Utredning. Förutsättningar och konsekvenser om införande av lagen om valfrihetssystem LOV i hemtjänsten. Mörbylånga 2011-06-29

Utredning Förutsättningar och konsekvenser om införande av lagen om valfrihetssystem LOV i hemtjänsten Mörbylånga 2011-06-29

Förord Under sju månader, december 2010 juni 2011 har jag haft ansvaret och nöjet att utreda förutsättningar och konsekvenser samt ta fram beslutsunderlag till ett eventuellt införande av kundval enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) i. Arbetet att sammanställa data och fakta till ett beslutsunderlag för kommunstyrelsen har varit lärorikt och stimulerande. Det har innefattat intervjuer och workshops med nyckelpersoner. Olika marknadsundersökningar har genomförts, för att ta reda på vilket intresse det finns bland kommunmedborgare om att ha fler utförare (av tjänster) att välja emellan. Även företag i näringslivet har blivit tillfrågade om intresse finns att om möjligt utföra service- och omvårdnadstjänster enligt socialtjänstlagen som ett alternativ till den kommunala hemtjänsten. Jag har fått möjlighet att arbeta med och lära känna personalen i M-verksamheten, Vård & Omsorg. Jag har också haft mycket kontakter med övrig/annan personal i Mörbylånga kommun samt externa kontakter med både kommuner runtom i landet samt företag i det lokala/regionala näringslivet. Utredningsarbetet har skett i projektform med Mörbylånga kommun som uppdragsgivare. Jag vill tacka all personal i verksamheten Vård & Omsorg på Mörbylånga Kommun för att jag under dessa månader haft möjlighet att lära känna deras verksamhet. Det har varit ett lärorikt och intressant projekt som nu är i hamn. Jag har under projekttiden fått positiv respons på mina frågor och funderingar kring verksamheten. Ett speciellt tack till Catarina Petersson, Ylwa Nilsson och Anita Rosell som har lång erfarenhet och stor kunskap om äldreomsorgen och som vid ett flertal tillfällen, både via telefon och personliga möten, ställt upp med sin tid. Projektledare Mörbylånga 2011-06-29

Sammanfattning Från och med den 1 januari 2009 finns möjligheten att med stöd av lagen om valfrihetssystem, LOV, (2008:962) skapa bra förutsättningar för att införa valfrihetssystem. LOV får tillämpas av de kommuner som önskar det och den avser bl a tjänster inom äldreomsorgen. I ett valfrihetssystem är det medborgarens behov och önskemål som sätts i fokus och blir själva utgångspunkten för verksamheten. Från och med den 1 januari 2011 tillämpar en ny organisation med delvis nya arbetsformer för sitt arbete i hela kommunen. Det politiska arbetet ska kännetecknas av helhetssyn, samverkan och samordning samt ha fokus på våra medborgares krav. Andra ledord är ärlighet, lojalitet, integritet och tydlighet. Arbetet ska kännetecknas av: en ständigt pågående dialog med medborgarna god lyhördhet för omvärldsförändringar korta handläggningstider och snabba beslut Så i linje med kommunens visioner, strategier och mål har en undersökning genomförs om intresse finns bland våra medborgare i Mörbylånga Kommun att ha fler utförare att välja emellan för utförande av service- och omvårdnadstjänster inom ordinära boenden (hemtjänsten). En inventering av befintliga externa utförare med möjlighet att utföra serviceoch omvårdnadstjänster enligt socialtjänstlagen vid sidan av den kommunala hemtjänsten, har gjorts. Utredningen har också undersökt intresse för att starta eget företag hos medarbetare i Mörbylånga Kommun. Med en fullständig svarsfrekvens på 52 % av genomförd marknadsundersökning, visar resultatet att det finns ett stort intresse och välvilja för att välja utförare av hemtjänst bland våra kommunmedborgare. Var tredje person av dem som har besvarat förfrågan har i dag hemtjänst och kan tänka sig att välja annan/alternativ utförare av hemtjänst Av de respondenter som i dag inte har hemtjänst kan 65 procent tänka sig annan/alternativ utförare av hemtjänst. Inventeringen visar att inom och inom en radie av fem mil finns det företag som är intresserade av att erbjuda sina tjänster om ett valfrihetssystem för service- och omvårdnad för hemtjänst införs. Sex företag är intresserade av att utföra både service- och omvårdnadsinsatser, åtta företag är intresserade av att utföra serviceinsatser. Samtliga av de nio företagen som har svarat på vår förfrågan är intresserade av att erbjuda tilläggstjänster som t ex snöskottning, trädgårdsarbete och fönsterputsning etc.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 6 1.1 GENERELLT INOM KOMMUNER I LANDET... 6 1.2 EKONOMISKA MOTIV... 6 1.3 IDEOLOGISKA MOTIV... 6 1.4 BÄTTRE KVALITET... 7 1.5 VAD ÄR KONKURRENSUTSÄTTNING?... 7 2 UPPDRAGETS SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR... 8 2.1 SYFTET... 8 2.2 FOKUSOMRÅDEN... 8 2.3 AVGRÄNSNINGAR... 8 2.4 INTRESSENTER... 8 2.5 TIDPLAN FÖR PROJEKTET... 9 3 OM LOV LAGEN OM VALFRIHETSSYSTEM... 10 3.1 KUNDVAL... 10 3.2 LOV EN NY LAG... 10 3.3 MOTIVEN BAKOM LOV... 10 3.4 VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNSTEN INNAN LOV... 10 3.5 VAD INNEBÄR LOV... 11 3.6 VAD INNEBÄR DE GRUNDLÄGGANDE PRINCIPERNA I LOV... 12 3.7 SKILLNADER OCH LIKHETER MELLAN LOV OCH LOU... 12 3.8 KOMMUNENS ROLL I ETT VALFRIHETSSYSTEM ENLIGT LOV... 13 3.9 INFÖRANDE AV LOV I ANDRA KOMMUNER... 13 3.10 VAD MÅSTE UPPNÅS INNAN INFÖRANDE AV LOV... 14 3.11 MODELL FÖR INFÖRANDE AV ETT VALFRIHETSSYSTEM... 14 3.12 ÅSIKTER OM VALFRIHETSSYSTEM... 14 4 NULÄGESBESKRIVNING... 20 4.1 INFORMATION OM MÖRBYLÅNGA KOMMUN... 20 4.2 BEFOLKNINGSPROGNOS... 20 4.3 MÅNGFALD... 22 4.4 MÖRBYLÅNGA KOMMUNS HEMTJÄNSTOMRÅDEN... 22 4.5 HEMTJÄNSTEN... 24 4.6 EKONOMI... 28 4.7 NÄRINGSLIV OCH SAMVERKAN... 29 4.8 OMVÄRLDEN... 31 5 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KONSEKVENSER... 33 5.1 ORGANISATION OCH STYRNING... 33 5.2 EKONOMI... 34 5.3 KVALITET OCH UPPFÖLJNING... 36 5.4 KVALITETSPOLICY & KVALITETSPLAN... 39 5.5 INFORMATIONSÖVERFÖRING OCH SAMVERKAN... 42 5.6 HEMTJÄNSTEN VAD BÖR INGÅ I EN LOV-UPPHANDLING?... 44 5.7 FÖRBEREDELSER OCH STÄLLNINGSTAGANDE VID ETT INFÖRANDE AV LOV... 45 5.8 SAMMANFATTNING OM VAD SOM KAN FÖRÄNDRAS MED LOV... 48

