Årsredovisning 2013 AB Alingsåshem

Relevanta dokument
Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering

Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering

Årsredovisning 2012 AB Alingsåshem

Årsredovisning 2014 AB Alingsåshem

Energieffektiv renovering - hur kan Brogården användas som modell för det fortsatta arbetet?

Brogårdens ombyggnad utveckling av metodik för ekonomiska långtidsplaner

Alingsås kommun. Framtida miljökrav tillgodoses - Alingsås kommun uppfyller sin del av de nationella miljömålen

AB Alingsåshem. Vilka är vi? AB Alingsåshem är kommunens bostadsbolag.

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

VIKTIGT! Du kommer snart att få nytt passersystem och fiberinstallation i huset där du bor

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar Karin Byman ÅF

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Boendedialog, Brogården

Årsredovisning 2011 AB Alingsåshem 1

Alingsåshem. Kommunens ändamål med AB Alingsåshem

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD)

ÄGARDIREKTIV FÖR GULLSPÅNGSBOSTÄDER AB

Socialt hållbart boende, exemplet Alingsås

REGION GOTLANDS REGELVERK FÖR STÖD TILL TRYGGHETSBOENDEN

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag.

Nu bygger vi om i Husby

ÅRSREDOVISNING. Aktiebolaget Alingsåshem

Riktlinjer för bostadsförsörjning GISLAVEDS KOMMUN

Frågor och svar kring ny- och ombyggnationen i kvarter Hedvig i Spånga

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Ing-Marie Odegren. Bidra till äldres rådighet och dialoger med lokalsamhället

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen.

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

Information om ansökan av subvention till värd/- värdinna samt delfinansiering av gemensamhetsytor i trygghetsboende inom Umeå kommun

Passivhus vår framtida byggnorm?

BOSTADSBOLAGETS NYPRODUKTION

KVARTERET FORSBACKEN NATURSKÖNT LÄGE VID VASSARA ÄLV

Ekologisk hållbarhet. Tvätta rent i kallt och avjoniserat rent vatten. Jenny Holmquist, miljöstrateg

En ansvarsfull fastighetsägare

Kvarteret Ljuset 25 attraktiva, trygga och trivsamma hem mitt i Alingsås

Bostads AB Poseidon 2010

Brf Utsikten i Rydebäck

Brogården miljonhusen blir passiva

Nu bygger vi om i Akalla

Miljöprofilerat byggande för Stockholm. Allan Leveau, Nybyggnadschef Telefon

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB

Läkarvillan. 16 st. lägenheter i Hunnebostrand

Bohovsstyrd planering - att prognostisera och ta fram boendeformer som matchar olika målgruppers behov. In g

Basfakta. w Egna entréer. w Dagvatten. w Brandvarnare. w Värme. w Postbox. w Individuell mätning av varm- och kallvatten.

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN

Bättre inomhusklimat med SmartFront

Nu bygger vi om i Rinkeby

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan Tunabyggen Affärsplan Box Borlänge

AB Kristianstadsbyggen är ett helägt bolag till Kristianstads Kommunföretag AB som i sin tur är ett helägt bolag till Kristianstads kommun.

Eje Sandberg

INFLYTTNING SOMMAREN 2018

Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Furan 12

STK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK

Ängelholmshem - vi tar ansvar

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Förslag till riktlinjer för trygghetsboende. Enköpings kommun

ÄGARDIREKTIV för AB Helsingborgshem

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö

20% Underhåll. 24% Taxekostnader. 4% Reparationer. 7% Skötsel. 12% Administration. 2% Fastighetsskatt. 2% Övrig drift.

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Hållbar Renovering Gör renoveringen till en lönsam investering NCC Construction Sverige AB 1

Löpande underhållsplan för Brf Postsäcken 11 utkast

Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt?

Ekonomisk sammanställning - Brogården

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Ägardirektiv för Helsingborgshem AB

BOSTADS AB POSEIDON. Kort om Bostads AB Poseidon

Ägardirektiv Flens Bostads AB

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Hur ska vi klara klimatmålen i tid? Svaret är KLOT! Ett program för energiomställning av bostäder.

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB

NYPRODUKTION KUNGSHÖGA TRYGGHETSBOENDE

Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll

10 förslag för bättre boende för seniorer

Välkommen till Portvakten Söder

MILJÖREDOVISNING 2013

Ägardirektiv för AB Nykvarnsbostäder KS/2015:172

Samråd i fråga om försäljning av fastigheten Vårdaren 2

Boendestrategier för äldrelivet I Alingsås

Kommunstyrelsens planutskott

Avtal om inflytande vid ombyggnadsprocessen

Förutom genom lag och författning regleras bolagets verksamhet genom

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo

Släggan 10 Peder Holmsgatan 3 och 5, Ronneby

Ägardirektiv för Norra Staden Fastighetsutveckling i Norrköping AB och dess dotterbolag KS 2015/0108

Mäklarinformation: BRF Fyrtornet 1 (orgnr )

Besparingspotential i miljonprogramhusen

Avtal om inflytande vid ombyggnadsprocessen

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

Statligt stöd till bostäder för äldre

Delårsrapport per för Öckerö Bostads AB

KS Teknik & Service arbetar i nuläget med att projektera gata, VA och bilda tomter för både en- och flerbostadshus uppe på Årbol, ovanför Orrvägen.

Transkript:

Årsredovisning 2013 AB Alingsåshem

Årsredovisning 2013 AB Alingsåshem INNEHÅLLSFÖRTECKNING VD har ordet 4 Förvaltningsberättelse 7 Ekonomi 27 Förslag till årsstämman 29 Resultaträkning 31 Balansräkning 32 Kassaflödesanalys 34 Kartor över Alingsåshems fastighetsbestånd 35 Noter 36 Revisionsberättelse 50 Granskningsrapport 51 Alingsåshem i siffror och nyckeltal 52

VD HAR ORDET Hur många bitar är det i ett pussel? Exakt så många som behövs för att skapa en helhet. Alla bitarna måste samverka för att vi skall se den stora bilden. Så är det för ett kommunalt bostadsbolag också: varje insats vi gör är en del av ett större arbete, och som bolag är vi en del i det stora pussel som utgör helheten Alingsås. Foto: Joakim Carlander 4 Det är svårt att kommunicera vad långsiktighet och hållbarhet innebär. Det är lätt att anta att alla utgår från samma verklighetsbild. Så är det givetvis inte: detta är komplexa begrepp. Långsiktighet handlar om att minska resursanvändningen och att skapa effektivitet i de insatser som görs. Det är lätt att bara fokusera på ekonomiska aspekter som investeringsnivåer och avkastningstid men avkastning kan se ut på olika sätt: tänker man långsiktigt vid en förnyelseplanering så kan man förutom ekonomisk avkastning även få ut såväl social som ekologisk avkastning. Samverkan Vi samverkar i allt som gör att vi kan nå våra uppdragsmål bättre. Vi får aldrig ihop hållbarhetspusslet om inte bitarna samverkar. Samverkan innebär inte att man låter någon annan ta på sig arbetet och ansvaret. Helhetssynen är istället summan av alla de kunskaper och erfarenheter som de inblandade har. Därför har partnering varit en nyckelfråga för ett framgångsrikt projekt på Brogården. Det hela staden -perspektiv som tillämpas vid förnyelsen på Noltorp kräver också samverkan. Alingsås kommun leder projektet som inbegriper en stor mängd intressenter. Alla delar är viktiga för att vi skall få en hållbar helhet i stadsdelen och för att alla tillsammans skall få ut maximalt värde av insatsen. Långsiktigheten är när vi gör en insats som skall hålla i väldigt många år Husen som byggdes på 1950-talet är fortfarande i gott skick och har inte krävt några större insatser vad gäller t.ex. fasader. Vi har moderniserat och underhållit badrum och fönster men byggnadernas struktur är fortfarande mycket god. När miljonprogrammet byggdes var långsiktighet inte prioriterat: fokus låg istället på kvantitet till en låg kostnad. Dessa byggnader är nu i stort behov av underhåll och modernisering. När vi renoverar miljonprogrammet kan vi välja att göra det som en kortsiktig investering, där minsta möjliga insats görs för att uppnå en tillfredsställande boendemiljö. Då kan vi kalkylera med att renoveringen är god nog för 30 år. Det andra alternativet är att göra miljonprogrammet långsiktigt hållbart. Det innebär en större investering men insatsen ger en sådan kvalitet att husen uppfyller dagens nybyggnadskrav och erbjuder en god boendemiljö för ett avsevärt antal år framöver. Detta senare alternativ har vi valt vid renoveringen av Brogården. En utomstående värdering av Brogården har bekräftat att byggnadernas marknadsvärde motsvarar anskaffningskostnaden. Brogården har alltså visat sig vara en ekonomiskt hållbar investering.

