Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Beslutsdatum: 2012-03-13

INNEHÅLL 1. Personal 2 2. Grundutbildning 4 1. 3. Forskarutbildning 7 4. Forskning 8 5. Arbetsmiljö 14 6. Jämställdhet 14 7. Resultat 15 1

Antal 1. Personal Vid årets slut 2011-12-31 hade institutionen 96 anställda samt 4 forskarstuderande med anställning i näringslivet. Av de 96 anställda (16 kvinnor och 80 män) har 65 tillsvidareanställningar och 31 tidsbegränsade anställningar. De tillsvidareanställda fördelar sig enligt: 4 professorer, 24 lektorer, 23 adjunkter, 5 administratörer och 9 med tekniska anställningar. Under året har två adjunkter blivit befordrade till lektorer. Av de 31 med tidsbegränsad anställning fördelas dessa enligt: 3 lektorer, 1 adjunkt, 2 forskarassistenter, 7 med teknisk anställning, 15 med doktorandanställning och 3 amanuenser. Vid årets slut hade vi 22 forskarstuderande där 15 var anställda som doktorand, 3 anställda som adjunkt och 4 var anställda i näringslivet. Den tillsvidareanställda personalens åldersstruktur framgår av figur 1. I figuren har intervallet mellan 60 65 år delats upp av åskådlighetsskäl. Antal tillsvidareanställda per åldersintervall 8 7 6 5 4 3 2 Prof Lekt Adj Adm Tekn 1 0 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-62 63-65 66-67 Åldersintervall Figur 1: Antalet fast anställda fördelade på personalkategori och åldersintervall vid utgången av 2011. Medelåldern i slutet av 2011 för den fast anställda personalen är 49,3 år. Av tabellen nedan framgår respektive medelålder för de specificerade kategorierna. Tabell 1: Medelåldern i slutet av 2010 för tillsvidareanställda vid TFE. Adjunkter Lektorer Professorer Administratörer Tekniker Medelålder 52,1 45,4 48,5 54,0 50,3 Vid årsskiftet 2011/2012 pågick två anställningsärenden gällande ett lektorat/adjunkt i byggteknik, och ett lektorat i tillämpad fysik. Under 2011 uppnådde två adjunkter, tillsammans 150% omfattning, och en administratör (80%) 65 års ålder. Av dessa har de två adjunkterna planerat att fortsätta arbeta till 67 års ålder. Av figur 2 framgår antalet heltidsekvivalenter inom respektive kategori som uppnår 65-års ålder fram till 2022. 2

Figur 2: Antalet fast anställda, fördelade per personalkategori, och som vid ett visst årtal uppnår 65 års ålder. Vi har under en lång följd av år haft stora svårigheter med att rekrytera lektorer. Detta innebär att vi vid ett flertal tillfällen förlängt ansökningstiderna och gjort en alltmer omfattande annonsering. Rekryteringssituationen är särskilt svår för läraranställningar där vi efterfrågar lärare som har en huvudsaklig tjänstgöring inom grundutbildningen. Det är svårt att locka nya medarbetare med undervisning och eftersom vi är en institution med teknisk verksamhet så har vi stark konkurrens från näringslivet. För att locka lektorer erbjuder vi etableringsstid där de under en tvåårsperiod sammantaget erbjuds 6 månaders forskningstid för forskning. Genom uppbyggnaden av forskning och därmed forskarutbildningen förbättras det interna rekryteringsläget samtidigt som vår attraktionskraft på disputerade från andra universitet förbättras. Mot bakgrund av detta är det viktigt att våra doktorander deltar i grundutbildningen under sin forskarutbildningstid och kan erbjudas fortsatt anställning efter disputationen. Det visar sig dock att våra utlandsfödda doktorander till mycket stor del inte är intresserade att delta i undervisning. Under 2011 har vi haft följande förändringar: Tillsvidareanställningar som under 2011 upphört på grund av pension - 1 lektor i medieteknik (50%) vid 67 års ålder. - 1 administratör (80%) vid 65 års ålder. Följande har tillsvidareanställts under 2011-2 lektorer i elektronik (2x100%) - 2 lektorer i medieteknik (2x100%) - 1 lektor, biträdande i energiteknik (100%), - 1 lektor, biträdande i signalbehandling (100%), - 2 it-tekniker (2x50%) där en för närvarande är sjukskriven. En av våra professorer avslutade sin anställning vid halvårsskiftet 2011, och en annan professor kom tillbaka på heltid efter en tids tjänstledighet och verksamhet i Norge. 3

2. Grundutbildning Institutionen har en stor grundutbildningsvolym som spänner från nybörjarkurser till kurser på mastersnivå. Vi har dessutom en spännvidd över fem olika ämnen (byggteknik, elektronik,energiteknik, maskinteknik och medieteknik). Kurserna utgör inslag på ett flertal olika program och utbildningar där institutionen ansvarar för huvuddelen av kurserna på två civilingenjörs-program, fem högskoleingenjörsprogram, tre högskoleprogram och ett mastersprogram, vilket också återspeglar sig i att 11av institutionens lärare delvis är engagerade av tekniska högskolan som programansvariga. Därutöver ger vi enstaka kurser inom flera andra program och uppdrags-utbildningar mot industrin. Figur 3 och 4 visar antalet nyregistrerade studenter 1997-2011 för de program där TFE ansvarar för de flesta kurserna. För 2011 såg vi ett fortsatt ökat söktryck men pga. det universitetsgemensamma takproblemet begränsade vi antalet antagna studenter och landade på 689 HST jämfört med ca 703 HST 2010 (Fig. 5). Figur 3: Antalet registrerade nybörjarstudenter på program, där huvuddelen av kurserna ges av TFE. Figur 4: Totala antalet registrerade nybörjare på program där huvuddelen av kurserna ges av TFE Figur 5: Antal HST för institutionen 2005-2011. Nedan följer ett axplock av aktiviteter under 2011, utöver ordinarie kärnverksamhet, som syftar till ökad kvalitén och uppfylla satta mål för grundutbildningen. Kursutveckling Några exempel på kursutvecklingsinsatser under året: - Under en planeringsdag diskuterades strategier vid planering av distanskurser inom området Linux och inbäddade system. - Teknikutveckling i ett affärsmässigt perspektiv. - Teknikutveckling i ett hållbart perspektiv. - Programansvariga för högskoleingenjörsprogrammen har deltagit i arbetet med rutiner och mallar för examensarbeten för Högskoleingenjörsexamen. 4

