det! Dagarna är strukturerade och fungerar fint. På fritiden är Lotta med i två "studiegrupper", matlagning och hantverk. Lotta åker ofta buss och på bussen pratar hon med passagerarna - ibland så mycket att hon glömmer bort att gå av. Lotta har en liten tvåa i ett "trapphusboende". Bostaden delar tvättstuga, övernattningslägenhet, bastu m.m. med andra hus i området. Nyligen genomfördes en renovering av lokaler och maskiner, allt är nu skinande nytt! Bokningssystemet till tvättstugan har blivit digitalt och maskinerna moderna. Lotta har boendestöd ca 3 gånger i veckan, ofta är det Karin som kommer. På Lottas initiativ går de ofta ut och fikar och umgås istället för att göra något i lägenheten. Lotta utstrålar "jag klarar mig så bra", så som Karin uppfattar det, och hon går gärna med Lotta till fiket. De ser också på sport på pubens stora TV. Det gillar Lotta! Hon tycker också om TV-serier, chips och nötter är gott till (hon har ett lager i köket) och det händer att hon fastnar vid TV n. Det har ett antal gånger hänt att hon missat någon av sina studiegrupper och istället sett en TV-serie till. Det här har hon och Karin skrattat åt tillsammans. Lottas föräldrar är skilda, båda föräldrarna har ny familj och Lotta har flera mindre halvsyskon. Föräldrarna uppfattar att hon utstrålar självsäkerhet, "jag kan" och de respekterar att hon vill klara sig själv. Oftast träffas de hemma hos föräldrarna eller på stan. Lotta gillar att "komma hem" mer än att ha besök, säger hon. En dag hittade Lotta något obehagligt i en av sina nötpåsa r, lite "skräp" och något vitt som kröp. Det var obehagligt och hon ringde genast sin pappa. Pappan upptäckte mjölbaggar i skåpet, varvid Anticimex kontaktades. Pappan började nu förstå varför Lotta gärna avstått från besökare i sitt hem... allt står inte rätt till här, tänker han. Lägenheten har en unken lukt och det ser skräpigt ut. Trots Lottas protester började han att gå igenom hennes lägenhet. Lakanen i sängen var fläckiga och luktade smuts. l en garderob hittade han flera plastkassar med nedknölad smutstvätt, trosor, strumpor, t-shirt. l samma garderob hittar pappan flera oöppnade förpackningar med nya underkläder och andra kläder. Lotta säger att hon köpt nytt när det blev smutsigt... Men... säger pappan, varför har du inte bytt lakan, här finns flera omgångar med rena lakan. Lotta ser ut som ett frågetecken, byta lakan, säger hon? Pappan hittar dammsugaren under en hög med reklam som ligger i en garderob, den har inte varit framme på länge. Lotta ser att pappan ser bekymrad ut men när pappan frågar "när duschade du sist", då blir hon sur. Hon duschar när hon har lust! Frågor: Du träffar Lotta, hennes föräldrar och boendestödjaren Karin för att göra en kartläggning av aktiviteter som är viktiga för Lotta att klara av i vardagen. Du inser också att du behöver dela med dig av din kunskap till föräldrarna och Karin. 3.4. l. A. Vilken är kunskapen behöver de och hur har du kommit fram till det? Relatera till caset. B. Av vilken anledning behöver föräldrarna och Karin och hennes kollegor, kunskap? Vad säger litteraturen om detta, anknyt till caset. C. Välj fyra aktiviteter som ni tillsammans kommer f ram till som viktiga att arbeta med. Motivera. 2. A. Utifrån din kartläggning fortsätter du att arbeta med TVÅ av de valda aktiviteterna, vilka? Varför är de mest viktiga att arbeta med? B. Beskriv kort dina åtgärder- hur det går till då du implementerar hjälpmedlet/hjälpmedlen. l beskrivningen av åtgärden ska det ingå en konkret beskrivning av hur du använder ditt terapeutiska förhållningssätt i mötet med Lotta samt föräldrar och boendestödjare, vid utförandet av din åtgärd. 1.3. 4.. 7