VD HAR ORDET Boende är inte bara hus Att arbeta långsiktigt och hållbart är komplext och kräver ett helhetsperspektiv. Angreppssättet att bara arbeta med huset skapar inte långsiktighet, man måste ta hänsyn till hela boendemiljön och behoven hos de människor som skall bo där. Inomhusmiljön är en mycket viktig pusselbit i de flesta människors vardag. Det handlar om att man har en god luftkvalitet, en behaglig temperatur och att man inte störs av ljudgenomsläpp från grannar eller omgivande miljö. Vi kan inte garantera att alla dessa aspekter uppfylls i äldre bostadsbestånd som inte är förnyat, men de är alltid med i planeringen vid förnyelse eller nybyggnation. Mötesplatser finns överallt Alingsås skall vara den moderna mötesplatsen med småstadens fördelar och storstadens möjligheter. Vi hjälper till att skapa mötesplatser i våra bostadsområden. Vår utmaning ligger i att koordinera det som samhället har att erbjuda och ta tillvara på potentialen hos samhällets aktörer. Det gäller föreningslivet, kommunala förvaltningar, landsting och privata aktörer. Människor har olika behov av samvaro. När vi planerar för mötesplatser så måste vi hitta forum för alla människor, utifrån vad de har för drivkrafter och intressen. Det är genom variation som vi tillgodoser skilda intressen och skapar en social hållbarhet. Detta kan ske på många sätt: det kan vara att tillhandahålla en lokal där grannar kan träffas för att dricka kaffe; en grillplats där man kan träffa vänner och familj; eller datorer i en hyresgästlokal så att människor för möjligheten att koppla upp sig mot en global gemenskap. Vi kan också tillhandahålla mötesplatser för studiecirklar och föreningsliv. Mötesplatserna utgör en fundamental bit i det småskaliga samhället där alla individer skall känna sig som en del av ett sammanhang. Vi pratar ofta om kvarboende för äldre och värdet av att få vara kvar i sitt sociala sammanhang. Då handlar det inte bara om att skapa ökad tillgänglighet utan också om att ge verktyg för att motverka ensamheten. Vad vet vi om framtiden? Enligt EU-beslut skall vi år 2050 ha halverat vår energianvändning. I arbetet för att uppnå detta måste vi både kunna erbjuda goda klimatskal som hjälper oss att dra ned på energianvändningen för uppvärmning, samtidigt som vi stimulerar ett energisparbeteende hos hyresgästerna och ger dem en ökad möjlighet att själva kunna bestämma över sin energianvändning. Våra kalkyler och uppföljningen för Brogården visar tydligt att trots en högre investeringskostad så kommer insatsen långsiktigt att ge minskade kostnader för både underhåll och drift. Efter renoveringen drar husen drastiskt mindre energi. Den individuella varmvattendebiteringen påverkar också vattenkonsumtionen: när kostnaden blir tydlig blir hyresgästen medveten om sitt beteende. Väggkonstruktionen bidrar till långsiktigheten genom ett minskat underhållsbehov. Det finns ett ökat behov av att människor skall kunna bo kvar i sina hem även när de blivit gamla. Det pågår en ständig utbyggnad av antalet lägenheter anpassade för trygghetsboende. Grundläggande i vår modell för trygghetsboenden är att dessa lägenheter kan passa alla oavsett ålder och livssituation. I kommunens omvärldsanalys framgår det att behovet av trygghetsboenden kommer att öka med ett 70-tal lägenheter fram till 2019. Genom att ta med tillgänglighetsaspekter redan på planeringsstadiet åstadkommer vi områden med konsekvent hög tillgänglighet utan att använda speciallösningar eller att ge avkall på estetiken. Kommunens kostnader minskar också när man slipper att göra kostsamma bostadsanpassningar. Lösningar som är bra för alla integreras så att de inte ens märks vid första anblicken men gör vardagen avsevärt mycket enklare för många människor. En lägenhet utan trösklar är praktisk för den som sitter i rullstol men den är också lättare att städa även för den som inte använder hjälpmedel. Vi behöver innovativa bostadslösningar för unga. Vi står inför samma problem som i många andra kommuner: det saknas tillräckligt med lämpliga boendeformer för den yngre befolkningen. I samband med förnyelsen av Noltorp kommer vi att se över hur vi kan erbjuda ungdomar olika typer av boenden som passar deras behov och ekonomi. Vi är en pusselbit i någon annans helhet. Det är ett ansvar som vi omsorgsfullt måste förvalta. Ing-Marie Odegren VD, AB Alingsåshem 5

6 AB Alingsåshems styrelse och VD Runar Kristensson, Ing-Marie Odegren, Magnus Gedda, Maja-Stina Jakobsson, Lennart Zackrisson, Ingemar Klevenås, Rolf Nilsson. Infälld: Gun Pettersson Bohlin Foto: Joakim Carlander

