Projekt Hund i vården/vårdhundskolan Redovisning till Arvsfonden för år

Projekt Hund i vården/vårdhundskolan Redovisning till Arvsfonden för år 3 100201-110131

Sammanfattning Projektplanens mål har uppfyllts med råge, och nya initiativ har tagits. Särskilt vill vi lyfta fram följande punkter: Insatserna med vårdhund är uppskattade, och utvecklas vidare på de vårdenheter som startat verksamhet under projektets tidigare år. Arbete med vårdhund har kommit igång inom många nya kommuner och inom två landsting. Samverkan har vidgats och fördjupats med många viktiga parter, såväl myndigheter och lärosäten som organisationer. Verksamheten får ökad legitimitet, till exempel genom att Socialstyrelsen gett stimu- lansmedel till många kommuner för verksamhet med vårdhund, och att läkare ordi- nerar aktiviteter med hund som alternativ till lugnande medicin. Kännedom om verksamheten sprids allt mer, såväl genom föreläsningar och konfe- renser som genom ett stort antal inslag i media. Ett viktigt mål har varit att skapa förutsättningar för att projektets intentioner skall leva vidare och utvecklas även efter projekttiden. Trots att ett stort arbete lagts ner på just sådana åtgärder, återstår flera viktiga frågor som måste lösas. För att kunna fullfölja de samverkansprocesser som påbörjats med ett stort antal aktörer ansöker vi därför om medel för ett fjärde projektår. Bakgrund Målet med projektet är att introducera ett professionellt arbete med vårdhund. Denna effektiva behandlingsmetod har tidigare saknats i Sverige. Genom utbild- ning av både vårdpersonal och hundar med sina förare ska metoden bli en na- turlig del av vården. Patienter, anhöriga och personal ska känna tillit och trygghet vid all verksamhet där team med vård- hund ingår. Utbildningen ska ge både teoretisk kunskap och praktisk träning. En vårdhund arbetar alltid tillsam- mans med en utbildad förare, som kan tillvarata hundens möjligheter för patien- tens bästa. Om verksamhet med vård- hund ska bli bra måste samtidigt hun- dens behov tillgodoses. Insatserna do- kumenteras och resultaten utvärderas kontinuerligt. En utförligare beskrivning av bak- grund, metod m.m. finns i den treårsplan som låg till grund för vår första ansökan. Det bör dock noteras att planen i flera avseenden förbättrats med ledning av erfarenheter som vi gjort under projek- tets gång. Verksamhet år 3 Redovisningen följer samma indelning i kapitel som i planen för år 3. 1. Stöd till enheter som infört arbete med vårdhund De avdelningar som infört vårdhundar har fått fortlöpande stöd. Det har skett såväl genom besök som via mejl och tele- fon. Avdelningarna har också fått del av de förbättrade mallar för dokumentation och utvärdering samt rutiner och riktlin- jer som tagits fram under året. Genom den utvecklade hemsidan och ett perio- diskt Nyhetsbrev har enheterna fått bätt- re möjligheter att ta kontakt med andra personer runt om i landet som jobbar med vårdhund. 2

2. Fler personer och hundar har utbildats, nu även på högskola Under de tre år som projektet pågått har 115 personer deltagit i utbildningen, från 45 kommuner. De som deltagit i utbild- ningen är både förare med hundar, och legitimerad personal utan hund. Flera av den legitimerade personalen är chefer inom vården på olika nivåer. Under det tredje projektåret har ytterli- gare ett 50- tal personer med hund på- börjat sin utbildning genom lektioner hos hundinstruktörer, samt litteraturstudier. Innan de är färdiga att ta det avslutande provet för diplomering skall de genomgå en kurs för att lära sig hur det praktiska arbetet med hund går till inom vården. I väntan på att nya kursarrangörer tar över från 2012, är det viktigt att Vård- hundskolan arrangerar denna sista del av utbildningen, samt test för diplomering. En teoretisk utbildning om Djurs med- verkan i vård och socialt arbete ges nu på Högskolan i Malmö 1. Denna kurs är särskilt lämplig för legitimerad vårdper- sonal som inte själva arbetar med hund, men som ska kunna komplettera sitt or- dinarie arbete med stöd av ett vård- hundsteam. De skall alltså kunna skriva ut vårdhund på recept. Vårdhundskolans utbildningsledare, Ingeborg Höök, har anlitats i framtagande av denna kurs. Högskolekursen rönte mycket stort in- tresse cirka 250 personer sökte. Av dessa antogs drygt 100. I mars och augusti genomfördes prak- tiskt prov för diplomering av vårdhunds- team. Det innebar att diplomerade vård- hundsteam nu är igång i fler kommuner. Nästa provtillfälle blir i februari 2011. Då genomförs även för första gången en omdiplomering där de som diplomera- 1 http://www.edu.mah.se/hs140b/ des 2008 och nu arbetat i tre år skall tes- tas igen för att få behålla sin diplomering. Två av bedömarna i arbete under diplomeringstestet. Socialstyrelsen har fortsatt att bevilja stimulansmedel till många kommuner för att införa arbete med vårdhund. Under året har utbildningsmaterialet utökats. Det som tillkommit är ett 60- tal pedagogiska aktivitetskort. På varje sådant kort ges ett konkret exempel på en övning där hundens medverkan bi- drar till träning av fysisk förmåga som finmotorik, balans och styrka eller för- måga till socialt samspel. 3. Kännedom om metoden har spridits till beslutsfattare, vårdpersonal, anhöriga och allmänheten Utbildningsledaren och några av de tidi- gare årens elever har föreläst om meto- den i många sammanhang till exempel: Konferenser arrangerade av lokala föreningar från styrgruppens brukar- organisationer. Politiker i vård- och omsorgsnämnder i många kommuner. Chefer för äldreboenden, såväl kom- munala som företagsdrivna. Utbildningar för paramedicinare (ar- betsterapeuter, sjukgymnaster). Anhörigstödjare och frivilligarbetare. 3