6 MBL... 49 7 UNDERLAG TILL BESLUT... 50 7.1 MARKNADSUNDERSÖKNING... 50 7.2 SAMMANFATTNING AV SOCIALSTYRELSENS SLUTRAPPORT OM LOV... 56 7.3 SAMMANFATTNING AV SKL UTVÄRDERING AV VALFRIHETSSYSTEM I KOMMUNER OCH LANDSTING MED FOKUS PÅ HEMTJÄNSTEN... 57 7.4 PROJEKTLEDARENS EGNA REFLEKTIONER... 59 7.5 FÖRSLAG TILL BESLUT... 60 8 KÄLLFÖRTECKNING... 62 8.1 SKRIFTLIGA KÄLLOR... 62 8.2 MUNTLIGA KÄLLOR... 63 8.3 DIGITALA KÄLLOR... 63 9 BILAGOR... 64

1 Inledning Det fanns två skäl till att en utredning kring förutsättningarna för ökad valfrihet inom vård, omsorg och socialtjänst inleddes. Det ena var att få klarhet i förhållandet mellan valfrihetsmodeller och upphandlingslagstiftningen. Det andra var för att regeringen har bedömt att fler kommuner borde införa valfrihetssystem då den ansåg att detta stärker individens inflytande över sin vardag. 1.1 Generellt inom kommuner i landet Inom flertalet kommuner i landet har intresset för driftentreprenader och andra alternativa driftsformer ökat successivt. Syftet med driftentreprenad är att verksamhet drivs efter en upphandling i konkurrens av en annan juridisk person på uppdrag av kommunen som också finansierar verksamheten. En av de stora anledningarna är det ekonomiskt pressade läget som i många kommuner innebär ett intensivt förändringsarbete i syfte att renodla, prioritera, utveckla och effektivisera verksamheten. Andra viktiga anledningar är ideologiska motiv, krav på ökad kvalitet och ökat brukarinflytande i verksamheten. 1.2 Ekonomiska motiv Det huvudsakliga motivet för genomgripande förändringar har i de flesta kommuner varit det ekonomiskt pressade läget. Kommunerna har ett stort finansieringsbehov om verksamheten ska kunna bedrivas i oförändrad omfattning och med oförändrad inriktning. Samtidigt visar trenden att en viss ökad efterfrågan av kommunala tjänster kan komma att ökas, främst som en följd av förändringar i generationskartan och befolkningsstrukturen. Mer ekonomiska motiv kan grunda sig på: Konkurrens mellan olika leverantörer leder till effektivisering Upphandling leder till prispress Jämförelser med privata alternativ motiverar och inspirerar till effektivisering av den egna verksamheten ansvariga för verksamheter i kommunens egenregi får inspiration till egna förändringsinitivativ Ökad insikt om den alternativa kostnadsbilden ger kommunledningen argument för att pressa kostnaden för den kommunala verksamheten 1.3 Ideologiska motiv Att lämna ifrån sig verksamhet av kommunala uppgifter till det privata näringslivet kan vara ideologiskt betingat. De ideologiska motiven kan grunda sig på: Att ge medborgaren ett mer direkt inflytande över sin egen situation Att ändra förhållningssätt från myndighetskultur till servicekultur Att skapa alternativa former nischade eller profilerade tjänster som passar olika medborgargrupper (olika språk, olika behov etc). Att de skattemedel som kommunen disponerar över ska användas så effektivt som möjligt. Det ska inte har någon betydelse om verksamheten drivs i kommunal regi eller av privata företag. Sidan 6 av 64

1.4 Bättre kvalitet I flera kommuner har motivet för konkurrensutsättning och en övergång till alternativa driftsformer varit att försöka uppnå en bättre kvalitet i verksamheten. En viktig kvalitetsfaktor i detta sammanhang är fokusering på kunden eller omvårdnadstagaren och som ofta förknippas med valfrihetssystemet. I ett förändringsarbete inser allt fler medarbetare i verksamheten vikten av att definiera, kontrollera och mäta kvaliteten.. Inom äldreomsorgen är det vanligt att det inte finns några givna regler för hur kvalitet ska definieras, kontrolleras och mätas. Motiv för bättre kvalitet kan vara: Vikten av att erbjuda tjänster av god kvalitet Vikten av att innehållet motsvarar medborgarnas förväntningar Vikten av att bemöta nästa generations krav på anpassade tjänster Oavsett på vilket sätt den kommunala verksamheten är organiserad kommer kvalitetsfrågorna att vara betydelsefulla. Från och med 1 januari 1998 gäller en ny bestämmelse i socialtjänstlagen om att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. 1.5 Vad är konkurrensutsättning? Konkurrensutsättning är ett sätt för en kommun att systematiskt pröva om ett privat företag eller en förening kan driva en helt eller delvis kommunalt finansierad verksamhet som ett alternativ till drift i egen kommunal regi. Syftet med konkurrensutsättning är att få till ett sätt av optimalt resursutnyttjande avseende kvalitet och kostnad. Sidan 7 av 64

2 Uppdragets syfte och avgränsningar Under 2008 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 280 miljoner kronor till Sveriges kommuner för att stimulera ett införande av den nya lagen om valfrihetssystem (LOV), som trädde i kraft 1 januari 2009. Syftet med stimulansmedlen är att stödja kommunerna i deras process att utreda förutsättningarna för att införa ett eventuellt valfrihetssystem. Medlen ska dessutom användas till att förbereda en möjlig introduktion av LOV, enligt den förslagna lagstiftningen. (Socialstyrelsen, 2008). Socialstyrelsen har beslutat att tilldela 800 000 kronor. 2.1 Syftet Syftet med projektet är att använda stimulansbidraget till konkreta insatser dels för att utreda förutsättningarna och konsekvenser om kundval enligt lagen om valfrihetssystemet (LOV) ska införas inom äldreomsorgen enligt socialtjänstlagen, och för att efter politiskt beslut utveckla, tillämpa och införa ett sådant valfrihetssystem. 2.2 Fokusområden För att uppfylla syftet ska följande fokuseringsområde tas i beaktning med ett utgångsläge ur ett medborgarperspektiv; Att göra en nulägesbeskrivning av hur service- och omsorg i ordinärt boende ser ut idag. Den skapar en helhetsbild av kommunen. Kartlägga förutsättningar och konsekvenser som ett eventuellt införande av LOV kan medföra. Att göra en konsekvensanalys om hur LOV kan påverka förvaltningsorganisationen inom service- och omsorg i ordinärt boende. 2.3 Avgränsningar Lagen om valfrihetssystem är ett vidomspännande område med många olika infallsvinklar som kan belysas ur olika perspektiv. Avsikten är därmed att utredningen i detta skede riktar sig på att belysa ett eventuellt införande av LOV utifrån ett kundperspektiv, det vill säga vad vill och tycker kommunmedborgare. Detta för att hindra att utredningen tar stora mått och går ifrån utredningens huvudsakliga inriktning. Undersökning kommer att genomföras till befintliga omvårdnadstagare, kommuninvånare, potentiella privata utförare samt även serviceoch omsorgspersonalen. Utredningen gäller förutsättningar och konsekvenser samt ta fram beslutsunderlag vid ett eventuellt införande av LOV för. Utredningen avgränsas till att utreda service- och omsorgstjänsterna i ordinärt boende enligt socialtjänstlagen SoL. 2.4 Intressenter Medborgare i Pensionärsrådet Medarbetare (enhetschefer, biståndshandläggare och omvårdnadspersonal) Politiker Tjänstemän i förvaltningen Kommunledning Fackliga organisationerna LOV-nätverket (Kommunerna i Mörbylånga, Västervik, Högsby, Mönsterås och Uppvidinge) Sidan 8 av 64

