Områdeskommentarer Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2015

Områdeskommentarer Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2015 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring ser ut. Klicka på områdesrubriken nedan för att hamna direkt på områdestexten. Dödlighet, hälsotillstånd med mera... 2 Säker vård, undvikbar slutenvård, vårdplatsanvändning mm... 3 Hälsoinriktad sjukvård... 4 Läkemedel... 5 Graviditet, förlossning och nyföddhetsvård... 6 Kvinnosjukvård... 8 Ortopedisk sjukvård... 10 Reumatoid artrit... 12 Diabetes... 13 Hjärtsjukvård... 16 Stroke... 17 Astma och KOL... 18 Njursjukvård... 20 Psykiatri... 20 Demens... 22 Kirurgisk behandling... 23 Intensivvård... 24 Ögonsjukvård... 25 Vård i livets slutskede palliativ vård... 26 HIV... 27 Cerebral pares... 27 1

Dödlighet, hälsotillstånd med mera Indikatorerna i detta avsnitt är övergripande i den meningen att de i huvudsak inte avser specifika sjukdomsgrupper eller behandlingar utan skall spegla mera övergripande hälsoutfall och den förebyggande hälsovården. I måtten ingår sjukdomsgrupper som påverkas av såväl livsvillkor som levnadsvanor och olika medicinska insatser. För en stor majoritet av indikatorer ligger landstinget i nivå med riket som helhet. Dödligheten efter stroke ligger dock sedan flera år över rikssnitt. Orsakerna till detta är svåra att bedöma, särskilt som stroke är ett samlingsbegrepp för flera sjukdomar. En mer detaljerad analys behöver göras. Avseende indikatorn självmord i befolkningen ligger landstinget också högt. Det absoluta antalet självmord är dock lågt och slumpen kan ha betydelse. Betydelsen av socioekonomiska bakgrundsvariabler för flera av indikatorerna inom området har uppmärksammats allt mer. Medelinkomst och utbildningsnivå i befolkningen är exempel på sådana faktorer där befolkningen i länet har sämre förutsättningar än riket i övrigt. Det har sedan föregående mätperiod skett förbättring i en majoritet av indikatorerna. Det pågår ett systematiskt arbete såväl för att förbättra vårdprocesserna som för att förbättra levnadsvanor och livsvillkor för länets medborgare. Detta arbete bör på sikt påverka dödligheten i flera stora folksjukdomar och behovet av slutenvård för dessa patientgrupper. Avseende självmord pågår förbättringsarbete på flera nivåer. Frågan angrips både inom psykiatrin och i mer befolkningsinriktat, förbyggande, perspektiv. Det systematiska arbetet med att förbättra medborgarnas levnadsvanor och livsvillkor fortsätter genom gemensamma handlingsplaner för kommuner och landstinget. 2

Landstinget har förbundit sig att genomföra stora satsningar på förebyggande arbete i den nya Landstingsplanen gällande år 2016-2018. Ett omfattande riktlinje- och effektiviseringsarbete av vårdprocesserna för flera stora patientgrupper pågår och inom ramen för detta arbete sker olika förbättringsinsatser. Olika informations och kompetenshöjande insatser riktat mot såväl personal som befolkningen planeras. Karl Landergren, överläkare Telefon: 070-65 27 383 E-post: karl.landergren@ltkalmar.se Säker vård, undvikbar slutenvård, vårdplatsanvändning mm Området är en blandning av indikatorer för säkerhet och resursutnyttjande som hänger samman. Resultatet är gott men man kan fundera över sambandet mellan lågt antal överbeläggningar, vilket är bra och högt antal återkommande slutenvård i livets slutskede. För Sörmland är förhållandet det omvända. Finns det ett samband? Är återkommande slutenvård i livets slutskede en effekt av att vårdplatser finns? Frågan om undvikbar slutenvård hänger samman med hur vårdprocesserna är uppställda och på vilket sätt resurserna är valda att använda. Att omforma slutenvårdsplatser till öppenvård och avancerad sjukvård i hemmet är en möjlighet att minska behov av slutenvård, erbjuda palliativ vård i hemmet och faktiskt också minska överbeläggningarna. Vi Resultaten är i stort oförändrade. Förbättringsarbete genom Varje dag lite bättre pågår inom samtliga områden. Handlingsplanen är att följa strategin Varje dag lite bättre, men borde också ingå i ett 3

strategiskt övervägande och plan ifall resurser till dyra slutenvårdsplatser är ett optimalt resursutnyttjande. Ragnhild Holmberg, hälso- och sjukvårdsdirektör Telefon: 0480-840 90 E-post: ragnhild.holmberg@ltkalmar.se Hälsoinriktad sjukvård Indikatorområdet hälsoinriktad sjukvård omfattar ett antal skilda indikatorer med den gemensamma nämnaren att de beskriver hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande insatser. Jämfört med riket i övrigt uppvisar Kalmar län signifikant bättre resultat för de flesta av indikatorerna. Sämre resultat än medel för riket ses avseende tobaksvanor under graviditet och avseende andelen fysiskt inaktiva vid diabetes. Screening för riskbruk av alkohol samt MPR-vaccination av barn är stabila över de senaste åren. Artrosskola är under stadig tillväxt. Även om resultatet är bra jämfört med riket så är det önskvärt att en större andel av artrospatienterna deltar i artrosskola. Tobaksvanor under graviditet liksom fysisk aktivitet vid diabetes är angelägna förbättringsområden. Flera indikatorer har förbättrats även om förändringarna ligger inom den statistiska felmarginalen. Förbättringar inom hälsoinriktad vård kräver breda insatser på flera plan. Inom det prioriterade processarbetet finns flera exempel på initiativ inom det sjukdomsförebyggande arbetet. Detta gäller särskilt hjärtsjukvård, diabetes och stroke. Mer befolkningsinriktade åtgärder kring fysisk aktivitet och rökning pågår också. Utbyggnad av artrosskolor pågår. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom mödra- och banhälsovården. 4

