KLINISK PATOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk patologi omfattar kunskap om sjukdomars etiologi, patogenes, morfologiska vävnadsförändringar och de funktionella konsekvenserna av dessa. Verksamheten är huvudsakligen inriktad på omhändertagande och analys av vävnadsmaterial. Analysen, som sker såväl makro- som mikroskopiskt, och med användande av olika cellbiologiska metoder, ger underlag för utredande och behandlande läkares ställningstaganden. Specialiteten omfattar diagnostik inom ett brett ämnesområde, i alla patientåldersgrupper, med fördjupade kunskaper avseende inflammatoriska, infektiösa, degenerativa och neoplastiska sjukdomar samt missbildningar. Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Klinisk patologi har ett utvecklat samarbete med flertalet kliniska specialiteter såsom onkologi, kirurgi, obstetrik och gynekologi, hematologi och öron-, näs- och halssjukdomar. Vid ronder och konferenser presenteras de morfologiska fynden som en viktig del av beslutsunderlaget vid val av behandling och prognosbedömning. En nära kunskapsgemenskap finns med klinisk cytologi, som ingår som en nödvändig del i utbildningen. Nära samarbete bedrivs även med klinisk genetik, klinisk immunologi, klinisk bakteriologi och klinisk kemi. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Specialisten i klinisk patologi skall behärska morfologisk analys av vävnads- (biopsi) material där resultatet skall ligga till grund för remitterande läkares handläggning fryssnittsdiagnostik - som innebär en analys som ovan, men av akut karaktär för det omedelbara (vanligtvis kirurgiska) handläggandet utförande, bedömning och demonstration av kliniska obduktioner grundläggande kunskaper om laboratoriemetoder ledande av klinisk-patologiska konferenser med presentation av morfologiska data som grund för vidare diskussion om handläggning, terapival och prognos grundläggande ADB-teknik med inriktning på diagnos-patientregisterhållning
Omfattande kunskaper krävs i allmän och speciell patologi. Dessutom erfordras kunskaper i cellbiologi, tumörbiologi och molekylärbiologi. Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier Sidoutbildning Specialisten i klinisk patologi måste ha basala kunskaper och färdigheter inom klinisk cytologi (se preciserade delmål). Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera
tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. II. Preciserade delmål Inom klinisk patologi A. Specialisten skall självständigt kunna handlägga och diagnostisera följande Hjärt - kärlpatologi - atheroskleros - ischemiska och inflammatoriska sjukdomar - kärltumörer Respirationsvägarnas patologi inkl pleura - polyper, benigna och maligna tumörer - inflammations- och infektionssjukdomar - obstruktiva och restriktiva tillstånd - lungembolism Munhåla och spottkörtlar - precancerösa slemhinneförändringar, vanliga tumörer, cystor samt inflammatoriska tillstånd Mag-tarmkanalens patologi - polyper, benigna och maligna tumörer
- precancerösa slemhinneförändringar - vaskulära lesioner - obstruktiva tillstånd - inflammatoriska sjukdomar - malabsorbtion - ulcussjukdomar Leverns, gallvägarnas, och pankreas sjukdomar - vanliga tumörer, cystor, obstruktiva- och inflammatoriska tillstånd - toxiska och metabola leverskador - levercirrhos Urinvägarnas patologi (njurar, njurbäcken, uretärer, urinblåsa och uretra) - benigna och maligna tumörer - vanliga missbildningar - inflammationssjukdomar i njurar och urinvägar - obstruktiva tillstånd - njurförändringar vid hypertoni och diabetes Gynekologisk patologi - inflammatoriska och precancerösa tillstånd samt vanliga benigna och maligna tumörer i vulva, vagina, uterus, tubor och ovarier - hormonreaktioner i uterusslemhinnan - endometrios - placentas patologi - extrauterin graviditet Mammarpatologi - inflammatoriska och benigna proliferativa tillstånd - benigna och maligna tumörer samt precanceroser Manliga reproduktionsorganens sjukdomar - inflammatoriska förändringar och vanliga tumörer i prostata, epididymis och testis - precancerösa slemhinneförändringar och cancer på penis
