Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Relevanta dokument
Ensilage och halm till dikor under dräktighet mixat eller separat utfodrat

Utfodring av dikor under sintiden

Rörflen som foder till dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor

Vallfoder som enda foder till får

Resurseffektiv utfodring av dikor

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Anett Seeman

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Resurseffektiv utfodring av dikor

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Rörflen som foder till dikor under lågdräktighet

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Friska får ger välmående gårdar

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Handledning foderbudget

HIPPOS. Framgång föder framgång

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Växa Sverige. Utfodring i torkans spår. Kicki Markusson. Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen.

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

100% ekologiskt foder från 2012

Mångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren

Ekologisk djurproduktion

Nötköttsproduktion i Frankrike

Bra vallfoder till mjölkkor

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

Dikalvsproduktion på två gårdar i Västsverige

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Fullfoder till mjölkkor

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Tabell 1. Resultat av näringsanalys av strömedlen år 2. Varje värde är ett medeltal av två analyser. Torrsubst. energi. g/kg ts

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Jordbruksinformation Starta eko Lamm

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

Jordbruksinformation Starta eko. Lamm

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Danmarksresa med Lely Januari 2012

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Protein på SLU-NJV. Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder. Tre produktionsförsök. Gemensamt för samtliga försök

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

Ungdjurs tillväxt på Bete

Hästar och foderstater

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

Mellangårdsavtal Mjölkraskalv

Deltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning?

vitafor HÄSTMINERALER

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Utfodringspraxis Mjölby nov

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER.

Mineraler. och lite annat

Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt

Tabell 1. Antal höns och ägg samt registrerad vikt i varje bur

sto, föl och den växande unghästen

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

Regional balans för ekologiskt foder

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter

Utfodring av slaktgrisar

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Hästägarmöte 28 augusti 2018

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy Alkutuotanto 1

Transkript:

Dikor Götala Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm Annika Arnesson och Frida Dahlström www.slu.se/husdjurmiljohalsa

Mixat foder eller separat utfodring? Foto: Annika Arnesson Syftet med projektet var att jämföra två olika utfodringsstrategier, mixat foder med separatutfodring av ensilage och halm, för att se om det blev några skillnader i kornas konsumtion, vikt och hull under dräktigheten. Finansierade projektet gjorde Nötkreatursstiftelsen Skaraborg, Västra Götalandsregionen och SLU.

Genomförande Foto: Annika Arnesson 23 dikor av herefordras sattes in i försök december 2014 och grupperades efter ålder, vikt och hull. En grupp fick fri tillgång till mixat foder från försöksstart till kalvning. En grupp fick fri tillgång till ensilage under fyra dagar och därefter fri tillgång till vetehalm i tre dagar från försöksstart till kalvning. Foderregistreringar gjordes i automatiska datafoderkrubbor. Ts-prov utfördes kontinuerligt och prov samlades för senare sammanslagning och analys. Korna vägdes och hullbedömdes vid försöksstart och därefter var fjortonde dag under försökets gång samt efter kalvning.

1,5 ko per ätplats. Mixat foder: 31 besök per dag. Separat foder: Ensilage 17 besök per dag Halm 12 besök dag. Foto: Annika Arnesson

Foder och strö Fyra gräsensilagekvaliteter och ett halmparti användes i studien. 1 2 3 4 Vetehalm Mj, g/kg ts 8,6 8,5 9,5 10,5 6 NDF, g/kg ts 585 586 596 512 778 Råprotein, g/kg ts 99 108 118 116 29 Torrsubstans, % 47 51 51 43 94 Torv användes som strömedel.

Foderintag i den separat utfodrade gruppen, december till 1 mars. Foderintag i den mix-utfodrade gruppen, december till 1 mars.