Landstinget har förbundit sig att genomföra stora satsningar på förebyggande arbete i den nya landstingsplanen gällande år 2016-2018. Det prioriterade processarbetet bör under kommande år kunna bli mer aktivt inom de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande delarna av respektive vårdkedjor. Karl Landergren, överläkare Telefon: 070-65 27 383 E-post: karl.landergren@ltkalmar.se Läkemedel Kalmar län ligger bättre än medelvärdet för riket i indikatorer som rör läkemedel till äldre, genomsnittligt för antibiotikaanvändning, och sämre än riket för lugnande medel. Det speglar de senaste årens riktade kampanjer inom läkemedelsområdet. Resultaten har förbättrats, särskilt inom de områden som har varit i fokus för olika nationella och lokala kampanjer under senare år. Fortsatt arbete med läkemedel till äldre, samt för att minska antibiotikabruket. Arbete pågår för att minska förskrivningen av sömnmedel. Läkemedelsförskrivningen följs löpande. Länsövergripande och lokala mål för förbättringar revideras årligen. Feedback ges löpande till förskrivarna i primärvården och till utvalda kliniker på sjukhusen. Ellen Vinge, specialistläkare, ordförande i Läkemedelskommittén Telefon: 0480-840 46 E-post: ellen.vinge@ltkalmar.se 5

Graviditet, förlossning och nyföddhetsvård I Kalmar län har 41.7 % av kvinnorna en övervikt eller fetma vid inskrivning i mödrahälsovården i samband med graviditet. Övervikt är en riskfaktor vid graviditet och vi ligger högre än riksgenomsnittet som är 38.3 %. Vikten vid inskrivning på mödrahälsovården pekar på ett folkhälsoproblem där socioekonomiska faktorer har betydelse, exempelvis utbildningsnivå. Mödrahälsovårdens roll blir att försöka motivera till en begränsad viktuppgång under den aktuella graviditeten, vilket kan påverka inskrivningsvikten vid kommande graviditet. Färre kvinnor än riksgenomsnittet uppger att de har mått mycket bra respektive bra under graviditeten, medan man skattar sitt välbefinnande högre efter graviditeten. Orsaken till detta är svårt att spekulera om. I jämförelse med riksgenomsnittet, behandlas fler kvinnor under graviditeten för psykisk ohälsa och förlossningsrädsla. Man kan dock inte säga att förekomsten är högre i länet eller om det snarare talar för att man är bra på att fånga upp tillstånden och också sätta in adekvata insatser. Den lägre förekomsten av kejsarsnitt hos förstföderskor kan bl.a. peka på att det finns ett välfungerande omhändertagande vid förlossningsrädsla. Bristningar hos förstföderskor under 2009-2013 ligger högt, men man ser en nedgång vid uppföljning av de efterföljande åren, troligen som ett resultat av det arbete som pågår för att minska bristningarna. Andelen nyfödda med låga Apgar-poäng ligger i nivå med övriga landet och andelen dödfödda barn strax över. Den neonatala dödligheten 2009-2013 är lägre i Kalmar län än genomsnittet i landet och vi tror att detta avspeglar en välfungerande vård både före och efter födseln, men man ska vara medveten om att det rör sig om mycket små tal och att enstaka dödsfall ger stort utslag i resultatet. Även neonatala infektioner är en parameter som uppvisar mycket bra resultat. Jämfört med tidigare mätning, har andelen kvinnor som behandlas för förlossningsrädsla ökat, men för övriga parametrar under graviditet saknas jämförbara data. När det gäller andelen dödfödda barn, barn med låg Apgar-poäng, 6

neonatala infektioner och barn som avlider inom 28 dagar efter födelsen, är nivån generellt mycket låg i hela landet och det finns ingen säkerställd statistisk skillnad jämfört med andra landsting. Enstaka år med tillfälligt högre dödstal påverkar mätningarna under lång tid, då de baseras på ett femårsintervall. Man har dock vid de senaste mätningarna sett en nedgång i den neonatala dödligheten. Inom mödravården har man kontinuerligt fokus på förebyggande arbete för att fånga upp riskgraviditeter, vilka kräver särskilt omhändertagande under graviditet och förlossning. Man arbetar aktivt med motiverande samtal (MI) för att påverka olika risk- och livsstilsfaktorer såsom övervikt och rökning. Man har också ett pågående arbete i samarbete med bl.a. psykiatrin med syfte att optimera omhändertagandet vid psykisk ohälsa och graviditet. Fortbildning sker både internt och externt avseende bl.a. fosterövervakning, förebyggande av bäckenbottenskador samt ultraljudsdiagnostik av det ofödda barnet. Bristningsregistret som är en del av det gynekologiska kvalitetsregistret, möjliggör strukturerad uppföljning av dessa skador. Det sker en kontinuerlig uppföljning av alla kejsarsnitt och det finns tydliga kriterier för vilka kvinnor som ska genomgå kejsarsnittsförlossning. Förlossningsrädda kvinnor erbjuds särskilt omhändertagande och förberedelse inför förlossningen. Verksamheterna arbetar utifrån nationella riktlinjer och vårdprogram. Både på förlossnings- och neonatalavdelningar sker återkommande scenarioträning av akuta händelser i samband med förlossning samt omhändertagande av akut sjuka, nyfödda barn. Inom förlossnings- och mödrahälsohälsovården pågår sedan många år ett aktivt kvalitetsarbete inom den regionala medicinska programgruppen i sydöstra regionen, med årliga rapporter där klinikerna jämför sig avseende olika kvalitetsparametrar, med syfte att förbättra resultaten Fortsatt fokus på förebyggande arbete inom mödrahälsovården för att fånga upp riskgraviditeter. Kostnadsfri kontakt med tobaksterapeut och tillgång till dietist kan ytterligare påverka livsstilsfaktorer. För att hålla en låg andel av kejsarsnitt krävs fortsatt fokus på kriterier och god handläggning av förlossningsrädsla. 7

