Från Kalksalpeter till Tom Ericsson, tillbaka och en bit till.
Klas Karlsson 0707193025 BOKSKOGENS GOLFKLUBB Klas.Karlsson@bokskogen.com
Klas Karlsson Södertälje GK 1984 till 2000 Bokskogens GK 2001 och tillsvidare Tycker och tror en djävla massa och har åsikter om det mesta som rör golfbanor och dess skötsel. Men vet egentligen väldigt lite Har dock ganska mycket erfarenhet,är nyfiken vill utveckla och utvecklas. Glömmer inte bort grunderna.
Greenerna, som är byggda efter USGA-normer, har en mycket begränsad näringshållande förmåga (enl. T Ericsson,SO Dahlsson och förmodligen enl många av er som sitter här) I flera studier har det visat sig att det första etableringsåret i en nyanlagd USGA-green är kvävebehovet dubbelt så stort som i en etablerad green Om vi gödslar mer än optimalt ökar filtbildningen Och då får vi köra Graden
1990-1992 Utfördes Försöksstudie av nio olika kvävegödselmedel i SGFs regi Följande ingick i försöken Kalksalpeter Ammoniumsulfat Kalkammonsalpeter Urea 46N Azolon 38N Isodur 31N Osmocote 39N HG natur NPK 7-1-4 Combi Natura NPK 10-1-5 Kvävenivån i försöken var 1,5kg respektive 3,0 kg 100 m2 Ammonium och urea kväve har i genomsnitt visat sig bäst Konstaterades också att mullhalten är av stor betydelse. på en av försökslokalerna där mullhalten var 1,5 viktprocent konstaterades att det i november månad inte fanns något mineralkväve kvar i greenen i något av försöksleden.
God vattentillgång är en förutsättning för celldelning och cellsträckning och därmed bladtillväxt, vilket är grunden för gräsets förmåga att fånga solenergi och driva fotosyntes. Att sprida näring i flytande form ökar precisionen i gödslingen och reducerar behovet av eftervattning. Detta gödslingsförfarande är därför tidsbesparande och störningar i spelkvalitén på grund av bevattning minimeras Källa: (T.Ericsson K. Blombäck. A. Kvalbein.)
Det som styr gödselbehovet är dina greeners fysiska egenskaper Mullhalt/Ler Kornstorlek Vatten och växtnäringshållande förmåga Vattnets Genomströmningshastighet Förekomst av rotfilt Rotdjupet Geografiska läget
Mullhaltens utveckling greener på Bokskogen Gamla Banan ombyggd 2002 vid anläggandet låg mullhalten på 3,1 vikt % 2007 2,2 vikt % 2009 1,9 vikt % 2010 1,7 vikt % 2011 1,7 vikt % 2013 2,1 vikt %
Mullhaltens utveckling nya banan ombyggd 2004 2007 0,8 vikt % 2009 0,9 vikt % 2010 0,9 vikt % 2011 0,6 vikt % 2013 1,6 vikt %
PÅ YARAS WEBSIDA FINNS FÖLJANDE ATT LÄSA OCH MYCKET MERA Eftersom grödan främst tar upp kväve som nitrat måste ammoniumkvävet först omvandlas av markens mikroorganismer till nitrat innan det blir växttillgängligt. Ju kallare jorden är desto längre tid tar det. Vid 10 graders jordtemperatur tar omvandlingen två veckor och vid 8 grader så mycket som fyra veckor Jordens fuktighet påverkar också omvandlingshastigheten. När det är torrt sker omvandlingen till nitrat långsammare. Optimal fuktighet är när 60 % av porvolymen är vattenmättad, dvs vid fältkapacitet.
Gödselstrategi 6 grader upp till ca 12 tidig vår försommar Nitratkvävebaserade gödselmedel Kalksalpeter Kristalon Arena turf royale mfl. N27 flytande, innehåller även ammonium och urea kväve. 12 till 12 grader ammonium kväve Sommar till höst 12 till 6 grader Nitratkväve Sen höst 6 till 6 grader Coatad Urea eller Ibdu/Isodur
ELLER OM MAN SÅ VILL NITRATKVÄVE AMMONIUM NITRAT UREA ELLER IBDU 6-12 grader 12-12 grader 12-6 grader under 6 grader
Mängder Säsong Lämplig nivå av N och säsong ca 2kg Lämplig nivå P och säsong 0,2-0,3 kg Lämplig nivå av K och säsong 1,5-2kg Större givor under försommaren fram till mitten av juli för att därefter vara mer sparsam Fast gödsel under försäsongen i huvudsak och toms modell under sensommaren och hösten.
Gödselgivor på Bokskogen 2010 N. 1,87kg P. 0,26 kg K 1,73 kg 2011 N. 1,66kg P. 0,5 kg K 0,7 kg 2012 N 1,8 kg P. 0,35 K 1,54 kg
Teoretisk Gödselplan 15 Maj till 30 September Gödslingsintervall var 15 dag innebär tio gödseltillfällen under perioden. 2kg handelsvara /100 m 2 per tillfälle Ex 10 st givor resulterar i följande 6-5-10 1,2 kg N 0,44 kg P 1,66 kg K 8-0-12 1,6 kg N 0 kg P 1,9 kg K
Varför vintergödsling Från oktober november fram till april skall gräset leva på upplagrad näring alltså ca 5-6 månader under den perioden är det inte ovanligt med yttre betingelser i form av väderleksomslag som faktiskt skapar möjlighet för tillväxt om än i liten omfattning. Jag tror med utgångspunkt från tidigare erfarenheter att kan vi hjälpa gräset under den perioden genom att tillföra näring. Och ge gräset bättre möjligheter att klara kalla torra vår perioder.
Vintergödsling Ureakväve eller isodur/ibdu Har använt det förr med gott resultat.
Gödsling vid anläggning Ingen alls innan gräset har grott och växt upp så att det syns ca 5 mm Därefter gödsla regelbundet med NPK gödselmedel 3 kg handelsvara 100m2 med ca 14 dagars intervall 11-5-18 micro fungerar alldeles utmärkt så länge ytan ej är i spel Mängd och intervall är beroende av vilken mullhalt och kornstorlek såbäddsmaterialet har Mao så avråder jag från grundgödsling då N och K med största sannolikhet kommer att vara utlakat sedan länge innan gräsplantorna har utvecklats tillräckligt. Däremot så kommer fosfor finnas kvar i profilen många år framöver och inverka störande på ditt årliga gödselprogram
En Bra Såbädd enl. mig Någonstans i närheten av usga standarden för kornstorlekar på sanden Mullhalt på 3 viktprocent och gärna ett litet inslag av ler vid anläggningstidpunkt. Därefter ej under 2% viktprocent gärna 2,5%
VIKTIGT ATT TÄNKA OCH HÅLLA KOLL PÅ! MULLHALTEN OCH DESS UTVECKLING TA JORDPROVER VAL AV KVÄVE VID OLIKA TIDPUNKTER VATTENTILLGÅNG OCH BEVATTNINGSSTRATEGI
VAR GÄRNA GLAD! TÄNK FÖR FAN!