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE STYRELSE OCH ORGANISATION Styrelsen och verkställande direktören för AB Alingsåshem (org.nr. 556401-2374) avger följande årsredovisning för verksamhetsåret 2013. Styrelse och revisorer Ledamöter och ersättare, utsedda av Alingsås kommun, t.o.m. ordinarie årsstämma 2015. Ordinarie ledamöter Maja-Stina Jakobsson ordförande Gun Pettersson Bohlin vice ordförande Rolf Nilsson Magnus Gedda Runar Kristensson Ingemar Klevenås Lennart Zackrisson Ersättare Birgit Josefsson Peter Gustavsson Kjell Eliasson Kristian Nilsson Ingvar Torstensson Alf Olofsson Sven-Erik Dahlgren (M) (S) (S) (M) (FP) (MP) (C) (M) (S) (S) (M) (FP) (MP) (KD) Personalrepresentanter Ingrid Åsheim ordinarie Vision Sofia Bernhold Jensen ersättare Vision Claes Svensson Stefan Lindström ordinarie Fastighetsanställdas Förbund ersättare Fastighetsanställdas Förbund Revisorer Bernt-Erik Nyberg ordinarie utsedd av Alingsås kommun Anita Andersson ersättare utsedd av Alingsås kommun Hans Gavin ordinarie auktoriserad revisor utsedd av årsstämman Peter Öfverström ersättare auktoriserad revisor utsedd av årsstämman Verkställande direktör Ing-Marie Odegren Ägarförhållande Den 1 januari 2004 överlät Alingsås kommun samtliga aktier i AB Alingsåshem till AB Alingsås Rådhus, ett av kommunen helägt bolag. Samma dag förvärvade AB Alingsås Rådhus samtliga kommunens aktier i Fabs AB och Alingsås Energi Nät AB. Organisationsanslutning Bolaget är medlem i: SABO Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag Fastigo Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation HBV Husbyggnadsvaror HBV Förening Fastighetsbestånd Alingsåshems lägenhetsbestånd uppgick vid årets slut till 3 282 (3 291) bostadslägenheter med en uthyrningsbar yta på 207 896 m 2 (208 446 m 2 ). Av beståndet utgör bostäder inom äldreboendet 386 (386) lägenheter om 18 461 m 2 (18 461 m 2 ) och omsorgsbostäder 74 (74) lägenheter om 4 503 m 2 (4 503 m 2 ). Antalet lokaler för uthyrning är 277 (280) med en yta på 23 528 m 2 (23 560 m 2 ). 7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÄNDAMÅLET MED VERKSAMHETEN Enligt Alingsås kommuns ägardirektiv för AB Alingsåshem ägs bolaget i syfte att utgöra ett aktivt bostadspolitiskt instrument. Bolaget skall genom att kunna bygga, förvärva, äga, avyttra och förvalta fastigheter med bostäder, affärslägenheter och kollektiva anordningar samt upplåta bostäder med hyresrätt eller kooperativ hyresrätt, erbjuda kommuninvånarna ett attraktivt, tryggt och trivsamt boende. Bolaget skall tillgodose olika kunders behov av boende och bidra till integration och tillgänglighet för alla. Detta görs genom att erbjuda ett varierat och spännande utbud av bostäder och bostadskomplement. Alingsåshem skall också bidra till att planering och byggande i kommunen anpassas till efterfrågan. Dessutom anges att AB Alingsåshem skall vara ett föredöme i att ha helhetssyn på frågor rörande kvalitet, arbetsmiljö, miljö och ekonomi i verksamheten. Bolaget skall vara en partner till kommunen i att aktivt utveckla det naturliga sociala skyddsnät som finns i ett småskaligt samhälle samt göra det möjligt för äldre att bo kvar i sitt bostadsområde. Bolaget skall aktivt engagera sig i energieffektivt byggande. Bolagets verksamhet skall aktivt medverka till att kommunens vision kan förverkligas. Alingsåshems verksamhetspolicy Alingsåshems styrelse har fattat beslut om nedanstående verksamhetspolicy: Våra kunders olika behov av boende, som skall upplevas attraktivt, tryggt och trivsamt, står i fokus för Alingsåshems verksamhet. Vår strävan är att bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Detta sker genom att: vi lär känna våra nuvarande och framtida kunder genom personliga möten vi säkerställer kvaliteten i all vår verksamhet genom rätt kunskap, erfarenhet och lämplighet vi skapar ett prisvärt boende för kunden genom att hushålla med resurser och ger kunden möjlighet att själv ta ansvar för sin resursanvändning vi arbetar med ständiga förbättringar och har en positiv syn på utveckling för att möta kundernas behov vi skapar en god och säker arbetsmiljö, som är grunden för medarbetarnas trygghet, välbefinnande och hälsa vi formar en arbetsplats där vi samverkar och respekterar varandra vi följer gällande lagstiftning Vår verksamhet Samtidigt som nya bostäder planeras och byggs måste det befintliga bostadsbeståndet ses över och förnyas i syfte att vara en god och långsiktigt hållbar livsmiljö såväl för dagens människor som för kommande generationer. För att kunna ta ställning till förnyelseåtgärder krävs ett beslutsunderlag med mål och riktlinjer som gör att både stora och små åtgärder kan genomföras kontinuerligt på ett genomtänkt och planerat sätt. Varje område är unikt och präglat av de värderingar som gällde vid områdets tillkomst. Innan man genomför åtgärder i ett område bör man ställa sig frågorna: Vilka är områdets kvaliteter? Vilka är områdets brister? Hur kan man bevara kvaliteterna och åtgärda bristerna? Förnyelseplanering I förnyelseplaneringen har bostadsområdet dokumenterats i ord och bild med utgångspunkt från boendemiljön. Syftet med kartläggningen är att visa konkreta exempel på vad som kan åtgärdas i respektive område för att t.ex. öka tillgänglighet, trygghet och integration och för att ge äldre möjlighet att bo kvar i sitt bostadsområde. Vi har en helhetsbild av varje områdes arkitektoniska karaktär och tillgänglighet samt dess kvaliteter och brister. Förnyelseplaneringen omfattar hela Alingsåshems bostadsbestånd inklusive behov av kompletteringsbebyggelse i anslutning till 8

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE befintlig bebyggelse och på nya platser. Dokumentationen är ett värdefullt underlag då underhållsåtgärder planeras. Strategiarbete för långsiktig hållbarhet Vid all planering eftersträvas ett helhetstänkande och i beslutstagandet tar vi hänsyn till de tre hållbarhetsaspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Kommunens ägardirektiv och den av styrelsen beslutade verksamhetspolicyn anger riktningen för verksamheten. Att åstadkomma ett attraktivt, tryggt och trivsamt boende är vår ledstjärna och vart och ett av de övergripande målen inom hållbarhetsaspekterna skall sträva mot denna. Styrande i det strategiska arbetet är den ettåriga budgeten, den treåriga verksamhetsplanen och den ekonomiska långtidsprognosen. Det finns anledning att inför denna upprustning och förnyelse ta ett samlat grepp om stadsdelen Noltorp utifrån ett hela-stadenperspektiv. Den variation som finns vad gäller funktioner, boendeformer och gestaltning skall stärkas och utvecklas. Vi skall bidra till ett bra liv på Noltorp ett liv där de boende har närhet till de funktioner som de behöver och de funktioner som skapar en social och trygg tillvaro. Deltagande i projektgruppen är förutom Alingsåshem olika kommunala förvaltningar, Fabs AB och Alingsås Energi. Grundläggande för projektets framgång kommer att vara förmågan till samverkan och helhetssyn mellan de olika aktörerna. Stor vikt har lagts, och kommer att läggas, vid att involvera de boende i närområdet i en dialog om Noltorps nutid och framtid. Vår logotyp är en symbol för våra målsättningar Stadsförnyelse Noltorp Stadsförnyelse Noltorp är ett projekt vars övergripande syfte är att ta fram ett utvecklingsprogram för Noltorp. Projektet, som leds av kommunen, skall ta sitt avstamp i en helhetssyn där stadsdelsförnyelse ses som en del av den övergripande stadsutvecklingen och där fysiska och sociala åtgärder kan kombineras. Projektet skall utgå från hållbar utveckling och dess tre ömsesidigt beroende dimensioner ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet. Projektfaser Projektet kommer att genomföras i fyra faser. Den första fasen, Igångsättande, är genomförd. I mitten av maj samlades ett 90-tal alingsåsare i en workshop och gav sin bild av Noltorp och av hur stadsdelen kan utvecklas. Deltog gjorde boende i området, näringsidkare, ungdomar, politiker och tjänstemän - alla engagerade och intresserade av stadsdelen Noltorp. Vi har även påbörjat fas två, Nulägesanalys under 2013. Nulägesanalysen kommer att fortgå under 2014. Syftet är att få en god uppfattning om kvaliteter och brister i området. Vi vill behålla kvaliteterna och avhjälpa bristerna samtidigt som Noltorps själ skall bevaras. Fas tre, Lösningar kommer att inledas under slutet av 2014. Liksom fas fyra, Utförande, så kommer fas tre att färdigställas i etapper. Förnyelseprojektet har en målbild att vara helt genomförd år 2030. Mötesplats Noltorp Den 26 oktober invigdes Mötesplats Noltorp i den gamla vårdcentralens lokaler på Noltorp. Mötesplatsen (som är en del av fas två) kommer under ett års tid att vara en viktig träffpunkt för boende, verksamma och andra 9