Det är av största vikt att bristningar förebyggs, diagnostiseras och åtgärdas i samband med förlossning, vilket kräver fortsatt fortbildning och strukturerad uppföljning, där bristningsregistret kan vara till hjälp. Alla dödfödda barn och neonatala dödsfall följs upp med omfattande provtagning och undersökning för att hitta eventuella undvikbara orsaker. För att upprätthålla en god kvalitet på vård i samband med graviditet, förlossning och neonatalvård, krävs god bemanning samt regelbunden intern och extern fortbildning. Till det hör återkommande scenarioträning av akuta situationer och utbildning i fosterövervakning under förlossningen. Speciellt inom neonatalvården är det av vikt att lokalerna är ändamålsenliga, med möjlighet till isolering, för att förebygga spridning av infektioner. Kontinuerlig uppdatering av vårdprogram utifrån nationella riktlinjer. Inom sydöstra regionen fortsätter det kvalitetsarbete som är av stor betydelse för kvinnoklinikerna i länet Lena Arvidsson, överläkare Telefon: 0490-862 08 E-post: lena.arvidsson@ltkalmar.se Kvinnosjukvård Vid operation för borttagande av livmodern och för framfall, uppger en högre andel patienter i Kalmar län att de varit komplikationsfria än genomsnittet i landet. Vid operation för inkontinens och vid operation på äggledare och äggstockar ligger vi strax under riksgenomsnittet. En förhållandevis låg andel av livmoderoperationer är gjorda med minimalinvasiv teknik, d.v.s. som titthålskirurgi eller via vagina. Inlärningskurvan för denna typ av kirurgi är förhållandevis lång och den kräver hög teknisk färdighet och bra utrustning, och vi har ännu inte börjat se förbättrade resultat trots satsning på området. Man ser däremot att operationerna på äggledare och äggstockar som görs med titthålsteknik 8

har ökat till nära 79 %, vilket talar för att även livmoderoperationer som görs med minimalinvasiv teknik kommer att öka. I Kalmar län uppger 81.1 % att de inte har några symptom på framfall ett år efter operation, vilket är näst bäst resultat i landet. Andelen framfallsoperationer i dagkirurgi ökar och närmar sig riksgenomsnittet. Patientrapporterad kontinens ett år efter inkontinensoperation har ökat och ligger i nivå med genomsnittet i landet. Andelen patienter som uppger att de har varit komplikationsfria efter livmoderoperation har ökat. Vid operation för framfall ligger andelen patienter som uppger sig komplikationsfria och utan symptom på framfall ett år efter operation på en stabilt hög nivå. Andelen dagkirurgiska operationer vid framfall ökar succesivt och närmar sig genomsnittet för landet. Titthålskirurgi vid operationer på äggledare och äggstockar ökar, men vi ser ännu inte motsvarande ökning vid borttagande av livmodern. Den nedgång som ses, bedöms som tillfällig och man bör se en ökning vid kommande mätningar. Inkontinensoperationerna är förhållandevis få och det går inte att dra några säkra statistiska slutsatser av resultaten. Vi arbetar för att upprätthålla bra rutiner och god kontinuitet med en välfungerande vårdkedja vid olika typer av operationer. Vi fokuserar på patientsäkerhet inklusive förebyggande av vårdrelaterade infektioner och andra oönskade händelser. Kontinuerlig fortbildning i operationsteknik och operationshandledning samt översyn av operationsutrustning pågår. Titthålsoperationer kräver träning av tekniska färdigheter och inlärningskurvan är ganska lång och simulatorträning är av värde. För att öka den dagkirurgiska operationsverksamheten sker en översyn av rutiner och av den information som ges till patienten. Inom kvinnosjukvården pågår sedan många år ett aktivt kvalitetsarbete inom den regionala medicinska programgruppen i sydöstra regionen, med årliga rapporter där klinikerna jämför sig avseende olika kvalitetsparametrar, med syfte att främja en ständig förbättring. Fortsatt fokus på rutiner, patientsäkerhet och uppföljning av oönskade händelser. Den kirurgiska verksamheten kräver kontinuerlig utbildning, träning av tekniska färdigheter, handledning och adekvat utrustning. 9

Vi strävar efter att minimalinvasiv teknik ska användas när det är tekniskt möjligt vid operationer på livmoder, äggledare och äggstockar, utan att man äventyrar den medicinska säkerheten. Vi har som mål att ingen patient ska behöva vara inlagd i samband med operation om det inte krävs av medicinska eller sociala skäl. För att uppnå goda medicinska resultat inom kvinnosjukvården krävs fortsatt arbete för att säkerställa en god bemanning. Inom sydöstra regionen fortsätter det kvalitetsarbete som är av stor betydelse för kvinnoklinikerna i länet Lena Arvidsson, överläkare Telefon: 0490-862 08 E-post: lena.arvidsson@ltkalmar.se Ortopedisk sjukvård Den ortopediska vården i Kalmar län håller generellt en hög nivå med god tillgänglighet. Nedan presenteras resultaten inom 3 olika områden; osteoporos och höftfrakturer, ryggverksamhet och resultat efter ledprotesoperation. Ledproteskirurgi Kalmar län har utomordentliga resultat inom området ledproteskirurgi. Protesöverlevnad 10 år efter höft- och knäprotesoperation ligger i topp i Sverige. Skälet är patienturval, rätt implantat och god kirurgisk teknik. Tidig omoperation inom 2 år ligger vi också i topp i riket med en viss variation inom länet. Även här bygger det på är patienturval, rätt implantat och god kirurgisk teknik. Oönskade händelser efter höft- och knäprotesoperation ligger vi bra till framför allt hos män. Skälet är som ovan. Trots en accelererande process med mycket korta vårdtider har man över tid inte sett ett ökat antal återinläggningar. Patientrapporterade resultat såsom tillfredställelse och självskattad vinst ligger också i topp i Sverige. Detta visar att vi har ett bra helhetsperspektiv på hela patienten genom hela vårdprocessen. Här finns dock en viss variation inom länet. 10

