Nr. 1 Mars 2009 www.industrifonden.se Svårt få kapital för småföretag Investerare gör väldigt få nyinvesteringar vilket är bekymmersamt för många små företag. sid 3 Kanonår för Scalado sid 4 Scalado, med vd Mats Jacobsson, har inte märkt något av lågkonjunkturen. Conveneer lägger ut mobilen på internet sid 8 Nytt från våra portföljbolag Flexenclosure fördubblade sin omsättning 2008. sid 6 Industrifonden investerar i stora bolag medan de är små.
Många utmaningar på finansieringsfronten Claes de Neergaard Många frågar mig om hur jag från min horisont ser på kapitalförsörjningen för små och medelstora företag nu när det den reala ekonomin sviktar betänkligt och kredittillförseln stramas åt. Det enkla svaret är att det inte ser bra ut. Den makroekonomiska bilden är negativ och konjunkturförloppet framåt är fortsatt oroande. Blandad bild Men bilden av småföretagen är blandad eftersom det faktiskt finns en hel del ljuspunkter och många som drar nytta av alla möjligheter. Många små företag utvecklas mycket bra; de har stabil finansieringsbas, bra ägare och hyfsad intjäning. De är förändringsbenägna, har starka ledare och unika produkter. I detta nyhetsbrev lyfter vi fram några exempel på sådana bolag i vår investeringsportfölj: Scalado, Cellavision, Flexenclosure, Bioinvent och ScandiDos. Det är också glädjande att kunna berätta om vår senaste investering i det spännande Lundabolaget Conveneer, som hittills finansierats av bland andra Teknoseed. Extra roligt är att vi lyckats attrahera amerikanska kapitalstarka affärsänglar med telekombakgrund som medinvesterare. Utmaningar på kort sikt På finansieringsfronten finns många och allvarliga utmaningar. På kort sikt ser vi problem inte bara för de mindre bolagen som är beroende av venture capital utan också för etablerade företag med betalande kunder. Såddfinansieringen och coachningen av nya företag i offentligt och privat finansierade inkubatorer fungerar hyfsat bra. Men även för de bästa företagen är det mycket svårare än tidigare att skrapa ihop riskkapital efter såddfasen. Venture capital söker sig mer och mer till säkrare terräng. Kapitalet går till företag i sen expansionsfas, med redan färdigutvecklade produkter och betalande kunder, och till befintliga portföljbolag. Ett stigande bekymmer är att det tillgängliga investeringskapitalet inom venture capital i Sverige minskar. Lönsamheten för venture capital i Europa är dålig och Sverige ligger dessvärre sämre till än genomsnittet. Få nya managementbolag sätts upp och många av de etablerade har svårt att resa nya fonder. Det är också svårt att få ihop uthålliga ägarsyndikat och att säkra fortsatt finansiering för befintliga portföljbolag. Bristen på kapital märks tydligast för de utvecklingsprojekt som kräver mycket kapital och tar lång tid. Detta drabbar i synnerhet småbolagen i den forskningsintensiva Life Science-sektorn. För företag med långa utvecklingstider finns ett ökat behov av icketidsbegränsade investerare, eller så kallat evergreen capital. Därför är det positivt att Scandinavian Life Science Venture har ombildats till en evergreen fund. Affärsänglarna, som tidigare varit ett bra alternativ för tidiga små företag, tvekar nu inför att investera. Detta beror sannolikt på sjunkande förmögenhetsvärden, hög risknivå och alternativa placeringsmöjligheter i noterade företag till låg värdering. Tufft även för etablerade företag I takt med det svåra ekonomiska läget söker sig nu en helt ny kategori företag till riskkapitalbranschen. Det är etablerade företag, som är i behov av refinansiering och kapitaltillskott och som inte har möjlighet att låna sig ur recessionen. Många av dessa företag utvecklades bra under tre kvartal 2008, men måste nu tära på ackumulerade reserver. Detta är inte hållbart i längden såsom konjunkturen utvecklas. Denna trend befarar vi kommer att accelerera fram mot sommaren. Behovet av rekonstruktionslösningar har ökat dramatiskt under 2009 och kommer att fortsätta. Genom det delägda Svenskt Rekonstruktionskapital kommer