Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2011 ESV 2011:33 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 1
Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www. esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Intresse för prenumeration går att anmäla till Marie Hellman, e-post: marie.hellman@esv.se Datum: 2011-09-06 Dnr: 49-882/2011 ISBN: 978-91-7249-327-8 Layout: Marie Hellman och Britt-Marie Willis, ESV Omslag: BrandXpictures Tryckeri: Elanders Sverige AB, Vällingby Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 104 30 Stockholm publikationsservice@esv.se Fax: 08-690 45 10
Förord Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till 2015. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Septemberprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med juli. Beräkningarna slutfördes den 29 augusti 2011. På ESV:s hemsida, www.esv.se, finns ytterligare sifferunderlag samt information om ESV:s prognosmetoder. Mats Wikström Generaldirektör ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 3
4 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011
innehåll Innehåll Sammanfattning 9 1 Den makroekonomiska utvecklingen _11 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget 15 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter _ 15 2.2 Inkomster i statens budget 17 3 Statens budget utgifter och saldo 21 3.1 Utgifterna i statens budget 21 3.2 Saldot i statens budget 24 4 De offentliga finanserna 27 4.1 Offentliga sektorns finansiella sparande 27 4.1.1 Statens finansiella sparande 28 4.1.2 Kommunsektorns finansiella sparande 29 4.1.3 Ålderspensionssystemets finansiella sparande 31 4.2 Den offentliga skulden 32 4.3 Finanspolitikens inriktning 34 4.4 Jämförelse med andra prognosinstitut _ 35 5 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 37 5.1 Överskottsmålet 37 5.2 Utgiftstaket _ 37 6 Fördjupning - Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget _ 39 6.1. Skatt på arbete _ 39 6.2 Skatt på kapital _ 41 6.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror 42 6.4 Övriga inkomster 44 7 Fördjupning - Utgifterna i statens budget 47 7.1 UO 9 - Utgifter inom hälsovård, sjukvård och social omsorg _ 47 7.2 UO 10 - Utgifter i sjukförsäkringen _ 48 7.3 UO 14 - Arbetsmarknadsutgifter _ 49 7.4 UO 15 och UO 16 - Studiestöds- och utbildningsområdet _ 50 7.5 UO 26 - Statsskuldsräntor _ 51 7.6 UO 27 - EU-avgiften 52 7.7 Riksgäldens nettoutlåning 53 8 Tema - Utgiftsområdenas utveckling i relation till BNP 2006 2015 57 9 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen 61 10 Revideringar sedan föregående prognos 63 Appendix 67 Kontaktpersoner 87 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 5
innehåll Förteckning över faktarutor Olika skuldbegrepp _ 34 Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik _ 34 Statens aktieportfölj under omvandling. 46 Ränteutgifter och räntekostnader 52 Räntebegreppet i den realekonomiska fördelningen _ 52 Riksgäldens nettoutlåning en speciell post på budgetens utgiftssida _ 55 Engångseffekter 79 Förändring av anslagsbehållningar 81 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal _ 10 Tabell 2. Försörjningsbalansen 11 Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden _ 13 Tabell 4. Löner och priser samt reporänta _ 14 Tabell 5. Skatt på arbete 15 Tabell 6. Kommunala uppräkningsfaktorer _ 15 Tabell 7. Skatt på kapital _ 16 Tabell 8. Skatt på konsumtion 16 Tabell 9. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2006 2015 18 Tabell 10. Realfördelade utgifter _ 22 Tabell 11. Utgifter på statens budget m.m. 2006 2015 23 Tabell 12. Statens budget i sammandrag 24 Tabell 13. Finansiellt sparande i offentlig sektor och delsektorer 27 Tabell 14. Finansiellt sparande i staten _ 28 Tabell 15. Inkomster och utgifter i kommunal sektor _ 29 Tabell 16. Konsumtion kommunsektorn 30 Tabell 17. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet 32 Tabell 18. Dekomponering av skuldkvotens förändring 33 Tabell 19. Förändring finansiellt sparande och finansiell politik _ 34 Tabell 20. Indikatorer för utvärdering av överskottsmålet 37 Tabell 21. Uppföljning av de takbegränsade utgifterna _ 38 Tabell 22. Skattereduktioner, direkta skatter på arbete 39 Tabell 23. Indirekta skatter på arbete 40 Tabell 24. Särskild löneskatt _ 40 Tabell 25. Nedsättningar indirekta skatter _ 41 Tabell 26. Skatt på energi och miljö _ 44 Tabell 27. Arbetsmarknadsutgifer 49 Tabell 28. Andel arbetslösa 50 Tabell 29. Områden med sjunkande nominella utgifter 57 Tabell 30. Områden som ökar långsammare än BNP 58 Tabell 31. Områden som ökar i takt med BNP _ 59 Tabell 32. Områden som ökar snabbare än BNP 59 Tabell 34. Makroekonomisk utveckling, revideringar sedan föregående prognos _ 63 Tabell 35. Inkomster, revideringar sedan föregående prognos _ 64 Tabell 36. Utgifter på statens budget, revideringar sedan föregående prognos 65 Tabell 37. Offentliga sektorns sparande, revideringar sedan föregående prognos 65 6 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011
innehåll Figurförteckning Figur 1. BNP till marknadspris, fasta priser _ 11 Figur 2. Hushållens konsumtion och sparande _ 12 Figur 3. Antalet sysselsatta och arbetslöshet 13 Figur 4. KPI och KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden _ 14 Figur 5. Totala skatteintäkter och skattekvoten 15 Figur 6. Inkomster i statens budget _ 17 Figur 7. Utgifter i statens budget _ 21 Figur 8. Faktiskt och underliggande saldo 24 Figur 9. Underliggande inkomster och utgifter i staten 25 Figur 10. Årsvis förändring av det underliggande saldot _ 25 Figur 11. Finansiellt sparande i offentliga sektorn och dess delsektorer 27 Figur 12. Resultat, konsumtionsvolym och reala intäkter av skatter och bidrag 31 Figur 13. Statsskuld och skuldkvot 33 Figur 14. Prognosjämförelse, BNP-tillväxt 2012 _ 35 Figur 15. Prognosjämförelse, finansiellt sparande i offentlig sektor 2012 _ 36 Figur 16. Direkta skatter på arbete 39 Figur 17. Skattebaser för hushållens totala kapitalskatt fördelad på överskott och underskott av kapital _ 41 Figur 18. Hushållens kapitalvinster 42 Figur 19. Företagsskatten nominellt och i relation till BNP 42 Figur 20. Årlig förändring för mervärdesskatt och hushållens konsumtion _ 43 Figur 21. Mervärdesskatteintäkter och mervärdesskatteintäkter i förhållande till BNP 43 Figur 22. Intäkter från energi- och koldioxidskatt _ 44 Figur 23. Inkomster av statens aktier _ 45 Figur 24. Ohälsotalet och helårsekvivalenter i sjukförsäkringen _ 48 Figur 25. Räntor på statsskulden _ 51 Figur 26. EU-avgiften för Sverige _ 52 Appendix Appendix 1. Känslighetsberäkningar 2011 _ 68 Appendix 2. Volymer 2010 2015 _ 69 Appendix 3. Utgifter på statens budget 2011 2015, jämförelse med VÅP och föregående prognos 70 Appendix 4. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2009 2015, jämförelse med VÅP och föregående prognos _ 71 Appendix 5. Skattebasernas utveckling 2010 2015 73 Appendix 6. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 2006 2015 74 Appendix 7. Finansiellt sparande i staten 2009 2015 _ 75 Appendix 8. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2010 2015 _ 76 Appendix 9. Infrastruktsatsningar 2000 2015 _ 77 Appendix 10. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot 2010 2015 _ 78 Appendix 11. Förändring av anslagsbehållningar 2010 2012 _ 81 Appendix 12. Utfall på statens budget 2010 och utfall/prognos för 2011 per månad 82 Appendix 13. Prognosförändring för 2011 i relation till månadsavvikelserna i maj, juni och juli 84 Appendix 14. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2000 2015 _ 86 Appendix 15. Konjunkturjusterat offentligt finansiellt sparande 2000 2015 86 Appendix 16. Beräkningsförutsättningar 2010 2015 _ 87 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 7
8 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011
sammanfattning Sammanfattning Sveriges ekonomi bromsar in Utsikterna för svensk ekonomi har försämrats påtagligt på kort tid. Trots det väntas BNP i år växa med 4,1 procent, tack vare ett starkt utfall för första halvåret. Framöver ser det bistrare ut, indikatorerna pekar nedåt. Nästa år väntas en BNP-tillväxt på måttliga 1,7 procent. Riskbilden är övervägande negativ med en påtaglig risk för sämre utveckling. I år väntas de offentliga finanserna visa ett överskott motsvarande 0,3 procent av BNP. Det är endast tack vare ett starkt finansiellt sparande i ålderspensionssystemet som den offentliga sektorn visar överskott. I såväl staten som kommunsektorn väntas det finansiella sparandet bli negativt. Nästa år beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande öka till 0,6 procent av BNP, trots den svaga tillväxten i ekonomin. Förstärkningen av sparandet nästa år sker i staten. Det beror i hög utsträckning på att finanspolitiken är åtstramande, vilket den i grunden alltid är, om inga aktiva beslut fattas i annan riktning. Överskottsmålet nås 2012, under förutsättning att prognosen slår in hela perioden 2011 2015, enligt de indikatorer som används för avstämning mot målet. Marginalerna till utgiftstaket är i närtid stora, men för att inte riskera att överskrida det föreslagna taket 2015 kan för närvarande permanenta reformer på utgiftssidan om högst 20 miljarder kronor genomföras, om tillräcklig säkerhetsmarginal ska beaktas. I år beräknas saldot i statens budget uppgå till 62 miljarder kronor, vilket är 66 miljarder kronor starkare än statens finansiella sparande. Försäljningsinkomster och stora periodiseringseffekter, skillnaden mellan inbetalade och debiterade skatter, stärker saldot i statens budget i år men de påverkar inte statens finansiella sparande. Även nästa år väntas överskott i statens budget. I slutet av 2011 väntas Maastrichtskulden uppgå till cirka 35 procent av BNP, varav huvuddelen utgörs av statsskulden, 30 procentenheter. Statsskulden sjunker 2010 2012. Skuldminskningen förra året skedde, trots ett negativt budgetsaldo, som ett resultat av att den starka kronan medförde en lägre värdering av skulden i utländsk valuta. I år och nästa år minskar skulden i huvudsak tack vare överskotten i statens budget. Under 2013 beräknas skuldnivån sjunka under 1 000 miljarder kronor. Resultaten i den kommunala sektorn fortsätter att vara tillräckliga för att klara balanskravet, trots att konsumtionen stiger med i genomsnitt 0,7 procent per år 2011 2015. Resultaten är dock inte höga nog för att uppfylla god ekonomisk hushållning, som brukar definieras som ett överskott motsvarande 2 procent av skatter och bidrag. Det kommunala balanskravet gör att resultat och sparande i sektorn inte varierar mycket över tid. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet uppgår i år till 20 miljarder kronor, motsvarande 0,6 procent av BNP, men väntas bli lägre framöver, 0,2 0,3 procent av BNP. Den senaste tidens nedgång på aktiemarknaderna väntas, i viss utsträckning, bromsa pensionsutgifterna 2013 2015. Risk för tvärnit Prognosen förutsätter att oron på de finansiella marknaderna dämpas framöver och att det inte blir en ny recession i USA eller Europa. Osäkerheten om den framtida konjunkturutvecklingen är dock stor. Skuldproblemen i både USA och Europa utgör ett hot mot världsekonomin och risken för en svagare tillväxt och svagare offentliga finanser är betydande. ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 9
sammanfattning Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos Miljarder kronor om inget annat anges 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 BNP, fasta priser, procentuell förändring 4,3 3,3-0,6-5,3 5,7 4,1 1,7 2,9 2,9 3,1 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad 4,6 3,4-0,8-5,3 5,4 4,1 2,0 2,9 3,0 2,8 Hushållen, real disponibel inkomst 3,8 5,4 3,2 1,6 1,4 3,5 3,0 2,1 2,2 2,0 Hushållen, sparkvot 0,4 2,0 5,0 6,9 5,0 6,1 7,0 6,0 4,8 3,3 Hushållen, sparkvot inklusive tjänstepensioner m.m. 6,6 8,8 11,2 12,9 10,8 11,5 12,3 11,2 9,9 8,5 Lönesumma, procentuell förändring 5,2 6,9 4,2 0,3 3,0 5,5 3,4 4,2 4,9 4,7 Arbetslöshet 1 7,1 6,2 6,2 8,3 8,4 7,5 7,6 7,4 6,9 6,3 Finansiellt sparande i offentlig sektor 65 112 71-29 -7 10 20 57 101 147 Finansiellt sparande i offentlig sektor, procent av BNP 2,2 3,6 2,2-0,9-0,2 0,3 0,6 1,5 2,6 3,6 Finansiellt sparande i staten, procent av BNP 1,1 2,4 1,4-0,8-0,6-0,1 0,6 1,7 2,7 3,6 Finansiellt sparande i kommunsektorn, procent av BNP 0,1 0,1-0,1-0,3 0,2-0,2-0,3-0,4-0,3-0,3 Finansiellt sparande i ålderspensionssystemet, procent av BNP 1,0 1,1 1,0 0,2 0,2 0,6 0,3 0,2 0,2 0,2 Konjunkturjusterat offentligfinansiellt sparande, procent av BNP 1,0 1,8 2,3 0,9 0,5 0,5 1,1 1,9 2,7 3,3 Statsskuld, procent av BNP 41,4 35,7 33,1 37,2 33,7 30,3 28,9 26,1 22,3 17,9 Skattekvot, procent av BNP 48,3 47,3 46,4 46,8 45,9 45,1 45,2 45,2 45,2 45,2 Takbegränsade utgifter 895 910 943 965 986 996 1014 1031 1047 1069 varav Ålderspensionssystemet 179 188 201 220 223 222 239 253 263 274 Marginal till utgiftstaket 12 28 14 24 38 67 69 62 56 54 Budgetsaldo 18 103 135-176 -1 62 17 55 103 135 Engångseffekter i statens budget -2 19 70-105 23 37 3 0 2 2 Underliggande budgetsaldo 20 84 65-71 -24 25 14 55 101 133 1 I procent av arbetskraften, 15 74 år, enligt ILO. 10 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011