2.5 Tidplan för projektet En grov tidplan över hur tiden har fördelats i projektet samt vilka aktiviteter som genomförts. Parallellt har arbetsmöten, nätverksträffar och benchmarking mot andra kommuner gjorts. Dec Jan 2011 Jan 2011 Feb Mars 2011 April Maj 2011 Juni 2011 Juni Juli 2011 Juni Juli 2011 Utforma en funktionell projektplan, start av nulägesbeskrivningen Research i verksamheten Marknadsundersökning förbereds och genomförs samt fortsatt arbete med Nulägesbeskrivningen Sammanställning av marknadsundersökning och utredningen görs Analys av marknadsundersökningen samt framställning av förutsättningar och konsekvenser om ett eventuellt införande av kundval Korrekturläsning och kompletteringar Utredningen klar för presentation till omsorgsutskottet och beslut i kommunfullmäktige Sidan 9 av 64

3 Om LOV lagen om valfrihetssystem Olika typer av valfrihetssystem inom äldreomsorgen har funnits i Sverige sedan början av 1990-talet och är alltså långt innan Lagen om valfrihetssystem kom till. Intresset för detta har dock varit begränsat. I december 2008 gjorde SKL (Sveriges kommuner och landsting) en inventering av kommuner som gav möjlighet för omvårdnadstagare att välja mellan privata utförare. Antalet kommuner som gav dess invånare möjlighet att välja utförare av hemtjänstens serviceinsatser var 44 stycken och när det gällde omvårdnadsinsatser var antalet 33 stycken. Detta kan jämföras med de 212 kommuner som nu ansökt om stimulansmedel och därmed visat intresse för att införa valfrihetssystem. 3.1 Kundval Kundval innebär att det för omvårdnadstagare finns fler än en utförare av en tjänst. Kundval innebär att de personer som beviljats hemtjänst får möjlighet att välja utföraren av insatserna. Omvårdnadstagaren kan själv välja mellan kommunens egenregi och de utförare som kommunen har godkänt som externa utförare. Valfrihetssystemet I ett valfrihetssystem är det medborgarens behov och önskemål som sätts i fokus och blir själva utgångspunkten för verksamheten. 3.2 LOV en ny lag Från och med den 1 januari 2009 finns möjligheten att med stöd av lagen om valfrihetssystem, LOV, (2008:962) skapa bra förutsättningar för att införa valfrihetssystem. LOV får tillämpas av de kommuner som önskar det och den avser bl a tjänster inom äldreomsorgen. I ett valfrihetssystem är det medborgarens behov och önskemål som sätts i fokus och blir själva utgångspunkten för verksamheten. 3.3 Motiven bakom LOV I kommittédirektivet till den utredning som resulterade i Lagen om valfrihetssystem har regeringen gett en beskrivning av bakgrunden till initiativet. Där nämns bland annat att individen bör få ökad möjlighet att välja service. Det beskrivs vidare hur detta gör servicen mer lyhörd för omvårdnadstagares behov. Vidare menar regeringen att valmöjlighet bland omvårdnadstagare ger ökad kvalitet och mångfald samt förflyttar makt från politiker till omvårdnadstagare, som både kan välja och välja bort utförare. Ett annat motiv som nämns, rör medarbetare och att även de gynnas av konkurrens. Dels för att detta bidrar till ökat engagemang och nytänkande, dels för att arbetsgivarna tvingas erbjuda goda arbetsförhållanden för att inte förlora sina medarbetare till konkurrenterna. Att konkurrensutsätta offentlig verksamhet sägs ge ökad effektivitet och minskade kostnader på grund av nya lösningar och bättre användning av befintliga resurser. Ytterligare argument är ökad företagsamhet bland kvinnor, då äldreomsorgen till 90 procent utförs av kvinnor. 3.4 Valfrihetssystem innan LOV Valfrihetssystem eller kundvalssystem har förekommit i Sverige sedan i början av 1990-talet. År 1993 uppmärksammade Socialstyrelsen valfrihetssystemet för första gången i en kartläggning av alternativa styr- och driftsformer. Sidan 10 av 64

Kundval definieras i kartläggningen som att den biståndsberättigade ges möjlighet att välja vård-/omsorgsgivare genom så kallade servicecheckar och dylikt eller genom att omvårdnadstagaren vid biståndsbeslutet uppmanas att välja mellan ett antal alternativa vård- /omsorgsgivare 1993 tillämpades systemet i fyra kommuner; Täby, Nacka, Danderyd och Vaxholm, samtliga positionerade i Stockholmsområdet. I slutet av 90-talet hade valfrihetssystemet spridit sig söderut i landet till bland annat Lund och Skövde. Gemensamt i samtliga fall var att valfriheten i kommunen rörde hemtjänstinsatser. 2003 var antalet kommuner som tillämpade någon typ av valfrihetssystem uppe i tio, och omfattade i vissa kommuner även ledsagning och särskild boende. 3.5 Vad innebär LOV Lagen om valfrihetssystem ska vara ett alternativ till lagen om offentlig upphandling, LOU. LOV har syftet att underlätta för kommuner och landsting att ge den enskilde möjligheten att välja utförare inom omsorgen för äldre och funktionsnedsatta personer, stödverksamhet samt hälso- och sjukvården. Det är dock frivilligt för kommunerna att införa valfrihetssystem eller inte, enligt lagen. Det politiska syftet med lagen är dock att: sätta den enskilde i fokus förskjuta makten från politikerna och tjänstemännen till den enskilde öka valfriheten och inflytandet för den enskilde öka antalet utförare och att få större mångfald dem emellan LOV är en ny form av upphandling där den upphandlande myndigheten ingår avtal med flera olika utförare av både offentlig och privat karaktär. Tanken med LOV är att skapa möjligheter för den enskilde att välja utförare som de själva bedömer passa deras behov och önskemål. LOV är en procedurlag, vilket innebär att det inte är en lag som styr eller begränsar hur kommunen utformar sitt valfrihetssystem eller vilka krav som ställs på utförarna. Det som däremot måste följas är EG:s fem gemenskapsrättsliga principer. Proportionalitetsprincipen är den viktigaste att tänka på i ett valfrihetssystem eftersom den ger kommunerna riktlinjer om vilka krav som ska gäller under avtalstiden. Kraven som ställs ska vara rimliga i förhållande till de mål som eftersträvas, samt ska kraven stå i proportion och ha ett naturligt samband till den tjänst som upphandlas. Principen om icke-diskriminering påvisar att det är förbjudet att indirekt eller direkt diskriminera en utförare pga. nationalitet, genus, religion etc. Lokala utförare får inte heller ges företräde. Principen om likabehandling innebär att alla utförare ska behandlas likvärdigt, ges så lika förutsättningar och information som möjlighet vid samma tillfälle. Detta innebär att egenregin inte få behandlas annorlunda än externa utförare. Sidan 11 av 64