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE som är intresserade av utvecklingen av stadsdelen. Syftet med mötesplatsen är att fånga upp tips, idéer och synpunkter på hur Noltorp skall utvecklas. Mötesplatsen är öppen för alla varje måndag eftermiddag. Allmänheten har blivit uppmanad att hälsa på, tycka till och ta en fika. Lokalen bemannas av Alingsåshem och Alingsås kommun. Ofta närvarar även Hyresgästföreningen. Preliminära resultat av nulägesanalysen De nulägesanalyser som Alingsåshem gjort under 2013 visar bland annat att bolaget har för liten variation i sitt utbud på Noltorp; att energi- och vattenförbrukningen generellt sett är ovanligt hög i området; samt att befintliga lägenheter i stort har en god planlösning. Vi vet också att tillgängligheten i de 707 lägenheterna för närvarande är mycket dålig. Det finns idag inte en enda lägenhet som kan nås utan att passera minst två trappsteg. Sollebrunn 2012 fattades beslut om att förbereda arbetet med att utveckla och förnya vårt lägenhetsbestånd i centrala Sollebrunn. Samtliga hus kommer under de närmaste åren bland annat att utrustas med stadsnätsanslutningar. Energieffektiviserande åtgärder kommer att utföras på flera av fastigheterna. Arbetet med energieffektivisering och underhåll påbörjades under 2013. De första 6 av totalt 32 lägenheter på Skolgatan färdigställdes efter en rad åtgärder, bl a fönsterbyten, fasadunderhåll, tilläggsisolering och radiatorbyten. Detta projekt beräknas kunna färdigställas under 2014. Ytterligare en etapp som innefattar mark och tvättstuga/ förråd planeras under nästkommande år. Beslutet om förnyelse innebär också att uthyrningen kommer att avvecklas i de tre huskropparna med adress Trollhättevägen 24-62. Husen rymmer totalt 20 lägenheter. Avvecklingen sker på grund av att dessa hus är av en så enkel konstruktion att en omfattande renovering inte kan motiveras. Lägenheterna är små, dåligt isolerade och uppfyller inte dagens krav på en god boende- och energistandard. Vi bedömer att det inte går att renovera upp dem till en godtagbar standard och behålla en rimlig hyresnivå. Samtliga hyresgäster på Trollhättevägen 24-62 har erbjudits nya kontrakt utifrån deras respektive behov och önskemål. Avflyttningen var färdigställd vid utgången av 2013. Rivningsarbetet beräknas kunna slutföras under senvåren 2014. Beslut om framtida markanvändning är inte fattat och tomtområdet kommer att besås med gräs tills vidare. Bjärkegården Projekteringen av 11 nya lägenheter i D-huset på Bjärkegården har slutförts. Förändringsarbetet kommer att ske i samband med en omfattande ombyggnad för Vård- och Äldreomsorgsförvaltningens räkning i G-huset på Bjärkegården. Båda dessa projekt ligger nu ute för upphandling. Fiberutbyggnad Utbyggnaden av fibernätet i våra fastigheter i Sollebrunn beräknas vara genomfört under hösten 2014. Stambyten och renovering av badrum på Stockslycke En omfattande renovering pågår av sammanlagt 294 badrum på Stockslycke. Sammanlagt 248 lägenheter har färdigställts på Sjömansvägen, Arkitektvägen och Stockslyckevägen. Arbetena omfattar både underhållsåtgärder och standardhöjande åtgärder, som bl a ökar tillgängligheten och underlättar kvarboende. Förutom stambyten sker också totalrenovering av badrum, ny elinstallation, indragning av fiberkabel samt installation av individuell varmvattenmätning. För övrigt i husen byts belysningsarmaturer ut för att minska energianvändningen och öka tryggheten. Ytskikten i trapphus och tvättstugor åtgärdas också. 10

NOLTORP Alingsåshems nästa stora förnyelseprojekt kommer att ske i området Noltorp. Historia Området Noltorp exploaterades under 1960-, 1970- och 1980-talen. Dessförinnan bestod hela området av öppna fält med mycket sparsam bebyggelse utspridd över den stora ytan. Av de fastigheter som uppfördes före den stora exploateringen finns idag endast ett fåtal bevarade. Dessa ligger samlade i områdets östra del, strax bredvid Säveån, i kvarteren Glaciären, Karamellen och Konfektasken. Citronen Bebyggelse Noltorp är en mosaik av tydligt avgränsade grannskap (villor, radhus och flerfamiljshus) och områden med kommersiell verksamhet, skolor och sportanläggningar. Samhällsservice När området planlades fanns ambitionen att anlägga ett livaktigt Noltorps Centrum komplett med olika typer av samhällservice. På stadsplanen från 1976 finns det i Noltorps Centrum inritat plats för bibliotek, frisör, butikslokaler, post, konditori och klubblokaler. Idag består Noltorps Centrum av en kyrka, en pizzeria och en ICA-butik med tillhörande parkering. Tills nyligen fanns vårdcentral, apotek och tandläkarmottagning i området, men de är nu samtliga avvecklade. Det finns flera skolor inom området från förskola till gymnasium. Det finns också flera sportanläggningar och gott om ytor för motion och rekreation. Alingsåshem på Noltorp Alingsåshem äger 745 hyreslägenheter i området, samt dessutom trygghetsboenden, äldreboenden och specialboenden för dementa. Detta gör Alingsåshem till den största fastighetsägaren i området. Noltorpsgatan, Bananen 5 Bollvägen, Bananen 6 Hyreslägenheterna är fördelade på tre områden: Citronen, cirka 300 lägenheter Bananen, cirka 400 lägenheter Gulbetan/Rödbetan, cirka 30 lägenheter Foto: Mats Rasmusson, Patrik Skoglöw, Alingsåshem Gulbetan/Rödbetan 11