den makroekonomiska utvecklingen 1 Den makroekonomiska utvecklingen Svensk ekonomi fortsatte att öka starkt det andra kvartalet i år. Ökningen av exporten bromsades dock upp och hushållens konsumtion var svag både första och andra kvartalet. Utsikterna för kommande kvartal har försämrats. Tillväxten i både USA och Europa har dämpats och indikatorerna för den framtida produktionen har försvagats markant både i omvärlden och i Sverige. Turbulensen på de finansiella marknaderna den senaste tiden och oron för en ny global lågkonjunktur leder till att svenska hushåll är försiktiga med att konsumera. Därmed väntas BNP endast öka med 1,7 procent nästa år, 2,0 procent i kalenderkorrigerade termer. De starka utfallen för första och andra kvartalet innebär att BNP-tillväxten överstiger 4 procent i år. För åren efter 2012 grundar sig prognosen på en bedömning av nivån på potentiell BNP. Eftersom det finns lediga resurser i utgångsläget ökar BNP snabbare än potentiell tillväxt 2013 2015. Figur 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade värden Miljarder kronor 990 Procent 6 Prognosen förutsätter att oron på de finansiella marknaderna dämpas framöver och att det inte blir en ny recession varken i USA eller i Europa. Skuldproblemen i både USA och Europa utgör dock ett hot mot världsekonomin och risken för en svagare tillväxt är betydande. Låg tillväxt i ekonomin 2012 Svensk export har ökat starkt det senaste året. Nu har dock ökningstakten bromsat in och statistik avseende orderingången tyder på att exportökningen blir mer dämpad de kommande kvartalen. Den tröga återhämtningen i USA och Europa och vikande indikatorer för tillväxten inköpschefsindex indikerar nu svag, eller ingen, tillväxt i flertalet länder leder till en långsammare ökning av svensk export. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell Utfall Prognos förändring: 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hushållens konsumtion 3,4 2,2 2,0 3,2 3,5 3,5 Offentlig konsumtion 2,5 0,6 0,0 0,4 0,2 0,6 Fasta investeringar 7,1 8,3 7,0 6,3 5,6 5,1 950 910 870 830 790 4 2 0-2 -4 Lager 1 2,1 0,5-0,6 0,0 0,0 0,0 Export 11,0 8,0 4,3 6,2 5,9 5,7 Import 12,8 7,1 4,8 6,9 6,5 6,1 Nettoexport 1 0,0 0,9 0,0 0,0 0,1 0,1 BNP 5,7 4,1 1,7 2,9 2,9 3,1 BNP, kalenderkorrigerad 5,4 4,1 2,0 2,9 3,0 2,8 750 2006 2008 2010 2012 2014 Årlig procentuell förändring Miljarder kronor, kvartalsvärden Ökningen av antalet sysselsatta dämpades under andra kvartalet och den lägre ekonomiska tillväxten de kommande kvartalen har en återhållande effekt på efterfrågan på arbetskraft. Sysselsättningen väntas därför öka svagt under 2012 och arbetslösheten stiger något från nuvarande nivå. Efter 2012 stiger sysselsättningen snabbare igen och arbetslösheten sjunker till som lägst 6,3 procent. -6 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Mot bakgrund av hushållens relativt starka inkomstutveckling var konsumtionen svag både första och andra kvartalet i år. Hushållens konfidensindikator har gått ner betydligt sedan årsskiftet. Hushållen är sannolikt påverkade av den oro för en sämre global ekonomisk utveckling som har präglat hela första halvåret. De har också påverkats av höga priser på el och bensin och de snabba höjningarna av bostadsräntorna under våren. Så länge det är turbulens på de finansiella marknaderna, skuldkris råder och ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 11
den makroekonomiska utvecklingen tillväxten i omvärlden är svag, väntas hushållen vara försiktiga med att konsumera. En faktor som kan mildra dämpningen av konsumtionen är att bostadsräntorna på längre löptider har sjunkit och att Riksbanken inte väntas höja reporäntan lika snabbt som tidigare. Hushållens konsumtion väntas öka relativt svagt både i år och nästa år. Det leder till att sparkvoten stiger, från en redan hög nivå, både i år och nästa år. Figur 2. Hushållens konsumtion och sparande Procent 8 6 4 2 0-2 2006 2008 2010 2012 2014 Procent Konsumtion, procent Real disponibel inkomst Sparkvot Anm.: Sparkvoten avser hushållens sparande, exklusive sparande i tjänstepensioner m.m., som andel av disponibel inkomst. 8 6 4 2 0-2 Investeringarna har stigit kraftigt under det senaste året men nivån är fortfarande lägre än före krisen. Stark produktion hittills i år och stigande kapacitetsutnyttjande talar för att investeringarna ökar mycket 2011. Ökningstakten bromsar dock in under 2012 bland annat som en följd av att produktionen inte stiger lika snabbt längre, vilket minskar behovet av investeringar. Ombyggnadsinvesteringarna ökade kraftigt förra året, bland annat som en följd av HUS-avdraget, och de fortsätter att öka något i år. Därefter ligger de i det närmaste stilla när utnyttjandet av HUS-avdraget inte väntas fortsätta att öka. Nybyggnadsinvesteringarna, som ligger på en låg nivå i dagsläget, väntas dock öka snabbt de kommande åren. De offentliga investeringarna, som har legat på en hög nivå de senaste kvartalen, väntas sjunka framöver som en följd av att investeringarna i vägar och järnvägar blir mindre nästa år. Investeringarna i lager har legat på en hög nivå både första och andra kvartalet i år. Även om de väntas bli betydligt lägre kommande kvartal ger de ändå ett relativt stort bidrag till BNP-tillväxten i år. Nästa år blir förhållandet det omvända, då sänker lagerinvesteringarna BNP-tillväxten med 0,6 procentenheter. Importen ökade kraftigt 2010, vilket ledde till att bidraget till BNP-tillväxten från utrikeshandeln blev negativt, trots den starka exporten. I år bromsar importen in mer än exporten, vilket leder till att nettoexporten blir positiv. Åren därefter ligger bidraget från utrikeshandeln kring nollstrecket. Sammantaget ökar BNP starkt 2011 men betydligt långsammare 2012. Prognosen för 2011 och 2012 är en konjunkturbedömning som baseras på efterfrågan i ekonomin. För åren 2013 2015 görs prognosen från utbudssidan. Det innebär att prognosen grundas på en bedömning av den potentiella BNP- och sysselsättningsnivån i ekonomin, det vill säga den nivå som