Industrifonden att kunna spela en roll i den typen av affärer. Kommersialisering av FoU i fara Bristen på kapital drabbar inte bara befintliga företag utan också kommande spin-outs från högskola och industri. Dessa, som ska spira ur statens ökade FoU-satsningar och ur programmen för kommersialisering inom Clean- Tech, drabbas också när det tycks bli mindre investeringsvilligt kapital framåt. Kommersialiseringen av många kostsamma FoU-satsningar från offentlig och privat sektor är därmed i fara. Detta är olyckligt eftersom Sverige gör ökande ansträngningar inom FoU med sikte på kommersiell utväxling. Som det ser ut just nu är det tveksamt om vi ens klarar av att fullfölja finansieringen av bolag som kommer ur gårdagens FoU! Något att fundera över... 2
Svårt få kapital för småföretag Att förstå vad marknaden behöver innan marknaden insett det. Det är nyckeln till framgång när riskkapitalmarknaden i stort sett stängt sina dörrar till nyinvesteringar, menar Christer Björk, vd på Lundabolaget Conveneer, som i februari fick 36 miljoner kronor i riskkapital bland annat från Industrifonden. Det är det inte många bolag som lyckats med just nu. Processen med att söka kapital startade redan för 15 månader sedan. Även om den finansiella arenan såg helt annorlunda ut då, så var företagets teknik så unik att Christer Björk aldrig tvekade om att finansiering skulle bli av. Det fanns hela tiden ett stort intresse från många aktörer så att företaget kunde välja bland förfrågningarna. Det viktigaste var att hitta en balans mellan riskkapital nära oss och att också ha någon på andra sidan Atlanten. Det är där kunskapen kring internet finns och där det är mest troligt att en exit kommer att ske, säger han. Sedan finansieringen blev officiell har Christer Björk fått många samtal från journalister och kolleger i branschen. Den genomgående kommentaren är att det är en fjäder i hatten. Men jag kan ju med viss oro se att andra bolag med bra idéer nu får problem. Det är bekymmersamt, inte minst för ett innovationsland som Sverige, eftersom jag är säker på att många framtida tillväxtföretag inte kommer att ha kraft att kunna växa eller ens se dagens ljus, säger han. (Läs mer om Conveneer på sid 8.) Vi ställde två frågor till fem personer som på olika sätt arbetar med små och medelstora företag. Fråga 1) Hur ser du på finansieringsläget för små och medelstora svenska bolag i dag? Fråga 2) Vad behövs för att förändra situationen? Anna-Stina Nordmark Nilsson, vd Företagarna 1) Finanskrisens verkningar slår hårt mot småföretagen. Kreditgivningen till de små företagen trängs undan av stora företags kreditbehov. Nya lån är svåra att få och bankerna ställer krav på ökade säkerheter. Dessutom har de räntor företagen får betala inte kommit ner på normala nivåer i förhållande till andra räntor. Småföretag uppvisar i ökad grad likviditetsproblem och konkurserna ökar i antal. 2) Det behövs bättre förutsättningar: a) Staten måste garantera bankernas skulder, förutom aktiekapitalet. b) Riksgälden bör hjälpa de större företagen med deras finansiering genom att köpa företagsobligationer. Därmed lättas trycket för de små företagen. c) Ägarkapitalet i bankerna måste höjas antingen genom tillskott av ägarkapital eller genom att staten går in med nytt kapital. Därmed kan bankerna öka utlåningen och klara eventuella kreditförluster. d) Den offentliga sektorns betalningar till företagen måste skyndas på och kredittiden sättas till högst 10 dagar. e) Gör det svårare för bankerna att säga upp lån. Lennart Hansson, affärsområdeschef Life Science Industrifonden 1) Läget är förhållandevis gott när man tittar på pre-seed och sådd, men betydligt tuffare när det gäller belopp i intervallet mellan 5 och 100 miljoner. Intresset att investera i nya projekt är mycket svalt kust nu. Foto: Åsa Hafmar 2) Ur ett life science-perspektiv behöver den finansiella marknaden återhämta sig men vi behöver också fler framgångsrika koncept. Risken är att det tar tid innan marknaden är i balans och för att kunna skapa det behövs en pluralism av aktörer och finansiärer. Pär Hedberg, vd STING 1) För bolag som behöver sina första 4-5 miljoner kr är läget ganska gott, eftersom bland annat Almi fått mer pengar. Dessutom finns några regionala fonder som har pengar. För bolag som behöver mer är det däremot en öken. Det beror inte på finanskrisen även om den spätt på. Snarare har riskkapitalbolagen de senaste åren blivit mindre intresserade av att investera i dessa skeden. 