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stockslyckevägen 13 På Stockslyckevägen 13 har samtliga hyresgäster evakuerats i samband med stamrenoveringen. Vi bedömde att det inte var möjligt att erbjuda hyresgästerna ett gott boende medan arbetena pågår. Hyresgästerna har erbjudits evakueringsboenden i Alingsåshems bestånd. Förutom stambytet med tillhörande åtgärder, så kommer även rums- och lägenhetsdispositionerna att ses över. Detta innebär att 1 av de minsta lägenheterna försvinner. Dessa små lägenheter anses inte längre motsvara de krav som ställs på ett modernt boende. Huset kommer att vara färdigställt för återflytt i juli 2014. Arbetet har påbörjats för att bygga om en före detta lokal i markplan till en bostadslägenhet. Den nya lägenheten kommer att utgöra ett komplement i utbudet i området. Den färdiga lägenheten kommer att vara en stor 4:a med uteplats och biutrymmen. Brogården Ombyggnads- och utvecklingsprojektet på Brogården har fortsatt enligt plan och har nu nått sin sista etapp. Under 2013 har ytterligare tre hus färdigställts: Knektegårdsgatan 13 (hus M, 19 lgh samt gemensamhetslokal och övernattningslägenhet), Knektegårdsgatan 3 (hus O, 18 lgh), Knektegårdsgatan 5 (hus N, 15 lgh), med inflyttning 1 mars, 16 oktober, respektive 20 december 2013; sammanlagt har detta gett ytterligare 52 färdigrenoverade lägenheter. 14 av 16 hus på Brogården är nu helt renoverade. Endast två hus (hus P och Q) återstår att färdigställa. Dessa är under renovering och kommer att vara färdiga för inflyttning under 2014. Målet med den omfattande ombyggnationen är att den skall vara långsiktigt hållbar ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Detta uppnår vi genom låga drifts- och underhållskostnader (tack vare låg energianvändning och beständigt materialval); ökad variation vad gäller standard, lägenhetsstorlekar och hyresnivå samt ökad tillgänglighet både i lägenheterna och i området. 60 % av lägenheterna kommer att ha full tillgänglighet. Detta gör det bland annat möjligt för äldre människor att bo kvar längre i sitt bostadsområde med den trygghet som det innebär i och med möjligheten att behålla sina naturliga sociala skyddsnät. Vi skapar också förutsättningarna för sociala mötesplatser för alla boende. Samtliga av dessa insatser bidrar också till en ökad integration. Punkthuset Brogården Det pågår för närvarande en utredning angående byggnationen av ett nytt punkthus på Brogården. En bullerutredning, där hänsyn tagits till att hastigheten på Vänersborgsvägen kommer att höjas, har visat på behovet av att placera huset så att byggnation av betydande bullerplank inte kommer att bli nödvändig. Utredningen har vid utgången av 2013 inte visat var det tilltänkta huset bäst skall placeras på tillgänglig yta. Samhällsbyggnadsnämnden arbetar tillsammans med Alingsåshem med underlaget för samrådsprocessen. Projekteringen för det nya huset förväntas påbörjas under det andra kvartalet 2014. Kvarteret Göken Alingsås stadskärna är av riksintresse för kulturmiljövården med Riksantikvarieämbetets motivering (1998): Småstadsmiljö med välbevarad trästadsbebyggelse anpassad till stadens huvudsakligen under 1600- och 1700-talet framvuxna stadsplan. Alingsåshem har avyttrat en del av marken, med åtföljande byggrätt, på fastigheten Göken 2 till ägaren av den angränsande fastigheten Göken 1. Försäljningen möjliggör, för den nye ägaren, en nybyggnation av en flerfamiljsbostad som tillför stadskärnan tio nya lägenheter. Nybyggnationen på tomten förstärker kvarterets bevarandevärde. 12

VAD ÄR ETT PASSIVHUS? Friskluft Använd luft från kök och badrum Sommarsol avskärmas Värmeväxlare Taket är välisolerat Vintersol Fönster med hög isoleringsgrad används Frånluft De boende bidrar själva till uppvärmningen Förvärmd friskluft Spillvärme tas tillvara Väggarna är tjocka som en följd av extra isolering Grunden är välisolerad Illustrationen visar principen för hur ett passivhus fungerar. I flera av Alingsåshems passivhus finns en centralt placerad värmeväxlare. Illustration: Passivhuscentrum Passivhusteknik är en byggteknik som särskilt fokuserar på god isolering, värmeåtervinning, lufttäthet samt minimering av köldbryggor. Med välisolerade byggnader kan man till stor del värma upp huset med den energi som redan finns i huset. Exempelvis människor, lampor och hushållsmaskiner alstrar mycket värmeenergi, liksom solvärmen som kommer in genom fönstren. De minimala värmeförlusterna innebär också att det inte blir kallras vid fönster eller kalla ytterväggar. Huset är också lufttätt, vilket förebygger drag och mögel. För att få ett gott inomhusklimat i passivhuset används effektiva ventilationssystem med värmeväxlare, där den varma inomhusluften värmer upp den inkommande kalla luften. Riktigt kalla dagar hjälper ett värmeelement i ventilationsaggregatet till med att förvärma inkommande luft. I övrigt finns vanligtvis inga radiatorer i ett passivhus. Långsiktighet Alingsåshem använder för närvarande alltid passivhusteknik vid nyproduktion. Passivhusteknik gör det möjligt att sänka energianvändningen och driftskostnaderna väsentligt. Det är viktigt för den ekologiska och ekonomiska hållbarheten på lång sikt. Passivhus finns nu i följande områden: Brogården (264 lgh), Eksluttningen (32 lgh), Ljuset (25 lgh), Snölyktan (6 lgh). 13

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Pumpan Kvarteret Pumpan ligger på Södra Noltorp, strax bredvid Nolhagaberg. Alingsåshem ingår i samfälligheten Pumpan med en andel på 10%. Övriga ägare i samfälligheten är privata fastighetsägare och HSB. För närvarande upptas fastigheten av ett underutnyttjat parkeringsdäck med visst underhållsbehov. Alingsåshem har framlagt en idé om en byggnation på det befintliga parkeringsdäcket. Förslaget mottogs positivt när det presenterades för samfällighetens styrelse. Förslaget innehöll ett prospekt på 24 nya små lägenheter. Behovet av små lägenheter är stort i Alingsås. Byggnationen skulle således bidra till kommunens utveckling. Plansamrådet avseende Pumpan har varit utställt på Samhällsbyggnadskontoret under hösten 2013. Ingen har erinrat mot byggnationen. I nästa steg diskuteras vem som skall genomföra byggnationen och förvalta den nya byggnaden. Projekteringen förväntas vara klar under första halvåret 2014. Boendestrategier för äldrelivet Förnyelseprojektet på Noltorp kommer att arbeta med analysverktyget Boendesynen i äldrelivet för att öka förståelsen för varför äldre personer har olika syn på hur de vill bo. Utifrån denna kunskap kommer projektet att utarbeta boendestrategier för en åldrande befolkning. Verktyget togs fram under 2012 i samverkan mellan Alingsåshem och Alingsås Kommun, med ekonomiskt bidrag från Handikappsinstitutet. Verktyget har tidigare tydligt visat att det är viktigt att hitta rätt gemenskaper för olika äldregrupper, eftersom önskemålen skiftar mellan olika individer. Personerna vill i hög grad själva kunna välja sina boenden så länge man själv är kapabel att göra detta. den äldre befolkningen. Att skapa en gemensam verklighetsbild, från äldre personer och från inblandade aktörer, om hur människor vill bo och leva sina liv på äldre dagar. Målet är att ta fram nya kostnadseffektiva planer för boende för att förhindra en kraftig höjning av kommunalskatten. Exempel på två övergripande önskemål som tydligt har framkommit i undersökningen är: Gemensamma mötesplatser för alla Gemensamma mötesplatser för likasinnade Trygghetsboende Med trygghetsboende avses bostadslägenheter med gemensamma utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. Boendet har personal som på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Målgruppen för trygghetsboenden är personer som fyllt 70 år. Alingsåshem kan erbjuda 70 lägenheter i trygghetsboenden. Dessa är fördelade på Hagabo, Tuvebo, Brunnsbo och Bjärkebo som är ombyggda för ändamålet. Lägenheterna på Bjärkebo var inflyttningsklara 1 oktober 2012 och innebar ett tillskott av 11 nya lägenheter till beståndet. Samtliga lägenheter på Bjärkebo har varit uthyrda sedan starten och mottagandet har varit övervägande positivt. Det pågår en ständig utbyggnad av antalet lägenheter anpassade för trygghetsboende. Grundläggande i Alingsåshems modell för trygghetsboenden är att de aktuella lägenheterna kan passa alla oavsett ålder och livssituation. Trygghetsboendet har en separat kö som Alingsåshem administrerar. Vi visar även lägenheterna och skriver kontrakt. Vård- och Äldreomsorgsförvaltningen har anvisningsrätt till lägenheterna. 14 Syftet är att ta fram attraktiva och kostnadseffektiva boendeformer och boendelösningar för

