2015-11-26 Minnesanteckningar vid möte 2015-11-26 med arbetsgrupp SKL:s Tandvårdsnätverk. Word Trade Center, Stockholm Närvarande: Pia Bagewitz, Håkan Bergevi, Helen Hultnäs, Gunnel Håkansson, Maria Johansson SKL, Ann-Marie Olhede, Agneta Roos, Annika Ryd, Eva Sandberg, Per Tidehag och Carin Wetterberg Ersättare: Anna Fröberg ersättare för Maria Johansson Östergötland, Charlotte Hansson ersättare för Tomas Josefsson Norrbotten, Anna-Kari Rynoson för Karin Gunnars Hellgren, Gunnar Ekbäck för Tommy Johansson och Karin Hammarlund ersätter Hans Hellström Frånvarande: Birgitta Haglund, Anders Nylander, Jörgen Torstensson, Representant för Jämtland- Härjedalen 1. Mötets öppnande och fastställande av dagordningen Gunnel hälsar alla välkomna och presenterar nya deltagare och ersättare. Dagordningen fastställs 2. Minnesanteckningar från möte i Tandvårdsnätverket 2015-09-09. Gunnel gör en snabb repetition av punkterna som togs upp vid föregående möte. Vid punkten projektplatsen efterfrågar Anna-Kari en lathund om hur websidan fungerar. 3. NSK. ( Nationell Samverkan för Kunskapsstyrning). Möte är bokat före jul för att komma vidare. Ny presentation i februari. Gruppen består av Tommy, Anders och Eva 4. Expertgrupp för tandvård. Viviann Sjöberg, Göteborg, har tackat ja att ingå i gruppen. Tommy och Per kommer att arbeta vidare. 5. Odontologisk forskning. Per förtydligar vad som gäller. Ursprungligen var det en odontologisk forskarskola med två platser per fakultet. Dessa personer blev garanterade en ST-tjänst efter disputation. Det innebar att de gemensamma ST- NSATS-platserna har utökats med 6 platser för att möta upp mot detta behov. Därefter kom den nationella kliniska forskarskolan, startade i juni 2013, 24 deltagare (18 ftv 2 pt 4 universitetsanställda) alla utom en är inskrivna doktorander. Forskarskolan del 2 startade i juni 2015 med 17 deltagare och huvuddelen från ftv. Nya landsting som Jämtland, Kronoberg Kalmar och Värmland är med. Pers presentation läggs på projektplatsen. 6. Utredningen om ett förbättrat tandvårdsstöd. Bengt Germundsson fick uppdraget. Uppdraget är den frågeställning som man arbetar med. Allt annat och frågor med annan inriktning måste läggas åt sidan. Per ger en sammanfattning av dagens tandvårdsstöd kontra utredningen om ett förbättrat tandvårdsstöd. Kostnaden har blivit lägre än beräknat, lägre besöksfrekvens men bättre tandhälsa. För framtiden bör efterhandskontroller analyseras bättre. Bättre samordning mellan myndigheter och mellan tandvård och sjukvård. Förslag om att stärka patientens ställning, FK ska ansvara för information och rådgivning, en prisjämförelsetjänst och utredning om konsumenttjänst, förbättrat ATB 65-74 år samt återställd nivå i högkostnadsskyddet Presentationen läggs på projektplatsen.