Distansutbildning och webbaserade kurser Antalet distanskurser har stadigt ökat vid institutionen de senaste åren. Så också de webbaserade och delvis webbaserade campuskurserna. Idag är Moodle den vanligast förekommande kursplattformen vid TFE, och institutionen har sedan 2007 en egen Moodleserver (TFE-Moodle). Sedan starten 2007, har TFE-Moodle växt med ungefär en fördubbling var 10:e månad (tabell 2). Tabell 2: Statistik Moodle 2011 Antal kurser som genomförts med Moodle stöd under 2011 163 Registrerade användare på Moodle-TFE 7566 Logins per vecka under 6v i nov-dec 2011 7100 Varav unika logins per vecka 950 De egenskaper som har lagt grunden för tillväxten av Moodle-kurser är lättanvändbarheten samt driftsäkerheten. Dock med den ökande användningen har kravet på tillgänglighet ökat och ett längre driftstopp på TFE-Moodle skulle vara förödande. Aktiviteter inom området IKT 2011: - En internkurs i IKT-verktyget Moodle har genomförts i två steg, nybörjare och avancerad, för institutionens lärare. - Institutionen har under året deltagit i en ny universitetsgemensam Moodle-grupp för erfarenhetsutbyte. - Agneta Bränberg och Per Kvarnbrink höll i ett lunchmöte för Umeå universitets IKT-coachnätverk och pratade om erfarenheter från en institution med två olika utbildningsplattformar. - Erik Fällman har under 2011 varit medlem i arbetsgruppen för IKT och lärande. Gruppens ordförande är prorektor Kjell Jonsson och den arbetar under Universitetets utbildningsstrategiska råd. Rekrytering av studenter Institutionen deltar kontinuerligt i diverse rekryteringsaktiviteter. För 2011 kan nämnas: - Rekryteringsinsatser för Civilingenjörsprogrammet i interaktion och design har under Håkan Gullikssons och Thomas Mejtofts ledning påbörjats. Studentgrupper med olika ansvarsgrupper har bildats. Uppdatering av hemsidor samt besök på gymnasieskolor har genomförs. - Stationslaborationer för grunsdskoleelever vid Umeå kommuns arrangemang NOT-veckorna. - Besök av avgångsklasserna vid NTI-skolan. - Stationslaborationer för Umeå Energis satsning på tjejer i årskurs 8, Energi för tjejer. - Robert Eklund har ingått i planeringsgruppen för Forskarläger, fakultetens satsning på elever i årskurs 7, samt anordnat stationslaborationer på institutionen. Samverkan (Internationellt, företag, samhälle, nätverk, samarbeten) De flesta av institutionens kurser ges inom olika ingenjörsprogram och faller i huvudsak inom det man kan benämna teknik, tekniska processer och tillämpad elektronik och fysik. Det är därför naturligt att det inom grundutbildningsverksamheten ständigt pågår en samverkan med näringsliv eller andra aktörer utanför universitet. Samarbeten med andra universitet, både nationellt och internationellt, är också viktigt för utbyte av kompetens och möjlighet att följa den snabba utvecklingen inom våra teknikområden. Nedan nämns några exempel på aktiviteter under 2011: - 5 lärare deltog i den Universitetspedagogiska konferensen, 1-2 feb. Två presentationer. - 5 lärare från institutionen deltog i en nätverksträff för programledningar till ingenjörsutbildningar inom data-, IT- och medieteknik, 13 14 juni på LTH i Lund. 5

- 10 lärare deltog i 3:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar 30 nov-1 dec som gick av stapeln i Linköping. Vi hade 1 presentation med artikel och två rundabordssamtal. - Studierektor Agneta Bränberg ingår i Det Nationella nätverket för Problembaserat Lärande och deltog under året i en träff, den 12-13 maj på BTH i Karlskrona. Den 13-14 okt var nätverksträffen i Umeå. Agneta Bränberg och Thomas Fritz (UPC) organiserade träffen, som lockade ett 30-tal deltagare från Norden, med kreativitet och PBL som tema. - Några personer från TFE deltog i Emerging pieces conference i Skellefteå, 31 mars 2011. - Vi har haft besök av Tromsö universitet, för att ta del av vår erfarenhet kring distansutbildning, med anledning av apotekarutbildningen. - Lärare från Novia i Vasa, besökte oss för diskussioner och eventuella samarbeten. - Karin Fahlquist var gästföreläsare på distansutbildningen Naturguidesprogrammet. Föreläsningen skedde med videokonferens mot orterna Kiruna och Örnsköldsvik. Som hjälpmedel användes dator och digital penna. Genom att berätta om projektet digital djurpark med visualisering och interaktion, skulle studenterna fundera på nya sätt att göra naturen tillgänglig för gamla och nya målgrupper och genomföra egna projekt. - Ulf H och Håkan G höll en presentation på Vetenskapslunch, Café station, utifrån sin bok Hållbar utveckling: livskvalitet, beteende och teknik, som gavs ut under året. Kompetensutveckling och ledarskapsutbildning Vid institutionen organiseras lärarna i projektgrupper som är bildade runt de fem ämnesområdena (byggoch energiteknik, elektroteknik, datorteknik, maskinteknik och systemteknik). Grupperna har en projektledare (ämnesstudierektor) som ansvarar för bemanningen till de enskilda kurserna. Projektgrupperna är ansvariga för kursutveckling och kvalitetsarbetet på kursnivå inom sina ämnesområde. Under HT11 var en av projektledarna föräldraledig vilket innebar en ny vikare på den platsen. Vid TFE har alla anställda lärare rätt till kompetensutvecklingstid, och 20 % av arbetstiden gäller för både lektorer och adjunkter. Exempel på kompetensutveckling 2011: - 8-9 dec genomfördes en intern ledarskapskurs i samarbetet med Confex för 10 deltagare. - Ett antal personer har under året genomgått kurser i regi av Universitetspedagogiskt centrum (UPC), t ex Assessment and evaluation, Lärarrollen, Forskarhandledning i praktiken och Lärande med stöd av IKT - Flera lärare har deltagit i UPC-seminarier för erfarna lärare vid två tillfällen under 2011. - Tre lärare som gick UPCs kurs pedagogiskt ledarskap 2010, har under året haft feedbacksamtal kring kursen, inför fortsatt utveckling av kursen. - Ett antal lärare deltog i en ingenjörsdidaktisk kurs för lärare, arrangerad av Teknisknaturvetenskapliga fakultetens kvalitetsråd. - Studierektor med flera deltar regelbundet på UPCs SPA-seminarier. - Tre lärare deltar i UPC-kursen att skriva om och för undervisning med syfte att skriva en bok om ingenjörsdidaktik Pedagogiskt utvecklingsarbete - Under 2010 anordnade TFE en intern kurs i att sammanställa en pedagogisk meritportfölj där 11 lärare deltog. Resultatet presenterades vid den universitetspedagogiska konferensen vid Umeå universitet den 1 mars 2011. Konferensartikel av Agneta Bränberg och Katarina Winka. - Under samma konferens presenterade Osama Hassan och Agneta Bränberg sin artikel Peer - lärande och formativ bedömning - en väg till bättre lärande. - En seminarieserie i universitetspedagogik för ledningsgruppen samt för lärare vid institutionen har genomfördes. Alla lärare fick ett ex av boken Universitetspedagogik. Ledningsgruppen gick igenom hela boken i seminarieform. Projektgrupperna fick ett kapitel var att ansvara för. Varje grupp avslutade med ett institutionsgemensamt seminarium. - Gulliksson H, Holmgren U, har under året givit ut boken Hållbar utveckling: livskvalitet, beteende och teknik genom Studentlitteratur. 6