Resultat 1800 Foderåtgång per ko, hela stallperioden 1600 1400 1200 Kilo torrsubstans 1000 800 600 400 200 0 Halm Vall Total Halm Vall Total Mix Separat

Resultat Konsumerad kg ts per dag i låg- och högdräktighet samt ts-intaget i procent av levandevikt. Konsumtion i % av levandevikt 12,9 13,9 11,7 12,1 8,5 5,2 1,7 1,1 1,9 1,5 0,7 1,6 Mix Halm Vall Mix Halm Vall Separat Separat Lågdräktighet Högdräktighet

Resultat

Resultat Råprotein samt smältbart råprotein, gram per ko och dag 1600 Behov, lågdräktighet Behov, högdräktighet Smb rp, g/ko och dag 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Halm rp Vall rp Tot rp Halm rp Vall rp Tot rp Halm rp Vall rp Total rp Halm rp Vall rp Total rp Lågdräktighet Högdräktighet Lågdräktighet Högdräktighet Mix Separat

Resultat

Vikt- och hullförändring 780 760 740 720 700 680 660 Vikt- och hullförändring 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 640 Installning 14 veckor före kalvning 8 veckor före kalvning Kalvning¹ Efter kalvning² 0 Vikt, mix Vikt, sep Hull, mix Hull, sep ¹ Korna vägdes var 14:e dag. Detta vägningstillfälle inföll tidigast 14 dgr innan kalvning och i enstaka fall samma dag som kalvning. ² Korna vägdes samma dag som kalvning eller dagen efter beroende när på dygnet som kalvningen skedde.

50 48 46 44 Kg 42 40 38 47,5 47,3 45,6 36 41,0 34 32 30 Tjurkalv, mix Tjurkalv, sep Kvigkalv, mix Kvigkalv, sep Foto: Annika Arnesson

Konsumtion i mix-utfodrad grupp Kg ts/ dag Lågdr. (12,9) Lågdr. (12,9) Högdr. (11,7) Högdr. (11,7) Låg 702 (607 786) kg Hög 768 (667 845) kg Min Max Min Max kg, kalv Följande säsong 744 9 20 1 22 46 plan slakt 880 6 18 4 22 49 ej dr 956 6 19 4 21 41 dr tjur 960 5 15 5 20 45 dr 1698 7 22 8 22 45 dr tjur 2186 6 17 3 16 39 dr 2472 7 15 3 16 56 dr tjur 2666 6 17 4 17 46 dr 3013 4 19 3 30 60 ej dr 3032 6 18 4 17 40 dr 3035 1 18 7 33 46 dr 3045 8 30 3 18 45 ej dr Medel 6 19 4 21 47 3 ej dr

Kg ts/ dag Konsumtion i sep-utfodrad grupp Halm, lågdr. (8,5) Halm, lågdr. (8,5) Vall lågdr. (13,9) Vall lågdr. (13,9) Halm högdr. (5,2) Halm högdr. (5,2) Vall högdr. (12,1) Vall högdr. (12,1) Min Max Min Max Min Max Min Max Låg 699 (615 801) kg Hög 749 (667 835) kg Kg, kalv Följande säsong 857 2 15 6 20 0 8 8 16 47 plan slakt 944 0 26 7 32 0 22 16 37 57 dr tjur 1700 0 9 4 16 0 4 8 15 45 dr tjur 1916 0 11 5 20 0 15 7 17 64 tv plan slakt 2226 0 9 7 23 0 9 7 22 52 dr 2248 9 22 6 25 4 11 8 16 53 dr tjur 2632 1 16 7 20 0 17 8 20 40 dr tjur 2832 1 17 3 37 2 10 9 16 51 dr 3006 6 12 8 19 1 13 9 23 48 dr tjur 3007 3 13 9 23 3 13 13 27 45 ej dr 3015 0 14 5 24 2 11 10 21 39 ej dr Medel 2 15 6 24 1 12 9 21 2 ej dr

Slutsats En fodermix av halm och ensilage ger ett jämnt foderintag under stallperioden och är ett mycket bra sätt att öka kornas halmkonsumtion jämfört med om fodret utfodras separat. Separat utfodring med ensilage och halm i fri tillgång leder till en överkonsumtion av protein vilket i sin tur ökar kväveutsöndringen via urinen och därmed ger en ökad miljöbelastning. Underskott av energi i högdräktigheten gav inga negativa effekter på vikt eller hull i någon av grupperna. Kalvvikter och nästföljande säsongs dräktighetsprocent skiljde sig inte åt mellan grupperna. Det bör dock påpekas att det var få djur i studien.

Tack för mig! Presentationen hittar du på vår hemsida. www.slu.se/husdjurmiljohalsa Frida.Dahlstrom@slu.se