är förenlig med Riksbankens inflationsmål. Efter 2012 anpassas ekonomin således mot potentiell nivå som inte nås förrän mot slutet av prognosperioden eftersom återhämtningen tappar fart under 2012. BNP stiger därmed snabbare än potentiell tillväxt 2013 2015. Efterfrågan på arbetskraft dämpas Antalet sysselsatta fortsatte att öka snabbt första kvartalet i år. Det andra kvartalet försvagades dock ökningstakten. Den långsammare produktionsökningen framöver dämpar efterfrågan på arbetskraft. Indikatorerna tyder också på en inbromsning i sysselsättningsökningen. Företagens anställningsplaner ligger fortfarande på en relativt hög nivå men nivån har sjunkit de senaste månaderna. Antalet nyanmälda lediga platser har också, efter korrigering för säsongsvariationer, varit lägre de senaste månaderna än tidigare under året. Därmed väntas sysselsättningen öka svagt i slutet på innevarande år och i det närmaste vara oförändrad under 2012. Antalet arbetade timmar har ökat långsammare än sysselsättningen hittills i år, vilket bland annat beror på att den överenskomna arbetstiden har sjunkit något, sjukfrånvaron har börjat stiga något igen och övertidsuttaget har varit mindre än förra året. Kommande år väntas antalet arbetade timmar och sysselsättningen öka i ungefär samma takt. Produktiviteten, alltså produktionen per arbetad timme, har fortsatt stiga snabbt i år men som en följd av att produktionen bromsar in väntas också produktivitetstillväxten dämpas. Nästa år ökar därmed produktiviteten betydligt långsammare än i år, framför allt inom industrin där den har stigit mycket kraftigt det senaste året. 12 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011
den makroekonomiska utvecklingen Figur 3. Antalet sysselsatta och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Tusental 4 900 4 800 4 700 4 600 4 500 4 400 4 300 4 200 4 100 2006 2008 2010 2012 2014 Sysselsatta Arbetslöshet Procent av arbetskraften Arbetslösheten har fortsatt att falla första halvåret i år. Som en följd av att sysselsättningsökningen bromsar in väntas arbetslösheten stiga något under 2012. Därefter fortsätter den att minska, till 6,3 procent 2015. Den reguljära sysselsättningsgraden i åldrarna 20 64 år 1 stiger till 80 procent 2013, vilket är i linje med den nivå som rådde 2008, innan sysselsättningen föll. ESV bedömer att sysselsättningsgraden kan fortsätta stiga även 2014 2015 som ett resultat av de reformer som genomförts under de senaste åren inom arbetsmarknadsområdet, exempelvis jobbskatteavdragen samt stramare regler för arbetslöshetsunderstödet och inom sjukförsäkringsområdet. Reformerna väntas både öka arbetskraftsutbudet och pressa ner jämviktsarbetslösheten. Det är svårt att bedöma hur stora effekterna av sådana reformer blir och hur lång tid det tar innan de får fullt genomslag på sysselsättningen men vi räknar med att de fortsätter ha en positiv effekt på arbetsmarknaden under hela prognosperioden. År 2015 beräknas den reguljära sysselsättningsgraden ligga på 81,3 procent. 9 8 7 6 5 Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Kalenderkorrigerade värden Procentuell förändring om Utfall Prognos ej annat anges: 2010 2011 2012 2013 2014 2015 BNP, fp 5,4 4,1 2,0 2,9 3,0 2,8 Produktivitet 3,6 2,8 1,8 2,1 1,9 1,9 Arbetade timmar 1,9 1,6 0,2 0,7 1,1 0,9 Medelarbetstid 0,9-0,5-0,1 0,1 0,0 0,0 Sysselsatta 1,1 2,1 0,3 0,7 1,1 0,9 Arbetskraft 1,1 1,1 0,4 0,4 0,6 0,4 Personer i program, tusental 185 177 153 126 104 94 Arbetslöshet, ILO 1 8,4 7,5 7,6 7,4 6,9 6,3 Öppen arbetslöshet 1,2 6,0 5,5 5,9 5,9 5,7 5,2 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna 16-64 år. Låga löneökningar och fallande inflation under resten av 2011 Enligt Statistiska centralbyråns konjunkturlönestatistik är löneökningstakten för närvarande låg och den väntas vara dämpad under hela 2011 2. När löneavtalen ska börja förhandlas om under hösten 2011 är läget på arbetsmarknaden mycket bättre än det var då avtalen för 2010 och 2011 slöts. Inbromsningen av tillväxten i ekonomin, försvagningen av efterfrågan på arbetskraft samt det turbulenta läget på de finansiella marknaderna och oron för en ny recession i världsekonomin har dock sannolikt en återhållande effekt på lönekraven. Löneökningarna väntas ändå bli högre 2012 än 2010 2011. Åren därefter ökar lönerna snabbare i takt med att resursutnyttjandet stiger. Den underliggande inflationen är nu låg, framför allt som en följd av den snabbt stigande produktiviteten som dämpar kostnadstrycket i företagen. Den kraftiga höjningen av energipriserna under det första halvåret har dock dragit upp inflationen. De kommande månaderna väntas energipriserna falla, vilket 1 Den totala sysselsättningsgraden i åldrarna 15 74 år ökar inte lika mycket som den reguljära i åldrarna 20 64 år eftersom personer i åldrarna 65 74 år, vilka har en lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet, ökar som andel av befolkningen de kommande åren. 2 Löneökningstakten uträknad från utvecklingen av lönesumman (timlön enligt NR) är i år betydligt högre än timlönen enligt konjunkturlönestatistiken. Lönesumman, det vill säga antalet arbetade timmar multiplicerat med timlönen, har under första halvåret i år ökat betydligt starkare än vad utvecklingen av antalet arbetade timmar och timlönen enligt konjunkturlönestatistiken indikerar. Förra året var förhållandet det omvända. ESV bedömer att skillnaden består under resten av året. Lönesumman, som är en viktig skattebas, ökar därmed starkt. ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 13