Uppmärksamhet i media - En grupp studenter från kursen Prototyputveckling för Mobila Applikationer fick första pris (på 40 000 kr) i tävlingen Umeå App Challenge arrangerad av Umeå Kommun i samband med arbetets inför kulturhuvudstadsåret 2014. Detta uppmärksammades genom intervju i SVT (Västerbottensnytt), notiser i bl.a. VK, samt en intervju med mig i Affärstidningen Näringsliv. - Tv4 gjorde ett 4 min. långt motorreportage om en grupp studenter som byggt en svävare inom kursen Introduktion till ingenjörsarbete på maskiningenjörsprogrammet under hösten (fig. 6). Tv4 var med vid provkörningen. - En grupp studenter på kursen analog elektronik uppmärksammades på Sameradion för ett konstprojekt med namnet Samiska förhistoriska gudinnor som kommer att visas under kulturhuvudstadsåret 2014. 200 lysdioder som startas av en rörelsedetektor och föreställer ömsom den samiska förhistoriska samiska gudinnan Sáráhkká och ömsom gudinnan Juksáhkká när spänningen ändras. Samtidigt hörs jojken från Lars-Jonas Johanssons senaste skiva i bakgrunden Figur 6: Svävare byggd av maskinstudenter. 3. Forskarutbildning Institutionen bedriver forskning inom områdena energiteknik, tillämpad elektronik (reglerteknik, medicinsk teknik, signalbehandling) och tillämpad fysik (teknisk mekanik och byggteknik). Forskarutbildningen är således uppdelad på tre forskarutbildningsämnen med olika inriktningar. Under 2011 har vi haft 24 doktorander som till någon del varit aktiva i forskarutbildningen. Av dessa var 4 kvinnor. 8 av de forskarstuderande är företagsdoktorander och 3 av dessa är antagna till universitetets företagsforskarskola. 1 ny forskarstuderande har antagits under året och vi har haft 1 disputation och 1 licentiatseminarier. Finansieringen i forskarutbildningen sker till stor del med externa pengar. Institutionen får ca 2,0 Mkr i specifikt studiestöd från fakulteten och detta motsvarar ca 30% av finansieringen för forskningstiden. Institutionen jobbar löpande med att uppfylla målen för en fortsatt bra och förbättrad forskarutbildning. En ny forskarutbildningskurs Skriftlig kommunikation och forskningsmetodik, 7,5 hp, har utvecklats och genomförts vid ett tillfälle under året. 7

4. Forskning Vid institutionen bedrivs forskning inom flera olika områden som energiteknik, tillämpad elektronik (reglerteknik, medicinsk teknik, signalbehandling) och tillämpad fysik (teknisk mekanik och byggteknik). Forskningen vid TFE har sedan 2000 genomgått en stark utveckling och uppbyggnad, särskilt de senaste åren, där vi idag har 4 professorer, ca 20 aktiva seniora forskare och 24 doktorander. Omsättningen för institutionens forskning 2011 var ca 43,8 MKr. Institutionen har som mål att stärka forskningen genom att förstärka forskningsgrupperna, ökad finansiering, samverkan och ökad publicering. Nedan beskrivs institutionens forskningsverksamhet under det gångna året under respektive forskargrupp/område. ETPC (Energiteknik och termisk processkemi) Verksamheten vid ETPC bedrivs huvudsakligen inom området termokemisk omvandling av biomassa (figur 7). Verksamheten vid ETPC inbegriper förbränning, förgasning, pyrolys och torrefiering av biomassa. Huvudkompetens ligger bl a inom områdena processkemi, -modellering och kontroll, t ex hur askans egenskaper sätter gränser för energiutnyttjandet. Ett övergripande syfte med ETPCs forskning är att optimera effektiviteten och minimera negativa miljöeffekter vid nyttjande och utveckling av framtida energisystem. Forskningen vid ETPC innefattar därför även verksamhet som berör kretsloppsaspekter och klimat- och hälsoeffekter av restprodukter och emissioner. Gruppen har publicerat ca 13 vetenskapliga artiklar, 11 konferensproceedings och 4 tekniska rapporter under 2011. Figur 7: Verksamheten vid ETPC Vid ETPC bedrivs ett stort antal forskningsprojekt och forskningssamarbeten. Av större betydelse kan nämnas: - Bio4Energy: En av tre stora strategiska nationella forskningssatsningar från regeringen på energi och gröna kemikalier. ETPC är engagerad i 3 av totalt 7 plattformar i detta forskningskonsortium (UmU, LTU, SLU, ETC, Invenntia, Processum och regional industri) - Bio4Gasification: ETPC utgör här tillsammans med ETC (i Piteå),Energiteknik vid LTU, Aerosolteknologi vid LTH och industripartners en nod för industriell forskning och utveckling. - Torrefiering: Forskning och utveckling inom torrefiering av biomassa. Inkluderar både ett forskningsprogram vid UmU (Svenska torrefieringsprogrammet) och en industriell utvecklingsplattform i Ö-vik (via företaget BioEndev). Programmet har under nov-feb slutredovisats med en produktion av >15 vetenskapliga artiklar och >15 tekniska rapporter. En ansökan om en etapp 2 av 8

svenska torrefieringsprogrammet inlämnades i juni och goda förutsättningar finns för stöd även nästkommande 3-årsperiod. Under året har även ett nytt stort europeiskt projekt SECTOR, med 21 partners initierats (-2014). - Gröna kemikalier från torrefieringsgas. Ett dedikerat projekt med finansiering från Processum startades 2011 för att utvärdera möjligheter att utvinna gröna kemikalier ur torrefieringsgas. - ERA-NET Bioenergy: Forskningsnätverk inom EU där ETPC för närvarande deltar i två större samarbeten kring partikelemissioner från små- och medelstora biobränsleanläggningar (dels metoder för emissionsreduktion och dels för bedömning av hälsoeffekter), 2009-2012. - Energimyndighetens forskningsprogram, t ex Småskalig förbränning av biobränslen, 2006-2011" och Bränsleprogrammet, 2012-"baserade energisystem : Ett flertal mindre och större forskningsprojekt i kedjan bränsle-omvandling-aska-emissioner. I skrivande stund inte klart vilka projekt som kommer drivas vid ETPC under kommande period 2012-2015. - Forest Power: Projekt inom EU s InterReg Botnia Atlantica. Avslutades under 2011. Samverkan: En stor del av den tillämpade forskningen vid ETPC sker i samverkan med näringsliv och samhälle. Projekt tillsammans med i stort sett alla större regionala energi/bränsle-bolag i övre Norrland (t ex Skellefteå Kraft, Umeå Energi, Ö-viks Energi) och ett antal i södra Sverige (t ex Telge Energi/Nät, Neova, Eskilstuna Energi, Ängelholms Energi och Sala Heby Energi) har genomförts eller pågår för närvarande. Vidare kan nämnas samarbete med ett antal större nationella och internationella företag, såsom Vattenfall R&D, Metso Power, EON, Fortum, LKAB, SSAB, Cementa Research, Nordkalk, Volvo, liksom skogsbolagen SCA, Stora Enzo, Södra och Svea Skog. Både nationellt och internationellt har ETPC forskningssamarbeten med en rad akademier, högskolor och institut samt ingår i olika forskningsnätverk. Bland akademierna kan nämnas; Luleå tekniska universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Chalmers tekniska universitet, Linnéuniversitetet, Åbo Akademi, Graz tekniska universitet, University of Eastern Finland, Zaragoza University, Kings College London, Edingburgh University, Università degli Studi di Napoli Federico II, Neapel. Bland forskningsinstitut kan nämnas; Energitekniskt Centrum i Piteå, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Processum Biorefinery, Inventia AB, C.N.R. och Sintef. Digital Media Lab (DML) DML bedriver forskning om mediasignaler; främst rörliga bilder. Forskningen handlar om hur signalerna ska behandlas så att de tar lite plats, blir robusta och enkla att överföra på olika nätverk. En doktorand har disputerat inom gruppen 2011. Pågående projekt är: - Taktil visualisering av ansiktsuttryck för synskadade (VR) - From SWIS see what I see - to SWE Share What I Experience Industrial applications of the Wyner-Ziv Coding of Real-time Video Signals, (VR) - Distribuerad Wyner-Ziv videokodning för storskalig ansiktsbildigenkänning (VR) - Gröna videodelning (VR-SIDA) - Infant pain measurement from facial expressions (VR-SIDA) - Digital djurpark: Ett multimedia-sensornätverk byggs upp för insamling av ljud-, bild- och videoinformation i Lycksele djurpark och syftar till att åskådliggöra djuren och på sikt kunna samla in ett bättre underlag för framtida studier av djurens beteende. - Deltar i INTRO, ett EU-finansierat projekt: Initial Training Network (ITN) inom Marie-Curie People Programme (FP7). INTRO syftar till att utbilda en ny generation forskare inom robotik - Large-scale human face image retrieval - Search by sketch - 3D vision - Quantum computing in telecommunication and pattern recognition 9