Alla resultat är stabilt goda eller bättre jämfört med tidigare. Inom området tidig reoperation har Västervik förbättrat sig markant sedan sista mätperioden. Man bör se över processen kring höftprotespatienten i Västervik innefattande parametrar som påverkar patientrapporterade resultat såsom tillfredställelse och självskattad vinst. Osteoporos och höftfraktur Landstingets resultat för fallskador hos personer äldre än 65 år ligger sämre än riksgenomsnittet. Generellt har vi en ökning mellan våra mätperioder. Mer hos kvinnor jämfört med män. Ökning ses i hela landet. Läkemedel vid osteoporos och åter fraktur inom 3 år efter tidigare fraktur mäter hur bra man är på att behandla mot osteoporos i en riskgrupp. Resultaten i Kalmar län för osteoporosbehandling ligger högt jämfört med riksgenomsnittet men trots detta har vi ett sämre utfall på mätningen av åter fraktur 3 år efter en osteoporosfraktur. Gruppen höftfrakturer får generellt god vård i Kalmar Län. Mycket goda eller goda resultat ser vi i väntetider till operation, protesöverlevnad vid halvprotes samt andelen åter till ursprungligt boende. Andelen höftfrakturpatienter som erhåller en höftprotes som behandling är jämfört med riktlinjer och rikssnittet för lågt. Läkemedel vid osteoporos ökar stadigt medan andelen som får höftprotes som behandling efter höftfraktur har sjunkit markant sista åren. Övriga mätområden ligger relativt konstant. När det gäller fallskador bland äldre pågår sedan länge ett mödosamt arbete med systematiska riskbedömningar på alla vårdnivåer både i Landsting och Kommun. Inom primärvården pågår ett arbete att screena geriatriska riskpatienter över 75 år och inom högriskgruppen erbjuda hälsosamtal inom områdena fysisk aktivitet, kost och rökslut. För att öka läkemedelsbehandling efter osteoporosfraktur pågår informations- och utbildningsinsatser riktade mot alla berörda specialiteter inom landstinget i regi av en multiprofessionell osteoporosgrupp. 11

Fortsatt fokus på höftfrakturgruppen och dess perioperativa process. Hålla diskussionen och angående implantatval och patienturval levande. Djupare diskussion i Kalmar kring urvalet av lämpliga höftfrakturpatienter som skall få en höftprotes. Ryggverksamhet Resultat föreligger bara för Länssjukhuset i Kalmar. Ryggverksamhet bedrivs även i Västervik men under nuvarande mätperiod är där för få operationer. Det finns ingen säkerställd skillnad i riket avseende detta mått som är patientrapporterad förbättring 1 år efter operation för vare sig diskbråcksoperation eller spinal stenosoperation. Man kan se vissa skillnader mellan män och kvinnor men de är små. Generellt är resultaten goda. Det finns ingen större skillnad i resultaten jämfört med tidigare år. Utbildning av specialister. Utveckling av bedömning remisser inkluderande sjukgymnaster. Försök till att utveckla ryggradiologiska ronder Ryggortopeder i löpande dialog med MR-radiolog betr. indikationer samt övergripande ansvar för utvecklande av gemensamma remissbedömningar med sjukgymnaster ett arbetssätt som framgångsrikt prövats i annat Landsting. Dan Eriksson, verksamhetschef, överläkare ortopedi Oskarshamn Telefon: 073-032 7894 E-post: dan.eriksson@ltkalmar.se Reumatoid artrit I Landstinget i Kalmar län är andelen patienter med reumatoid artrit som fått diagnos inom 20 veckor lägre än rikssnittet. 12

Antalet patienter med Biologiska läkemedel vid reumatoid artrit är betydligt högre än i riket. Orsaken kan vara att Kalmar län har Sveriges äldsta befolkning och därmed en ackumulerande effekt. Det har alltid funnits en förståelse och bejakande till att använda dessa läkemedel i Kalmar län. Patientrapporterad hälsa - biologiska läkemedel har något sämre resultat än rikssnittet. Flera faktorer kan påverka. Hög ålder?, utfallsmåttet (VAS allmän hälsa) inte representativt eller för sen behandlingsstart. Resultatet för indikatorn om andel patienter som fått diagnos för reumatoid artrit inom 20 veckor är oförändrat. Rikets resultat har förbättrats markant. Detta behöver analyseras vidare. För indikatorn Biologiska läkemedel vid reumatoid artrit ses en förbättring. För patientrapporterad hälsa biologiska läkemedel föreligger inget jämförelsematerial. För att snabbare kunna diagnosticera patienter med reumatoid artrit pågår ett arbete med reumatologkonsulter. Att sträva efter god tillgänglighet och tydliggöra vikten av tidig diagnostik för primärvården är prioriterat. Åsa Häggström, överläkare Telefon: 048048502 E-post: asa.haggstrom@ltkalmar.se Diabetes Antal slutenvårdsperioder minskar vilket det gör i hela riket. Vi ligger nära rikssnittet med något fler slutenvårdstillfällen för män än för kvinnor. Att slutenvårdsperioder minskar beror till stor del på ökad poliklinisering av diabetesvård och samtidigt viss förbättring av diabeteskontrollen. 13

Dödligheten i hjärt-kärlsjukdom vid diabetes minskar något och ligger något högre än riket i övrigt. Dödligheten hos kvinnor med diabetes minskar i högre utsträckning än för män, där den snarast ökat något. Riskfaktorer som långtidssocker (HbA1c), rökning och fysisk inaktivitet, som också registreras vid diabetes, visar generellt sämre värden för män än för kvinnor. Detta gäller både vid typ 1 och typ 2 diabetes och kan till viss del förklara könsskillnaderna. Antal personer (både kvinnor och män) med diabetes i primärvård som röker i Kalmar län har minskat betydligt under 2014 jämfört med 2013 och ligger på 12,9 % vilket är lägre än rikssnittet (14,7%). Att rökning minskar kan bero till stor del på ökad satsning på tobaksavvänjningsmottagningar dit rökande diabetiker hänvisas för motiverande samtal. Antal inaktiva personer med diabetes i primärvård har ökat något under 2014 jämfört med 2013 och ligger högre (32,7 %) än riket i övrigt (28,4 %). Det gäller både kvinnor och män. Större insatser från livsstilsmottagningar behövs för att sätta fart till ökad fysisk aktivitet hos diabetespatienter. Angående blodsockervärde vid diabetes i primärvård har andelen diabetiker (i huvudsak typ 2 diabetes) med välinställt långtidssocker (HbA1c under 52 mmol/mol) legat stabilt och nära rikssnittet (51,4 % jämfört med 52,7%). Det finns väsentligen inga stora könsskillnader. Ytterligare satsningar på diabetespersonal bidrar till tätare kontroller och genom detta kan resultaten förbättras. Blodsockervärde vid typ 1 har förbättrats där andelen med HbA1c under 52 mmol/mol har ökat. Ytterligare satsningar på tekniska hjälpmedel och diabetespersonal bidrar men ökningen bör vara större och ökade satsningar är därför nödvändiga. Kvinnor i länet har en högre andel HbA1c under 52, och ligger över riksgenomsnittet, män däremot ligger något under. Angående blodsockerkontroll hos barn och unga vid typ 1 diabetes ligger bland de 3-5 med lägst medel HbA1c i landet. Stadig förbättring sen vi blev årets diabetesteam i Sverige 2009. Dock försämring sen sista halvåret pga. bristande sjuksköterskeresurser och mindre tid för teamarbete. Alla över 4 år får om de vill tillgång till Freestyle Libre, ett sätt att mäta glukos i underhuden och slippa sticka sig i fingrarna. Ögonbottenundersökningar i primärvård någon gång under de senaste tre åren hos både män och kvinnor ligger i Kalmar län sämre än riket (91,9 % och 89,8 % jämfört med 94,5 % och 95,5 %). Det finns ringa könsskillnader. Resultatet under 2014 är 14