den makroekonomiska utvecklingen leder till att inflationen enligt KPIF (KPI-inflationen exklusive effekter av räntehöjningar) sjunker. Som en följd av den svagare efterfrågan i ekonomin och ett fortsatt lågt kostnadstryck förblir den underliggande inflationen låg under 2012. Därefter leder det stigande resursutnyttjandet och den högre löneökningstakten till att inflationen stiger igen. Figur 4. KPI och KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden Procent 5 4 3 2 1 0-1 -2 2006 2008 2010 2012 2014 KPI KPIF Procent Inflationen enligt KPI är nu betydligt högre än den underliggande inflationen enligt KPIF. Detta beror huvudsakligen på den snabba höjningen av bostadsräntorna under första halvåret. Den senaste tiden har dock bostadsräntorna på lite längre löptider sänkts något men ESV räknar med att de kommer att höjas igen framöver och att höjningarna fortsätter de kommande åren, om än i betydligt långsammare takt än det senaste halvåret. Därmed kommer inflationen enligt KPI fortsätta att vara högre än inflationen enligt KPIF de närmaste åren. Skillnaden avtar dock och mot slutet av prognosperioden sammanfaller de båda måtten då räntorna nått sin jämviktsnivå. 5 4 3 2 1 0-1 -2 Risk för betydligt svagare tillväxt Prognosen förutsätter att oron på de finansiella marknaderna dämpas framöver och att det inte blir en ny recession i USA eller i Europa. Osäkerheten om den framtida konjunkturutvecklingen är dock stor. Skuldproblemen i både USA och Europa utgör ett hot mot världsekonomin och risken för en svagare tillväxt är betydande. De kraftiga börsfallen kan få effekter på den reala ekonomin eftersom hushållens förmögenhetsvärden sänks och de blir försiktiga med att konsumera och företagen avvaktar med investeringar när efterfrågan viker. Om efterfrågan viker kraftigt den närmaste tiden kan det bli en långvarig global lågkonjunktur då det finns få verktyg att ta till i länder med hög skuldkvot för att få igång tillväxten igen. Räntorna är redan låga och det finns små utrymmen för finanspolitiska stimulanser eftersom flertalet länder måste höja skatterna och sänka utgifterna för att sanera sina skulder. Blir lågkonjunkturen långvarig kan det också sänka den potentiella BNPnivån på lite längre sikt eftersom det riskerar att leda till att arbetslösheten permanentas på en högre nivå än prognostiserat. Tabell 4. Löner och priser samt reporänta Procentuell förändring om ej annat anges: Utfall Prognos 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Timlön, KL 1 2,5 2,2 3,0 3,3 3,6 3,7 Timlön, NR 1 0,9 3,8 3,1 3,4 3,7 3,8 Lönesumma 3,0 5,5 3,4 4,2 4,9 4,7 KPI 1,2 2,9 1,7 2,0 2,2 2,1 KPIF 2 2,0 1,4 0,9 1,4 1,8 2,0 Prisbasbelopp, nivå 42,4 42,8 44,0 44,8 45,6 46,6 Reporänta, värde vid årets slut 1,25 2,25 2,75 3,50 3,75 3,75 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. 14 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011
offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter Den offentliga sektorns skatteintäkter ökar i genomsnitt med 4,2 procent per år under prognosperioden. Ökningstakten är dock lägre i början av perioden då framförallt intäkterna från skatt på kapital och konsumtion utvecklas svagt. I slutet av prognosperioden stiger intäkterna snabbare i samband med återhämtningen i ekonomin. Skattekvoten minskar med 0,7 procentenheter 2011 och beräknas uppgå till 45,1 procent av BNP, för att ligga kvar på ungefär samma nivå till 2015. Nedgången i år beror bland annat på höjningen av det särskilda grundavdraget för pensionärer samt att intäkterna från hushållens kapitalskatter minskar och att mervärdesskatteintäkterna utvecklas svagt. Sedan 2007 har beslutade skattesänkningar sänkt skattekvoten med i storleksordningen 3,5 procentenheter. Senast skattekvoten var på nivån 45 procent av BNP var så långt tillbaka som i början av 1980-talet. Vid en jämförelse med flertalet europeiska länder bör man beakta att Sverige, till skillnad från många andra länder, beskattar transfereringar såsom pension, arbetslöshetsersättning, sjukpenning och föräldrapenning. Ett system med obeskattade transfereringar skulle medföra ett par procentenheter lägre skattekvot. Figur 5. Totala skatteintäkter och skattekvoten Miljarder kronor 2 000 Procent av BNP 55 Skatt på arbete Tabell 5. Skatt på arbete Miljarder kronor/ Procent 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Nivå, mdkr 873 908 941 981 1 027 1 074 Utvecklingstakt, procent 0,7 4,0 3,6 4,3 4,7 4,6 Intäkterna från skatt på arbete beror framför allt på hur antalet arbetade timmar och timlönen, det vill säga lönesumman, utvecklas. Lönesumman är skattebas för både inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Andra faktorer som påverkar inkomstskatterna är utvecklingen av pensioner och andra skattepliktiga transfereringar, inkomstfördelning och inflation. I år ökar intäkterna från skatt på arbete något mindre än lönesummans ökning. Detta beror främst på skattesänkningar för pensionärer och en relativt svag utveckling av pensionsutbetalningarna. Under prognosperioden beräknas intäkterna från skatt på arbete öka med i genomsnitt 4,2 procent per år. Intäkterna ökar något som andel av BNP nästa år för att sedan minska under slutet av prognosperioden. Tabell 6. Kommunala uppräkningsfaktorer Procent 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Aktuell prognos 2,35 3,11 3,70 4,21 4,52 4,40 Föregående prognos 2,44 2,67 4,14 4,45 4,12 4,17 Fastställda 1,90 1,11 1 800 53 1 600 1 400 1 200 1 000 800 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Totala skatteintäkter Skattekvot (höger axel) 51 49 47 45 43 I år beräknas kommunernas skatteunderlag öka med 3,1 procent, vilket är betydligt högre än den i budgetpropositionen för 2011 fastställda uppräkningsfaktorn. Däremot ökar skatteunderlaget långsammare än vad lönesumman gör. Den lägre ökningstakten beror främst på höjningen av det särskilda grundav- ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 15
offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget draget för pensionärer. Höjningen innebär ett skattebortfall på 7,5 miljarder kronor, som kommunerna kompenserats för genom en höjning av det generella statsbidraget. Den underliggande ökningen 2011, det vill säga exklusive regeländringar, uppgår till 4,5 procent. Nästa år beräknas kommunernas skatteunderlag öka med 3,7 procent, vilket är något mer än lönesummans ökning. Skatt på kapital Tabell 7. Skatt på kapital Miljarder kronor/ Procent 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Nivå, mdkr 192 192 197 210 226 244 Utvecklingstakt, procent 19,7-0,1 2,6 6,8 7,4 8,3 Skatt på kapital utgörs till största delen av skatt på företagsvinster, hushållens kapitalskatter, avkastningsskatt samt fastighetskatt och fastighetsavgift. Kapitalskatterna är de mest volatila skatterna. I samband med konjunkturnedgången 2008 föll intäkterna från dessa skatter med över 20 procent. Under 2010 beräknas dock en återhämtning ha skett, framför allt för bolagsskatten och skatten på hushållens kapitalvinster, vilket även bekräftas av Skatteverkets preliminära taxeringsutfall. Skatten på hushållens kapitalvinster beräknas ha ökat med 30 procent och bolagsskatterna med 23 procent. Intäkterna från bolagsskatten uppgår därmed till en något högre nivå än 2007, det vill säga före konjunkturnedgången. I