Mässor och nationella konferenser: Klockargårdskonferensen i Borgholm (Demensförbundet), Äldremässan i Älvsjö, Kompetensutvecklingsinstitu- tets konferens Ett meningsfullt liv Livet ut!. och har fokus på hälsoeffekter av sam- spelet människa- djur. Vår monter hade ett mycket stort antal besökare från hela världen, och många intressanta kontak- ter knöts. Jordbruksministern invigde konferensen och fick därefter motta en av våra vårdhundar (i tyg). Vid konferensen höll Ingeborg Höök ett seminarium om International stan- dards for animal- assisted intervention (AAI). Vårdhundskolan har också fått ett uppdrag att ta fram en sådan standard, tillsammans med representanter från ett tiotal länder. Projekt Hund i vården var ett av tre pro- jekt som fick presentera sig vid Arvsfon- dens konferens i riksdagshuset 31/3. Därvid presenterades även den utvärde- ring som Arvsfonden låtit göra av 32 pro- jekt som berör äldre och den ideella sek- torn. Bland dessa ingick Hund i vården. Med ekonomiskt stöd från äldrenämnden i Uppsala producerades en bok om vård- hundsarbete: Hund på recept. Den pro- fessionella vårdhunden (bifogas). Vid Klockargårdskonferensen fick Demensförbundets ordförande, Stina-Clara Hjulström, en vårdhund i miniatyr! Särskilt vill vi lyfta fram Vårdhundsko- lans deltagande i den internationella konferens som hölls i Stockholm i juli. Den arrangeras av IAHAIO 2 vart tredje år, Socialstyrelsen har under året delat ut s.k. stimulansmedel till kommuner för utveckling av nya metoder inom äldre- vården. För att sprida goda exempel har Socialstyrelsen gett ekonomiskt stöd till tre projekt där kommunerna får beskriva sin verksamhet i form av filmer. Uppsala kommuns verksamhet med vårdhund var en av dessa. Kommunen gav Vård- hundskolan i uppdrag att göra en film om sitt arbete med vårdhund. Filmen kom- mer från slutet av 2010 att ligga på Soci- alstyrelsens hemsida för nerladdning. 2 IAHAIO: International Association of Human- Animal Interaction Organizations 4

Tre nyhetsbrev har sänts under året. Brevet har cirka 400 prenumeranter. Gruppen Vårdhundskolan finns på Face- book, och Ingeborg Höök skriver regel- bundet i flera bloggar. 4. Samverkan Med högskolor och universitet Innan projekt Hund i vården fanns, var motståndet stort mot att använda hund i vården eftersom det saknades svensk forskning. Samtidigt kunde inte forsk- ning bedrivas eftersom strukturerad verksamhet saknades! När nu strukturerat arbete med vård- hund införts har flera forskare beviljats medel för studier. Några exempel: I närvaro av drottning Silvia invigdes under hösten Lilla Erstagården, Nordens första hospice för barn. En uppskattad medarbetare är vårdhunden Livia. Enligt vad som framgick av mediernas rapportering stal Livia intresset från drottningen och landstingsrådet Filippa Reinfeldt. Information via media och hemsida Medias intresse för projektet har varit fortsatt mycket stort. Reportage har fö- rekommit i en mängd tidningar och tid- skrifter såväl inom vård- och hundsek- torn som i dagspress. Inslag har även förekommit i rikstäckande och lokala TV- och radiokanaler. Bilaga 2 ger några exempel. Projektets hemsida 3 underhålls och förbättras kontinuerligt. Ett särskilt Vårdhundsregister 4 har byggts upp, vil- ket gör det lättare för studerande, media och andra att hitta diplomerade team, hundinstruktörer m.fl. Till detta bidrar att alla som finns i registret visas på en överskådlig karta, förutom i text. 3 www.vardhundskolan.se 4 http://register.vardhundskolan.se/ Uppsala Universitet har genomfört en studie om vårdhundars effekt på an- vändning av lugnande medel och på pati- enternas aktivitetsnivå inom demens- vården. Preliminära resultat visar att konsumtionen av lugnande medel mins- kat och aktivitetsnivån ökat. Högskolan i Skövde bedriver i samver- kan med Sveriges lantbruksuniversitet i Skara en studie om effekter av vårdhund för personer inom äldrevård. Där stude- ras både hur hunden mår och hur de äld- re påverkas. Bl.a. mäts halten av stress- hormoner hos hund och patient. Genom att flera doktorander från både hund- och människosidan deltar finns förut- sättningar att fördjupa kunskaperna inom detta område, där behovet av tvär- vetenskap är stort. Högskolan Ersta- Sköndal gör en studie på Mälarbackens äldreboende i Stock- holm avseende hälsoeffekter av kontakt med hund. Studerande från flera universitet och högskolor har fått hjälp av oss i arbetet med sina C- och D- uppsatser. 5