Bland besökare under 2011 kan bl a nämnas: - Dr. Apostolos Georgakis, Skype product manager - Visiting Professor: Fei Li from Nanjing University of Posts and Telecommunications, China Gruppen har uppmärksammats bl a genom följande populärvetenskapliga artiklar: - Infotech (november 2011), Kan få pris för trådlösa nätverk, Priser och utmärkelser: - Johannes Karlsson har nominerats till finalomgången av årets Chester Carlson-pris. Immersive Interaction Lab (i2lab) En ny forskargrupp startade i december 2011. Huvudfokus för forskningen är inom området Immersive Interaction (interaktions-immersion). I2Lab s aktiviteter spänner över forskning och utvecklande av immersive 3D vision för mobila och gripbara interface tillsammans med deras användarvänlighet. I2Lab s forskning syftar till att utforska möjligheter för visualisering och interaktion. Detta omfattar 3Drendering, 3D-visualisering och Immersive Interaction inom forskningsområden som Tangible User Interfaces, Mobile Interfaces and Usability, Mixed Reality, Seamless and Ubiquitous Computing. Ett projekt som startat vid årsskiftet 2011/2012 heter Foot-Gesture based Immersive Mobile Interaction (fig. 8). Gruppen har utrustat ett nytt lab under året. Figure 8: Music Game for Unlocking Smart Phone s KeyPad Using foot- Gesture. Energieffektiviseringsgruppen Verksamheten vid institutionen inom området energieffektivisering handlar bland annat om hållbart boende driftoptimering av byggnader, med fokus på kalla miljöer. Ett flertal projekt bedrivs och har bedrivits i samarbete med lokala aktörer som Stiftelsen Bostaden AB, Umeå Energi AB och Umeå kommun. Under hösten 2010 tecknade institutionen ett avtal med Umeå Energi för samarbete genom kompetenscentrat Fjärrvärme i framtiden, avseende forskning, utveckling och utbildning, där arbetet med en forskningsansökan är initierat. Bland övriga samarbeten kan nämnas Professor Mahlia in Malaya University samt Arkitekthögskolan i Umeå. Institutionen (TFE) ingår också i nätverket samt är representerad i styrgruppen för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat där medlemmarna är företag, organisationer och myndigheter och representerar olika länkar i byggkedjan. Ett av målen med vår medverkan är att tillsammans med deltagare i nätverket söka finansiering och gemensamt driva FoU-projekt. Ett exempel på detta är projektet Energieffektivt byggande i kallt klimat (se nedan). De större projekten som pågått under 2011 är: - Energieffektivt byggande i kallt klimat: Projektet startade 2010 och är ett samverkansprojekt mellan TFE, Umeå kommun och branschen med finansiellt stöd av Energimyndigheten/CERBOF. - Hållbara städer; Utvärdering av hållbara koncept för flerfamiljshus baserat på ett livscykelperspektiv: Finansierat av AB Bostaden, Umeå, samt Umeå universitets företagsforskarskola. - Identifiering av byggnadsspecifika och de personspecifika delarna i en lägenhets/småhus energibehov: Projektet har syftat till att förenkla identifieringen av de viktigaste parametrarna för att kunna separera de byggnadsspecifika och de personspecifika delarna i en lägenhets/småhus energibehov. Projektet avslutades och rapporterades under hösten 2010 i rapporten Prestanda- och beteendeuppföljning av byggnaders energianvändning. - deltar i det mål2 finansierade SCOPE-projektet Energieffektivisering inom massaindustrin 10

- Utvärderingsansvarig för energianvändning i projektet Ålidhem den hållbara kulturstadsdelen finansierat av Delegationen för hållbar stadsutveckling. - IEEB, Increasing Energy efficiency in Buildings; Ingår i ett Intereg Nord 4 projekt. Inom projektet studeras metoder att mäta och analysera energieffektivitet och lufttäthet för småhus. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan UmU, LTU och högskolorna i Uleåborg och Narvik. På UmU deltar Ingrid Allard, Osama Hassan och Thomas Olofsson. Under året har en vetenskaplig artikel färdigställts. - The home quality and economy: Projektet sker i samarbete med AB Bostaden i Umeå. Projektet är ett industridoktorandprojekt. Ulf Nordwall är industridoktorand och Thomas Olofsson handledare. Vi färdigställde två vetenskapliga artiklar under året. - NEES, Naturliga byggnadsmaterial: Projektet planeras att gå igång 2011 med medel från EUs strukturfondsprogram Norra periferin, och handlar om analys av byggnadsmaterial för nordliga klimat. Projektet syftar till att undersöka hållbara byggnads material. Det är ett NPP-projekt som ägs av Arkitekthögskolan. Thomas Olofsson från TFE deltar i projektet. Robotics and Control Lab (RCLab) Forskningen är fokuserad på utvecklandet av matematiska modeller för reella system, allt från hydrauliska kranar till vätskeflödet i en mänsklig hjärna och användandet av dessa modeller för avläsning, visualisering, förutsägelser och kontroll av viktiga variabler i dessa system. Huvudverksamheten 2011 låg inom följande projekt: - Stabilization of desired limit cycles for underactuated mechanical systems: Med syfte att utveckla teoretiska modeller för att kontrollera tvåbenta robotar (finansierat av VR). - Smart crane Projektet är finansierat av Kempefonden och Komatsu Forest AB. Målet är en vidare utveckling mot en ny generation av kontrollsystem för skogskranar för att förbättra prestanda och öka produktivitet och funktionalitet, särskilt genom att tillåta halvautonoma rörelser och ett nytt användargränssnitt. Detta arbete har mestadels gjorts på en nerskalad version av en kommersiell kran som finns i vårt lab. Huvudfokus under 2011 var utformningen av halvautomatiska rörelser, där sensorintegrering inte behövs vilket innebär att genomförandet av de tänkta utomhustillämpningarna blir realistiska. Under sommaren 2011 har vissa experimentella arbeten gjorts på en skotare med stöd av Skogstekniska klustret för att testa vår rörelsegenereringsteknik på en vanlig kommersiell kran som tillhandahölls av Komatsu Forest AB. Dessutom fortsätter vi att utveckla visualisering för skogskranar, se figur 9. - Roll-Over Prevention System on ATV - Assistive Use of a Power Wheelchair - Case study in industrial automation (nytt multiprojekt med NTNU) Figur 9: Automatstyrning av skogskranar Bland besökare under 2011 kan bl a nämnas - Från Mars 2010 to Mars 2011, har vi en visiting professor, Yunzhong Song från Henan Polytechnic University, P.R. China. Träbyggnadsgruppen Verksamheten i träbyggnadsgruppen bedrivs för närvarande huvudsakligen inom EU-projekten Flervåningsbyggnader i trä och Masonite-projektet avseende Masonites Flexibla Byggsystem. Inriktningen gäller primärt konstruktionstekniska studier angående byggsystem, horisontalstabilisering, samverkanskonstruktioner samt brottkänsliga systemkomponenter, men omfattar även i viss mån byggnadsfysikaliska studier avseende ljud och vibrationer, fukt och värme (energi) samt studier avseende 11