år väntas hushållens kapitalvinster åter minska, vilket framför allt beror på en lägre omsättningen på bostadsmarknaden och nedgången på aktiemarknaden. Bolagsskatterna fortsätter dock att öka i år och nästa år, men med en betydligt lägre utvecklingstakt än 2010. Nästa år ökar kapitalskatterna med 2,6 procent. Förutom en måttlig ökning av bolagsskatten ökar även avkastningsskatten på grund av en högre statslåneränta. Fastighetsavgiften ökar på grund av den förenklade fastighetstaxeringen på småhus, och dessutom ger en ökad omsättning på fastighetsmarknaden ökade stämpelskatter. Skatt på konsumtion Tabell 8. Skatt på konsumtion Miljarder kronor/ Procent 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Nivå, mdkr 449 457 473 495 516 540 Utvecklingstakt, procent 6,3 1,7 3,5 4,5 4,3 4,7 I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Intäkterna från mervärdesskatt uppgår till 333 miljarder kronor 2011 och utgör närmare 75 procent av de totala konsumtionsskatterna och drygt 21 procent av de totala skatteintäkterna. Den viktigaste skattebasen är hushållens konsumtion. Till följd av att intäkterna från punktskatter utvecklas svagt under prognosperioden väntas intäkterna från konsumtionsskatterna minska något som andel av BNP. Intäkterna från mervärdesskatt ökar något snabbare än hushållens konsumtion under prognosperioden, vilket främst beror på att investeringarna väntas öka. Även sammansättningseffekter i hushållens konsumtion med en större andel bilar och övriga tjänster, som beskattas med den högsta skattesatsen, påverkar utvecklingen. Sammantaget innebär detta att intäkterna från mervärdesskatt ökar som andel av BNP, undantaget 2011. Övriga intäkter från skatt på energi, alkohol och tobak utvecklas långsammare än BNP under prognosperioden. Statens skatteintäkter Statens skatteintäkter ökar i genomsnitt med 4,3 procent under perioden 2011 2015. I år och nästa år utvecklas de svagare än övriga sektorers skatteintäkter. Detta beror främst på att intäkterna från både skatt på kapital och konsumtion, som till övervägande del tillfaller staten, utvecklas svagt. Från 2013 utvecklas däremot statens skatteintäkter starkare än skatterna som tillfaller kommunsektorn och ålderspensionssystemet. 16 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011
offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget 2.2 Inkomster i statens budget På grund av förskjutningar i uppbörden av skatt och betalning av skatter till andra sektorer utvecklas statens skatteinkomster, det vill säga betalningen av statens skatteintäkter, något annorlunda än statens skatteintäkter. Skillnaden är störst 2011 då skatteinkomsterna är 38 miljarder kronor högre än skatteintäkterna. Från 2012 är skillnaderna mellan inbetalningar och intäkter av skatt betydligt mindre. Figur 6. Inkomster i statens budget Miljarder kronor 1 000 900 800 700 600 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Inkomster i statens budget Statens skatteintäkter Miljarder kronor Statens skatteinkomster 1 000 Statens övriga inkomster ökar totalt med 34 miljarder kronor 2011. Det beror främst på försäljning 900 800 700 600 av aktieinnehav i Nordea, 19 miljarder kronor, och återköp av aktier i TeliaSonera, 3,7 miljarder kronor. De ökar också mycket på grund av stora utdelningar från de statligt ägda bolagen. Åren 2006 och 2007 ökade statens aktieutdelningar kraftigt och föll sedan tillbaka under konjunkturnedgången. Under 2011 väntas utdelningarna återigen öka kraftigt, delvis till följd av konjunkturuppgången, men främst på grund av extraordinära utdelningar som påverkar inkomsterna med totalt 6 miljarder kronor. Exempelvis delar Apoteket AB ut 5,4 miljarder kronor med anledning av försäljningen av apotek i november 2009. Kommande år ökar aktieutdelningarna i linje med driftöverskottet i företagssektorn. I prognosen ingår inga ytterligare försäljningar av bolag eller extraordinära utdelningar utöver de som redan är beslutade. ESV inväntar beslut eller konkreta förslag innan något belopp beaktas i prognosen. Avsaknaden av försäljningsinkomster samt effekter av skatteperiodiseringar bidrar till att inkomsterna i statens budget minskar 2012. Under prognosperioden beräknas de totala inkomsterna, det vill säga skatter och övriga inkomster, i genomsnitt öka med 5 procent per år. ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 17
offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget Tabell 9. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2006 2015 Utfall Prognos Miljarder kronor 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Skatt på arbete 857,2 873,6 909,0 867,1 873,2 908,1 940,6 980,7 1 027,3 1 074,3 Direkta skatter 490,1 483,0 497,5 475,7 474,1 490,2 509,1 531,4 556,2 581,0 Kommunal skatt 454,0 479,1 503,4 511,1 523,4 539,5 559,4 583,0 609,3 636,1 Statlig skatt 41,0 44,8 48,0 40,1 42,5 45,6 46,0 47,9 50,0 51,8 Allmän pensionsavgift 77,3 81,1 85,2 86,8 88,9 93,0 96,5 100,1 104,6 109,1 Skattereduktioner m.m. -82,2-122,0-139,2-162,5-180,8-188,0-192,9-199,6-207,8-216,1 Artistskatt m.m. 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Indirekta skatter 367,0 390,6 411,5 391,4 399,2 417,9 431,5 449,3 471,1 493,3 Arbetsgivaravgifter 357,0 382,1 404,1 392,4 403,7 426,0 440,4 458,9 481,3 504,1 Egenavgifter 10,9 11,8 12,2 11,6 12,2 12,9 13,3 13,9 14,6 15,3 Särskild löneskatt 28,9 30,2 32,6 32,5 33,2 35,0 36,2 37,7 39,5 41,4 Nedsättningar -8,8-10,5-13,4-20,6-24,6-28,6-30,1-31,3-32,6-33,8 Tjänstegruppliv m.m. 1,2 0,9 1,2 0,9 1,1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Avgifter till premiepensionssystemet -22,3-23,9-25,1-25,4-26,4-28,3-29,3-30,9-32,7-34,6 Skatt på kapital 192,2 208,7 163,5 160,2 191,8 191,7 196,6 210,0 225,6 244,3 Skatt på kapital, hushåll 37,4 49,7 26,3 24,9 34,7 27,3 27,7 29,1 32,2 34,9 Skatt på bolagsvinster 99,2 104,6 83,0 86,5 106,7 112,7 114,6 120,5 126,9 138,2 Avkastningsskatt 11,1 12,8 15,2 12,3 12,1 11,5 12,3 16,6 21,4 24,6 Fastighetsskatt 25,0 25,9 24,0 25,3 26,3 27,5 28,6 30,0 30,5 31,3 Stämpelskatt 9,5 9,4 9,4 8,1 9,0 8,9 9,5 9,9 10,3 10,8 Förmögenhetsskatt 6,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Kupongskatt m.m. 3,7 6,3 5,5 3,1 3,1 3,8 3,9 4,0 4,3 4,6 Arvs- och gåvoskatt 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt på konsumtion och insatsvaror 375,3 399,0 418,7 422,9 449,4 457,2 473,3 494,5 515,7 539,8 Mervärdesskatt 265,2 284,8 300,3 301,5 324,4 332,9 