Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa klassar sin hälsa som dålig Att en stor del av ohälsan är påverkbar (onödig)
Funktionsnedsättning i procent, efter ålder (Genomsnitt 23 %) Andel med funktionsnedsättning (%) 60 50 49 51 40 30 20 10 11 12 14 16 20 25 30 31 32 33 0 16-29 år 30-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 75-84 år Män Kvinnor
Mer än 1 miljon människor i åldern 16 64 år har en funktionsnedsättning Funktionsnedsättning är inte detsamma som dålig hälsa. Men det är en hälsorisk En stor del av ohälsan beror i stället på kort utbildning, brist på yrkesarbete, dålig ekonomi, övervikt, ångest, stress eller diskriminering
Elva gånger vanligare med dålig hälsa (22 % jämfört med 2 %) Knappt hälften anger sin hälsa som bra (42 % jämfört med 78 %)
Sammanfattning av resultaten - Vanligare med diabetes, astma, högt blodtryck, inkontinens, mag- tarmbesvär, svår värk - Många har psykiska symtom (ångest, ängslan, stress, svåra sömnbesvär, trötthet, huvudvärk) - Fler har dålig tandhälsa - Mer fetma och mer stillasittande - Fler röker - Fler har riskabla spelvanor
Viktiga sociala faktorer som påverkar hälsan Delaktighet och inflytande Kultur Arbete och arbetsförhållanden Uppväxtförhållanden Utbildning Ekonomi Tillgång till hälsofrämjande aktiviteter Fysisk miljö
Sammanfattning av resultaten forts. - Betydligt färre arbetar - Fler har sjuk/aktivitetsersättning, fler är långtidssjukskrivna - Fler har kort utbildning - Sämre ekonomisk trygghet, fler saknar kontantmarginal, fler har varit i ekonomisk kris - Fler låginkomsttagare
Sammanfattning av resultaten forts. - Fler som känt sig mycket stressade. Mer vanligt bland personer med rörelsehinder - Mer vanligt med självmordstankar. Vanligare bland kvinnor och yngre - Mer vanligt med självmordsförsök. Vanligare bland kvinnor och yngre
Trygghet och socialt deltagande Saknar i högre grad tillit, emotionellt och praktiskt stöd samt har ett lägre socialt deltagande. Känner mer otrygghet, blivit mer kränkande bemött, upplevt mer hot om våld samt mer fysiskt våld.
Att uppnå folkhälsomålet Det finns betydligt bättre förutsättningar att förbättra hälsan i en grupp där bara 42 % har en bra hälsa än i en grupp där nästan 80 % betraktar sin hälsa som god.
Är ohälsan onödig? En del av ohälsan har direkt samband med funktionsnedsättningen, som ju i många fall beror på sjukdom eller skada Så mycket som en tredjedel av ohälsan har andra orsaker (går inte att koppla till funktionsnedsättningen), såsom ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet.
Onödig ohälsa Den delen av ohälsan är påverkbar genom samhälleliga insatser Det betyder att ohälsan kan minskas genom att bl.a. förbättra de ekonomiska förutsättningarna, minska kränkande bemötande, öka det sociala deltagandet och förändra vissa levnadsvanor
Det övergripande folkhälsomålet är: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
En mycket stor del av samhällets samlade ohälsa finns fortfarande hos personer med funktionsnedsättning Ett folkhälsoarbete som utgår från de utan funktionsnedsättning och de socialt väletablerades behov, kommer därför inte att uppnå det generella folkhälsomålet skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Mer fokus måste läggas på personer med funktionsnedsättning
Funktionshinder enligt folkhälsoenkäten Om personen har något av följande fyra besvär: 1. De som svarat ja på frågan: Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? Och också svarat ja, i hög grad på följdfrågan: medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra sysselsättningar?
Funktionshinder enligt folkhälsoenkäten forts 2. De som svarat nej på frågan: Kan du utan svårigheter se och urskilja vanlig text i en dagstidning? (inte ens med glasögon) 3. De som svarat nej på frågan: Kan du utan svårighet höra vad som sägs i ett samtal mellan flera personer? (inte ens med hörapparat)
Funktionshinder enligt folkhälsoenkäten forts 4. Personer med rörelsehinder. De som inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller inte kan ta en kortare promenad (cirka 5 minuter) i någorlunda rask takt eller behöver hjälpmedel eller hjälp av någon annan person för att förflytta sig utomhus.
Hälsa Hälsa är att ha tillräckligt med resurser för att må bra, klara av sin vardag och kunna förverkliga sina personliga mål. WHO:s definition av hälsa: Ett tillstånd av fullständig fysiskt, psykisk och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller svaghet.
Psykisk hälsa Fler har huvudvärk 40 % - (25 %) Fler har svåra besvär av trötthet 21 % - (4 %) Fler har svåra sömnbesvär 15 % - (4 %) Fler har svåra besvär av ängslan, 14 % - (3 %) oro eller ångest Mer vanligt bland dem med kort utbildning, de som varit ekonomiskt utsatta Mer nedsatt psykiskt välbefinnande 31 % - (14 %) Mest bland personer med rörelsehinder. Vanligare bland dem som saknar kontantmarginal och bland män med låg inkomst
Hälsa Mer än avsaknad av sjukdom En viktig indikator på hur vårt samhälle ser ut En förutsättning för en bra samhällsutveckling, inte minst ekonomiskt En viktig mänsklig rättighet och en förutsättning för andra mänskliga rättigheter
Hälsa är en mänsklig rättighet Innebär rätt till bästa möjliga påverkbara hälsa Får inte reduceras bara till rätt att erhålla hälso- och sjukvård Huvuddelen av den åtgärdbara ohälsan har samband med sociala faktorer som påverkar hälsan Ansvarskänsla är bra. Men många faktorer som bestämmer hälsan ligger utanför individens egen kontroll