kopplingen mellan arkitektur och konstruktion. Flervåningsbyggnader i trä är ett samverkansprojekt mellan Umeå universitet och Luleå tekniska universitet där också Linnéuniversitetet och Lunds universitet medverkar. Vid alla universiteten finns seniora forskare och doktorander involverade. Projektet är ett Mål2- projekt under 3 år (1/4 2009 31/3 2012). Under 2011 har fokus legat på följande aktiviteter vid UmU avseende flervåningsbyggnader i trä och Masonites Flexibla Byggsystem: - Teoretiska och experimentella studier av anslutningar mellan bjälklag och väggar i kompletta byggsystem. - Teoretiska och experimentella studier av knäckningskapaciteten hos sammansatta väggelement med partiell samverkan. - Beskrivning av dynamik hos axiellt belastade partiellt samverkande balkar med matematiska modeller. Utveckling av experiment för mätning av vibrationsfrekvenser hos axiellt belastade partiellt samverkande balkar. - Teoretiska och experimentella studier avseende horisontalstabilisering av skiv-regelväggar, utveckling av plastiska beräknings- och dimensioneringsmetoder. - Analytiska studier avseende olika typer av samverkanskonstruktioner, utveckling av exakta och förenklade beräknings- och dimensioneringsmetoder för transversal- och axialbelastade balkar och pelare, inklusive böjning, knäckning och vippning. - Teoretiska och experimentella studier avseende limträförband med spikningsplåtar. Resonanssensorgruppen Projektet med Resonanssensorer för diagnostik och karakterisering av sjukdom i mjuk vävnad har fortsatt under året med bl a två doktorander. Tre delprojekt bedrivs för närvarande, varav ett är finansierat via företagsforskarskolan och ett via mål-2. Två projekt ingår i CMTF-nätverket. Pågående projekt: - Resonance sensor instruments and methods for diagnosis of prostate cancer. - Instrument, metod och modell av prostatacancer - Piezoelektriska material lämpade för Multispektrala mätningar av cellförändringar i vävnad (fig 10) Samverkan: Projekten ingår i CMTF-nätverket och har nära samverkan med forskargrupper vid avdelningen för systemteknik, Luleå tekniska universitet, och Medicinteknik FoU, Norrlands universitetssjukhus, där närliggande projekt med resonanssensorer bedrivs. Projekten samarbetar även med avdelningarna Patologi och Kirurgi vid Norrlands universitetssjukhus. Gruppen har också ett pågående samarbete med forskare vid Nihons Universitet i Japan, bl a genom och professor Sadao Omata som utnämndes som hedersdoktor vid Umeå universitet hösten 2005 och professor Yoshinobu Murayama, Nihon University, som under 2010 och 2011 jobbat i Luleå. Figur 10: Finita element modellering av piezoelektrisk disk. (Vänster) Adaptiv elementindelning. (Höger) Beräknad och uppmätt frekvensspektra. 12

Övrigt - Mätning av bakteriers specifika adhesionsprocesser på enskild cell-nivå: Projektet omfattar avancerad mätteknik och innebär bl a att mäta upp bindningskrafter för H.pylori-bakterien (på enskild cell-nivå) vid varierande flöden med flödeskammare i ett system för optisk pincett. Samverkan med experimentell fysik och medicinsk kemi och biofysik. Fakultetsfinansierat. CMTF(Centrum för medicinsk teknik och fysik) Centrumbildningen CMTF, som har TFE som värdinstitution, bedriver för närvarande 25 projekt, varav 19 med Mål2-medel. Under 2011 avslutades 16 mål-2 finansierade projekt och 11 nya projekt startades då de beviljades mål-2- medel för 3 år (2011-2014), med totalbudget på 41,5 milj kr). 8 av de mål-2-stödda projekten startade redan 2010, och omsätter ca 24 milj kr för tre år. Dessa projekt kommer att avslutas vid utgången 2012. Dessa projekt bedrivs vid TFE, kemi, Fysik, NUS, SLU samt LTU. CMTF har ett mycket starkt stöd hos Umeå kommun och Region Västerbotten, som båda aktivt stöttar verksamheten med finansiering och personliga engagemang. CMTF har även ekonomiskt stöd från Luleå kommun och Länsstyrelsen i Norrbotten. Vid institutionen (TFE) bedrivs ett antal projekt inom området medicinsk teknik. Området är tvärvetenskapligt med inslag av elektronik, systemteknik, medieteknik, materialfysik, biomedicin. Forskningens syfte vid TFE innefattar bl a diagnostiska metoder för sjukvården och funktionsstöd vid funktionsnedsättning och involverar ca 10 forskare vid institutionen. Inom projekten sker samverkan med bl a avdelningarna Medicinsk teknik, Patologi och Kirurgi vid Norrlands universitetssjukhus, institutionen för systemteknik vid Luleå tekniska universitet samt forskare vid Nihon University, i Japan. Aktiviteter under 2011: CMTF anordnade en workshop i Skellefteå den 8-9 december 2011, med ett 50-tal deltagare. Programmet handlade om möjligheter för innovationsmodeller och möjligheter samt ökad samverkan inom forskningen. Övriga aktiviteter under 2011 har varit rapportering av avslutade projekt och ansökningar om medel. Under 2011 har vi också haft samverkan med andra centrumbildningar i Sverige inom medicinsk teknik samt medverkat vid workshop för framtagande av riktlinjer för nästa strukturfondsperiod (2020). Forskningsprojekt vid TFE som ingick i CMTFs nätverk under 2011: - Instrument, metod och modell av prostatacancer.(resonanssensorgruppen) - Taktil video-dator och kamera för blindas ögon. (Digital Media Lab) - Medicintekniskt instrument för kvalitetskontroll och utvärdering av E-hälsa (avslutades 2010)( Digital Media Lab) - Piezoelektriska material lämpade för Multispektrala mätningar av cellförändringar i vävnad. (Resonanssensorgruppen) 13