346,8 364,0 382,8 403,1 Skatt på tobak 8,6 9,7 9,9 10,6 10,6 10,9 11,1 11,2 11,3 11,5 Skatt på etylalkohol 4,2 4,2 4,2 4,4 4,3 4,3 4,4 4,4 4,4 4,5 Skatt på vin m.m. 3,8 4,0 4,1 4,4 4,6 4,7 4,8 4,9 5,0 5,1 Skatt på öl 2,7 2,8 3,1 3,3 3,2 3,2 3,3 3,3 3,3 3,4 Energiskatt 38,2 38,2 38,8 40,1 41,2 41,3 41,9 42,9 43,7 44,6 Koldioxidskatt 24,7 25,1 25,7 26,1 27,3 26,1 26,7 26,8 27,4 29,1 Övrig skatter på energi och miljö 4,7 4,7 5,1 4,1 4,7 4,8 5,0 6,1 6,1 6,1 Skatt på vägtrafik 11,8 13,1 16,0 16,4 16,4 16,0 16,3 17,5 17,8 18,2 Skatt på import 5,2 5,9 5,9 5,2 5,7 5,8 6,2 6,6 7,0 7,5 Övriga skatter 6,3 6,5 5,6 6,7 7,0 7,1 7,0 6,9 6,9 6,8 Restförda och övriga skatter -1,9-1,5-3,2-4,0 1,6 3,3 2,3 2,3 2,0 1,9 Restförda skatter -5,4-7,6-8,2-7,8-5,7-5,8-6,1-6,4-6,7-7,0 Övriga skatter 3,5 6,2 4,9 3,7 7,3 9,2 8,4 8,7 8,7 8,9 Totala skatteintäkter 1 422,8 1 479,9 1 488,6 1 446,2 1 516,0 1 560,2 1 612,8 1 687,6 1 770,6 1 860,3 EU-skatter 9,4 7,3 7,3 6,8-7,1-7,2-7,7-8,1-8,6-9,1 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 413,4 1 472,6 1 481,3 1 439,4 1 508,9 1 553,0 1 605,1 1 679,5 1 762,0 1 851,2 Kommunalskatt 454,0 479,1 515,5 524,8-537,5-554,0-575,0-599,1-626,0-653,5 Avgifter till ålderpensionssystemet 159,6 168,9 178,1 178,8-183,3-194,5-200,5-208,4-217,5-227,1 Statens skatteintäkter 799,9 824,5 787,0 735,8 788,2 804,5 829,7 872,0 918,5 970,7 18 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011
offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget Tabell 9. Fortsättning Utfall Prognos Miljarder kronor 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Periodiseringar 6,6-9,1 21,7-30,0-8,7 38,5-5,9-6,5-0,1 1,5 Uppbördsförskjutningar -3,5-1,4 36,3-2,7-9,5 11,6 2,9 1,8 1,6 2,5 Betalningsförskjutningar 10,1-6,5-15,6-22,7-0,9 25,2-8,4-7,9-1,3-0,6 varav Kommuner 6,0 8,8-4,3-22,3 13,7 29,3-8,6-12,0 0,4 0,5 varav ÅP-systemet 2,8 1,5-0,7-1,3 2,6-0,3 0,4 0,7 0,8 0,8 varav Privat sektor 1,0-14,5-8,1-4,7-16,3-3,8-0,1 3,5-2,4-1,8 varav Kyrkan 0,0 0,6 0,7-0,2-0,9 0,0-0,1-0,2-0,2-0,2 varav EU 0,2-2,9-3,1 5,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anstånd 0,0-1,2 1,1-4,6 1,6 1,6-0,4-0,4-0,4-0,4 Statens skatteinkomster 806,4 815,5 808,7 705,8 779,5 843,0 823,7 865,4 918,4 972,1 Övriga inkomster 4,0 48,2 92,5 3,8 0,0 34,0-0,1-2,0-4,8-6,4 2000 Inkomster av statens verksamhet 43,4 66,5 53,0 48,1 41,8 54,1 45,9 45,9 44,8 46,1 3000 Inkomster av försåld egendom 0,1 18,0 76,5 0,1 0,2 22,9 0,0 0,0 0,0 0,0 4000 Återbetalning av lån 2,1 2,0 1,9 1,7 1,7 1,5 1,4 1,2 1,1 0,9 5000 Kalkylmässiga inkomster 7,8 8,2 8,7 8,9 8,9 11,2 11,2 12,2 13,4 14,6 6000 Bidrag från EU m.m. 12,4 13,0 11,0 11,7 13,0 13,0 12,7 11,7 11,0 9,5 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystmet -48,2-51,9-56,2-66,8-65,5-68,6-71,2-72,8-74,8-77,4 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto -13,7-7,7-2,4 0,0 0,0-0,1-0,1-0,2-0,2-0,2 Totala inkomster 810,3 863,7 901,3 709,5 779,5 877,0 823,6 863,4 913,6 965,7 Totala utgifter 791,9 760,5 766,1 885,7 780,6 814,8 806,6 808,5 810,5 830,4 Budgetsaldo 18,4 103,2 135,2-176,1-1,1 62,2 17,1 54,9 103,1 135,3 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 19
20 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011
statens budget - utgifter och saldo 3 Statens budget utgifter och saldo 3.1 Utgifterna i statens budget De totala utgifterna i statens budget beräknas i år uppgå till 815 miljarder kronor. Det är en ökning med 34 miljarder kronor jämfört med förra året. Den främsta orsaken är ökade ränteutgifter. Nästa år minskar utgifterna något för att därefter ligga kvar på i stort sett samma nivå 2013 och 2014. Under 2015 ökar utgifterna återigen och beräknas uppgå till 830 miljarder kronor. I genomsnitt ökar utgifterna nominellt med endast 0,1 procent per år. Utgifterna ökade måttligt 2000 2010, med i genomsnitt 1,4 procent per år, 2009 steg dock utgifterna kraftigt till följd av ökad arbetslöshet och olika stödåtgärder som vidtogs för att dämpa effekterna av finanskrisen. I relation till BNP har utgifterna minskat under hela 2000-talet förutom 2009 då utgifterna ökade samtidigt som BNP föll. Förra året minskade utgifterna åter som andel av BNP och de väntas fortsätta minska, till 20 procent 2015. Figur 7. Utgifter i statens budget Miljarder kronor 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Totala utgifter Procent av BNP Procent av BNP 50 40 30 20 10 0 Den måttliga ökningen av de totala utgifterna under prognosperioden beror främst på utvecklingen inom arbetsmarknads- och sjukförsäkringsområdet. Den förbättrade arbetsmarknaden leder till lägre utgifter för arbetslöshetsersättning och att allt färre personer befinner sig i arbetsmarknadspolitiska program, vilket successivt ger minskade utgifter. Inom sjukförsäkringsområdet har utgifterna minskat kraftigt de senaste åren främst till följd av striktare regler. De kommande åren väntas utgifterna inom området fortsätta minska i takt med att antalet ersättningstagare minskar. Det är utgifterna för aktivitets- och sjukersättning som förklarar minskningen framöver med ett lågt inflöde samtidigt som stora grupper går över till ålderspension. Utgifterna för sjukpenning, som har minskat kraftigt de senaste åren, stabiliseras framöver. Under en följd av år har räntorna på statsskulden minskat, för att 2010 uppnå den lägsta nivån på 30 år, framför allt som en följd av de rekordlåga räntenivåerna. Från och med i år väntas en högre räntebelastning på grund av stigande räntenivåer. Effekten av de högre räntorna motverkas dock av att statsskulden sjunker i takt med allt större överskott i statens budget. Sista året i prognosperioden ökar ränteutgifterna kraftigt på grund av att inflationskompensationen på ett realobligationslån med stor volym betalas ut. I år är också utgifterna högre än 2012 2014, beroende på stora kursförluster som uppstår vid förtidsinlösen av lån. Under prognosperioden ökar utgifterna inom ett flertal områden. Biståndet och EU-avgiften stiger i takt med BNI-utvecklingen, som följer BNP. Inom området Ekonomisk trygghet för familjer och barn stiger utgifterna främst till följd av ökad medelersättning och fler uttagna föräldrapenningdagar. Även beslutet om höjt flerbarnstillägg från 2010 och en förstärkning av bostadsbidraget från 2012 bidrar till ökade utgifter. Inom området Hälsovård, sjukvård och social omsorg stiger kostnaderna för statlig assistansersättning, främst på grund av ökad timersättning och fler assistansberättigade personer. Utgifterna för studiestöd ökar då CSN:s räntekostnader för upplåning hos Riksgälden stiger när Riksbanken höjer reporäntan. Riksgäldens nettoutlåning avspeglar hur nettot av Riksgäldens in- och utlåning förändras och posten kan variera kraftigt mellan åren. I år beräknas nettoutlåningen uppgå till 3 miljarder kronor för att öka till 5 miljarder kronor nästa år. Därefter minskar den till nästan noll i slutet av perioden. De dominerande posterna under prognosåren är studielån och infrastrukturlån samt inlåning från stabilitetsfonden. ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 21