BlAD2 Arbetsterapi vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (barn) Svaren lämnas i omslag märkt Helen Lindner Nr Fråga Maja är sju år gammal och går i först klass. Hon fick diagnosen Aspergers 1 syndrom och diagnosen ADHD för sex månaden sedan. Hon är nyligen inskriven vid Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) där du arbet ar som arbetsterapeut. Din psykologkollega träffade Maja och hennes föräldrar vid det första besöket där det framkom att Maja behöver arbetsterapeutiska insatser. Maja har inte fått några arbetsterapeutiska insatser tidigare. Innan du genomför din utredning läser du Majas journal. Maja har inga talsvårigheter men hon har problem med att kommunicera sina känslor. När hon är frustrerad i skolan kan hon skrika åt sina klasskompisar. Hon har inte så många kompisar som vill leka med henne. Hon har en kompis som hon leker mest med. Hennes lärare är en ny pedagog och hon har ingen erfarenhet med barn som har Aspergers syndrom. Föräldrarna berättar att Maja har svårt att följa instruktioner. De vet inte vad det beror på. De säger att Maja lätt blir distraherad. De vet att Maja har samma problem i skolan men de har ingen konkret informatio!') om hur allvarligt problemet är i skolan. Enligt föräldrarna älskar Maja att rita bilder och bygga puzzel. Hon kan sitta länge med dem. Du ska träffa Maja både i hemmet och i skolan för att utreda hennes problematik. Utgå från den ovan beskrivna situationen: a. Beskriv konkret hur du anpassar den fysiska miljön och den sociala miljön vid dina träff med Maya utifrån hennes problematik. Motivera. b. Beskriv hur du anpassar dina frågor utifrån Majas ålder och diagnoser med konkreta exempel. Motivera. c. Vilka åtgärder genomför du för att hjälpa Maja att följa instruktioner. Motivera dina åtgärder. d. Efter en tid ska du träffa Maja för att utvärdera hennes status efter dina åtgärder. Beskriv konkret i vilka miljöer du ska samla in information och vilka information du ska samla in. Motivera konkret dina val utifrån Majas diagnoser och ålder. 4,5,
BLAD3 Arbetsterapi vid kognitiva funktionsnedsättningar till följd av hjärnskada och demens Svaren lämnas i omslag märkt Kajsa Holmqvist Frågor l. Du arbetar i ett demensteam inom den kommunala äldreomsorgen. Du träffar Ingegerd och Jörgen. Ingegerd har Alzheimers sjukdom. Hon har svårt att veta vad som ska göras när, och i vilken ordning uppgifter inom en aktivitet utförs. Hon har också svårt att hitta i bostaden. Ingegerd är aktiv och vill göra saker själv men det uppstår ofta svårigheter. Du har nyligen läst en artikel som beskriver evidensbaserad arbetsterapi i syfte att minska kraven på aktivitetsutförandet. Du bestämmer dig för att följa dessa riktlinjer med Ingegerd. a) Beskriv ditt tillvägagångssätt för att komma fram till en aktivitet som ni ska prioritera att jobba med. b) Beskriv vilka råd du ger Jörgen avseende hur han kan underlätta utförandet av den prioriterade aktiviteten. Råden ska avse såväl anpassning av aktivitet som miljö och förhållningssätt. Motivera svaren utifrån dina kunskaper om evidensbaserad arbetsterapi för personer med demens. 2. Du jobbar nu på stadens universitetssjukhus och öppenvårdsmottagningen för hjärnskador. Du träffar där Peter som fick en traumatisk hjärnskada efter en skidolycka för två år sedan. Han har varit sjukskriven sedan olyckan. Han har inga motoriska symtom men har kognitiva svårigheter som i nuläget gör att han tvingats flytta hem till föräldrarna då han har svårt att klara de krav som ett eget boende medför. Svårigheterna uppdagades då föräldrarna upptäckte ett antal inkassokrav på diverse räkningar från Kronofogdemyndigheten. Peter hade det också mycket stökigt hemma med disk, smutskläder och rena kläder i en salig blandning. Han verkade inte använda hyreshusets tvättstuga utan köpte istället nya kläder. Peter själv upplever inte problemen som särskilt stora och flytten hem till föräldrarna skedde enligt honom själv enbart p.g.a. av ett vräkningshot från hyresvärden. Motivationen till att flytta tillbaka tilllägenheten