2) Det finns flera sätt: fler affärsänglar som kan göra skatteavdrag för placeringarna, det finns modeller i Frankrike och Storbritannien som är bra för det. Dessutom bör staten bli en mer aktiv investerare i dessa skeden. Marie Reinius, vd Svenska Riskkapitalföreningen 1) Vad gäller venture för små bolag tror jag att det är mer eller mindre omöjligt att få privat kapital. Statens extrasatsning på bland annat Almi gör att det finns möjligheter trots allt. Vad gäller lite större finansieringar finns ett antal statliga och privata VC-fonder som har kapital att investera. Men processerna tar mycket längre tid. 2) Dels ett rent statligt finansiellt stöd, men också förändringar av regelverk och skatter. En fransk modell innebär att fonder kan startas med pengar från privatpersoner för investeringar i tidiga skeden. Vitsen är att du som privat investerare kan göra en skattereduktion om 25 procent av investerat kapital på din inkomst av tjänst. Pengarna måste stå inlåsta i fonden i fem år men uppsidan är, förutom skattereduktionen, att utdelningen är helt skattefri. Under 2008 investerades 1,3 miljarder euro i denna typ av fonder i Frankrike. Anna Hallberg, vice vd Almi Företagspartner 1) Generellt är det betydligt svårare att låna pengar i dag. Många bolag behöver likviditetsförstärkning och påverkas negativt av att bankerna är mindre villiga att ge krediter. Hittills i år har 700 företag fått lån hos oss, vilket inte är så stor skillnad mot tidigare år. Volymen i pengar är dock dubblerad, eftersom det är större företag som kommer nu. 2) Det tillskott om 2 miljarder kronor vi fick i slutet av förra året var ett sätt. Jag tror att man temporärt måste se över möjligheten att även kunna erbjuda marknadskompletterande finansiering till större företag. De har drabbats av samma likviditetskris och har samma problem att få finansiering som de mindre företagen. Jag tror det är viktigt att kunna hjälpa de företag som har en sund och i grunden välskött verksamhet att överbrygga den här krisen. 3
Kanonår för Scalado Scalado i Lund har inte märkt något av lågkonjunkturen, utan kan se tillbaka på ett mycket lyckosamt 2008. Antalet mobiler med Scalados bildprogramvara uppgår nu till mer än 300 miljoner, en fördubbling jämfört med 2007. Dessutom dubblades både omsättning och antalet anställda samtidigt som bolaget för första gången kunde visa vinst! Med Scalados nya produkt SpeedTags tar kameran flera bilder både före och efter den bild som klickats fram. På så sätt kan man alltid hitta en bra bild, utan blinkningar eller oskärpa. Detta är resultatet av flera års träget arbete, säger Scalados vd Mats Jacobson. Vi har haft tydligt fokus på ett antal nyckelkunder och lyckats ro hem stora affärer med dem. Vi har också börjat bearbeta aktörer uppåt i den mobila värdekedjan, det vill säga Ju fler kameramobiler som har Scalados programvara, desto mer intäkter får Scalado. Programvaran finns idag i 300 miljoner kameramobiler runt om i världen. Vd Mats Jacobsson ser utrymme för fler: Vårt mål är att finnas med i minst hälften av alla kameramobiler som säljs. Det betyder att om två år kommer vi nog att ha levererat vår teknik till 1 miljard mobiler! våra kunders underleverantörer, så att delar av vår teknik byggs in i bland annat kamerasensorer. Licensaffär Ett exempel på detta är licensaffären med Symbian, som levererar operativsystem till jättar som Nokia och Sony Ericsson. Anledningen till att Scalado har kunnat växa så snabbt är den stora efterfrågan på kameramobiler och den snabba utvecklingen mot allt högre