- prostatahyperplasi Endokrin patologi - tumörer och hyperplastiska förändringar samt inflammationssjukdomar i tyreoidea - hyperplasi/adenom i paratyreoidea - carcinoidtumörer med olika lokalisation - binjurens vanligaste sjukdomar Skelett- och mjukdelspatologi - principerna för den morfologiska diagnostiken och malignitetsgraderingen av ben- och mjukdelstumörer, samt kunskap att självständigt kunna diagnostisera de vanligaste typerna av benigna tumörer, cystor och tumörliknande processer - differentialdiagnostik gentemot maligna tumörer - inflammatoriska tillstånd - ledsjukdomar Hematopatologi (benmärg, lymfkörtlar, mjälte, och övrig lymfatisk vävnad) - differentialdiagnostik mellan reaktiva förändringar, granulomatösa processer, metastaser, Hodgkins sjukdom och non-hodgkinlymfom - basal diagnostik av leukemier, kroniskt myeloproliferativa sjukdomar och reaktiva benmärgstillstånd - mutipelt myelom Perinatal och pediatrisk patologi - undersökningar av senaborter och intrauterina dödsfall med avseende på infektioner och de vanligaste missbildningssyndromen Hudpatologi - tumörer utgångna ifrån epidermis, hudadnexa och mjukvävnad - epidermis precanceroser - melanocytära tumörer - vanliga former av dermatiter och dermatoser - de viktigaste degenerativa och granulomatösa sjukdomarna i dermis och subcutis
- de vanligaste vaskuliterna - bakterie-, svamp- och virusinfektioner Neuropatologi - cerebrovaskulära sjukdomar och vanliga inflammatoriska tillstånd i hjärnan och dess hinnor - metastaser - meningeom och tumörer i perifera nerver Ögonpatologi - inflammatoriska och reaktiva förändringar samt tumörer i ögonlocken Obduktionspatologi - vuxen- och barnobduktion inklusive bedömning, demonstration och dokumentation av fynden - provtagningsteknik för morfologisk, bakteriologisk och toxikologisk analys - mikroskopisk diagnostik av vävnadsförändringar Kännedom om gällande lagar och förordningar är i detta sammanhang ett särskilt krav. Övrigt - amyloidos - arteriter - sarkoidos B. Specialisten skall ha god kännedom om, och viss erfarenhet av följande Hjärt - kärlpatologi - hjärtmissbildningar - kardiomyopatier - hjärttumörer - transplantationsförändringar Respirationsvägarnas patologi inkl mediastinum, tymus, och pleura - pneumokonioser
- missbildningar - primära mediastinala tumörer - för nyföddhetsperioden typiska sjukdomar Munhåla och spottkörtlar - käkbenstumörer (inkl de odontogena) Mag-tarmkanalens patologi - parasit/masksjukdomar - neuromuskulära tarmsjukdomar - missbildningar Leverns, gallvägarnas och pankreas sjukdomar - gallgångs- och leversjukdomar hos barn, inkl upplagringsåkommor - transplantationspatologi Urinvägarnas patologi (njurar, njurbäcken, uretärer, urinblåsa och uretra) - glomerulära sjukdomar - njurförändringar vid systemsjukdomar av kollagenostyp - akut tubulär nekros - transplantationspatologi Gynekologisk patologi - gonaddysgenesier - ovanliga ovarialtumörer - missbildningar Mammarpatologi - ovanliga brösttumörer Manliga reproduktionsorganens sjukdomar - ovanliga tumörer - fertilitetsbedömningar i testisbiopsier Endokrin patologi
- hypofystumörer - hormonproducerande benigna och maligna tumörer i pankreas, binjure och paraganglier Skelett- och mjukdelspatologi - ovanliga typer av benigna tumörer och tumörlika tillstånd - primära maligniteter Hematopatologi (benmärg, lymfkörtlar, mjälte, tymus, och övrig lymfatisk vävnad) - subklassifikation av non-hodgkinlymfom, Hodgkins sjukdom och akuta leukemier baserade på aktuella klassifikationssystem och undersökningstekniker - myelodysplastiskt syndrom Perinatal och pediatrisk patologi - ovanliga missbildningssyndrom, upplagringssjukdomar och kongenitala tumörer Hudpatologi - mer ovanliga dermatiter och dermatoser - kutana lymfoida cellinfiltrat och maligna lymfom Neuropatologi - de vanligaste missbildningarna och perinatala encephalopatier - hjärntumörer - intrakraniell tryckstegring - vanliga degenerativa CNS-sjukdomar, främst demens av Alzheimers typ - typiska förändringar vid multipel skleros - vanliga neuromuskulära sjukdomar av typ neurogen och dystrofisk myopati samt de vanligare perifera nervsjukdomarna Ögonpatologi - tumörer i uvea och tårkörtel - bulbens sjukdomar speciellt vid diabetes, glaukom och trauma
Inom klinisk cytologi A. Specialisten skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av - provtagnings- och preparationsmetoder för cytologiskt material, såväl exfoliativt som aspirationscytologiskt, för ljusmikroskopisk diagnostik och annan rutinmässigt använd diagnostik - den cytologiska diagnostikens användning i masshälsoundersökningar - speciellt gynekologisk och mammografisk B. Specialisten skall ha kännedom om och viss erfarenhet av - ljusmikroskopisk diagnostik av aspirationscytologiskt material från de vanligaste benigna och maligna tumörsjukdomarna och deras differentialdiagnostik i mamma, lunga, spottkörtlar, tyreoidea och prostata samt metastasdiagnostik i lever och lymfkörtlar