7. Aktuellt från SKL. Maria redogör för vad som är aktuellt på SKL för tillfället. På projektplatsen finns en sammanställning under Utan spaning ingen aning Behov av regeländringar med anledning av flyktingsituationen. Man arbetar med den frågan på SKL. Förordningen av vårdavgifter behöver ses över, eventuell framtida lagändring, för att även privata tandvårdskliniker ska kunna ta emot asylsökande. Förordning (1994:362) om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar 8 Utlänningarna skall betala avgift med 50 kronor för behandling hos en tandläkare inom folktandvården. Tandvård hos en tandläkare inom folktandvården är kostnadsfri för barn som inte fyllt 18 år. Förordning (1996:1356). 9 Har en utlänning på grund av akut behov anlitat en tandläkare som inte tillhör folktandvården, får Migrationsverket betala ett särskilt bidrag till utlänningen enligt 18 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. för den del av avgiften som överstiger 50 kronor. Förordning (2000:408). Enligt förordningen ska behandlingen utföras hos en tandläkare inom folktandvården. Här behövs en förordningsändring/lagändring där man hänvisar till den kommunala självstyrelsen, att landstingen/regionerna själva får besluta om tandvården ska konkurrensutsättas eller inte. Flera landsting/regioner har redan idag valfrihet inom tandvård för asylsökande Upphandlingskonferensen kring dentala material. En grupp kommer att bildas för att jobba vidare kring denna fråga för att kunna minska antalet överklagande NSATS. En framskrivning till år 2024 av behovet av specialisttandläkare kommer under 2016 att göras. Remiss Patientrörlighet inom EES, Ds 2015:52. Den gamla heter Ds 2015:18. Kontrollera vad ditt eget landsting/region har svarat Barn och ungdomstandvård till 21 respektive 23 år. Separat Ds tillsammans med förslagen kring preventivmedel samt avgiftsfri hälso-och sjukvård för personer 85+. Var observant på hemmaplan så att ni får remissen för besvarande. Från departementen säger man att det ska hanteras på samma sätt som dagens barn och ungdomstandvård. Asyltandvården fortsatt 18-årsgräns och inga övergångsregler. Ekonomisk analys av politiska förslaget har gjorts Ersättningarna är beräknade utifrån yttersta scenariot. Det är inte en framtida principiell fråga om att tandvården ska fortsätta byggas ut. Säkert att förändringarna träder i kraft 1 januari 2017 under förutsättning att budgeten går igenom den 17 december. Rapport tandvårdens uppsökande verksamhet ur ett äldreomsorgsperspektiv. Genomfört i sex olika landsting och slutrapporten finns på Projektplatsen. 69 % svarsfrekvens Svaren bör tolkas med försiktighet eftersom underlaget är begränsat. Anna-Kari efterfrågar enkätfrågorna. Maria lägger ut dem på projektplatsen. Rapporten om tandvårdens uppsökande verksamhet finns på projektplatsen 8. EPI barn- och ungdomstandvård från Socialstyrelsen. Andreas Cederlund presenterar den sammanställning han gjort av barnepidemiologin för 2014. Nu finns siffrorna på Socialstyrelsens hemsida och det är ett stort intresse för statistiken över tandhälsa, inte enbart från tandvården. 96 % kariesfria 3-åringar, 76 % 6-åringar och 68 % på 12 och 19-åringar. 6-åringarnas siffror dippar en aning, orsaken är oklar. De stora regionerna är helt dominerande i statistiken. Kan man ändra rapporteringen? Vad kan SKAPA leverera i framtiden? Många barn finns i privattandvården. Genom att ta med 11-åringarna bygger man in ett fel utifrån att man inte vet hur det skulle sett ut om de undersökts som 12-åringar i stället. Det stora bekymret är att det inte finns absoluta epidemiologiska åldrar utan individuella intervall. Det spretar mycket i täckningsgraden. Ex. vis på 6-åringarna varierar siffrorna från drygt 90 % - ca 40 %. 2
Hur ska barn och unga kunna registreras i tandhälsoregistret är en av frågeställningarna i utredningen som nu är ute på remiss. Andra myndigheter vill komma åt uppgifterna och framför allt statistik på kommunnivå. 9. Den vuxna befolkningens tandvårdskonsumtion och tandhälsa mm. Lägesrapport för åren 2009 till 2014. Lars Sjödin presenterar sig och beskriver kortfattat sitt förflutna som tandläkare, beställare, tillsynstandläkare på Socialstyrelsen, deltagare i utredningen av det statliga tandvårdsstödet, m.m. Finns nu på FK. Tillståndskoder i tandvårdsstödet är viktiga och ska nu användas för att studera tandvårdskonsumtion. SOU 2015:76 Kan det här underlaget användas för framtida strategier? Perioden 2009-2014: 87 % av den vuxna befolkningen har haft något besök i tandvården under de senaste 6 åren. Antalet patienter per år har ökat och andelen av befolkningen som går varje år har ökat. Fler egna tänder och färre reparationer (composit -8 %) samt det är färre som behöver protetik (kronor -11 %) och extraktioner (-12 %). Lars visar grafer på hur antal tänder och antal lagade tänder har utvecklats under perioden. Besöken: konstaterar i diagram att unga vuxna går för ofta i förhållande till sin tandhälsa och de riktigt gamla går för sällan. Personer födda 1944 toppar samtliga diagram med antal besök antal reparationer åtgärder mm. Slutsats: antalet utförda fyllningar pga. kuspfrakturer hänger ihop med antalet fyllda tänder. Idag minskar antalet fyllningar som görs pga. karies och det kommer att leda till färre kuspfrakturer i framtiden. Vad gör man i stället? rehabilitering pga. tandluckor De som behöver rehabilitering får idag färre åtgärder än 2009. -8,4 % Antalet som fått implantat har ökat från 2009 31500 patienter till 2014 78000. Endast 0,7 % av patienterna som besökte tandvården fick implantatbehandling utförd. 