bildkvalitet. Scalados teknik, som gör det möjligt att få in en massa avancerade funktioner utan att kräva mer kraft av telefonen, ligger perfekt i tiden. Scalado, som grundades 2000 av fyra lundastudenter, utvecklar en mjukvara för bildhantering i mobiltelefoner. Med denna kan mobilen hantera allt större och skarpare bilder, utan att kräva mer minneskapacitet och snabbare processorer. Detta gör att behovet av Scalados programvara ökar i takt med att mobiltelefonerna får allt bättre kameralinser och fler funktioner. Mjukvaran passar för alla plattformar och varje mobiltillverkare kan med hjälp av denna utveckla sina egna avancerade bildapplikationer. Unik teknik Vår teknik är unik, för med den kan man hantera stora bilder av hög kvalitet utan att det tar en massa kraft och minne av telefonen, säger Sami Niemi, teknisk chef och en av Scalados grundare. Det är han som är mannen bakom Scalados mjukvara en produkt som hela tiden är under utveckling. Det allra senaste heter SpeedTags. Alla som någon gång har tagit en bild på en person som råkat blunda precis när man trycker på avtryckaren inser behovet. Med Speedtags blir nämligen resultatet av bilden exakt det du ser i sökaren, inte det kameran tar när du någon millisekund senare trycker på avtryckaren. Kameran tar helt enkelt fem bilder före och fem bilder efter den bild man egentligen tryckt fram. På så sätt går det alltid att hitta någon bild som duger. Hur man får in en så avancerad funktion i mobilen är Scalados hemlighet. Enligt Sami Niemi så tar det inte mera minne av telefonen. Industrifondens syn: - Vi är imponerade och stolta över Scalados förmåga att skapa nya innovativa lösningar för att förbättra bildhanteringen i kameramobiler, säger Lennart Gustafson på Industrifonden. Den snabba utvecklingen i antalet kameramobiler med ständigt högre bildupplösning gynnar Scalado, som nu kan börja skörda frukterna av ett mångårigt utvecklingsarbete. 4
Fakta om Scalado Grundat 2000 Ägare Industrifondens investeringsår 2004 Industrifonden, Northcap Partners, Teknoseed och grundarna Omsättning 29 mkr 2007, 74 mkr 2008 Hemsida www.scalado.com Scalados PhotoFlow gör att mobiltillverkarna kan erbjuda lika enkel bildhantering som den populära iphone. Det vi gjort är att förändra hur jpg-bilden komprimerats, säger han. Nu kommer Kodak att integrera tekniken i sin kommande bildprocessor. (Se sid 6.) Satsar på fortsatt tillväxt Alla Scalados kunder bland mobiltillverkarna har visat stort intresse för den nya funktionen. Den lanseras i oktober 2009 och ska bidra till att Scalados tillväxt fortsätter trots lågkonjunktur och finanskris. Vi satsar på aggressiv tillväxt under lågkonjunkturen, säger Sami Niemi. Mobiltillverkarna ser stora fördelar att använda vår teknik för att hänga med utvecklingen. Ett försäljningsargument som fungerar är att med vår teknik får du iphone Experience i din mobil. Han jämför med den smidiga bildhanteringen i Apples succémobil iphone, där det är en barnlek att bläddra mellan de bilder man tagit med mobilen. Lika enkelt blir det nu med Scalados PhotoFlow, där man lätt kan bläddra och göra panorama med sina bilder. Många mobiltillverkare kämpar mot konkurrensen från iphone, som ju innehåller såväl telefon, som e-post, internet, kamera och musikspelare. För att klara av alla dessa funktioner med stora megapixelbilder på ett snabbt och effektivt sätt, så vänder de sig till oss, säger Mats Jacobson. Nu satsar Scalado alltså framåt. Antalet anställda fördubblades 2008 och nu uppgår personalstyrkan till 60 personer. Och fler ska det bli. Inte märkt något av lågkonjukturen Mats Jacobson konstaterar, nästan ursäktande, att man ännu inte märkt något av lågkonjunkturen. Istället ska man anställa 20 personer till och börja bearbeta den kinesiska marknaden. Det är ju fortfarande stor efterfrågan på kameramobiler, säger Mats Jacobson, och vi har flera nya produkter på gång, så vi är faktiskt optimistiska inför 2009! Ny organisation på Industrifonden Industrifonden har genomfört en förändring i