4. Arbetsmiljö Arbetet med arbetsmiljön under året har utgått från målen i institutionens verksamhetsplan 2011. Målsättningen för arbetsmiljögruppen har varit att öka studenternas och anställdas medvetenhet om arbetsmiljön, öka möjligheten till insyn, inflytande och engagemang. Detta genom målsättningen att ge informationen om HUR och VARFÖR vi driver olika frågor. Uppföljning av aktivitetsplanen Verksamhetsplanen för arbetsmiljö är ett långsiktigt instrument för studenter och anställda och lägger en grund för planeringen av det årliga arbetet. Utifrån verksamhetsplanen 2011 har vi genomfört följande: Rutiner för Brand Institution har haft Brandskyddsutbildning båda teoretisk och praktiskt. Arbetsmiljöronder/Skyddsronder Vi har sett över rutiner för arbetsmiljöronderna och byggt ut vårt nuvarande system. Skyddsrondsdokumentet utvecklas fortgående och fokuserar på ett par område varannan månad. Dokumentet publiceras på institutionens Sharepoint sida. Kemikalier/Chemkeeper Programmet Chemkeeper är installerat och i gång. Alla kemikalier i huset är nu registrerade. Detta gäller produkter som vi har köpt på kemiförrådet och fått en etikett med ID-nummer. Integrationsprojekt 2010 startade arbetsmiljögruppen ett projekt med fokus på integration av alla kulturer och projektgrupper på TFE. Bl a uppmanas icke-svensk - talande personal att bli mer integrerade. Den mesta informationen som går ut till personalen är nu översatt till engelska. Gruppen har haft seminarier om det svenska akademiska systemet, och integration av olika kulturer under året. Institutionen har också haft studentutbyte inom Europa och deltagit i konferenser över hela världen. Mentorprogram Institutionen har fortsatt med mentorprogram för båda anställda och studenter. 6. Jämställdhet Institutionen har en grupp som arbetar med jämställdhet och likabehandlingsfrågor. I gruppen ingår Per Kvarnbrink, som är sammankallande, Linda Johansson, Håkan Joëlson, personalrepresentanter, Ingrid Allard, forskarstuderande samt Anders Håkansson, studeranderepresentant. Under året har gruppen arbetat vidare med ett antal ärenden och uppdrag: - Möjligheter för att jämställhetscertifiera en kurs. Ärendet avslutades under våren. Gruppen bestämmer sig för att inte arbeta vidare med detta. - Att skapa en kurs om genus och ingenjörsvetenskap. Anders har tagit detta vidare till nämndnivå och det är ännu inte helt avslutat. - Att utöka kontaktytan för gruppen. - Representation vid sammanträden med LSG, den lokala samverkansgrupp. - Bidrag till de tre kvalitetsdokumenten, aktivitetsplan, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. 14

Intäkter i MKr Kostnader i MKr 7. Resultat Ekonomi 2011 hade institutionen totalt kostnader för ca 110,6 Mkr, varav 66,7 Mkr för grundutbildning och 43,9 Mkr för forskning. Sammantaget för institutionen visas det ekonomiska utfallet samt in- och utgående balanser för år 2011 i tabell 3 nedan. Tabell 3: Resultat och balans för TFE vid bokslutet 2011 Grundutbildning Forskning (kkr) Totalt (kkr) (kkr) Ingående balans 12 055 14 676 26 732 Årets resultat -105 7 537 7 432 Utgående balans 11 950 22 213 34 164 I figur 11 och 12 visas utvecklingen i form av totala intäkter och total kostnad för grundutbildning respektive forskning för institutionen 2005-2011. Här framgår att förutom en generell ökning av omsättningen de senaste åren har det skett en utjämning mellan grundutbildning och forskning, vilket har varit ett av våra mål. I figur 13 visas resultatet för motsvarande år. Man kan notera att från att vi har haft ett negativt resultat i några år, och aktivt arbetat för att få ner kostnaderna har trenden vänt kraftigt på kort tid och för tillfället är situationen att det råder brist på personal. För 2011 noteras att för grundutbildningen har kostnaderna ökat något mer än intäkterna och gav ett svagt negativt resultat för 2011. En av orsakerna är att vi begränsade intaget för att hålla oss under taket på 700 HST som gällde för 2011. Vi landade något under taket. Dessutom var HPR något lägre än tidigare år. Figur 14 och 15 visar fördelningen av kostnaderna (andel resp. i MKr) på respektive verksamhet för 2009, 2010 och 2011. Figurerna visar att andelen externt finansierad forskning (v. 22 och 23) har dominerat tidigare år, men för 2011 har kostnaderna baserat på forskningsanslag från UmU (v. 21) ökat något samtidigt som kostnaderna för den externfinansierade forskningen (v. 22 och 23) minskade något under 2011. Totala kostnaderna för forskningen 2011 minskade något (fig 12) samtidigt som intäkterna (fig. 11) höll ungefär samma nivå som 2010. Minskade kostnaderna förklaras av en betydligt lägre driftkostnad för året. 70 70 60 Grundutbildning 60 Grundutbildning 50 Forskning 50 Forskning 40 40 30 30 20 20 10 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År Figur 11: Intäkter för TFE 2005-2011. Figur 12: Kostnader för TFE 2005-2011. 15

Kostnader (MKr) Resultat i MKr 8,0 6,0 Grundutbildning Forskning 4,0 2,0 0,0-2,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År -4,0 Figur 13: Resultat för TFE 2005-2011. Kostnader / verksamhet - 2009 31% 14% 1% 2% 1% 51% 11 12 13 21 22 23 Kostnader /verksamhet - 2010 33% -1% 11% 2% -2% 0% 0% 51% 10 11 12 13 20 21 22 23 0% 0% 0% Kostnader / verksamhet - 2011 Figur 14: Kostnadernas fördelning (andel) på de olika verksamheterna 2009, 2010 och 2011. 10=Gemensamma kostnader grundutbildning (GU). 11=GU-anslag UmU, 12=Externa bidrag GU, 13=Extern uppdragsutbildning, 20=Gemensamma kostnader forskning, 21=Forskninganslag UmU, 22=Externa Forskningsbidrag, 23=Externa forskningsuppdrag. 13% 20% 1% -7% 59% 10 11 12 13 20 21 22 23 80 70 60 50 40 30 20 10 0-10 10 11 12 13 20 21 22 23 Verksamhet Grundutb 2009 Grundutb 2010 Grundutb 2011 Forskn 2009 Forskn 2010 Forskn 2011 Figur 15: Kostnadernas fördelning (MKr) på de olika verksamheterna 2009, 2010 och 2011. 10=Gemensamma kostnader grundutbildning (GU). 11=GU-anslag UmU, 12=Externa bidrag GU, 13=Extern uppdragsutbildning, 20=Gemensamma kostnader forskning, 21=Forskninganslag UmU, 22=Externa Forskningsbidrag, 23=Externa 16