statens budget utgifter och saldo De takbegränsade utgifterna ligger långt under utgiftstaken samtliga år. Se vidare avsnittet om uppföljning av de budgetpolitiska målen. Prognosen för samtliga utgiftsområden finns redovisade i tabellen Utgifter på statens budget 2006 2015 längre fram i detta avsnitt. En mer detaljerad redovisning av vissa utgiftsområden finns i fördjupningsavsnittet Utgifterna i statens budget. Dessutom finns ett temaavsnitt om samtliga utgiftsområdens utveckling i relation till BNP. Skillnaderna mot ESV:s föregående prognos kommenteras samlat i avsnittet Revideringar sedan föregående prognos. Realekonomisk fördelning av utgiftsområdena Under prognosperioden ökar den statliga konsumtionen i genomsnitt med 2 procent per år. Konsumtionen består främst av myndigheternas kostnader för anställdas löner, hyror och inköp av varor och tjänster. Fyra utgiftsområden står för två tredjedelar av den statliga konsumtionen: Rättsväsendet, Försvaret, Utbildning och universitetsforskning samt Kommunikationer. Statens investeringar ökar i slutet av prognosperioden. Kommunikationsområdet står för merparten av investeringarna, drygt 90 procent, via Trafikverkets investeringar i vägar och järnvägar. Den största kategorin av utgifter är transfereringar vilka ökar med mindre än 1 procent per år. Transfereringar till hushåll, som utgör den största delen, minskar dock något under prognosperioden. Det beror på att utgifterna för arbetslöshetsersättning samt aktivitets- och sjukersättning minskar mer än vad bland annat föräldraförsäkring, sjukpenning och barnbidrag ökar. Räntor är de transfereringar som ökar mest under prognosperioden, främst beroende på att räntenivåerna stiger. De utgiftsmässiga räntorna är dock ojämnt fördelade mellan åren med toppar 2011 och 2015, se förklaring ovan. Även transfereringarna till utlandet ökar relativt mycket där framför allt biståndet och den svenska avgiften till EU påverkar utvecklingen. Tabell 10. Realfördelade utgifter Ufall Prognos Miljarder kronor 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Real resursförbrukning 185 192 198 214 221 226 227 231 235 242 Konsumtion 171 177 179 194 200 205 208 212 215 220 Investeringar 14 16 18 20 20 20 19 19 19 22 Transfereringar 575 559 539 557 555 577 567 567 568 581 Hushåll 301 289 278 291 288 283 285 282 280 281 Pensionsavgifter på bidrag 30 24 24 24 23 21 21 21 22 22 Kommuner 105 113 109 127 126 138 134 134 133 133 Företag 34 32 33 32 34 35 35 34 34 33 Utlandet 49 49 56 46 55 57 62 65 67 70 Räntor 55 53 40 37 29 42 30 32 32 43 Finansiella transaktioner 6 18 54 10 11 8 7 7 7 7 Summa utgiftsområden 766 769 790 781 786 811 801 805 809 830 22 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011
statens budget utgifter och saldo Tabell 11. Utgifter på statens budget m.m. 2006 2015 Miljarder kronor Utfall Prognos Utgiftsområde 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1 Rikets styrelse 10,6 10,6 11,0 12,2 11,7 11,5 11,6 11,7 12,2 12,2 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,8 11,2 11,4 12,0 12,1 12,9 13,2 13,5 13,9 14,3 3 Skatt, tull och exekution 9,0 9,7 9,4 9,4 9,4 9,9 10,2 10,3 10,5 10,7 4 Rättsväsendet 28,5 30,6 32,7 33,6 35,5 37,1 37,9 38,7 39,7 40,7 5 Internationell samverkan 1,4 1,6 1,8 1,8 2,0 1,8 2,0 2,0 2,0 2,0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 44,3 46,5 43,0 42,1 45,7 45,5 45,8 46,7 47,9 48,9 7 Internationellt bistånd 25,9 25,4 27,5 29,6 26,7 29,4 31,0 32,7 34,4 36,3 8 Migration 4,5 5,3 6,1 6,5 7,1 7,7 7,5 7,4 7,4 7,3 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 42,2 46,7 49,1 53,1 56,0 56,9 59,5 61,2 62,8 64,4 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 125,7 119,5 115,9 110,0 99,9 94,6 92,0 88,7 87,1 86,5 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 45,0 43,7 42,6 42,3 41,5 41,4 40,7 39,3 38,3 37,6 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 63,7 64,9 66,4 68,1 70,2 72,0 75,4 77,5 79,7 81,4 13 Integration och jämställdhet 3,4 4,3 5,0 5,3 5,2 5,9 6,9 7,5 7,8 7,9 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 69,5 54,9 47,8 60,6 68,6 64,2 63,7 61,3 58,5 55,8 15 Studiestöd 20,6 19,7 19,5 21,4 22,6 21,8 20,9 21,2 22,7 24,3 16 Utbildning och universitetsforskning 46,1 41,8 44,1 48,9 53,2 53,5 53,0 53,7 53,8 54,9 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 9,6 10,1 10,1 10,3 11,3 12,1 12,2 12,4 12,5 12,7 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 2,9 2,4 2,1 1,9 1,6 1,2 1,0 1,0 1,0 1,0 19 Regional tillväxt 3,3 2,9 2,8 3,2 3,2 3,2 3,4 3,1 2,9 2,5 20 Allmän miljö- och naturvård 4,5 4,3 4,7 5,2 5,2 5,3 5,3 4,9 4,9 5,0 21 Energi 1,6 2,2 2,1 3,0 2,7 3,0 2,8 2,5 2,3 2,1 22 Kommunikationer 31,0 44,3 61,5 40,6 39,8 41,2 39,7 40,4 40,5 44,9 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21,0 15,5 16,5 16,4 17,4 18,2 17,2 16,0 16,0 16,0 24 Näringsliv 3,9 4,3 12,8 6,6 8,5 5,4 5,4 5,4 5,5 5,6 25 Allmänna bidrag till kommuner 60,2 73,0 64,8 81,6 75,7 88,0 84,4 84,5 84,3 84,3 26 Statsskuldsräntor m.m. 49,5 47,3 48,2 36,5 23,4 36,6 25,7 27,2 25,7 34,9 27 Avgiften till Europeiska unionen 25,9 26,6 31,5 19,2 30,4 29,8 32,9 34,5 35,3 36,1 Förändring av anslagsbehållningar Summa utgiftsområden 765,5 769,2 790,3 781,3 786,4 810,5 801,2 805,2 809,4 830,2 Summa utgiftsområden exklusive räntor 716,1 721,9 742,1 744,8 763,0 773,8 775,4 777,9 783,7 795,3 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto 27,5-4,3-27,9 104,7-9,2 3,0 5,0 2,6 1,1 0,2 Kassamässig korrigering -1,1-4,3 3,7-0,3 3,4 1,3 0,4 0,8 0,0 0,0 Totala utgifter 791,9 760,5 766,1 885,7 780,6 814,8 806,6 808,5 810,5 830,4 Totala inkomster 810,3 863,7 901,3 709,5 779,5 877,0 823,6 863,4 913,6 965,7 Budgetsaldo 18,4 103,2 135,2-176,1-1,1 62,2 17,1 54,9 103,1 135,3 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 23