sin organisation, som medför att antalet tjänster minskar med nio. Detta sker både genom naturlig avgång och genom att ett mindre antal tjänster försvinner. Industrifonden måste, i likhet med många andra organisationer, se över strategi och organisation i ljuset av snabbt förändrade förutsättningar, så att vi arbetar fokuserat och uppfyller de mål som styrelsen satt för kostnadseffektivitet, säger vd Claes de Neergaard. Därför genomför vi denna förändring. Organisationsförändringen påverkar inte Industrifondens portföljbolag. Fonden har de resurser som behövs för att fortsätta som långsiktig och stabil investerare. Vi har tillräckligt många kvalificerade medarbetare och vår organisation kommer att vara effektivare, säger Claes de Neergaard. Industrifonden i kommer att vara fortsatt aktiv inom samma områden som idag, det vill säga teknologi, cleantech, industri och life science. Investeringarna görs av investeringsteamen inom tre affärsområden: Technology, Life science och Industrifinans. En förändring är att de regionala och andra riskkapitalbolag som har hanterats inom affärsområde Övriga investeringar nu förs över till affärsområdena Life science, Technology och Industrifinans samt till Industrifondens ekonomiavdelning. Affärsområde Övriga investeringar läggs därför ned. Detta är ett led i den konsolidering av fondens indirekta engagemang, som pågått de senaste åren. 5
Nytt från våra portföljbolag Scalado i samarbete med Kodak Kodak integrerar Scalados teknik SpeedTags i sin kommande bildprocessor KSP-720060. SpeedTags möjliggör en extremt snabb hantering av stora bilder i mobiltelefoner, PDAer eller digitalkameror. När man med hjälp av SpeedTags kan undvika alla fördröjningar i datahanteringen blir det möjligt att i snabb följd ta en hel serie bilder med samma tryck på avtryckarknappen. Sedan väljer man ut den som blev bäst. En rad nya funktioner som baseras på Scalados teknologi ska nu integreras i Kodaks kommande kameraprodukter, såväl för mobiltelefoner som för digitalkameror. Stor order till Flexenclosure Kombinationen av Scalados Speed- Tags och Kodaks avancerade bildhantering gör det möjligt att erbjuda användarna en helt unik användarvänlighet för att ta, lagra, söka och manipulera bilder direkt i mobilkameran, säger Kodaks Chris McNiffe. Flexenclosure nästan fördubblade sin omsättning till 87 miljoner kronor 2008. Orderingången fortsätter också att öka. Bolaget har just fått en order på växelstationer i Ghana till ett värde av 75 miljoner kronor. Flexenclosure, som utvecklar E-site, en basstation för telekom som drivs med sol- och vindenergi, har fått flera stora order främst i Afrika i samarbete med Ericsson. Resistentia i likvidation Uppsalabolaget Resistentia, som utvecklade ett vaccin mot allergi, har försatts i likvidation. Styrelsen i Resistentia Holding har i samband med detta lämnat över ansvaret till likvidatorn att hantera bolagets skötsel och förhandla med bolagets kreditorer. Det var hösten 2008 som de kliniska prövningarna på allergiker av Resistentias allergivaccin inte gav tillräckligt goda resultat. Investerarna, däribland Industrifonden, Healthcap, Innovationskapital, amerikanska SR One och danska Bankinvest, kunde samtidigt inte tillföra mer pengar till bolaget. De anställda sades upp och styrelsen sökte febrilt efter en industriell partner som kunde ta över projektet. Någon industriell partner som var intresserad av att driva Resistentias allergiprojekt vidare har dock inte gått att finna. Industrifonden har varit delägare i Resistentia sedan 2000. Sammanlagt hade bolaget tagit in 450 miljoner kronor i riskkapital. Men både den kliniska verksamheten och produktionen visade sig betydligt mer komplexa och tog längre tid än förväntat. 6