Befordran 2011 Två universitetsadjunkter Agneta Bränberg och Ulf Holmgren har blivit befordrade på pedagogisk grund till lektorer under 2011. Disputationer 2011 Pedro La Hera. Underactuated mechanical systems : Contributions to trajectory planning, analysis, and control. Licentiatexamen 2011 Jean-Paul Kouma Wyner-Ziv Coding for Large-Scale Face Image Retrieval Publikationer TFE 2011 Artiklar i tidskrift 1. Boman C, Pettersson E, Westerholm R, Boström D, Nordin A. Stove performance and emission characteristics in residential wood log and pellet combustion: Part 1: Pellet stoves. American Chemical Society; Energy & Fuels. 2011;25(1):307-314. 2. Broström M, Enestam S, Backman R, Mäkelä K. Condensation in the KCl-NaCl system. Amsterdam; Fuel processing technology. 2011; 3. Enestam S, Boman C, Niemi J, Boström D, Backman R, Mäkele K, et al. Occurrence of zinc and lead in aerosols and deposits in the fluidized bed combustion of recovered waste wood: Part 1: Samples from boilers. American Chemical Society; Energy & Fuels. 2011;25(4):1396-1404. 4. Enestam S, Mäkelä K, Backman R, Hupa M. Occurrence of Zinc and Lead in Aerosols and Deposits in the Fluidized-Bed Combustion of Recovered Waste Wood. Part 2: Thermodynamic Considerations. ACS publications; Energy & Fuels. 2011;25(4):1970-1977. 5. Eriksson G, Boman C, Bergsten U, Bergström D. Fuel characterization of pellet chips. Madison, USA: Forest Products Society; Forest products journal. 2011;61(2):143-148. 6. Gestrin M, Hassan O. Taket som terrass. Byggfakta; Byggfakta projektnytt. 2011;23(6):68-70. 7. Girhammar U, Källsner B, Gustafsson P, Johnsson H. Stabilisering och bjälklag kritiska för höghus i trä. Stockholm: Svenska Byggingenjörers Riksförbund; Husbyggaren. 2011;53(1):16-21. 8. Grimm A, Skoglund N, Boström D, Öhman M. Bed Agglomeration Characteristics in Fluidized Quartz Bed Combustion of Phosphorus-Rich Biomass Fuels. ACS publications; Energy & Fuels. 2011;25(3):937-947. 9. Halawani A, Li H, Anani A. Building eye contact in e-learning through head-eye coordination. Dordrecht: Springer; International Journal of Social Robotics. 2011;3(1):95-106. 10. Halawani A, ur Réhman S, Li H, Anani A. Active vision for controlling an electric wheelchair. Citeulike: 9825914; Intelligent Service Robotics. 2011;1-10. 11. Hassan O. Learning theories and assessmant methodologies : an engineering educational perspective. Taylor & Francis Group; European Journal of Engineering Education. 2011;36(4):327-339. 12. Kassman H, Broström M, Berg M, Åmand L. Measures to reduce chlorine in deposits : Application in a large-scale circulating fluidised bed boiler firing biomass. Amsterdam: Elsevier; Fuel. 2011;90(4):1325-1334. 13. Kirilin A, Mäki-Arvela P, Kordas K, Leino A, Shchukarev A, Boström D, et al. Chemo-bio catalyzed synthesis of R-1- phenylethyl acetateover bimetallic PdZn catalysts, lipase and Ru/Al2o3 : part II. Moskva: Nauka; Kinetika i kataliz. 2011;52(1):78-82. 14. Kirilin A, Mäki-Arvela P, Kordas K, Leino A, Shchukarev A, Boström D, et al. Chemo-bio catalyzed synthesis of R-1- phenylethyl acetateover bimetallic PdZn catalysts, lipase and Ru/Al2o3 : part I. Moskva: Nauka; Kinetika i kataliz. 2011;52(1):73-7. 15. Koblik V, Polyakhova E, Sokolov L. Solar sail near the Sun : Point-like and extended models of radiation source. Oxford: Pergamon Press; Advances in Space Research. 2011;48(11):1717-1739. 17

16. Krishnamurthy D, Johansson E, Lee J, Kjeang E. Computational modeling of microfluidic fuel cells with flow-through porous electrodes. Lausanne: Elsevier Sequoia; Journal of Power Sources. 2011;196(23):10019-10031. 17. Lucking A, Lundbäck M, Barath S, Mills N, Sidhu M, Langrish J, et al. Particle traps prevent adverse vascular and prothrombotic effects of diesel engine exhaust inhalation in men. Circulation. 2011;123(16):1721-1728. 18. Meza-Sanchez I, Aguilar L, Shiriaev A, Freidovich L, Orlov Y. Periodic motion planning and nonlinear H-infinity tracking control of a 3-DOF underactuated helicopter. International Journal of Systems Science. 2011;42(5):829-838. 19. Nordwall U, Olofsson T. A quantitative approach for valuating architectural qualities. Bentham Open; The Open Construction and Building Technology Journal. 2011;5:105-112. 20. Pettersson E, Boman C, Westerholm R, Boström D, Nordin A. Stove performance and emission characteristics in residential wood log and pellet combustion: Part 2: Wood stove. American Chemical Society; Energy & Fuels. 2011;25(1):315-323. 21. Reinik J, Heinmaa I, Kirso U, Kallaste T, Ritamäki J, Boström D, et al. Alkaline modified oil shale fly ash : Optimal synthesis conditions and preliminary tests on CO(2) adsorption. Amsterdam: Elsevier; Journal of Hazardous Materials. 2011;196:180-186. 22. Werkelin J, Lindberg D, Boström D, Skrifvars B, Hupa M. Ash-forming elements in four Scandinavian wood species part 3: Combustion of five spruce samples. Elsevier; Biomass and Bioenergy. 2011;35(1):725-733. 23. Wiklund Lindström S, Geladi P, Jonsson O, Pettersson F. The importance of balanced data sets for partial least squares discriminant analysis : classification problems using hyperspectral imaging data. IM Publications; Journal of Near Infrared Spectroscopy. 2011;19(4):233-241. Konferensartiklar konferensabstracts 1. Al-Naser M, Söderström U. Reconstruction of occluded facial images using asymmetrical principal component analysis. In: 2011 18th International Conference on Systems, Signals and Image Processing (IWSSIP). IEEE; 2011. p. 276-279. 2. Andersson S, Sjögren J, Östin R, Olofsson T. Building performance based on measured data. In: World Renewable Energy Congress Sweden, 8 13 May, 2011, Linköping, Sweden: Energy End-Use Efficiency Issues. Linköping: Linköping University Electronic Press; 2011. p. 899-906. Linköping Electronic Conference Proceedings, 57, vol. 3. 3. Åstrand A, Jalkanen V, Andersson B, Lindahl O. A flexible sensor system using resonance technology for soft tissue stiffness measurements: evaluation on silicone. In: IFMBE Proceedings of the 15th Nordic-Baltic Conference on Biomedical Engineering & Medical Physics (NBC 2011). Aalborg: Springer; 2011. p. 21-24. Vol 34. 4. Bäfver L, Boman C, Rönnbäck M. Reduction of particle emissions by using additives. Central European Biomass Conference 2011. Graz, Austria. January 26-29, 2011. 5. Boman C, Mudway IS, Wiinika H, Pettersson E, Nyström R, Grönberg C, Öhrman O, Pagels J, Swietlicki E, Genberg J, Westerholm R, Blomberg A, Sandström T. In vitro screening of biomass combustion aerosol toxicity, Part 1: Oxidative potential. European Aerosol Conference, EAC 2011. Special Workshop on Biomass Aerosols and Health. Manchester, UK, September 3-4, 2011. 6. Boström, Dan; Skoglund, Nils; Grimm, Alejandro; Boman, Christoffer; Öhman, Marcus; Broström, Markus; Backman, Rainer. Ash transformation chemistry during thermochemical conversion of Biomass. 2011 Sino-Australian Symposium on Advanced Coal and Biomass Utilisation Technologies, 9 11 December 2011, Wuhan, Hubei province, China. 7. Bränberg A, Holmgren U. Kursdesign med utgångspunkt i utveckling av kreativitet, kritiskt förhållningssätt och initiativförmåga. In: 3e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. 30 nov-1 dec 2011. p. 112-116. 8. Fagerström J, Nyström R, Broström M, Boström D, Boman C. Fuel conversion of large samples in a thermogravimetric analyzer set-up - method description and applications. 19th European Biomass Conference and Exhibition - From Research to Industry and Markets. Berlin, Germany, June 6-10, 2011. 9. Fahlquist K, Mejtoft T, Karlsson J. Social Media Game Concept within the Digital Zoo : New Ways of Connecting a Tourist Attraction with its Visitors. In: 2011 IEEE International Conferences on Internet of Things, and Cyber, Physical and Social Computing. 2011. p. 170-177. 10. Halawani A, Li H. Personal Relative Time: Towards Internet of Watches. IEEE International Conference on Internet of Things (ithings), Dalian, China, October 19-22, 2011. 11. Karlsson J, Wark T, Haake J, Björk P. The digital zoo : a testbed for wireless video sensor networks. 10th Scandinavian Workshop on Wireless Ad-hoc Networks (ADHOC 11), May 10-11 2011 Johannesberg Castle, Stockholm. 2011. 12. Kondori F, Yousefi S, Li H, Sonning S, Sonning S. 3D Head Pose Estimation Using the Kinect. IEEE International Conference on Wireless Communications and Signal Processing (WCSP2011), IEEE conference proceedings; 2011. p. 1-4. 18