Principen om transparens/öppenhet handlar om att upphandlingsprocessen kännetecknas av förutsebarhet och öppenhet. Samtliga uppgifter om valfrihetssystemet ska vara offentliga och förfrågningsunderlaget måste annonseras på Kammarkollegiets nationella webbdatabas. Innehållet i förfrågningsunderlaget ska vara klart, tydligt och innehålla samtliga krav på det som ska upphandlas. Utgångspunkten är att ju mer alla vet desto bättre förutsättningar är det att konkurrensen ges på lika villkor. Principen om ömsesidigt erkännande innebär att t ex ett certifikat eller intyg utfärdas av behörig myndighet i ett EU-medlemsland ska godtas i de övriga medlemsländerna. Intyget/certifikatet ska vara bevis på en persons kompetens och kvalifikation inom olika yrkeskategorier såsom läkare, sjuksköterska etc. (SKI, 2009b) 3.6 Vad innebär de grundläggande principerna i LOV Efter att många kommuner upplevde att LOU inte alltid passar för verksamheterna inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta personer tillkom förslaget om LOV. Enligt LOU begränsades de mindre utförarnas möjligheter till att kunna lägga anbud samt även pga. bristande administrativ tillgång och kunskap om upphandlingsförfarande. LOU är inte heller utformad efter den enskildes individuella behov, önskemål eller val. Mot denna bakgrund valde därför många kommuner att auktorisera lämpliga företag att utföra beviljade insatser men detta förfarande hade inte tillräckligt juridiskt stöd. 3.7 Skillnader och likheter mellan LOV och LOU Lagen om valfrihetssystem LOV Lagen om offentlig upphandling LOU EG:s gemenskapsrättsliga principer ska följas EG:s gemenskapsrättsliga principer ska följas Skyldig att annonsera förfrågningsunderlaget på nationell webbdatabas, samt lokalt Annonsering sker lokalt i tidningar och inom EU, nationell webbdatabas sker inte Löpande annonsering i LOV Ej löpande annonsering i LOU Utförares anbudsansökan är offentlig Utförares anbudsansökan ej offentlig Alla utförare som uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget ska godkännas En eller flera utförare som uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget vinner anbudet Ingen tidsbegränsad anbudstid Tidsbegränsad anbudstid Avtalstid, antingen tidsbegränsad eller Avtalstiden är tidsbegränsad löpande Konkurrens om koncept och kvalitet Konkurrens om koncept, kvalitet och pris Lika ersättningsnivå för alla utförare Det mest fördelaktiga anbudet vinner budgivningen Ett ärende i taget ingen volymgaranti Ett geografiskt område volymgaranti Den enskilde i fokus genom eget val Inget eget val för den enskilde Enskild inte nöjd med utföraren möjlighet att välja annan utförare Enskild inte nöjd med utföraren ingen möjlighet att välja annan utförare Utförare tvingas hålla god kvalitet på sitt arbete för att minska risken att väljas bort av enskild Utförare kan ha lägre kvalitet på sitt arbete eftersom de inte kan väljas bort under avtalstiden av enskild Självsanerande Ej självsanerande Gynnsamt för små företag Gynnsamt för stora företag Flera utförare, chans till större mångfald Inga stora möjligheter till mångfald Sidan 12 av 64

3.8 Kommunens roll i ett valfrihetssystem enligt LOV Inom valfrihetssystemet, enligt LOV, har kommunen två olika roller att fylla och ta hänsyn till, den ena är att: - kommunen fortfarande är huvudman och har det yttersta ansvaret, enligt SoL. Kommunen är den part som bestämmer värdet på tjänsten, godkänner utförarna som lägger anbud och sluter avtal med de som uppfyller kraven, samt ansvarar kommunen för att utvärdering och uppföljning genomförs kontinuerligt. Denna roll kombineras med att kommunen som myndighet prövar den enskildes rätt till insatsen som ska upphandlas. Den andra rollen är kommunen: - en bland alla utförare som ska producera insatsen som ska upphandlas och ska då också uppfylla samma krav som de externa utförarna. Detta innebär att den kommunala egenregin också ska konkurrerar om kvalitet. I denna roll ska kommunen även enligt de EG-rättsliga principerna, iaktta konkurrensneutralitet, samtidigt som de agerar som finansiärer för de upphandlade insatserna som utförs. Konkurrensneutraliteten innebär att egenregin inte får ges några för- eller nackdelar, varken direkt eller indirekt. I rollen att upprätthålla konkurrensneutralitet måste därför kommunen skilja på dem som beviljar den enskilde insatsen och sköter valfrihetssystemet, från dem som ska utföra insatsen. 3.9 Införande av LOV i andra kommuner I dagsläget är det 212 kommuner som utreder om LOV, lagen om valfrihetssystemet LOV. 78 kommuner har inte sökt bidrag om LOV 88 kommuner har LOV i drift 69 kommuner har beslutat att införa LOV 27 kommuner har inte beslutat (Mörbylånga och Kalmar) 28 kommuner har beslutat att inte införa LOV Än så länge är det frivilligt för kommunerna att införa LOV. Sedan den 1 januari 2010 är det dock obligatoriskt för landstingen att införa vårdvalssystem i primärvården. Regeringen har klargjort att det under mandatperioden kommer att göras en satsning för att få ännu fler kommuner att införa fritt val inom äldreomsorgen. Senast 2014 bör alla kommuner i landet ha beslutat om valfrihet för den enskilde enligt LOV. Annars bör en regeringen tvingande lagstiftning övervägas. Sidan 13 av 64