ScandiDos dubblar försäljningen ScandiDos ökar sin omsättning rejält från sju miljoner kronor det brutna räkenskapsåret 2007/2008 till 19 miljoner kronor 2008/2009. ScandiDos utrustning, som ser till att stråldosen blir exakt rätt och hamnar på rätt plats i kroppen, säljs till strålkliniker över hela världen. Halva marknaden finns dock i USA och där öppnade man ett dotterbolag i fjol. Försäljningen i USA går över förväntan, säger vd:n och grundaren Görgen Nilsson. Säljkontoret där har efter sex månader tjänat in investeringen och är lönsamt. Tillväxtpotentialen är hög och nu förstärker vi organisationen med fler säljare. Det finns 18 strålkliniker i Sverige och än så länge har ScandiDos sålt och levererat sin utrustning för kvalitetskontroll till fyra. Kraven på kvalitetssäkring ökar i takt med att cancerterapin blir allt mer förfinad och individuellt anpassad till varje patient. Då är det av stor vikt att stråldosen blir exakt rätt. Med ScandiDos system kan behandlingspersonalen testa varje behandling i en speciell detektor innan patienten lägger sig på behandlingsbordet. Detta ger en effektivare behandling som, förutom att den ger färre biverkningar, också spar både tid och pengar. Jensen får stororder från Philips Uppsalabolaget ScandiDos, med vd Görgen Nilsson, utvecklar ett system för kvalitetskontroll av cancerbehandling Jensen Devices ska leverera alla tändare för tändkretsen till Philips Xenonlampor för fordon. Det gäller lampor både med och utan kvicksilver. För Jensens del innebär detta en försäljning på årsbasis första året på ca 20 miljoner kronor, med start efter sommaren. Detta är ett viktigt genombrott för bolagets gasurladdningsrör, som används för att tända de allt vanligare Xenonstrålkastarna och som överspänningsskydd i många elektronikprodukter. Bra år för BioInvent... BioInvent redovisade ett positivt resultat på 16 miljoner kronor efter skatt för 2008, vilket är bolagets bästa resultat någonsin. Samtidigt ökade omsättningen markant, från 143 miljoner kronor 2007 till 252 miljoner kronor. 2008 var ett framgångsrikt år för BioInvent både kommersiellt och för den kliniska utvecklingen. Bolaget ingick ett avtal med Roche för utveckling av ett cancerläkemedel, vilket gav BioInvent en första intäkt på 20 miljoner euro.. och för CellaVision CellaVision redovisar 2008 sin hittills största omsättning, 100 miljoner kronor, och bästa resultat på 13 miljoner kronor före skatt. Bolagets internationella expansion fortsatte. CellaVision är nu operativa i Japan och har etablerat en egen säljkanal i USA. 2009 kommer att bli ett utmaningens år, säger vd Yvonne Mårtensson. Medicintekniska bolag anses i allmänhet vara relativt konjunktursäkra, men det vore orimligt att tro att vår bransch inte kan drabbas negativt av världsekonomin. Vår närvaro i ett stort antal länder i kombination med att våra produkter sparar tid på laboratoriet tror vi är ett hållbart koncept även i sämre tider. Industrifonden säljer Stockholm Jazz Industrifonden har sålt sitt innehav i Stockholm International Jazz & Blues festival AB. Köpare är Jensen Invest AB, med Ingvar och Tove Jensen, som avser att driva festivalen vidare. Industrifonden har varit delägare i Stockholm Jazz sedan 2003. Då gick Industrifonden och SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation) in som ägare tillsammans med den kanadensiske musikproducenten John Nugent. Från Industrifondens sida var tanken att detta skulle vara ett tidsbegränsat pilotprojekt inom underhållningssektorn. Det var tack vare vår investering som festivalen fick chans att överleva, säger Sven- Åke Johansson, styrelseordförande i Industrifonden. Jensen Invest har nu tagit över hela driften och planerar årets festivaldatum på Skeppsholmen mellan den 16-18 juli. Det blir den 26:e upplagan av Jazzfestivalen. Vi vill föra arvet vidare, utveckla festivalen och arbeta långsiktigt med ordnad ekonomi, säger Ingvar Jensen, som blir festivalens nya vd. Ingvar Jensen, har som företagare i många år stött och utvecklat olika kulturverksamheter och ideella organisationer såsom Stockholmsbriggen, Grafikens Hus och Hungerprojektet. Stockholms Jazzfestival planeras i år till den 16-18 juli. 7