13. Kondori F, Yousefi S, Li H. Gesture Tracking for 3D Interaction in Augmented Environments. Proceeding of The Swedish Symposium on Image Analysis (SSBA2011), Linköping, Sweden. 2011. 14. Kondori F, Yousefi S, Li H. Real 3D Interaction Behind Mobile Phones for Augmented Environments. Multimedia and Expo (ICME), 2011 IEEE International Conference on. IEEE conference proceedings; 2011. p. 1-6. 15. Kondori F, Yousefi S. Smart Baggage in Aviation. In: :Physical and Social Computing. 2011. p. 620-623. 16. Kuma J, Liu L. Internet of Food. IEEE International Conferences on Internet of Things, and Cyber, Physical and Social Computing. 2011. p. 672-677. 17. L. Freidovich, F. Gordillo, A. Shiriaev, and F. Gomez-Estern, On generating pre-defined periodic motions in underactuated mechanical systems: the cart-pendulum example, in Proc. of the IFAC World Congress, Milano, August 28 September 2, 2011, pp. 4588-4593. 18. Li, Bo, Rehman, Shafiq and Li, Haibo, Internet of cigarette, IEEE International Conferences on Internet of Things, and Cyber, Physical and Social Computing, 19-22 Oct. 2011, Dalian, China, pp. 634-637 19. Lindahl O, Andersson B, Lundström R, Hallberg J. CMTF en forskningsorganisation med slutmålet att förädla resultaten till produkter på hälso- och sjukvårdsmarknaden. Medicinteknikdagarna. 2011. p. 48-48. 20. M. Meza-Sánchez, L.T. Aguilar, A. Shiriaev, L. Freidovich, and Yu. Orlov, Nonlinear Output Feedback H-infinity- Tracking Control of a 3-DOF Under actuated Helicopter, in Proc. of the IFAC World Congress, Milano, August 28 September 2, 2011, pp. 11145-11150 21. Mejtoft T, Gulliksson H. Open sustainability : supporting citizen co-creation for sustainability. In: ANZMAC 2011 Conference Proceedings. Perth: Edith Cowan University; 2011. 22. Mejtoft T. Enhancing customer relations using customized printing. In: ANZMAC 2011 Conference Proceedings. Perth: Edith Cowan University; 2011. 23. Mejtoft T. Internet of things and co-creation of value. In: 2011 IEEE International Conferences on Internet of Things, and Cyber, Physical and Social Computing. 2011. p. 672-677. 24. Nordin EZ, Pagels J, Eriksson A, Nyström R, Pettersson E, Swietlicki E, Bohgard M, Boman C. On-line characterization of biomass aerosols from different combustion conditions. European Aerosol Conference, EAC 2011. Manchester, UK, September 4-9, 2011. 25. Öhman M, Nyström I, Gilbe C, Hedman H, Boström D, Boman C, Backman R. Slag formation during combustion of nonphosphor rich biomass fuels. 19th European Biomass Conference and Exhibition - From Research to Industry and Markets. Berlin, Germany, June 6-10, 2011. 26. Olofsson I, Sandström E, Nordwaeger M, Rudolfsson M, Larsson S, Lestander T, Kalén G, Samuelsson G, Pommer L, Brännström M, Nordin A. Torrefaction and compaction of eucalyptus and spruce wood. 19 th European biomass conference and exhibition From research to industry and markets, Berlin, Germany, June 6-10, 2011. 27. Ortíz Morales D, Westerberg S, La Hera P, Mettin U, Freidovich L, Shiriaev A. Open-loop control experiments on driver assistance for crane forestry machines. In: 2011 IEEE International Conference on Robotics and Automation (ICRA). IEEE conference proceedings; 2011. p. 1797-1802. 28. Pagels J, Eriksson A, Nordin EZ, Nyström R, Pettersson E, Swietlicki E, Boman C. Time resolved PAH-emissions from residential wood combustion. European Aerosol Conference, EAC 2011. Manchester, UK, September 4-9, 2011. 29. Park Y, Shiriaev A, Westerberg S, Lee S. 3D Log Recognition and Pose Estimation for Robotic Forestry Machine. IEEE International Conference on Robotics and Automation. 2011. 30. Piotrowska P, Grimm A, Skoglund N, Boman C, Öhman M, Zevenhoven M, Boström D, Hupa M. Systematic studies on defluidization temperatures of rapeseed cake and bark mixtures. General Section Meeting of the Scandinavian-Nordic Section of the Combustion Institute. Trondheim, November 28-29, 2011. 31. Piotrowska P, Skoglund N, Grimm A, Boman C, Öhman M, Zevenhoven M, Boström D, Hupa M. Agglomeration tendency in fluidized-bed combustion of rapeseed cake and bark mixtures. 19th European Biomass Conference and Exhibition - From Research to Industry and Markets. Berlin, Germany, June 6-10, 2011. 32. Rönnbäck S, Johansson L. Field tests of a roll-over prevention system for quad-bikes. In: IEEE International Conference on Mechatronics. IEEE; 2011. 33. Rönnbäck S, Johansson L. Winter tests of a quad-bike rollover prevention system. In: IEEE Proceeding of International Conference on Advanced Robotics. Tallin: IEEE; 2011. 34. Rönnbäck S, Schedin S. Design-build-test : a project course for engineering students - implementation of assistive functions on a power wheelchair. In: RiE 2011: 2^nd international conference on robotics in education. Vienna; 2011. p. 83-90. 19