FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1
DISTRIKT EGEN SKOG Skogsindustriernas nationella representant i: -Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet - Vargflytt gruppen -Rovviltexpert miljödep. Skogsnäringens representant i: Fakta 73 000 ha produktiv skogsmark 210 000 m3fub slutavverkning 100 000 m3fub gallring -Viltförvaltningsdelegationen E-län -Mera Tall projektet -Ordf. KY-utb Skogsvård /planering 2
3
4
5
Sommarbetad tall i juni 6
Sommarbetad tall med sk BUSKSKOTT i aug 7
Betesskador i Kolmården! 8
Vem äter?? 9
Inventeringsområden betesskador 2009 & 2010 V 55 Ö 55 Stavsjö Finspång Södra 10
Andel toppskottsbetade hvudsatmmar Färsk toppskottsbete tall 4-13 år Distrikt Egen Skog 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 Finspång Södra V 55:an Ö 55:an Stavsjö Sommar 1,5% 27,7% 7,0% 21,2% 13,9% 18,1% 9,2% 13,7% V + S 9,8% 3,1% 5,6% 3,9% 13,6% 10,9% 7,9% 7,6% Vinter 18,0% 9,4% 16,7% 3,4% 23,5% 10,4% 17,7% 8,5% 11
Betesskador gran 2009 & 2010 Andel färskt toppskottsbete på huvudstammar av gran per bestånd i ålder 3-13 år 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Finspång Södra V 55:an Ö 55:an Stavsjö Gran Alla 2009 Gran Alla 2010 12
JAKTUPPLEVELSER? - USEL KVALITÈ Älgkalv 0911 12 kg Älgkalv 0901 31 kg Älgko 5 år 09112 91 kg Älgko 0906 mager 2 Älgkalvar 0911 19 kg Älgkalv 0912 44 kg 13
Ungskogen är foderbasen och står för dynamiken i foderlandskapet Hygge Foderfas 4-14 år Äldre skog 14
Foder & Klövvilt i Kolmården Mängd Ränta FODER KAPITAL 1980 1990 Jonnie Friberg HOLMEN 2000 SKOG AB 2010 2010 2020 15 TID
Hur många mular föder detta? 16
1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Hektar 12000 Utveckling foderareal ( ungskog 4-14 år) 1969-2020 Holmen Skog i Norrköping 11500 11000 10500 10000 9500 9000 8500 8000 Jonnie Friberg HOLMEN År SKOG AB 2010 17
1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Hektar 12000 Utveckling foderareal ( ungskog 4-14 år) 1969-2020 Holmen Skog i Norrköping 11500 11000 10500 10000 9500 9000 8500 8000 Jonnie Friberg HOLMEN År SKOG AB 2010 18
Både skog och jakt gynnas av restaurerad foderproduktion Utan restaurering Med restaurering Älg Älg Bärförmåga ökar - älgantal kan öka på sikt Bärförmåga Bärförmåga
Vad är Viltförvaltning? Sunda livskraftiga viltstammar i balans med: 1. Skogsproduktion (Foderproduktion) 2. Biologisk mångfald 3. Trafikolyckor 4. Jaktupplevelser 20
Detta skall producera: Timmer Massaved Biobränsle Vilt Jaktupplevelser Biologisk mångfald Naturupplevelser Rekreation Bär, svamp 21
Kolmården idag Skogskador Biologisk utarmning Foderbrist Svält, sjukdom, svag reproduktion, låga slaktvikter Älgkalv 0911 12 kg Älgkalv 0901 31 kg 22
MÅL Ekosystembaserad viltförvaltning i balans med naturligt förekommande foder Hög skogsproduktion Biologisk mångfald Foderöverskott Livskraftiga kvalitativt starka viltstammar. Bra slaktviker och god reproduktion 23
Verktyg Faktabaserad Viltförvaltning i Balans Foder + Skador Antal klövvilt 24
Det är skillnad på hektar & hektar! 25
Älgförvaltning enligt grundläggande ekologi Jaktuttag Jakt Tertiärproduktion Älg Älg Sekundärproduktion Tall Trafikolyckor Grund fakta Primärproduktion Betesskador Foderprognos Foderareal
Olika mått på älgtäthet SO Ludvika 1998 20 15 10 5 Bergvik Sveaskog 0 Älg/1000 ha Älg/1000 ha är inte ett ekologiskt baserat täthetsmått oanvändbart för förvaltningsbeslut Älg/100 ha tallbete Älg/100 ha tallbete är ett ekologiskt baserat täthetsmått användbart för förvaltningsbeslut
Hur ser foderfasen ut i ett skötselområde? % 100 80 60 40 20 Äldre Medel Ungskog 0 Foderfas = plantskog-ungskog, 4-14 år 2010 2015 2020 2025 2030 Foderfasen bör prognostiseras för att fastställa avskjutningsnivån? Minskande foderfas skall resultera i lägre viltstam osv. 28
Ny Strategi! Faktabaserad kunskap om: Foderareal Foderprognos Skadenivå Population i förhållande till foderareal ALLT SKALL MÄTAS..inte gissa, tro och tycka 29
Beteskadeinventering Holmen 2009 & 2010 1. Urval bestånd 1. Trädslagsblandning (Tall 30-70%) 2. Ålder (3-5 år, 6-13 år) 3. Geografi 2. 10 ytor per bestånd 1. Förband = (Areal (Ha) x 1 000) 3. Ytareal 38 m2 1. Radie 3,5 m (metspö) r=3,5 m 4. Utse 8-12 huvudstammar 5. Granska skador på toppskott 1. Vinter bett (okt-mars) 2. Försommar bett (april-juni) 30
Avskjutning Älg Dov + kron 1. Foderbrist 2. Betesskador 3. Svält 4. Slaktvikter 5. Reproduktion 6. Sjukdom 7. Krasch Foder / Ungskog 31
Skattning av foderareal per fälld älg 90 80 70 Foderareal per skjuten älg (ha/ind) 60 50 40 30 20 10 0 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 32
Tallandelen i våra skogar minskar 1984 utgjorde tallen 36 % av den nyanlagda skogen i Götaland. 2008 var motsvarande siffra 14 %. På 1980-talet var ca 50 % av plantorna som såldes i Kalmar län tall. De senaste åren har andelen tallplantor legat på nivån 15-20 %. 33
Försäljning av tallplantor, andel av totalt sålda plantor. Södra Skogsplantor och Södra Odlarna Andel, % 30 Andel tall 25 20 15 10 5 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 34
Näringspyramiden grundläggande ekologi Varg, björn och människa =jaktuttag Älg Köttätare Tertiärproduktion Växtätare Sekundärproduktion Tall Växter Primärproduktion
När foderutbudet minskar......måste mängd växtätare och köttätare anpassa sig Jaktuttag Älg Älg
SKA-VB 08 Referens Andel gran 1955 2010 2060 2110 37
Slutsatser Vi får allt fler monokulturer av gran, ofta på dålig mark, vilket ger; Dåligt virke som ger låg eller ingen avkastning. Dåligt med foder för det vilda. Dålig biologisk mångfald. Ingen vinner, alla förlorar! 38
SKA-VB 08 Referens Andel tall 1955 2010 2060 2110 39