3.10 Vad måste uppnås innan införande av LOV Fem måsten som LOV sätter upp inför att ett valfrihetssystem kan tas i bruk enligt SKL: Förfrågningsunderlaget ska annonseras i en nationell databas. Man ska meddela leverantören om den blivit godkänd eller inte. Man ska skriva avtal med alla leverantörer som godkänns. Man ska informera medborgarna vilka leverantörer man kan välja mellan. Man ska bestämma en modell för att välja leverantör när en omvårdnadstagare inte kan välja själv. 3.11 Modell för införande av ett valfrihetssystem För att ett valfrihetssystem ska kunna införas måste verksamheten förberedas för detta. Följande trestegsmodell, från SKL, skulle kunna användas som utgångspunkt vid skapandet av ett valfrihetssystem och förberedande av verksamheten: Steg 1 Skapa kundval inom lagen om valfrihetssystem Steg 2 Bestäm villkoren för att bli godkänd och avtalsvillkor Steg 3 Annonsera, godkänn och slut avtal Avslut Nej Steg 1 & 2 Steg 3 Utredning om införande LOV Beslut Ja Skapa förutsättningar Genomförande Marknadsundersökning Nulägesanalys Situationsanalys Dec 2010 Juni 2011 Struktur Organisation Ekonomi Kvalitet IT Personal Information Processkarta Rutiner Mål Nyckeltal Styrkort Sept 2011 Okt 2011 Dec 2012 Jan 2013 3.12 Åsikter om valfrihetssystem Den nya lagstiftningen LOV har medfört tallösa debatter på lokal, regional och nationell nivå ifall den är att föredra eller inte. Det råder olika meningar om vilka förutsättningar som krävs för ett införande och/eller vilka konsekvenser ett införande kan medföra. Sidan 14 av 64

3.12.1 Perspektiv på valfrihet utifrån enskilda i andra kommuner Socialstyrelsen belyste i en rapport från 2004 de enskildas perspektiv på valfrihet och hur deras erfarenheter av att välja utförare ser ut. I rapporten deltog sammanlagt 38 enskilda i Stockholms stad och Nacka kommun, varav majoriteten var positiv till att välja utförare samt var nöjda med den hjälp och det stöd de fick. Under rapporterns gång framkom information att de enskilda upplevde att valet var svårt, vilket ledde till att inte alla som deltog i rapporten gjorde något aktivt val av utförare. Det framkom även olika orsaker till varför de enskilda inte hade gjort något val, i dessa fall gjordes valet av anhörig eller av biståndshandläggaren. En annan orsak till att val inte gjordes berodde på att den enskilda upplevde att de inte fått tillräckligt med information eller vägledning av handläggaren för att faktiskt kunna göra ett aktivt val. I dagsläget visar de studier som genomfört gällande enskildas perspektiv på valfrihet, att majoriteten av de enskilda är positivt inställda till att välja och byta utförare. Samtidigt upplever de enskilda det som en självklarhet att ha möjlighet att välja fritt. Det finns vissa faktorer som är viktiga och som påverkar de enskildas val och dessa är: Bemötande från utförarnas sida Personalkontinuitet Flexibilitet När det gäller utförandet av insatser det vill säga vad, hur och när insatser ska utföras. Ytterligare erfarenheter som framkommit handlar om att de enskilda bland annat: Har svårt att ta till sig information om utförarna Har svårt att bedöma vad som skiljer utförarna åt Ta till sig information beroende på hur deras hälsa och situationen ser ut Gör aktiva val i 70-80 procent av fallen (dvs väljer privat eller kommunal utförare) Främst väljer externa utförare om de är nya omvårdnadstagare Väljer externa utförare ju längre kundval har funnits till Har färre valmöjligheter ju längre ut på landsbygden de bor Byter utförare i cirka 10 procent av fallen, de flesta som byter gör det pga att de är missnöjda med kvaliteten på de utförda insatserna Väljer utförare efter rekommendationer och geografisk närhet Valfrihet inom äldreomsorgen innebär att den enskilde enligt Socialstyrelsen (2008) får ökade möjligheter att påverka hur de beviljade insatserna ska utföras. Den enskilde kan dessutom få tjänster utförda utöver de insatser som ingår i beslutet, mot en viss ersättning som betalas från den enskilde. Enligt konkurrensverket kan utförarna i ett valfrihetssystem stärka kvaliteten på insatserna genom att tillmötesgå de enskildas önskemål och inflytande över insatserna. I rapporter och studier som genomförts om valfrihet har det framkommit att enskilda inte alltid har fått den utförare de valt. Detta pga. utföraren uppnått sitt kapacitetstak och inte kunnat ta emot fler enskilda. Enskilda har även undrat hur de ska kunna veta om de valt rätt eller gjort det bästa valet. Rapporterna och studierna visar dock att det emellertid ändå är viktigare för det enskilda att kunna påverka innehållet i hjälpen än att kunna välja utförare. Sidan 15 av 64

3.12.2 PRO Pensionärernas Riksorganisations nationellt perspektiv på valfrihetssystem PRO erhöll Frittvalutredningen (SOU 2008:15) av Socialdepartementet för remissyttrande. PRO är positiv till den grundläggande tanken bakom förslaget till en lag om valfrihetssystem. Möjligheter för att omvårdnadstagare att få välja utförare kan gynna utvecklingen av en äldreomsorg som är med individuellt anpassad och som utgår från den enskildes behov. Samtidigt framhåller PRO att ett valfrihetssystem inte automatiskt leder till högre kvalitet och en mångfald om innehåll och utformning av äldreomsorgens insatser eller verksamheten vid vårdcentraler. De ser snarare att risken är stor att utförarna i ett sådant system i första hand inriktar sig mot att få så många omvårdnadstagare som möjligt och anpassar sig efter detta, eftersom det är mest lönsamt. Det skulle innebära att det blir olika utförare med endast små skillnader när det gäller de erbjudna insatser. Omvårdnadstagare med mer ovanliga behov som kräver särskilda omsorgsinsatser vad gäller t ex personalens kompetens eller omvårdnadstagare som bor i glesbygd, riskerar att inte märka så mycket av valfriheten. PRO menar att det i vissa delar i betänkandet finns en naiv tro på vad man kan uppnå med ett valfrihetssystem. För att åstadkomma mångfald krävs också en politisk styrning av utförarnas verksamhet. I sitt remissvar begränsar de sig till principiellt viktiga områden. Som framgår ovan är de i grunden positiva till en lag om valfrihet som alternativ till lagen om offentlig upphandling. Den sistnämnda är behäftad med stora nackdelar, som drabbar både kommun och utförare. LOU har bidragit till att små utförare konkurrerats ut genom en omständlig upphandlingsprocedur som gynnat stora utförare. En lokal utförare som förlorar en upphandling saknar ofta andra alternativ och riskerar därmed att få lägga ner sin verksamhet, till skillnad från stora rikstäckande företag. PRO ställer sig bakom en lagstiftning som gynnar mångfald och valfrihet inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Det finns dock stora brister som de ser i lagförslaget som måste rättas till innan det kan förverkligas. Invändningar riktas mot följande områden: Etablering av verksamheter måste kunna styras på ett bättre sätt än vad som föreslås Annonseringen skall inte behöva vara löpande, utan utgå från de omständigheter som gäller för varje kommun och landsting Den enskilde skall alltid kunna välja kommunen som utförare inom äldreomsorgen Oklarheter om principen om proportionalitet i samband med kvalitetskrav Mer utrymme skulle ha ägnats åt omvårdnadstagarens valmöjligheter i vardagen, som är grunden för en verklig valfrihet Meddelarfriheten måste kunna garanteras Det offentliga måste också kunna erbjuda tilläggstjänster Sidan 16 av 64