SAMVERKAN SAMARBETEN Vi är alla bitar av Alingsås, och för att staden skall växa och utvecklas behöver vi alla sträva åt samma håll. Kommunala förvaltningar Vi samverkar med Vård- och Äldreomsorgsförvaltningen för att skapa trygga och trivsamma äldreboenden, trygghetsboenden och specialboenden. För kommunen medför trygghetsboendena möjligheter till betydande ekonomiska effekter. Enligt äldreboendedelegationen (SOU 2007:103) kostar det cirka 150 000 kronor per år om en person kan bo kvar hemma med stöd jämfört med cirka 500 000 kronor för en plats på ett särskilt boende. Vi har ett etablerat samarbete med Integrationsavdelningen och Socialförvaltningen. Tillsammans kan vi hjälpa till att ge ett hem till dem som är allra svagast och mest utsatta i samhället. Våra systerbolag Vi har nära samarbete med våra systerbolag Alingsås Energi och Fabs. Tillsammans berör dessa tre bolag nästan alla alingsåsares liv varje dag, hela året. Vår samverkan har både en praktisk betydelse för det dagliga arbetet och ett positivt mervärde när vi tillsammans sponsrar eller medverkar vid event. Hyresgästföreningen Hyresgästföreningen är både en motpart i förhandlingar, och en samarbetspartner när det gäller att skapa social hållbarhet i våra områden. Tillsammans skapar vi en större kontaktyta och en öppnare dialog med dem som faktiskt skall använda våra bostadsområden: hyresgästerna. Hyresgästföreningen har under året varit en ovärderlig resurs vid öppna hus och sociala evenemang. Idrottsklubbar och intresseföreningar Vi stödjer klubbar och föreningar genom bl.a sponsring för att uppmuntra deras arbete med att skapa mötesplatser och sociala sammanhang för kommuninnevånare i alla åldrar och intressesfärer. SPONSRING Under 2013 har Alingsåshem infört ett mer strukturerat arbete kring sponsring. Den nya sponsringspolicyn gäller från 2012-12-17. Budgeten för sponsring har fastslagits till en krona per uthyrbar kvadratmeter och år, dvs. totalt 208 500 kr för 2013. Sedan årsskiftet 2013 finns sponsringspolicy, blankett för ansökan av sponsring samt de projekt som beviljats sponsring publicerade på hemsidan. Detta gör vi för att öka tillgängligheten för intresserade, samt för att öka transparensen i rutinerna. Så här ser vi på sponsring Sponsring är ett samarbete mellan Alingsåshem och ett företag/organisation/förening med ömsesidig nytta för båda parter. Sponsringsinsatser skall ses som en del i verksamhetens uppdrag och bidra till att uppfylla våra mål för Alingsåshem och för Alingsås kommun. Alingsåshem sponsrar aktiviteter och föreningar som stödjer en positiv utveckling i de bostadsområden där Alingsåshem har en stor andel fastigheter når många människor tillför kommunen positiva värden Under 2013 sponsrade vi följande: Lights in Alingsås Alingsås Handbollsklubb, AHK Faktum i Göteborg Holmalunds IF Långared BoIS Alingsås Idrottsförening, AIF Alingsås Kvinnliga Idrottsförening, KIK Gerdskens Bollklubb, GBK OK Skogshjortarna Gymnastikens Hus Årets Ljushuvud Sollebrunns AIK - annons i programblad Svenska Handikappsidrottsförbundet - Svenska ungdomsspelen i friidrott på Mjörnvallen i Alingsås Alingsås Pingispojkar - Potatisfestivalen 2013 Lions Club - Lights in Alingsås 2013 15

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mötesplats Brogården Bolagets vision för området, Det Goda Livet på Brogården, bygger på Västra Götalandsregionens vision Det goda livet, vilket förutsätter en hållbarhet inom ekonomisk, social och ekologisk utveckling. Mötesplats Brogården initierades av Vårdoch Äldreomsorgsförvaltningen. Projektet kommer att utmynna i ett arbetssätt, en prototyp, som sedan kan användas på alla Alingsåshems trygghetsboenden. Verksamheten, som lanserades 2012, har fortsatt under hela 2013 och förväntas pågå även under 2014. Under 2013 har Hyresgästföreningen i samarbete med Vård- och Äldreomsorgsförvaltningen och Medborgarskolan regelbundet erbjudit två aktiviteter i lokalen på Knektegårdsgatan 31: dels en promenadgrupp som avslutas med gemensamt fika i lokalen, och dels ett handarbetscafé. Till båda aktiviteterna är alla intresserade välkomna, oavsett om de bor på Brogården eller om de är Alingsåshems hyresgäster. Till den gemensamma lokalen har två bredbandsuppkopplade datorer införskaffats. Inköpet har finansierats genom de fritidsmedel som skall stödja de boendes aktiviteter. Attendo bedriver verksamhet i en av lägenheterna i anslutning till Mötesplats Brogården. Tillsammans planeras dessa funktioner att bidra till de förutsättningar som krävs för att Brogårdens lägenheter skall kunna erbjudas som trygghetsboenden. De utgör en del av den service och den sociala trygghet som bidrar till en god boendemiljö för de äldre hyresgäster som väljer att bo kvar i sina hem på Brogården. Stadsodling Brogården Ett första steg till en stadsodling på Brogårdens togs under 2013, då en bit mark på områdets södra sluttning plöjdes upp i väntan på vårbruket. Hur stadsodlingen skall utformas mer specifikt kommer att beslutas av en arbetsgrupp under tidig vår 2014. Trygghet och APTUS I samband med fiberutbyggnaden (se nedan) kommer Alingsåshem att installera APTUSpassersystem för att öka tryggheten för hyresgästerna. Vi installerar elektroniska lås så att entrédörrarna är låsta dygnet runt. För att öka tillgängligheten installeras också porttelefoner på alla berörda hus. Gemensamma utrymmen, tex källare, sektioneras så att endast behöriga når utrymmen som förråd, lägenhetsförråd och tvättstugor. Tvättstugor förses med elektroniska bokningssystem som möjliggör för hyresgästen att boka tvättid både via bokningspanel, via hemsidan och i vissa fall även via sin smartphone. Det nya systemet säkerställer att ingen obehörig kommer in i tvättstugan under bokad tid. Alla berörda hyresgäster förses med tre elektroniska passerbrickor. Om hyresgästen förlorar brickan är den lätt att spärra. På så sätt minskar vi risken att brickor hamnar i fel händer. Detta underlättar vår hantering av nycklar och minskar behovet av låsbyten på grund av förkommen nyckel. Både passersystemet och installationen av fibernät räknas som standardhöjande åtgärder. När installationen är färdig i ett hus kommer därför månadshyran att höjas med 89 kr (2013 års nivå) enligt överenskommelse med Hyresgästföreningen. I dagsläget är ca 1 200 lägenheter anslutna till passersystem som innebär att portarna till trapphusen är låsta dygnet runt. Utbyggnad av infrastruktur Vi har nu nått etapp 2 i arbetet med att förse samtliga Alingsåshems lägenheter med fiberkabel och anslutning till öppet stadsnät. Under 2013 avslutades etapp 1, som omfattar området Stockslycke (279 lägenheter). Etapp 2, som innefattar Östlyckan och Hedvigsberg (totalt 410 lägenheter), har påbörjats och beräknas vara färdigt våren 2014. 16

