HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander



Relevanta dokument
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret

DNR: KS2019/83/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret KS2019/83/ (2) Kommunstyrelsen

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Kryssa i det alternativ som stämmer bäst för dig.

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

Hur mår barn och unga i HELSINGBORG?

Hälsofrågor i Gymnasiet

HÄLSOFRÅGOR I 8:AN Inför hälsobesöket hos skolsköterskan

HÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här:

Hälsofrågor i årskurs 7

Hälsofrågor gymnasiet

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Innehållsförteckning

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

varken bra mycket bra bra eller dålig/a dålig/a mycket dålig/a

HÄLSOENKÄT ÅK 1-3 gymnasiet

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

Innehållsförteckning

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

HÄLSOENKÄT ÅK 7-9. Gör så här:

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Fysisk och psykosocial miljö

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

Hälsofrågor årskurs 7

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

Innehållsförteckning

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Hälsosamtalet i skolan - resultat

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

DNR: KS2018/53/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret Dnr KS2018/53/11. Bildningsutskottet (1) Bu 16

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret

Hälsofrågor i årskurs 4

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

F-klass/1, 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. Varken bra eller dåligt. Dåligt Mycket dåligt

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Hälsofrågor årskurs 7

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Hälsofrågor förskoleklass

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Hälsofrågor årskurs 4

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Hur mår barn och unga i Skåne?

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Hälsosamtalet i skolan i Jämtlands län. Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

ELSA 2017/2018 Elevhälsodata Sammanställt och Analyserat

Mår bra eller mycket bra

Kost och Fysisk Aktivitet

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

PERSONLIGT 2015 En undersökning bland eleverna i åk 7 och 9 i grundskolan samt åk 2 på gymnasieskolan

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 8. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

Om mig. Länsrapport

Hälsofrågor förskoleklass

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267

MANUAL ADMINISTRATÖR. - ett verktyg inför hälsosamtal och för sammanställning av hälsostatistik

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 1 Gymnasiet Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2012 Diarienummer: 2013/266 Antagen av kommunfullmäktige 68/2013

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Hälsofrågor till elever i gymnasiet och information om samtycke för överföring av data till Region Dalarna

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Fig. 1 Bedömning av livet i allmänhet

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Folkhälsorapport Barn och unga 2016

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Transkript:

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

% Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14 Skolsköterskan erbjuder alla elever ett strukturerat hälsosamtal i förskoleklassen, Åk 4 och 7 samt de flesta i Gy1. Svaren från detta matas in i en länsgemensam databas där det går att få ut jämförbar statistik för skolorna i länet. Detta är en sammanfattning av svaren i grundskolans förskoleklass, Åk 4 och 7 samt gymnasiet år1 Lå 13-14. Totalt antal elever och genomförda hälsosamtal i Kramfors Kramfors kommun Antal elever Antal som erbjudits hälsosamtal Genomförda hälsosamtal FSK 153 153 15 143 Åk 4 193 193 186 166 Åk 7 191 191 185 162 Gymnasiet år 1 212 198 15 114 Registrerade hälsosamtal Övervikt, mat och fysisk aktivitet Övervikt och fetma För flickor fortsätter den positiva trenden och de närmar sig länets värden. Andelen pojkar med fetma i Kramfors ökar liksom i länet. Överlag är andelen elever med fetma större i Kramfors än i länet Andel elever med fetma, 3-års medelvärden från Lå 8-9 till Lå13-14 9 8 7 6 5 4 krf län kramf län 3 2 1 8/9-/11 9/-11/12 /11-12/13 11/12-13/14 2

Procent % Andel elever med övervikt fetma Lå 13-14 45 4 35 3 25 2 Fetma Övervikt 15 5 FSK Kramfors FSK Länet Åk4 Kramfors Åk4 Länet Åk7 Kramfors Åk7 Länet GY Kramfors GY Länet Matvanor Från skolår 7 ändras frukost och lunchvanor tydligt. Frukost och lunch har stor betydelse för elevernas möjlighet att tillgodogöra sig undervisning och nå skolans mål. Utvecklingen över tid visar att allt färre elever i gymnasiet äter frukost dagligen. Företrädare för skolhälsovård och kostenhet har under Lå uppvaktat BKUs ledningsgrupp med information om betydelsen av frukostätande och förslag på möjlighet att erbjuda frukost i skolan. Andel gy-elever som äter frukost, lunch och middag varje skoldag, Lå 11-12 till 13-14 9 8 7 6 5 4 frukost fruk lunch lunch midd midd 3 2 211-212 212-213 213-214 3

% % Andel elever som äter frukost lunch och middag varje skoldag Lå 13-14 9 8 7 6 5 4 Frukost Lunch Middag 3 2 FSK Kramfors FSK Länet Åk4 Kramfors Åk4 Länet Åk7 Kramfors Åk7 Länet GY Kramfors GY Länet Idrott och hälsa Det är färre elever som deltar aktivt på Idrott och hälsa i de äldre åldersgrupperna. Erfarenheter från gymnasiet pekar på att inte delta på Idrottslektioner är en tidig signal om risk för avhopp. Gudmundråskolan och Ådalsskolan gjorde ett försök där elever som inte deltog på idrottslektioner hjälp i form av en personlig tränare med mycket gott resultat. Andel elever som alltid deltar aktivt i idrott o hälsa, Lå 13-14 9 8 7 6 5 4 3 2 4