3.12.3 Fackförbundet Kommunals nationella perspektiv på valfrihetssystemet Kommunal erhöll Frittvalutredningen (SOU 2008:15) av Socialdepartementet för remissyttrande. Fackförbundets yttrande stödjer i huvudsak förslaget enligt SOU 2008:15, men förbundet anser dock att de lagmässiga reformerna borde kunna rymmas och utvecklas inom ramen för LOU. Även om Kommunal i huvudsak delar de förslag som SOU (2008:15) presenterar anser förbundet ändå att kravet på kollektivavtal och goda arbetsvillkor ska garanteras i de kontrakt som skrivs med externa utförare. Kommunal anser även att förslagen i Frittvalutredningen överensstämmer med det kommunala självstyret, dvs att den kommunala demokratin, valfriheten och mångfalden säkras. Enligt Kommunal är det även en rimlig demokratisk princip att kommunerna själva får besluta om sina angelägenheter och formerna för dessa. Ska dock verksamhet konkurrensutsättas, upphandlas och överlåtas till externa utförare måste de EG rättsliga grundprinciperna följas. Genom förslaget enligt SOU (2008:15) säkras alla ingående aktörers intressen på ett bättre sätt än de gör för närvarande. Kommunal anser även att om verksamhet handlas upp eller inte, utgår förbundet från att de anställda och den fackliga organisationen i berörda delar har ett gott medbestämmande och inflytande. Detta eftersom de anställdas legitima intressen på ett bättre sätt säkras och då även verksamhetens kvalitet. 3.12.4 Fackförbundet Akademikerförbundet SSR s nationella perspektiv på valfrihetssystemet Akademikerförbundet SSR erhöll Frittvalutredningen (SOU 2008:15) av Socialdepartementet för remissyttrande. Akademikerförbundet SSR rekommenderar förslaget förutom tidigare framförda uppfattningar om att det är en verksamhets kvalitet som är huvudsaken, inte driftsformen. Det är förbundets uppfattning att en mångfald av utförare inom vård och omsorgssektorn kan bidra till ökad kvalitet. Därigenom får medborgarna ökade möjligheter att hitta de tjänster och den omsorg som passar just dem. 3.12.5 Vårdförbundets nationella perspektiv på valfrihetssystemet Vårdförbundet erhöll Frittvalutredningen (SOU 2008:15) av Socialdepartementet för remissyttrande. Vårdförbundet tillstyrker i huvudsak utredningens förslag. Vårdförbundet anser att vård och omsorg ska vara demokratiskt styrd, solidariskt finansierad och ges efter behov. Alla ska ha lite rätt till god vård och omsorg, oavsett privatekonomi. Vården och omsorgen ska vara trygg och säker oavsett vilken vårdgivare eller utförare medborgaren väljer att vända sig till. Vården och omsorgen ska bedrivas med hög kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Alla vårdgivare och utförare offentliga och privata ska verka under samma villkor om de vill medverka i den offentligt finansierade vården och omsorgen. 3.12.6 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) nationella perspektiv på valfrihetssystemet FSA nationellt valde att inte lämna något remissvar då de inte hade någon ytterligare att tillägga mer än att de ställer sig positiva till införandet av valfrihetssystem då det ligger i linje med deras värderingar, enligt Agneta Thoor FSA i Stockholm. Sidan 17 av 64

3.12.7 SKTF s nationella perspektiv på valfrihetssystemet SKTF erhöll Frittvalutredningen (SOU 2008:15) av Socialdepartementet för remissyttrande. SKTF ställer sig bakom grundprinciperna i förslaget kring valfrihetssystem inom vård och omsorg (LOV att välja lagen om valfrihetssystem SOU 2008:15). Lagen kommer att öppna upp för en mångfald av utförare inom det sociala området. I detta förslag anges tre möjligheter för en myndighet att bedriva verksamhet: Driva verksamheten i egen regi Sluta avtal med externa leverantörer om utförande av tjänster efter en upphandling enligt LOU Sluta avtal med externa leverantörer enligt LOV Förslaget ger därmed en möjlighet att anlita utförare utan att tillämpa upphandlingslagstiftningen och här kan de idéburna organisationerna få en roll. Det är viktigt att organisationerna tillsammans med sitt engagemang också ser sin roll som arbetsgivare därför är SKTF angelägen om att säkerställa personalens villkor. SKTF menar att det måste gå att ställa sociala krav, t ex krav på kollektivavtal, på organisationer i deras roll som utförare. 3.12.8 Ledarna s nationella perspektiv på valfrihetssystemet Ledarna erhöll Frittvalutredningen (SOU 2008:15) av Socialdepartementet för remissyttrande men har inte haft något att tillägga mer än att de är positiva till lagförslaget. 3.12.9 Sveriges kommuner och landsting s (SKL) perspektiv på valfrihetssystemet SKL tillstyrker förslaget till att en lag om valfrihetssystem införs. Det är välkommet med en ny lagstiftning som kan underlätta för de kommuner och landsting som vill införa valfrihetssystem inom de områden som förslaget omfattar. Den främsta anledningen till att kommuner och landsting vill införa valfrihetssystem är att de vill ge medborgarna valfrihet, förbättra kvaliteten och effektiviteten i vården och omsorgen genom att underlätta för den enskilde att påverka innehållet samt att underlätta för nya utförare/entreprenörer att etablera sig. SKL anser att LOV ger den enskilde medborgaren förutsättningar för en ökad valfrihet samt möjligheter för en mer individanpassad kvalitet. SKL anser att LOV ger nya förutsättningar för entreprenörer att etablera sig SKL stödjer förslaget att det är kommunerna och landstingen som själva avgör om LOV ska tillämpas och i så fall för vilka tjänster SKL tillstyrker förslaget att det är kommunerna och landstingen som fastställer de krav på kvalitet som utförare måste uppfylla för att avtal ska tecknas likaså att det är berörd kommun eller landsting som beslutar om den ekonomiska ersättningen. SKL anser att det är rimligt att det i förfrågningsunderlaget bör finnas en beskrivning av tjänsten, kontaktuppgifter, regler för uppföljning och kontroll samt övriga kontraktsvillkor. SKL anser att det är viktigt att respektive kommun eller landsting avgör hur informationen och kommunikationen ska utformas. Sidan 18 av 64

