a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.

Relevanta dokument
TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

Fö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Fö 5 - TSFS11 Energitekniska system Trefastransformatorn Elektrisk kraftöverföring

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser

Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Allmän behörighet. Facit - Övningstenta

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB Transformatorn

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

1 Grundläggande Ellära

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system

Laborationsrapport. Elkraftteknik 2 ver 2.4. Mätningar på 3-fas krafttransformator. Laborationens namn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn

Allmän behörighet Högspänning - Elkraftberäkningar

Trefastransformatorn

Trefastransformatorn

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

Enfastransformatorn. Ellära 2 Laboration 5. Laboration Elkraft UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall/Per Hallberg

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation

FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1. Trefastransformatorn. (Ifylls med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

Elteknik - inlämning 1

Tentamenskod: Hjälpmedel: Eget författat formelblad skrivet på A4 papper (båda sidor får användas) och valfri godkänd räknedosa.

Laborationer Växelström trefas

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 2 - Trefassystem och transformatorn

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning. Emelie Karlsson

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Teori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen

LNB727, Transformatorn. Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik

Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen

Synkrongeneratorn och trefas

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl

40 V 10 A. 5. a/ Beräkna spänningen över klämmorna AB! µu är en beroende spänningskälla. U får inte ingå i svaret.

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Några övningar som kan vara bra att börja med

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Tentamen i EJ1200 Eleffektsystem, 6 hp

Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

Roterande elmaskiner

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

Reaktiv effektkompensering i Umeå Energis elnät

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 3 ver 2.1. Laborationens namn Enfas växelström. Kommentarer.

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

IE1206 Inbyggd Elektronik

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.

WALLENBERGS FYSIKPRIS

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar. Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer. Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

X-tenta ET Figur 1. Blockschema för modell av det nordiska kraftsystemets frekvensdynamik utan reglering.

Transkript:

Lektion Uppgift K.1 På en trefastransformator med data: 100 kva, 800/0 V, har tomgångs- och kortslutningsprov gjorts på vanligt sätt, varvid erhölls: P F 0 = 965 W, K = 116 V, P F KM = 110 W. Transformatorn märkbelastades med med cos ϕ = 0, 8 ind. Beräkna sekundärspänningen U, från nätet upptagen effekt samt verkningsgrad. Uppgift K. En 10 kva, 0/, kv trefastransformator har u z = 5, 0% och P F KM =, 0 kw. Beräkna sekundärspänningen U då transformatorn ansluts till 0 kv och belastas med 50 kw uteffekt) med effektfaktorn cos ϕ = 0, 8. Uppgift K. En 40 km lång trefas luftlednig av koppar har arean 10 mm och reaktansen 0,4 Ω/km och fas. I ena ändpunkten tar man ut en symmetrisk trefasbelastning på 1 MW vid cos ϕ = 0, 8 ind. Beräkna spänningen i ledningens inmatningsände om spänningen i belastningsänden skall vara 54 kv. Uppgift K.4 Från en trefas 50 kv luftledning med resistansen 5 Ω/fas och induktiva reaktansen 10 Ω/fas är effektuttaget 10 MW vid effektfaktorn 0,7 ind. Spänningen i mottagaränden är då 50 kv. Spänningen i inmatningsänden är oberoende av den inmatade effekten i ledningen. a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor. b) Beräkna spänningen i mottagaränden när ledningen belastas med 50% mer effekt enligt ovan när förlusterna är minsta möjliga. Uppgift K.5 En 400 kv ledning har en seriereaktans på 0.5 H per fas och serieresistansen kan försummas. Ledningen sitter i det svenska transmissionsnätet. Spänningen på båda sidor om ledningen är 400 kv och strömmen på ledningen är 600A. a) Hur stor aktiv effekt överförs på ledningen. b) Hur stor reaktiv effekt förbrukar ledningen i detta fall och hur mycket matas in från respektive sida. c) Rita ett visardiagram. Välj en av spänningarna som referens. Vad blir överföringsvinkeln för detta fall?

Lektion Lösning K.1 Uppgiften behandlar spänningsfallsformeln, kortslutnings resp tomgångsprov samt effektivitetsberäkningar för en trefastransformator. Notera att det är en trefastransformator. Givet: = 100 kva, M = 800 V, U M = 0 V, Notera att det är huvudspänningar trefastransformator) P F 0 = 965 W, K = 116 V, P F KM = 110 W Transformatorn arbetar under märkbelastning med cosφ) = 0.8 ind. Sökt: Sekundärspänningen U, från nätet upptagen effekt P 1M, verkningsgraden η Lösning: Studera en av de tre faserna Fas P F KM = P F BM I = I M Fas P F 0 U 1M U 0 U Z 0 R K jx K Z cosφ ) Nolla Nolla Spänningsfallsformeln för en av faserna kan skrivas U 0 U I RK cosφ ) }{{} 0.8 ) X K sinφ ) }{{} 0.6 ) och vi söker alltså U. De ingående storheter som behövs beräknas enligt R K : Kortslutningseffekten är effekten som avges från R K vid märkström I M som kan räknas ut med hjälp av märkvärdena. Därefter kan i sin tur förlustresistansen R K räknas ut. Se t.ex. skissen ovan för att förstå var kortslutningseffekten avges = U M I M I M = P F KM = R K I M R K = P F KM I M {}}{ 100 10 = 51 A }{{} 0 U M = 110 = 5.9 mω, 51 X K : Kortslutningsströmmen K spänningstransformeras till sekundärsidan enligt spänningsformeln. Tillsammans med ohms lag för den ekvivalenta faskretsen får vi } U K = Z K I M K U K = U Z 1M K = 16 mω U M U K = 7 V Z K = RK X K X K = 14.8 mω 7