väsentligen oförändrat jämfört med 2013. Däremot vad gäller ögonbottenfoto vid typ 1 diabetes ligger Kalmar län sämst i landet med en försämring jämfört med tidigare. Det finns också regionala skillnader i länet i tillgänglighet till ögonbottenfotografering. Satsning krävs omgående för att förbättra situationen. Ögonbottenundersökningar för barn och ungdomar med typ 1 diabetes var klart bättre för 3-4 år sedan och orsaken är lång väntetid för ögonbottenundersökningar samt bristande resurser på ögonkliniken. Resultat av fotundersökning vid diabetes i primärvård har klart förbättrats under 2014 jämfört med 2013 för både män och kvinnor. Kalmar län ligger över rikets nivå (99,6 % vs 95,2 %). Bidragande till förbättringen är ökad fokus på vikten av undersökning, bättre registrering och direktöverföring av kvalitesregisterdata från Cosmicjournalen. Fotundersökning vid diabetes typ 1 har också förbättrat resultat för både män och kvinnor och ligger något över nivån för riket. Förbättring har skett inom de flesta indikatorområdena. Vi behöver ändå förbättra resultaten ännu mer, målet ska vara bäst i riket! Ökade resurser, optimalt användande av läkemedel och teknisk utrustning för en individualiserad behandling är nödvändig för att förbättra resultaten och minska kostnaderna för diabeteskomplikationer. Komplikationer är betydligt mer kostsamt än satsningar på hjälpmedel och läkemedel. Det finns ständigt förbättringar av kvalitetsregister/cosmic-mallen i journalsystemet. Processgruppen har startat uppsökande verksamhet och besöker hälsocentraler för att diskutera kvalitetsregisterdata och hitta både orsaker till sämre resultat samt möjligheter till förbättringar. Regelbundna utbildningar inom diabetes för vårdpersonalen står årligen på agenda. Uppsökande verksamhet kommer att fortsätta under 2016. Diabetesdagen för vårdpersonal planeras under hösten 2016 med fokus på individualiserade mål och ökad användning av tillgänglig information på nätet (riskmotorer i nationella diabetesregistret - NDR, NDR-knappen, vårdriktlinjerna, webbaserat utbildning mm). Processråd Diabetes initierar en dialog tillsammans med ögonklinikerna för att förbättra tillgängligheten och prioriteringar under 2016. Analys av NDR-data pågår 15

kontinuerligt. Alla har nu tillgång till NDR och kan följa upp sina resultat på enheten och göra förbättringar. Herbert Król, distriktsläkare Hälsocentralen Stensö Tel. 0480-818 72 E-post: HerbertK@ltkalmar.se Hjärtsjukvård I hela Sverige sjunker dödlighet och sjuklighet i hjärtsjukdom, främst avseende hjärtinfarkt. Denna utveckling ses också i Kalmar län. Förklaringar till den positiva utvecklingen ligger såväl i förändringar i befolkningens riskfaktorbelastning, till exempel minskande rökning, som i förbättrat omhändertagande i sjukvården. Data i rapporten talar entydigt för att Kalmar läns innevånare får del av denna utveckling med resultat i nivå med rikets medelvärde för de flesta parametrar. Särskilt de indikatorer som beskriver sjukvårdens aktivitetsgrad vid hjärtinfarkt talar för att sjukhusen i länet är aktiva i att försöka förbättra livskvalitet och överlevnad för hjärtinfarktpatienter. För tid till reperfusion (ballongsprängning/pci) vid allvarlig hjärtinfarkt, så kallad STEMI uppvisar länet ett sämre resultat än riket, huvudorsaken är långa avstånd. Avseende eftervården vid hjärtinfarkt har förbättringar skett, men arbete kvarstår för optimalt resultat. Vid hjärtsvikt har länet en högre andel återinlagda patienter än riket. Flera av de övriga indikatorerna som överlevnad efter hjärtstopp utanför sjukhus och komplikationer efter PCI respektive pacemakerinsättning är baserade på få fall och siffrorna blir därför osäkra. Avseende komplikationer vid pacemakerinläggning ses dock som tidigare en förhöjd risk i länet jämfört med riket. En majoritet av indikatorerna har förbättrats. Ett flertal dessutom i snabbare takt än för riket i övrigt. Störst förbättringar ses i måluppfyllelse för blodfettsänkande 16