SKL vill betona de grundläggande i att kommuner och landsting själva beslutar om hur verksamheterna ska organiseras; i egen regi, upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, enligt LOV eller att befintliga lagar kan användas samtidigt. SKL vill även i detta sammanhang påtala behovet av att se över de bestämmelser i LOU som rör upphandling av vård och omsorg, så att dessa underlättar arbetet med att göra upphandlingar inom dessa områden. 3.12.10 Åsikter om införande av kundval enligt lagen om valfrihetssystem på lokal nivå Löpande information om LOV och projektet har getts till lokala fackliga organisationer och intressegrupper. Deras synpunkter finner du nedan. 3.12.10.1 Ledarna s lokala perspektiv på valfrihetssystemet Ledarnas lokala ombud, Ros-Marie Gottfridsson, har fått information om projektet och om LOV. Hon har inte några uppfattningar av LOV som avviker från organisationens nationella syn, mer än att hon påpekar att vid ett eventuellt införande av kundval enligt LOV är det ett större krav på kvaliteten som är det viktigaste för att verksamheten ska fungera. Hon anser att ett eventuellt införande av LOV är en betydelsefull handling till en utveckling av verksamheten inom kommunen som ger nya möjligheter för både medborgare och medarbetare. 3.12.10.2 SSR s lokala perspektiv på valfrihetssystemet SSR s lokala ombud Viktoria Dimond, har fått information om projektet och om LOV. Hon har inte några uppfattningar av LOV som avviker från organisationens nationella syn med reservation till att det enbart berör hemtjänsten. Hon kommenterar också att kvalitetssäkring är en viktig del. Hon anser att ett införande av LOV ligger rätt i tiden för att möta framtidens krav. 3.12.10.3 Vårdförbundets lokala perspektiv på valfrihetssystemet Vårdförbundets lokala ombud Lena Olsson, har informerats om projektet och om LOV. Hon har inte några avvikande uppfattningar om LOV som avviker från den nationella organisationens syn. Hon tror att ett införande av LOV kan påverka organisationen positivt. 3.12.10.4 Kommunals lokala perspektiv på valfrihetssystemet Kommunals lokala ombud Birgitta Roskvist har delegerat vidare frågan till Lena Sjögren som har fått information om LOV. Hennes uppfattning avviker inte från kommunals nationella organisation, men hon poängterar att arbetsmiljön och arbetsvillkor måste säkerställas vid ett eventuellt införande. 3.12.10.5 SKFTs lokala perspektiv på valfrihetssystemet SKTF lokala ombud Åsa Christiansson, har informerats om projektet och om LOV. Hon har inte någon avvikande uppfattning om LOV som avviker från den nationella organisationens syn. Hon tror att ett införande av LOV kan påverka organisationen positivt. Sidan 19 av 64

4 Nulägesbeskrivning 4.1 Information om har 14 021 invånare (31 december 2010) Landytan är 669 kvadratkilometer. Befolkningstäthet: 21 personer/kvm 70 procent av jobben finns inom servicesektorn Färjestaden och Mörbylånga är de två största tätorterna. Grönhögen och Saxnäs anses vara två högklassiga golfbanor. Ottenby och Beijershamn är kända för sitt rika fågelliv. Öland är ett av Sveriges mest solsäkra landskap och kallas ofta Solens och vindarnas ö. Långe Jan på södra udden är Sveriges högsta fyr. Södra Ölands odlingslandskap är ett av UNESCO:s världsarv. 4.2 Befolkningsprognos I befolkningsprognosen för 2008-2018 kan utläsas att gruppen personer i åldern 65-100 år förväntas öka från 3173 personer till 3928 personer under en period av åtta år 1 och utgör en ökning på ca 23,8 %. Antalet personer 2010 i åldersgruppen 65-100 år var ca 23 % av den totala folkmängden på 13966 personer. Den prognostiserade folkmängden år 2018 beräknas vara 14 413 personer vilket skulle innebära att antalet personer i åldersgruppen 65-100 år ökar till ca 27,2 % av den totala folkmängden i. Enligt uppgifter från SCB 2 ligger riksgenomsnittet av andelen personer i åldersgruppen 65-100 år på ca 18,6 % av befolkningen 2010 och man räknar med att andelen personer i åldersgruppen 65-100 år ökar till ca 21,5% under de kommande 15 åren. Folkmängd efter ålder enligt befolkningsprognos 2008-2018 Ålder / År 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 65-69 945 993 1062 1103 1137 1169 1195 1191 1197 1160 1111 70-74 708 724 746 783 841 886 929 989 1025 1055 1085 75-79 501 513 525 549 574 632 647 666 699 749 788 80-84 430 450 434 408 414 405 417 428 447 469 514 85-89 271 269 273 292 292 280 291 284 270 275 269 90-100 111 106 123 132 135 147 142 150 163 163 161 Totalt 2966 3055 3173 3267 3393 3519 3621 3708 3801 3871 3928 Förändring mellan 2008-2009 2009-2010 2010-2011 2011-2012 2012-2013 2013-2014 2014-2015 2015-2016 2016-2017 2017-2018 Förändringar antal 89 118 94 126 126 102 87 93 70 57 Förändringar % 2,91% 3,72% 2,88% 3,71% 3,58% 2,82% 2,35% 2,45% 1,81% 1,45% Ack förändring 89 207 301 427 553 655 742 835 905 962 Ack förändring % 2,91% 6,52% 9,21% 12,58% 15,71% 18,09% 20,01% 21,97% 23,38% 24,49% 1 Statisticon AB, Befolkningsprognos 2008-2010 2 SCB Befolkning Riket november 2010 Sidan 20 av 64

Den totala ökningen av andelen personer i åldersgruppen 65-100 år är 5,89 % högre för jämfört med riksgenomsnittet. Erfarenheterna visar att behovet av stöd och omsorg hos medborgarna ökar från ca 75 års ålder. Äldre i åldersintervallet 75-100 år visar att gruppen är ca 9,8 % av den totala folkmängden på 13966 personer i 2010. Enligt uppgifter från SCB ligger riksgenomsnittet av andelen personer i åldersgruppen 75-100 år på ca 8,6 % av befolkningen 2010. ligger ca 1,2 % högre än riksgenomsnittet för åldersgruppen. Folkmängd efter ålder enligt befolkningsprognos 2008-2018 Ålder / År 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 75-79 501 513 525 549 574 632 647 666 699 749 788 80-84 430 450 434 408 414 405 417 428 447 469 514 85-89 271 269 273 292 292 280 291 284 270 275 269 90-100 111 106 123 132 135 147 142 150 163 163 161 Totalt 1313 1338 1365 1381 1415 1464 1497 1528 1579 1656 1732 Förändring mellan 2008-2009 2009-2010 2010-2011 2011-2012 2012-2013 2013-2014 2014-2015 2015-2016 2016-2017 2017-2018 Förändringar antal 25 27 16 34 49 33 31 51 77 76 Förändringar % 1,87% 1,98% 1,16% 2,40% 3,35% 2,20% 2,03% 3,23% 4,65% 4,39% Ack förändring 25 52 68 102 151 184 215 266 343 419 Ack förändring % 1,87% 3,81% 4,92% 7,21% 10,31% 12,29% 14,07% 16,85% 20,71% 24,19% Folkmängd efter ålder 75-100 år 900 75-79 80-84 85-89 90-100 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Sidan 21 av 64