är dock hög och är orsaken till att föräldrarna lyckats få honom att träffa dig. a) Beskriv din fortsatta utredning. Motivera ditt tillvägagångssätt. Ange vilka problem på individnivå respektive aktivitetsnivå du identifierar. b) Beskriv kortfattat vilka åtgärder du bedömer skulle kunna hjälpa Peter att kunna återvända till sin lägenhet. Prioritera i vilken ordning du anser att åtgärderna bör genomföras baserat på din utredning. Motivera ditt svar. c). Beskriv genomförandet av ett behandlingstillfälle där den högst prioriterade åtgärden du angett i fråga b omsätts konkret. Det ska framgå vad som görs, hur det görs och varför. d) Låt oss säga att du och Peter jobbat en tid och det är dags att utvärdera effekten av din prioriterade åtgärd. Beskriv hur du går tillväga och motivera ditt svar. 1,3,4, 3,4,5,
BIAD4 Tentamensfrågor Arbetsterapi vid psykiska funktionsnedsättningar Svaren lämnas i omslag märkt Maria Yilmaz Ca se Samuel är en 32-årig man som har haft kontinuerlig kontakt med psykiatrin sedan 21 års ålder. Han har tidigare diagnostiserats som borderline och personlighetsstörning. Hans nuvarande diagnos är symptomfattig schizofreni. Han har studerat till och från på universitetet, men gick bara sporadiskt på föreläsningarna och uppger att han inte trivdes med kurskamraterna och hade svårt att koncentrera sig under föreläsningarna. Han upplevde att han var annorlunda och blev stressad inför tentamina. Han har haft sporadiska arbeten som vaktmästare och städare, men upplevde att stressen på arbetet gjorde att han försämrades och kunde ibland höra röster. Han hade också svårt att passa tiderna. Samuel har en del fritidsintressen som att titta på sport, helst ishockey när det är säsong, träna på gym och gå promenader. Den senaste tiden har han inte utövat dessa pga en tilltagande passivitet och tendens till isolering. Samuel bor i egen lägenhet, men kommer sig inte för med att städa, tvätta och laga mat i nuläget. Han har få sociala kontakter. Den enda "aktivitet" han utför är när han går till vårdcentralen för att hämta medicin en gång i veckan. Då brukar han dröja kvar i väntrummet någon timme. Han tycker egentligen inte om att vara ensam och i väntrummet finns andra personer att iaktta, utan att behöva prata med dem. Samuels sociala svårigheter och problemen med att sköta hemmet uppmärksammas av sjuksköterskan på vårdcentralen och arbetsterapeuten kopplas in. Fråga 1 2 Du träffar Samuel för att utreda hans aktivitetsnedsättning/aktivitetsproblem. a) Beskriv och motivera hur du genomför utredningen. b) Beskriv vad du kom fram till vid utredningen. c) Beskriv och motivera ett kortsiktigt mål för Samuel, utifrån det som framkom vid utredningen Beskriv en åtgärd för att nå det kortsiktiga målet. Utgå från någon av de fyra aspekter av meningsfullhet i daglig aktivitet som beskrivs i Eklund mfl (2010). Välj den av dessa aspekter som du bedömer att Samuel har mest problem inomoch skulle vara hjälpt av att komma till rätta med. a) Ange och motivera utifrån Samuels situation den aspekt av meningsfullhet i daglig aktivitet du väljer. b) Beskriv konkret och utförligt hur du genomför åtgärden för att möjliggöra eller träna Samuels färdigheter inom den aspekt av meningsfullhet i daglig aktivitet du valt att arbeta med. Beskriv även ditt förhållningssätt/bemötande till Samuel under genomförandet av åtgärden på ett konkret och utförligt sätt. Motivera dina val. c) Redogör för vilken av de fyra dimensionerna görandet, varandet, tillhörigheten eller blivandet som du anser bidrar till upplevelsen av mening i den aspekt av meningsfullhet i daglig aktivitet du valt. Motivera ditt val 3, 1, 3,, 7 Observera att ditt förhållningssätt/bemötande skall beskrivas integrerat i den övriga beskrivningen av åtgärden. 3 Beskriv och motivera hur du utvärderar den beskrivna åtgärden och vilket resultat utvärderingen ger. 5,