behandling ett år efter hjärtinfarkt och i minskning av risken för död eller återinsjuknande i hjärtinfarkt. Alla inblandade enheter arbetar kontinuerligt med förbättringsarbete. Exempel att nämna kan vara: Hälsofrämjande arbete som livsstilsmottagningar i primärvården och befolkningsinriktade insatser för att förbättra folkhälsan i länet. Processarbete inom hjärtsjukvården för att ytterligare stärka kvalitetsuppföljningen och göra vårdens övergångar smidiga och utan risk för kvalitetsförluster. Omorganisation och strukturerat förbättringsarbete kring pacemakerverksamheten. Utbildningsinsatser, nya rutiner och länsövergripande samverkansgrupper för förbättring av hjärtstoppsvården. Arbetet med att förbättra hjärt- kärlhälsan i länet måste ske långsiktigt. Fortsatt arbete med kontinuerliga förbättringar inom alla enheter i landstinget är väsentligt. Landstingets bidrag till hälsofrämjande arbete kommer att fortgå och utvecklas. Landstingets hjärtprocessgrupp tar aktiv del i kvalitetsuppföljningen av hjärtsjukvården och har under senaste åren utarbetat och implementerat ett antal förändringar i hjärtinfarktvården, särskilt avseende långsiktig uppföljning. En riktad satsning på hjärtsviktsvården vore önskvärd Metoder för att ännu snabbare kunna sprida ny kunskap kring förebyggande och behandling av hjärtsjukdom bland alla inblandade behöver utvecklas. Karl Landergren, överläkare Telefon: 070-65 27 383 E-post: karl.landergren@ltkalmar.se Stroke Kalmar ligger högre än riket i dödlighet i strokesjukdom på såväl kort som lång sikt, 17

sjukhusvård eller inte. Det har vi alltid gjort och någon enkel förklaring föreligger inte. Det är färre patienter med strokesjukdom som återinsjuknar i Kalmar Län jämfört med Riket. Kalmar Län är bättre än Riket vad gäller rökstopp, insättning av läkemedel mot högt blodtryck, höga blodfetter samt behandling av förmaksflimmer. Kalmar läns strokepatienter läggs i högre grad än Riket in på specialiserade Strokeenheter och får fortare propplösande behandling. Propplösande behandling ges dock i lägre grad i Kalmar län jämfört med Riket. Mest angeläget att bedöma trendmässigt är vår ökande tid till trombolys samt vår minskande andel trombolysbehandlingar. Genomgång av trombolysrutinerna. Strokeprocessgruppen arbetar med nya riktlinjer för handläggning av akut stroke. Andreas Hurve, specialistläkare Medicinkliniken Kalmar Telefon: 0709-927 998 E-post: andreas.hurve@ltkalmar.se Astma och KOL Astma/KOL är en ny sjukdomsgrupp i de Öppna jämförelserna. För att skapa samsyn på screening, diagnostik handläggning samt uppföljning har nya nationella riktlinjer för vård av astma och KOL nyligen presenterats (nov 2015) och ska nu implementeras i samtliga landsting. Ca 8 % av befolkningen uppskattas ha astma och 8 % av de vuxna >45 beräknas ha KOL. Dödligheten i astma i riket är mycket låg 0,25/100 000. Anledningen kan vara bra tillgång till kvalificerad sjukvård samt aktivt arbete med rökstopp. Under de gångna 10 åren har andelen slutenvårdsperioder för individer, 20 år eller äldre med astma minskat nationellt. I Landstinget i Kalmar län har andelen 18

slutenvårdsperioder för astma minskat i paritet med den nationella minskningen, där Kalmar ligger motsvarande riksgenomsnittet. KOL är en svår, invalidiserande sjukdom. Ofta tillstöter annan konkurrerande sjuklighet, som hjärta/kärlsjuklighet hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller stroke. Tidigt upptäckt samt rökstopp kan bromsa utvecklingen av KOL och komplikationer och är premisserna för fortsatt god livskvalitet. Dödligheten har enligt nationella siffror sjunkit något under de senaste 15 åren. Generellt för riket är att dödligheten bland män har minskat (12.6/100 000) medan bland kvinnor har ökat något (14.1/100 000) I länet är dödligheten något högre än riksgenomsnittet vilket kan bero på att Kalmar län har den högsta andelen före detta rökare jämfört med riket, motsvarande 24 % (förbehåll måste tas för selektionsbias, varierande antal besvarade enkäter samt avsaknad av åldersstandardisering och avsaknad av historiska data före 2004). Den höga andelen personer som återinskrivs i slutenvård vid KOL och som ligger över riksgenomsnitt kan tyda på att patienterna har en avancerat KOL sjukdom med kardiovaskulära komplikationer och är i absolut behov av slutenvårdsinsatser. Högst sannolik föreligger där även en dubbelregistrering av diagnoser som dock inte visas kopplade, vid sammanställning av öppna jämförelser, vilket kan ge felaktigt intryck av återinskrivningsfrekvensen för de enskilda diagnoserna. I Sverige behandlas flertalet patienter med astma samt lätt till måttlig KOL inom primärvården, medan i flertalet andra länder huvudsakligen inom slutenvården samt att åldersstandardiseringen skiljer sig mellan länderna, varför indikator 43.3, inte ger jämförbara resultat. Jämförelsematerial saknas. Astma/KOL är ett område som prioriteras med ett särskilt processarbete i landstinget. Aktuella indikatorer ska följas över tid på samtliga enheter i länet som hanterar patienter med astma eller KOL. Implementering av nya nationella riktlinjer och genomgång av patentprocesser pågår. Aktuell analys samt anpassningar till nya processuppföljningsindikatorer inom vård vid astma och KOL, samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen, 19

primärvården, paramedicin med flera, anpassade ändringar i journalsystem samt möjlighet till utdata för kvalitativ uppföljning av förändringsprocessen. Thomas Neumark, distriktsläkare Telefon: 0480-840 00 E-post: thomas.neumark@ltkalmar.se Njursjukvård Njursjukvården i länet är bra. I tre av fyra kvalitetsmått ligger landstingets resultat över riksgenomsnitten och i ett mått strax under, levererad dialysdos. Antalet patienter som behandlas i dialys är i absoluta tal få, om fem ytterligare patienter hade fått högre dialysdos hade resultatet legat på riksgenomsnittet. Att leverera rätt dialysdos kan stå i strid med patientens egna önskningar, då högre dialysdos oundvikligen innebär längre tid i dialys varje vecka. Detta kan upplevas inkräkta på livskvalitén i övrigt. Resultaten är oförändrade sett över tid. I Kalmar införd varannandagsdialys, även söndagar, innebärandes högre levererad dialysdos. Hjalmar Åselius, överläkare Telefon: 0490-868 34 E-post: hjalmar.aselius@ltkalmar.se Psykiatri Beträffande tillgänglighet så ligger länet till synes väl till gällande Barn-och ungdomspsykiatrisk verksamhet, försämring gällande vuxenpsykiatrin. Så var läget 20