Samverkan i övrigt Samverkan med Svenska Service- och Signalhundsförbundet (SoS) har inletts. Syftet är att undersöka möjligheterna för att samordna deras och projektets verk- samhet med lämplighetsbedömningar, diplomeringstester, instruktörsutbild- ning etc. Vi har fortsatt god samverkan med Ast- ma- och Allergiförbundet som har tillfört viktig kunskap. Vi har startat ett arbete för att med hjälp av Swedish Standards Institute (SIS) ta fram en svensk standard för verksamhet med vårdhund. Inom ramen för detta arbete sker samverkan med ett stort an- tal myndigheter och organisationer. Det- ta beskrivs närmare under punkt 6 ned- an. 5. Fortbildning av hundinstruktörer och blivande kursledare I juni hölls en tredagars kurs för de hundinstruktörer som Vårdhundskolan har avtal med. Kursen var mycket upp- skattad. Många uppgav att de nu förstår hur kraven på en vårdhund skiljer sig från träning av assistanshundar. De flesta deltagare uppgav i utvärderingen att det är första gången som så många organisa- tioner för instruktörer nu träffats och samverkar i positiv anda. En ny sådan kurs erbjuds i februari och i maj 2011. Till dessa kurser har även personer från flera folkhögskolor och djurgymnasier anmält intresse. Träning av nya kursledare sker genom ett traineesystem. De deltar alltså som lärarassistenter i utbildningen och har eget ansvar för delar av den. Syftet är att få fram nya kursledare som själva kan genomföra kurser. 6. Skapa förutsättningar för verksamhetens fortsättning efter projekttiden Under året har det blivit alltmer tydligt att det behövs en standard och entydiga definitioner för arbetet med vårdhund. För att uppnå detta har Vårdhundskolan tagit initiativ till att Swedish Standards Institute (SIS) skall ta fram en formell svensk standard för arbete med vård- hund. Det är viktigt att denna standard blir allmänt accepterad. Därför sker ar- betet i bred samverkan med berörda or- ganisationer och myndigheter. När en svensk standard finns kan ackreditering ske genom Swedac, det statliga organ som granskar och kontrollerar att den svenska standarden följs. Därigenom säkras kvaliteten på framtida insatser med vårdhund. I enlighet med årets projektplan har vi därutöver fortsatt att utöka vårt rikstäckande nät av instruktörer, med vilka vi har avtal påbörjat samverkan med flera aktörer som vill genomföra utbildning, till ex- empel Nordanstigs kommun, Piteå kommun, Klippans kommun inlett samverkan med Svenska Ken- nelklubben (SKK) kring framtida han- tering och registrering av testresultat. Uppbyggnad av detta system ska sam- ordnas med att SKK inför ett system för registrering av alla arbetande hundar 5, i enlighet med den statliga utredningen om tjänstehundar. 5 Med arbetande hundar menas polishundar, tullens hundar, ledar(blind)hundar etc. 6

7. Summering och slutredovisning av projektet För att ta vara på erfarenheterna från de enheter som arbetar med vårdhund genomförs i januari 2011 en konferens med chefer och nyckelpersoner från de enheter som utbildats med projektmedel, totalt 30-40 personer. Tanken med kon- ferensen är att goda exempel ska spridas mellan personal på deltagande enheter. Samtidigt får projektet del av dessa erfa- renheter, vilket kan användas i slutredo- visning och vid utformning av framtida stöd till vårdenheterna. 8. Styrgrupp Styrgruppen består som tidigare av Häl- sans Natur (ordförande) och Uppsala kommun samt representanter för fyra brukarorganisationer: Demensförbundet, STROKE- Riksförbundet, Hjärnskadeför- bundet Hjärnkraft samt Alzheimerföre- ningen. Gruppen har sammanträtt tre gånger. Brukarorganisationernas represen- tanter har tillfört väsentlig information och betytt mycket för att sprida kunskap om projektet inom sina organisationer. Uppsala den 6 december 2010 Styrgruppen för projekt Hund i vården/vårdhundskolan Sven-G Hultman Ingrid Jansson Anita Landén Ordf, Hälsans Natur Uppsala kommun Demensförbundet Lena Spanó Gun-Britt Kristianson Lena Markeby Larsson STROKE-Riksförbundet Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft Alzheimerföreningen Bilagor 1. Mediainslag i urval 2. Bok: Hund på recept. Den professionella vård- hunden. 7

Träff med en av 2010 års utbildningsgrupper. 8