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Arbetet kommer att fortgå under de närmaste åren. Etapp 3, med beräknad arbetsstart hösten 2014, kommer att innefatta Sollebrunn/Bjärke (totalt 145 lägenheter). Anslutningen till fibernätet möjliggör för hyresgästen att koppla upp sig mot ett bredbandsnät med mycket hög kapacitet. Vi ger också hyresgästerna möjlighet att utnyttja s.k. triple play tjänster dvs. Internet, IP-telefoni och IP-TV via samma tjänsteleverantör. Under 2013 har Alingsåshem bytt kommunikatörsoperatör i fibernätet, från Gothnet till Zitius Qmarket. Detta ger kunderna större utbud av tjänsteleverantörer och tjänster, samt tillgång till högre hastigheter i nätet. I samband med bytet av kommunikatörsoperatör var vi tvungna att byta samtliga CPE-moduler (mediekonvertrar) i berörda lägenheter. Installationen av nya CPE-moduler innebar ingen kostnad för Alingsåshem eller bolagets kunder då bytet bekostades av Zitius. Mätning av varmvatten Den individuella varmvattenmätningen slår väl ut och vi debiterar nu energin för varmvattnet separat i 617 lägenheter. Vi kan se att hyresgästerna i många fall har halverat sin varmvattenförbrukning. Detta är mycket betydelsefullt för att vi skall nå våra långsiktiga miljömål. Individuell varmvattenmätning skall vara införd i hela beståndet inom de närmaste åren. Varmvattenmätningen görs i samverkan med Alingsås Energi. Lägenhetsfonden Lägenhetsfonden är en modell för inre underhåll som skall öka valfriheten för våra hyresgäster och ge dem ett större ansvar för sin resursanvändning. Det är ett för bolaget nytt koncept som Alingsåshem har tagit fram tillsammans med Hyresgästföreningen. Lägenhetsfonden lanserades under senhösten 2012. Det här konceptet för underhåll innebär att varje lägenhet har en fond vars innehåll beräknas utifrån storlek och utförande; samt när underhåll av tapeter, mattor och köksluckor senast gjordes i lägenheten (detta utgår från standardiserade underhållsintervaller). Fondkontot är kopplat till lägenheten, inte till hyresgästen. Den månatliga avsättningen till fonden baseras på lägenhetens storlek. Alla hyresgäster kan lätt se aktuellt fondbelopp både på sin hyresavi och på Mina Sidor på hemsidan. Hyresgästen kan själv välja när något skall åtgärdas i lägenheten, förutsatt att det finns pengar i fonden. Om hyresgästen i stället väljer att avstå från underhållet under en längre period kommer fonden efter en tid att nå sitt maxbelopp. När maxbeloppet är uppnått kommer hyresgästen att få avdrag på hyran. Vid utgången av 2013 erhöll 304 hyresgäster avdrag på hyran till följd av uppfyllt maxbelopp i lägenhetsfonden. Under 2013 skapades 1 997 arbetsordrar där belopp drogs från lägenhetsfonder. Hemsidan Vi använder hemsidan som ett aktivt instrument i kommunikationen både med hyresgäster, entreprenörer och med intresserad allmänhet. En ny version av hemsidan lanserades hösten 2012. Syftet med den nya versionen av hemsidan har varit att göra det ännu lättare och naturligare för besökaren att hitta den information som eftersöks. Sidan skall vara lättillgänglig för alla och fler skall känna att den är en snabb källa till information. Följden av en väl fungerande hemsida blir kortare telefonköer, och eventuellt även färre besök i kundmottagningen. Detta resulterar i sin tur i att Marknadsavdelningen får mer kvalitativ tid att ägna åt varje kundkontakt. Vi arbetar kontinuerligt med nyhetsflödet på hemsidan för att snabbt komma ut med 17

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE relevant information både till hyresgäster och till intresserad allmänhet. Vi publicerar också årsredovisningar, kundtidningar och pressmeddelanden på webben för att öka kontaktytan. Totalt sett har hemsidan drygt 28 000 besökare per månad. Av dessa är runt 6 500 unika besökare. Statistiken visar att hemsidan har klart högst frekvens besökare på tisdagar runt lunchtid: då har hemsidan runt 2 000 unika besökare. Detta är ett dygn efter att veckans vakanta lägenheter har lagts upp för intresseanmälan. Vårt mål är att jämna ut denna frekvens över hela veckan, samt att öka det totala antalet besök. Mina sidor Mina Sidor är kundens personliga informationssidor på www.alingsashem.se. Genom att logga in på sidan med användarnamn och personligt lösenord, så får hyresgästen tillgång till en mängd användbar information och funktioner som är riktad specifikt till henne eller honom - till exempel områdesspecifika nyheter. Sedan hösten 2012 har hyresgästen tillgång till ett antal nya funktioner via Mina Sidor. Bland nyheterna finns möjligheten att skriva ut sina avier, fylla i och skriva ut blanketter, se saldot på lägenhetsfonden, boka tvättstuga och att se riktad publicering. Ett år efter lanseringen av dessa funktioner så har reaktionen bland hyresgästerna varit övervägande positiv. Mobil arbetsplats Under 2013 har vi infört funktionerna mobil arbetsorder och mobil besiktning. Med hjälp av funktionen mobil arbetsorder kan driftspersonalen få nya arbetsordrar direkt i mobilen. Man kan utföra arbetsordern, registrera nya arbetsordrar på plats, uppdatera lägenhetsinformationen i vårt fastighetsregister samt hitta kontaktinformation. Syftet med införandet av mobila arbetsordrar är att spara arbetstid, inte minst genom färre resor mellan kontor och områden. Med mobil besiktning kan vi besikta lägenheter direkt via mobilen. Därefter skickas data omgående till vårt fastighetsregister. En besiktningsanmärkning kan automatiskt skapa både en arbetsorder till entreprenör, och en eventuell faktura till kund. Den mobila besiktningen skall vara ett underlättande redskap för driftspersonalen i deras dagliga arbete. Under 2014 kommer vi införa en funktion som låter kunderna se besiktningsprotokollen via Mina Sidor. Entreprenörsportalen Entreprenörer har sedan ett antal år tillgång till den så kallade Entreprenörsportalen via hemsidan. Här hämtar entreprenörerna sina arbetsordrar. När entreprenören bokat tid med kunden läggs detta upp på portalen. Via händelseloggen i portalen kan man även följa när en arbetsorder har blivit skickad, accepterad, utförd och fakturerad. Detta gör det lättare för både kund, Alingsåshem och entreprenören att följa ärendet. Kunden ser arbetsorderns gång via Mina Sidor. 18