% Retad utstött illa behandlad Det finns en liten minskning i andelen elever som upplever sig retade, utstötta eller på annat sätt illa behandlad av andra elever. De som upplever sig illa behandlade av vuxna är få och tycks inte öka. I samtliga fall elever uppgett sig illa behandlade har detta följts upp av skolsköterska via rektor/annan ansvarig. Andel elever som inte upplever sig retade, utstötta eller på annat sätt illa behandlad av andra elever alternativt vuxna, Lå 13-14 9 8 7 6 5 4 Elever Vuxna Elever Vuxna 3 2 Åk4 Kramfors Åk4 Länet Åk7 Kramfors Åk7 Länet Gy1 Kramfors Gy1 Länet 5

Medelvärde Medelvärde Arbetsro, koncentration, stress och trivsel Frågor med flera svarsalternativ har räknats om så att 5 poäng motsvarar det bästa alternativet tex alltid arbetsro och 1 poäng motsvarar det sämsta alternativet tex aldrig arbetsro, sedan används medelvärden för att beskriva elevernas svar. Eleverna i Kramfors trivs bra i skolan, elevernas möjlighet att koncentrera sig och arbetsro både i länet och i Kramfors skulle kunna förbättras. Upplevelsen av stress ökar med stigande ålder. Jag har arbetsro på lektionerna, Lå 13-14 Jag kan koncentrera mig på lektionerna Lå, 13-14 6

Medelvärde Medelvärde Jag känner mig stressad över skolarbetet, Lå 13-14 Åk4 Kramfors Åk4 Länet Åk7 Kramfors Åk7 Länet Gy1 Kramfors Gy1 Länet Jag trivs i skolan, Lå 13-14 7

Medelvärde Medelvärde Elevernas hälsa Eleverna får svara på frågor om hur de mår, i vilken utsträckning de känt sig oroliga/rädda eller nedstämda/ledsna samt hur de sover. Resultat redovisas i poäng där 5 poäng motsvarar bästa möjliga aldrig orolig, alltid bra osv. 1 poäng motsvarar sämsta möjliga alltid orolig, alltid dåligt osv. Inom området självskattad hälsa skattar flickor lägre överlag jämfört med pojkar, oftast ökad skillnad med ökande ålder, det är samma trend i länet och någon enkel förklaring finns inte men det är angeläget att uppmärksamma. Jag mår bra, Lå 13-14 Jag känner mig ledsen eller nedstämd, Lå 13-14 8

Medelvärde Medelvärde Jag känner mig orolig eller rädd, Lå 13-14 Jag känner mig irriterad eller på dåligt humör, Lå 13-14 9

Medelvärde Medelvärde Jag har haft besvärande huvudvärk, Lå 13-14 Jag sover bra, Lå 13-14

% Droger, skolår 7 och Gy 1 Andel elever som aldrig snusar, röker eller dricker alkohol. Andel elever som svarar definitivt nej tack om de blir erbjudna narkotika, Lå 13-14 9 8 7 6 5 4 Snus Rök Alkohol Narkotika 3 2 Kramfors åk7 Västernorrland åk7 Kramfors Gy1 Västernorrland Gy1 Kramfors Kommun antog 25 en alkohol och drogpolicy (http://www.kramfors.se/filer/sidor/id2322_policy.pdf ) Enligt visionen skall: Ungdomar under 18 år inte använda alkohol, tobak eller andra droger. Tobaksfri duo startar Lå 14-15 på Kramforsskolan, förhoppningen är att Tobaksfri duo kommer att hjälpa skolan öka andelen elever som avstår tobak. Att cirka 7% av Kramfors 16-åringar har druckit alkohol, kanske är ett tecken på vuxenvärldens förhållningssätt till alkohol. I förhållande till forskning, framtida hälsa och lagstiftning är det mycket oroande. Att en stor andel av eleverna skulle säga bestämt nej till narkotika är självfallet positivt. Sammanfattning De flesta elever som erbjöds delta i hälsosamtalet läsåret 213-214 tackade ja. Hälsosamtalet ger ett bra underlag för att beskriva hälsoläget hos eleverna i Kramfors kommun. Eleverna säger att: - de trivs bra i skolan, - arbetsmiljön i skolan är bra, - de flesta mår bra Hälsofaktorer som övervikt/ fetma, deltagande i idrott, frukostvanor, upplevelse av stress och attityder till tobak o alkohol, ger en mer oroande bild. Flickor uppger att problem med sömn, huvudvärk, irritabilitet ökar med tilltagande ålder; en trend som följer det övriga riket. I sammanställningen framgår att hälsofrämjande insatser för elever inom olika områden behövs; övervikt/ fetma, matvanor, psykosocial ohälsa och ANT frågor. 11

Hälsosamtalets dialog mellan skolsköterska och elev syftar till att göra eleverna uppmärksamma på sambandet mellan livsstil och hälsa samt ge kunskap och uppmuntran i hälsofrämjande val. Erfarenhet från skolsköterskor visar att hälsosamtalet är en hälsofrämjande insats av stor betydelse för många elever.. 12