B-post. Porto betalt Utgivare: Industrifonden, Box 1163, 111 91 Stockholm Tel. 08-587 919 00 E-post: info@industrifonden.se Hemsida: www.industrifonden.se Redaktör och ansvarig utgivare: Maria Montgomerie Produktion: Konsultkompaniet Sundén AB Adressändring: info@industrifonden.se Conveneer lägger ut mobilen på nätet Industrifonden investerar i Conveneer Industrifonden och Broken Arrow, en grupp amerikanska investerare, går in med sammanlagt 36 miljoner kr i Conveneer, som utvecklar ett system som gör mobiltelefonens innehåll tillgängligt via internet. Pengarna ska användas till att vidareutveckla teknologin inför en lansering på marknaden i år. Mobilen sin egen server Mobilen blir istället sin egen server, säger Lennart Gustafson, investeringsansvarig på Industrifonden. På detta sätt styr man själv över vilket innehåll som delas ut och endast efterfrågade filer behöver skickas över internet och endast till mottagare som har behörighet. Idag är det ganska besvärligt att anpassa olika webbtjänster till att kommunicera med mobiltelefoner. Conveneers teknik gör att man med vanlig webbprogrammering kan kommunicera med vilken mobiltelefon som helst i realtid. Detta innebär stora tids- och kostnadsbesparingar, minimerad risk och en unik flexibilitet när mobiltelefoner ska integreras med olika webbtjänster och företagslösningar. Med Conveneers teknik blir det möjligt för andra att komma åt information i en enskild mobiltelefon, förutsatt att man gett sitt godkännande. Det går till exempel att via internet komma åt funktioner som kamera och GPS. I takt med att mobilerna blir allt mer avancerade och datorlika fylls de också med mer och mer innehåll - bilder, filmer, musik, kalender, adressbok och olika dokument, ja listan kan göras hur lång som helst. Behovet att komma åt och dela med sig av innehållet ökar i samma takt, men detta har hittills inte varit så lätt. Nu har Lundabolaget Conveneer kommit på en smart lösning, som gör att mobilen blir en server på internet. Det gör att det blir lika lätt att komma åt mobilen som vilken annan webbplats som helst. Systemet heter Mikz och gör att mobilen får en egen webbadress, t ex http://joe.mikz.me På så sätt kan den information som finns i mobilen enkelt och på ett standardiserat sätt nås via internet, oavsett vilken mobiltelefon man har. Man kan gå in på nätet och titta på de bilder eller den musik som ens kompis har i sin mobiltelefon, oavsett var kompisen befinner sig. Självklart kontrolleras vem som adresserar mobilen och det krävs en nyckel för att komma åt mobilen via dess webbadress. Mikz har patentsökt sin lösning som innebär att man via internet kan ge en fast webbadress till mobila enheter i ett mobilnät. Tekniken har sitt ursprung i forskning vid Lunds Tekniska Högskola. Finessen med Mikz är att användaren inte behöver ladda upp och lagra material från sin mobil till någon annans server på internet, där man inte längre har kontroll på informationen. Bara fantasin sätter gränen Det är här som de stora möjligheterna med Mikz öppnar sig. Tack vare att man använder helt vanlig webbprogrammering så finns det möjlighet att lägga in alla möjliga applikationer i systemet. Det är bara fantasin som sätter gränsen för vad man kan göra med detta, säger Lennart Gustafson. Nyckeln till framgång är att det finns bra applikationer som utnyttjar mobiltelefonens tillgänglighet via internet. Därför vill man stimulera utvecklingen av nya idéer och funktioner genom att göra webbgränssnittet tillgängligt för de miljontals webbutvecklare som finns på internet idag. Conveneer, som grundades 2006, befinner sig fortfarande i ett utvecklingsskede. Bolaget har i dag runt femton anställda i Lund och i Palo Alto i Kalifornien, men finns även representerat i Sydkorea och Japan. Amerikanska medinvesterare Det är av stor betydelse för vår utveckling att få in erfarna investerare som Industrifonden och amerikanska Broken Arrow, säger Conveneers vd Christer Björk. Vi har nu en ägarsammansättning med stor kompetens inom såväl telekom- som internetindustrin. Med deras kompetens och kapital i ryggen kan vi satsa på lansering av Mikz i höst.