LÅNGSIKTIGHET Det blir allt tydligare att framgångsfaktorerna i ett projekt ofta heter hållbarhet, helhetsperspektiv och samverkan. Följer vi dessa bygger vi något som håller långsiktigt. Hållbar utveckling definieras ofta som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det är den definition som vi också använder. Enligt denna definition har hållbarheten tre dimensioner: den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. Ingen av dimensionerna blir komplett utan att ta hänsyn till de andra två. Skall vi skapa hållbarhet krävs det alltså att vi har ett helhetstänkande i all vår planering. Samtidigt skall vi ta tillvara kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det betyder att vi måste anlägga ett långt perspektiv, åtminstone 15-20 år. Det långa perspektivet har vi t ex när vi bygger robusta passivhus. Där har vi socialt säkrat att våra hyresgäster kommer att ha en god inomhusmiljö under lång tid; en minskad energianvändning leder till en bättre ekologi samtidigt som den minskar våra utgifter för uppvärmning och underhåll vilket ger en tryggare ekonomi. Den optimala situationen är när vi kan skapa erbjudanden som inte bara är en hållbar affär för Alingsåshem och våra hyresgäster, utan även för närområdet, staden - och på sikt även en globalt ekologisk nivå. välplanerade, men fokus vid byggnationen låg snarare på kvantitet än kvalitet. Perspektiven var korta och utgick från samtidens behov och prisnivåer. Idag är dessa områden i stort behov av upprustning och i akut behov av energieffektivisering. När Alingsåshem har renoverat Brogården med passivhusteknik, så har man gjort det efter en ekonomisk kalkyl som sträcker sig från färdigställandeåret och 25 år framåt. Antaganden är gjorda om framtida intäkts- och kostnadsutvecklingar. Vi gör oss mindre sårbara genom att bygga bort risker, såsom energiprishöjningar, och genom att bygga robust vilket garanterar en god boendemiljö för hyresgästerna för den överskådliga framtiden. Även i ett projekt som Noltorp måste vi tänka långt. Där vi kommer att förnya och förändra en hel stadsdel under de närmaste 15 åren. Skall man förändra så stora strukturer krävs dels samarbete mellan olika intressenter, dels ett perspektiv som försöker förutse framtidens behov och utmaningar i området. Vi vet till exempel att befolkningen kommer att bli allt äldre, vilket föranleder oss att redan nu planera för ökad tillgänglighet, ett ökat vårdbehov och ett ökat kvarboende. Tänker vi efter före, så slipper vi att uppfinna kortsiktiga hastlösningar den dagen som behovet inte längre går att frånse. Vi bygger för framtiden Långsiktigheten blir påtaglig i våra förnyelseprojekt. På Stockslycke har vi genomfört stambyten i hus från 1950-talet. Det är robusta byggnader som klarat tidens tand väl därför behöver de endast denna typ av renovering för att kunna erbjuda goda hem i minst en generation till. Dessa hus är uppförda under en tid när det var en självklarhet att bygga så hållbart som möjligt. I miljonprogramsområden som Brogården är situationen en annan. Områdena är visserligen 19

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 20 BEEM-UP Alingsåshem deltar tillsammans med partners från sex olika länder i EU-projektet BEEM- UP. BEEM-UP startades 2010 och kommer att fortlöpa till och med utgången av 2014. Syftet med samarbetsprojektet är att visa på genomförbarheten i att energieffektivisera och renovera befintligt bostadsbestånd på ett sätt som är både ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart. Slutsatserna som dras av projektet skall ligga till grund för en massiv introduktion av metoderna på den europeiska marknaden. Inom BEEM-UP finns många olika kompetenser som tillsammans bidrar till att demonstrera och genomföra innovativa renoveringslösningar som hjälper fastighetsägare att nå uppsatta mål vad gäller att drastiskt förbättra energieffektiviteten i befintligt bostadsbestånd, samt att öka hyresgästernas inomhuskomfort. En viktig faktor i erfarenhetsutbytet är de tre pilotprojekt som ingår i BEEM-UP. Samtliga tre pilotprojekten tillämpar innovativa lösningar på, för deras respektive länder, typiska hustyper. Pilotprojekten finns i Delft i Nederländerna, i Paris i Frankrike och på Brogården i Alingsås i Sverige. De inbördes skillnaderna mellan områdena gör att studien får en stor bredd. Alingsåshems främsta bidrag till BEEM-UP består i kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte med grund i passivhusrenoveringen av Brogården. Projektet helfinansieras genom Sjunde Ramprogrammet. EKOLOGISK HÅLLBARHET Alla åtgärder i vårt fastighetsbestånd genomförs med fokus på den ekologiska hållbarheten, detta gäller såväl underhållsåtgärder som nyproduktion/ombyggnation. Vi eftersträvar alltid minsta möjliga miljöpåverkan samtidigt som vi bibehåller eller förbättrar boendekvaliteten. Vi tar även hänsyn till indirekta miljövinster, t.ex. transporter och framtida driftsåtgärders miljö- och ekonomibelastning. De flesta av våra fordon drivs med biogas och vi ställer stora krav på återvinning och källsortering i vår egen verksamhet. Samtidigt ställer vi krav på våra entreprenörers miljöarbete. Avfallshantering Restavfallet från hyresgästerna fortsätter att öka i samma takt som källsorteringsåtgärder sätts in, förmodligen på grund av den ökade konsumtionen i samhället. Vi står inför en stor utmaning av både teknisk och pedagogisk karaktär för att få ner nivån av restavfall (hushållssopor). Avfallsmängden från lägenheterna minskar bara ytterst marginellt och ligger i stort sett kvar på ca 65 liter per lägenhet och vecka. Den fastighetsnära källsorteringen (där vi samlar in sju fraktioner: glas-, plåt-, plast- och pappersförpackningar, tidningar, kompost och restavfall + batterier och ljuskällor) fortsätter. Arbetet med att införa sjufraktionerssystem på Hedvigsberg, Stadsskogen samt Sörhaga har försenats eftersom vi inväntar passersystemutbyggnaden. Vi räknar med att driftsätta källsorteringen på dessa områden under våren 2014. De färdiga miljöhusen i dessa områden kommer att vara tillgängliga för totalt 230 lägenheter. Fjärrvärme Fjärrvärmen är vår största enskilda förbrukning och vår största miljöpåverkare. Under 2008 sattes ett mål som innebär att vi skall minska den totala energiåtgången för värme och varmvatten med 12% fram till 2014, med bibehållet eller förbättrat inomhusklimat. Vi använder oss av klimatkorrigerade värden för att få jämförbara siffror. Utgångsvärdet 2008 var 149,5 kwh/m 2 /år. Målet för 2013 var 134,38 kwh/m 2 /år och resultatet 133,8 kwh/m 2 /år. Vårt arbete med energieffektivisering har alltså gett gott resultat i vår viktigaste miljö- och ekonomipåverkande förbrukning.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vi har fortsatt att rätta indata (främst ytor och en exaktare klimatkorrigeringsmetod) i vår programvara för energi- och förbrukningsstatistik. Detta förklarar de små skillnaderna i presenterade förbrukningsvärden historiskt (föregående årsredovisningar). Mätardata och ytor har rättats på en del punkter. De ytor som används i beräkningarna är bostads- och lokalyta sammanslaget (BOA+LOA). Vatten Vattenförbrukningen för 2013 är 1454,9 l/m 2 / år (1 462,9 l/m 2 /år för 2012). Detta är en högre förbrukning än målet som är satt till 1423,3 l/ m 2 /år. Åtgärder för att minska förbrukningen fortgår genom badrumsprojektet (övergång från badkar till duschplats) samt fortsatt utbyggnad av individuell varmvattenmätning. En förklaring till den uteblivna minskningen tros vara ändrade demografiska förhållanden (fler personer i lägenheterna). 617 lägenheter hade individuell varmvattendebitering vid utgången av 2013. Fastighetsel 2013 års förbrukning av fastighetsel noteras till 15,4 kwh/m 2 /år (15,5 kwh/m 2 /år för 2012). Här uppnår vi inte årets mål på 14,03 kwh/m 2 /år. Den blygsamma minskningen förklaras av mer avancerade ventilationsaggregat samt större andel hissar i beståndet. Fjärrvärme och värmepumpsel kwh/m 2 Avser uppvärmd area. Normalårskorrigerad Fastighetsel kwh/m 2 Avser uppvärmd area 200 150 149,0 141,2 146,8 138,2 133,8 16 15 14 15,0 15,7 15,2 15,5 15,4 100 13 50 0 12 11 2009 2010 2011 2012 2013 10-09 -10-11 -12-13 1800 1500 1200 900 600 300 Kallvatten l/m 2 Avser uppvärmd area 1 424,8 1471,4 1 460,1 1 450,2 1 454,9 0 2009 2010 2011 2012 2013 21