mars månad 2015. Överlag är läget dock det omvända, Vuxenpsykiatrin klarar av målet på tillgänglighet medan Barn-och ungdomspsykiatrin har svårt att klara av det. Detta får tillskrivas de vakanser som finns. Självmord i befolkningen mäts över en tre-års period, ingen förändring jämfört med tidigare mätning. Mätvärden gällande bipolär sjukdom, antidepressiv medicinering och ECT ligger vi nära riksgenomsnittet, precis som de flesta andra landsting. Även värden som pekar på schizofrenibehandling håller sig runt riksgenomsnittet. Resultaten svänger något både uppåt och nedåt utan att man egentligen kan dra några övergripande slutsatser. Tillgänglighet till vård har det arbetats intensivt med de senaste åren, inte minst inom Barn-och ungdomspsykiatrisk verksamhet. Inom psykiatrin har vi arbetat mycket med att förbättra kvaliteten på våra suicidriskbedömningar, man ska också erbjudas besök inom en vecka efter ett självmordsförsök. Gällande parametern undvikbar slutenvård, personer med psykiatrisk diagnos så ska den spegla kroppslig ohälsa hos patienter med psykiatrisk diagnos. Detta arbete har vi satt mycket fokus på. En handlingsplan gällande detta har just upprättats tillsammans med Primärvård och Hälso-och sjukvårdsförvaltningen med syfte att förbättra den kroppsliga hälsan för denna patientgrupp. Vad gäller ECT så har vi haft förbättringsarbete även här och kan numer rapportera in resultat direkt från journalen till kvalitetsregister, vilket ger mycket tillförlitliga data. Beträffande tillgänglighet så arbetar Psykiatriförvaltningen aktivt med att försöka rekrytera nya medarbetare till verksamheten. Detta är dock en grannlaga uppgift då bristen på utbildad personal är stor över hela landet. Psykiatriförvaltningen har tillsammans med Primärvården granskat journaler och handläggning av patienter som tagit sitt liv tidigare år för att leta efter förbättringsmöjligheter. Planeringen är att genomföra ett s.k. standardiserat 21

vårdförlopp inom hela sjukvården, då dessa patienter inte enbart återfinns inom psykiatrin. Beträffande överdödlighet och undvikbar slutenvård så ska tidigare nämnd handlingsplan sättas i verket under 2016. Charlotta Brunner, överläkare, vuxenpsykiatri söder Tel: 0490-815 15 alt 073-039 1359 E-post: charlotta.brunner@ltkalmar.se Demens För förskrivning av demensläkemedel bland äldre ligger Landstinget i Kalmar län på 3:e plats jämfört med övriga landsting med 2,38 %. Värdet i riket är 1,88 %. Värdet ska vara högt. Resultatet har nåtts genom ett systematiskt förbättringsarbete. Resultatet för behandling med antipsykosmedel bland äldre ligger på 7:e plats med ett värde om 1,43 %. Rikets värde är 1,58 %. Värdet ska vara lågt. Förskrivningen av demensläkemedel till äldre har ökat mellan 2013 och 2014, från 1,7 % till 2,1 % för män och från 2,2 % till 2,6 % för kvinnor. Behandling med psykosläkemedel bland äldre har ökat med 0,2 %. Trenden är densamma i alla landsting. Det är oklart varför. En tanke är att andelen personer med psykossjukdom har ökat i och med att befolkningen uppnår en allt högre ålder. Utvärdering av våra lokala riktlinjer för demenssjukdomar gjordes under 2015 och en sammanställning har precis blivit klar. Utifrån analys av denna sammanställning kommer förbättringsåtgärder att identifieras. Det pågårett arbete med att revidera landstingets Rekommenderade läkemedel som stöd för ordination av läkemedel till äldre. Resultaten kommer att analyseras vidare med hjälp av landstingets Läkemedels- 22

kommitté. I sammanhanget etableras ett nytt kapitel i Rekommenderade läkemedel, riktat mot läkemedel och äldre. Arne Sjöberg, basenhetschef Geriatriska kliniken Kalmar Telefon: 0480-812 75, mobil 070 3700278 E-post: arne.sjoberg@ltkalmar.se Kirurgisk behandling När det gäller de kärlkirurgiska variablerna ligger Landstinget i Kalmar län lika med eller något bättre än riksgenomsnittet. För variablerna för operationer vid ljumskbråck har landstinget resultat som motsvarar riksgenomsnittet. Dödlighet efter blödande magsår uppvisar höga nivåer. Värdet är dock missvisande då det vid genomgång av alla patienter med aktuell diagnos under 2015 i Kalmar visade sig att 65 % av patienterna dött av annan diagnos än blödande magsår. Vidare hade trettio av patienterna diagnossatts felaktigt (riktig diagnos t.ex. spridd cancer, blödande esofagusvaricer och andra kroniska sjukdomar). Resultaten för indikatorerna gällande obesitaskirurgi uppvisar resultat bättre än genomsnittet. Borttagande av gallblåsa; Lägre andel utförda med miniinvasiv operationsteknik jämfört med riket, dock stigande trend, klart mindre användning av antibiotika än genomsnittet men en hög förekomst av operativa/postoperativa komplikationer där gallgångsskador och galläckage är det som har klinisk betydelse. Just denna variabel/indikator är något som måste förbättras. Resultaten är tämligen stabila över tid. Dock är resultaten inte acceptabla vad gäller komplikationer vid gallblåsekirurgi. Många av indikatorerna varierar kraftigt mellan olika år främst beroende på att små ändringar i antal ger stora utslag samt att variabeln gällande blödande magsår inte relaterar till tänkt utfall pga. osäkerhet i metod och registrering. 23