Spänningsfallsformeln ) ger nu 0 U 51 6 10 0.8 14.8 10 0.6 ) U = 4 V För att räkna ut effektivitet η och effekt som tas från nätet P 1 så används att P 1 = P M P F 0 P F BM dvs P 1 = avgiven effekt förluster) P M = U I M cosφ ) = 4 51 0.8 = 78 10 W P 1 = 78 10 110 965 80 10 W avgiven effekt η = instoppad effekt = P = P M = 78 = 0.974 = 97.4 % P 1 P 1 80 Lösning K. Kopplingen för transformatorn blir enligt figur nedan I I 1 I Z K I 0 U 0 U R 0 jx 0 Z B N 1 N För att använda spänningsfallsformeln behövs X K och R K samt I. I denna uppgift är I okänd och istället har en lasteffekt givits. Eftersom effekten beror av både ström och spänning så måste en andragradsekvation lösas för att räkna ut I och därmed U. I M = UM = 1.7 A R K = P F KM I M Z K = u z 100 X K = M =.1 Ω = 4. Ω ZK R K =.7 Ω P = 50 kw = ) U I cos ϕ Med P från ovan instoppat i spänningsfallsformeln får vi P I cos ϕ = U 0 I R cos ϕ X K sin ϕ ) P cos ϕ = I U 0 I R cos ϕ X K sin ϕ ) I U 0 I R cos ϕ X K sin ϕ ) P cos ϕ R cos ϕ X K sin ϕ ) = 0 I = 11.6 A Två rötter varav en orimligt stor) Vi får därför U = U 0 I R cos ϕ X K sin ϕ ) = 11 V 8

Lösning K. R L = ρ cu l A med ρ cu = 1, 7 10 Ω mm /m l = 40 10 m A = 10mm R L = 5, 7 Ω X L = 0, 4 40 = 16 Ω Q = P tan ϕ = 1 0, 75 = 9 MVAr Spänningsfallsformeln uttryckt i effekt ger nu = 54000 1 5, 7 1 ) 106 16 9, 0 10 6 ) 16 1 106 5, 7 9, 0 10 54000 6 54000 = 58 kv Lösning K.4 a) 5 kv, U,II 48, kv. b) Förlusterna är minsta möjliga betyder att Q = 0. Detta ger U,III = 51, 5 kv. Lösning K.5 a) Ställ upp två spänningsvektorer Ūf,1 och Ūf, där Ūf,1 = 400 e j0 kv och Ūf, = 400 e j ϕ kv. Med hjälp av deras längder får vi då att Ūf,1 Ūf, = XL I 1 e j ϕ X L I = ) 1 cos ϕ) sin XL I ϕ = sin ϕ/) = ± X L I U f,1 ϕ = ±, 58 Antag att spänningen U f, ligger efter U f,1 godtyckligt). Ställ därefter upp sambandet mellan spänningar och strömmar för att räkna ut strömmen Ī enligt Ū f,1 Ūf, = j X L Ī Ī = Ūf,1 Ūf, = 600 e ϕ/ = 600 e 11,8 j X L Vi ser alltså att spänningarna måste ligga symmetriskt runt strömmen. Slutligen får vi nu att P 1 = ) U H I cos ϕ/ = 407 MW b) Vi har att X L = ω L = π f L = 157, 1 vilket ger att Q L = X L I L = 170 MVAr dvs ledningen förbrukar 170 MVAr reaktiv effekt. Låt oss jämföra detta med den reaktiva effektinmatningen i första änden. Vi har att Q 1 = ) U H I sin ϕ/ = 85 MVAr vilket alltså betyder att halva den reaktiva effekten matas in från ena änden och därmed andra halvan från den andra. Med tanke på symmetrin mellan spänningarna och strömmen är detta 9

knappast överraskande. Låt oss dock kontrollera att detta stämmer med formeln för spänningsfall uttryckt i effekt genom att sätta in = U samt R L = 0 1 Q ) X L U ) P X L = 1 Samtidigt har vi att S = U H I L = 415 MW och S = P Q vilket då ger ) S 1 P X ) L P X L = 1 ) S P X L S P X ) L P X L = 0 ) S X L S P X L = 0 S X L U P = S X L 4 ) S P X L = 0 S U ) 4 Q = X L S U ) = 84.8 MVAr = Q L c) Visardiagrammet blir enligt nedan och överföringsvinkeln är ϕ =, 55 ϕ Ī Ū f,1 j X L Ī Ū f, 10