Folkmängd fördelat per församling och ålder 3 Område 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90- år Summa Algutsrum 88 55 25 23 20 6 217 Glömminge 65 37 29 13 16 4 164 Hulterstad/Stenåsa 34 10 21 19 16 7 107 Mörbylånga/Kastlösa 177 141 94 69 72 51 604 N Möckleby, Sandby, 76 50 27 33 29 7 222 Gårdby Resmo/Vickleby 64 40 34 24 18 5 185 Sydöland 127 100 88 56 36 23 430 Torslunda 514 325 227 175 116 52 1409 Totalt 1145 758 545 412 323 155 3338 4.3 Mångfald har inte någon större inflyttning av medborgare med invandrarbakgrund. Det finns i dagsläget ett fåtal omvårdnadstagare med utländsk bakgrund som får omsorg bland annat via anhörigstöd. 4.4 s hemtjänstområden Hemtjänsten är uppdela i två områden; norr och söder. Fördelningen är: Norr Färjestaden 4 grupper Skogsby 3 grupper Gårdby 2 grupper Söder Degerhamn 3 grupper Mörbylånga 4 grupper 3 SCB BEFAK Befolkningsförändringar kvartal 2011 KF, 2011-05-13 Sidan 22 av 64

Utredning om valfrihetssystem 2011-06-29 Sidan 23 av 64

4.5 Hemtjänsten 4.5.1 Organisation och styrning 4.5.1.1 Definition av hemtjänst Stöd i hemmet eller hemtjänst/boendestöd enligt 4 kap 1 SoL, är en hjälp till självhjälp där den omvårdnadstagaren ska ta så aktiv del som möjligt i de dagliga sysslorna. Syftet med hjälpen är att det ska möjliggöra ett kvarboende med förutsättningar till självständighet och trygghet. Stöd i hemmet kan delas upp i uppgifter av servicekaraktär respektive uppgifter av omvårdnadskaraktär. 4.5.1.2 Hemtjänstens funktioner och insatser Hemtjänsten består av två enheter: norr och söder. Totalt arbetar ca 90 person (67,5 årsarbetare). Antalet omvårdnadstagare i hemtjänsten är idag 232 personer (juli 2011). Service Serviceuppgifter är exempelvis städning, tvätt, byte av sängkläder, inköp, apoteksärenden, post- och bankärenden, källsortering, måltider etc. Omvårdnad Omvårdnadsuppgifter är exempelvis personlig hygien, klädsel, förflyttning, daglig städ/tvätt/bäddning, tillsyns eller telefonkontakt och promenader. Delegerad Hälso- och sjukvård Många hälso- och sjukvårdsuppgifter, exempelvis läkemedelshantering, sårbehandling, rehabilitering m.m. delegeras till hemtjänstens personal och utförs i samband med övriga omvårdnadsuppgifter. 4.5.1.3 Yrkes- och kundroller Medborgarperspektiv Omvårdnadstagare (omvårdnadstagare) Anhörig Annan närstående person Organisationsperspektiv Enhetschef Biståndshandläggare Undersköterskor Vårdbiträden Planerare MAS Ekonomi IT Sidan 24 av 64

4.5.1.4 Geografiskt område Hemtjänsten är uppdela i två områden; norr och söder. Fördelningen är: Norr Färjestaden 4 grupper Skogsby 3 grupper Gårdby 2 grupper Söder Degerhamn 3 grupper Mörbylånga 4 grupper 4.5.1.5 Hemtjänstens mål I varje biståndsbeslut finns en individuell målsättning. Ofta handlar den i omsorgen om självständighet, medbestämmande och trygghet. Vid omprövning av biståndsbeslutet följer handläggaren upp om insatserna har fungerat och om målen uppfyllts. Insatserna med målsättning och HUR-beskrivning skrivs av vårdpersonalen i en genomförandeplan som följs upp av enheten. Till detta kommer omvårdnadstagarenkäter där upplevelse av kvaliteten framkommer och där målsättningen är att omvårdnadstagaren ska känna att vården är kvalitativt bra. 4.5.1.6 Måluppfyllelse Uppföljning av mål för omvårdnadstagaren görs genom utvärdering av genomförandeplanen. 4.5.1.7 Organisationsstruktur Ytterst ansvarig för verksamheten är Ann Willsund, verksamhetschef för M-verksamheten. Hemtjänsten består av två områden: Norr, vik enhetschef Malin Henriksson (ordinarie enhetschef Madeleine Harrysson) Söder, enhetschef Lillemor Eklund Biståndshandläggare: Yvonne Ericsson Siv Bondesson Både enhetscheferna och biståndshandläggarna är direkt underställda verksamhetschefen. 4.5.1.8 Lagkrav på verksamheten Hemtjänsten som bedrivs av kommunerna regleras i flera lagrum, bl a av Socialtjänstlagen (SoL) men även lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso- och sjukvårdslagen. Det är kommunernas ansvar att följa dessa lagar och ge omvårdnadstagarna den vård de har rätt till efter ett biståndsbeslut. I övrigt ska hemtjänstens verksamhet utföras inom ramen för den kommunala kompetensen. 4.5.1.9 Ersättning inom egna organisationen Kommunens bruttokostnad för hemvården uppgick 2010 till 39 456 400 kronor. Kostnad för beviljad timme var 352 kronor och budget var 332 kronor per timme. 2008 2009 2010 2011jan-jun Budget kronor/tim 318 332 332 340 Bruttokostnad 344 367 352 359 Utförd timme 94207 99255 109214 53861 Beläggningsgrad 74 % 74 % 74 % 67 % Sidan 25 av 64

4.5.1.10 Volymer 2008-2011 års värden Norr & Söder Serviceinsatser Kategori 2008 2009 2010 2011 jan-juni Personer med beslut 213 232 189 188 Norr & Söder Omvårdnadsinsatser Kategori 2008 2009 2010 2011 jan-juni Personer med beslut 169 179 178 173 Norr & Söder Larminsatser Kategori 2008 2009 2010 2011 jan-juni Personer med beslut 274 263 329 327 Totalt Norr & Söder Kategori 2008 2009 2010 2011 jan-juni Totalt antal brukare 330 310 352 359 I dagsläget finns inte statistik att tillgå för: Antal genomförda timmar Antal insatser Fördelning norra respektive södra området 4.5.1.11 Hur beviljas hemtjänst? Så här går det till, steg för steg, att ansöka om ett bistånd inom äldreomsorgen. 1. Kontakt tas Den enskilde eller en anhörig tar kontakt med en biståndshandläggare i Mörbylånga kommun. Alternativt skickas en ansökningsblankett till biståndshandläggaren som tar kontakt. Ibland sker den första kontakten i samband med vårdplanering på sjukhus, se nedan under punkt 4. 2. Information Biståndshandläggaren ger information om olika hjälpinsatser och tar reda på vilken hjälp den sökande önskar. 3. Ansökan Den enskilde eller god man avgör om man vill ansöka om hjälp och vilken hjälpinsats man ansöker om. Ansökan kan göras skriftligt eller muntligt. 4. Utredning För att utreda behovet av hjälp gör biståndshandläggaren ett hembesök. I samband med sjukhusvård kan en sjuksköterska ta kontakt med biståndshandläggaren. Det sker om den enskilde har behov av nya eller ändrade insatser efter sjukhusvistelsen. Vanligen sker i så fall en vårdplanering på sjukhuset. Vårdplanering innebär kontakter och ofta ett möte mellan den enskilde, eventuellt anhörig, samt biståndshandläggare och sjukvårdspersonal. Sidan 26 av 64