Den tämligen vanliga operationen borttagande av gallblåsa uppvisar ett icke adekvat resultat. Förbättringsarbete har initierats. Utbildning av kärlkirurger pågår, då det är brist på specialister inom detta område. Förbättrad diagnosregistrering vid blödande magsår. Detta kommer dock att få genomslag först om två år pga. eftersläpning. 1. Det krävs möjlighet att dokumentera de laparoskopiska galloperationerna för att kunna identifiera felkällor. Vi har äskat utrustning för detta under många år men tyvärr har våra yrkanden bromsats av administrativa problem inom landstinget. 2. Den typ av ledare som används vid galloperation där stenar föreligger i de djupa gallvägarna är troligtvis inte adekvat och har orsakat en stor andel av komplikationerna. Byte av denna ledartyp planeras. Claes Hjalmarsson, basenhetschef, Kirurgkliniken Kalmar Tel: 0480-837 80 E-post: claes.hjalmarsson@ltkalmar.se Intensivvård Resultaten för Landstinget i Kalmar län ligger bra till. Detta förhållande gäller hela den svenska intensivvården, relaterat till internationella data. Resultaten har delvis varierat över tid. Tidigare problemområden - Utskrivning nattetid från IVA (intensivvårdsavdelningen) och Oplanerad återinskrivning till IVA uppvisar nu bägge bättre resultat än de nationella målvärdena. Riskjusterad dödlighet efter vård på intensivvårdsavdelning uppvisar oförändrat bra resultat. Nationell driftsättning av svensk databas för riskjusterad dödlighet. 24

Identifikation av riskgrupper/riskpatienter samt fokus på att sätta in rätt vårdresurser till rätt patient i rätt tid. Utökat samarbete mellan intensivvården och den klinik patienten tillhör, inkluderande resursplanering och logistik. Fortsatt samarbete mellan länets bägge intensivvårdsavdelningar. Kompetensutveckling gällande samtliga personalkategorier. Utvärdering av bemanningsbehov. Implementering av nya och utvecklade medicinska metoder. Kvalitetskontroll av registreringar och data som ligger till grund för redovisade vårdresultat. Sten Borgström, överläkare Tel: 0480-810 85 E-post: sten.borgstrom@ltkalmar.se Ögonsjukvård När det gäller indikatorn Förbättring efter behandling vid makuladegeneration ligger landstinget jämsides med övriga landet. När det gäller den av de gråstarrsrelaterade indikatorerna vi mäter, det vill säga Synfel vid tidpunkt för kataraktoperation skiljer landstinget ut sig gentemot övriga landet genom att ligga betydligt högre när det gäller andelen patienter som har synskärpa 0,5 eller sämre på bästa ögat vid kataraktoperation. Ingen nämnvärd förändring jämfört med landet i övrigt. I både Västervik och Kalmar arbetar vi med kontinuerlig verksamhetsutveckling för att kunna ge patienterna vård med fortsatt fina medicinska resultat och så god tillgänglighet som möjligt. Eftersom behandling med injektioner av läkemedel i glaskroppen vid åldersförändringar i gula fläcken, diabetes och ventromboser i ögat är stadigt ökande 25

på grund av nya behandlingsmöjligheter och successivt utvidgade nationella indikationer, är det med nuvarande resursnivå svårt att tänka sig att man i närtid kommer att kunna sjösätta generösare indikationer för vilka patienter som skall gråstarrsopereras. Johan Moberg, basenhetschef Ögonkliniken Kalmar Tel: 0480-448 016 E-post: johan.moberg@ltkalmar.se Vård i livets slutskede palliativ vård Landstinget i Kalmar län ligger bland de 1-4:e bästa landstingen i samtliga indikatorområden inom palliativ vård (brytpunktssamtal 3.e plats, smärtskattning 2:a plats, ordination av opioider 4:e plats, ångestdämpande läkemedel 3:e plats, munhälsobedömning 2:a plats, trycksår 1:a plats), förutom för indikatorn Återkommande slutenvård, där Landstinget i Kalmar län ligger bland de lägsta (näst sista plats). Resultaten har stadigt förbättrats. Som tidigare fortsätter det palliativa ombudsnätverket med implementeringsarbete. Ett systematiskt resultat-uppföljningsarbete sker med det palliativa registret som källa. Omfattande utbildningsinsatser pågår och flera utbildningar planeras som tidigare inom detta område. Den tredje distanskursen i palliativ vård, högskolestudier för sjuksköterskor startar i januari 2016. Som tidigare gäller principen Håll i Håll ut och att Ting Tar Tid. Samtliga indikatorområden i palliativ vård har successivt förbättrats för varje år de senaste 5 åren. Detta beror på ändrade arbetssätt, bättre ledning och styrning samt ökat engagemang bland medarbetarna. Detta växer och sprider sig. Kunskapen har ökat mycket omkring dessa frågor, så även inom länets 12 kommuner, tack vare 26

landstingets utbildningsinsatser och det palliativa nätverkets arbete. Återkommande uppföljningar av registerdata sker och förbättringsområden identifieras inom de flesta enheter idag, både inom landstinget och i kommunerna. Arne Sjöberg, basenhetschef Geriatriska kliniken Kalmar Telefon: 0480-812 75, mobil 070 3700278 E-post: arne.sjoberg@ltkalmar.se HIV Landstingets resultat ligger på 100 %, Det vill säga, så bra det går. Resultaten har hela tiden legat mycket bra och har nu förbättrats ytterligare. Arbetet fortsätter på den inslagen vägen. Jonas Bonnedahl, överläkare Telefon: 0480-814 95 E-post: jonas.bonnedahl@ltkalmar.se Cerebral pares Landstingets resultat är bra, ligger på 5:e respektive 2:a placeringar jämfört med övriga landsting/regioner och bättre än rikssnittet. 2014 har fler remisser inkommit, främst rör dessa asylbarn. Detta har inneburit en stor press för personalen som arbetat med samma antal tjänster. Resultaten ligger på samma nivå som tidigare. 27

Årliga läns CPUP dagar för analys av det egna landstingets resultat (endast 4 landsting har detta). 1. Hösten 2016 kommer det första nätverksbaserade intensivträningsprogrammet att starta i länet. (NIT) 2. Alla barn är inte med i registret, varpå information ska ges i samband med föräldraträffar varje termin med ledningen för Habiliteringen. 3. Färdigutbildade barnneurologer i tjänst på habiliteringen hösten 2016. Ann-Katrin Moldenius, basenhetschef Telefon: 0490-866 21 E-post: ann-katrin.moldeniushermansson@ltkalmar.se 28