10. En mer jämlik vård är möjlig Myndigheten för vårdanalys. Eva rapporterar om Rapporten jämlik vård av Myndigheten för vårdanalys som ska ha lästs till mötet och ha diskuterats på hemmaplan. Arbetsgruppen kring folkhälsofrågor skickade på förra mötet ut en förfrågan om hur ska vi gå vidare i nätverket? Eva hänvisar till förslagen som finns på sid. 90 i rapporten En mer jämlik vård. Gunnel har några förslag från Specialisttandvården och folktandvården i Region Halland. Hur går vi vidare? Ska vi göra en enkät och vad ska den i så fall användas till? Går det att få in tandvårdsfrågor i andra enkäter eller hälsosamtal etc. Vad är syftet sedan i så fall? Det måste finnas en strategi för fortsättningen innan något startas upp. Den mest ojämlika vården hittar vi bland dem som inte kommer till tandvården. Vi lämnar frågeställningen vidare till gruppen, som består av Anders, Tommy, Eva och Håkan 11. Öppna jämförelser och kvalitetsindikatorer. Hans Ö och Anders kommer att informera på januarimötet i Svensk Folktandvårdsförening. Ska detta användas nationellt måste det vara tydligt, strukturerat och väl förankrat. Punkterna är reviderade och Maria lägger dem på projektplatsen. 12. Enkäten barn som riskerar att fara illa. Alla ska ha funderat över lämpliga frågor som vi kan sammanställa och utgå ifrån. Pia har bjudit in en person från Region Skåne som kommer till mötet 3 februari. Ann-Marie ska höra med sina kontaktpersoner och be om förslag på lämpliga frågor. 3
13. Tandlösa tandvårdsstöd, rapport från Myndigheten för vårdanalys. Myndigheten är helt självständig och bestämmer själv vad de vill kontrollera. De har däremot en stor tyngd eftersom många andra myndigheter refererar till dem. Alla ska ha läst rapporten och skrivit upp felaktigheter på projektplatsen. Gunnel och Maria gör en sammanställning av det som vi upplever som felaktigheter i rapporten. Gunnel har gått ut med mail till representanter i alla landsting/regioner som arbetar med tandvårdsstödet. Siffrorna stämmer inte eftersom de baseras på uppgifter från Tandhälsoregistret. Det är viktigt att siffrorna som används är tillförlitliga. Maria och Gunnel sammanställer det som har kommit in och efterkorrekturläsning kan det skickas vidare. 14. Nätverkets funktion och sammanställning. Gunnel ger information till nya medlemmar om nätverkets funktion, hur uppdraget ser ur, att en representant utses per landsting/region och att dagordning och minnesanteckningar ska skickas till dem som är berörda i hemlandstinget. Vid frånvaro ska ersättare utses om det är möjligt. 15. Historieskrivning över statsbidraget för särskilt tandvårdsstöd från 1999 till 2015. Ann-Marie skulle göra en sammanställning av detta, men är inte helt klar ännu. Saknar en sammanställning av uppräkningen av statsbidragen från 2003. Då inkluderades det i det generella statsbidraget. Ann-Marie hoppas kunna få fram jämförelsebara siffror för detta. 16. Behandlingar som inte hinner bli klara t.o.m. 19 år. Halland har haft en prövning av ett återkrav som Försäkringskassan krävt. Det gällde en tandregleringsbehandling som startades sent och betalades av patienten men som vid efterhandskontroll av FK innebar avslag på ersättning. Överklagande från Region Halland. Försäkringskassan kommer nu att lämna ersättning i förhållande till när åtgärden slutförs. Ersättningen kommer att utgå och Halland fick rätt. 17. Projektplatsen. Nästa gång planerar vi en information om hur projektplatsen fungerar. 18. Asyltandvård. Ökade kostnader för tandvård till asylsökande barn. Diskussion angående vilka effekter detta får. Hur följer vi upp och hur planerar vi? I Skåne följer man i systemet Melker vilka asylsökande som finns i respektive län och där finns även koppling mellan temporära och definitiva personnummer. Det är viktigt att tandvården bevakar så att de får del av de extra statliga pengar som ska fördelas över landet. Tolkkostnaden för asylsökande inkluderas i schablonen. 19. Inkommen remiss Prisjämförelsetjänst samt patientrörlighet; se under punkten Aktuellt från SKL. 20. Övriga frågor. Avgifter för frisktandvård ska kunna ligga till grund för karensberäkning i det statliga tandvårdsstödet, synpunkt från områdeschef Per Engstrand FTV Region Halland 21. Datum nästa möte. Nästa möte är onsdag den 3 februari på SKL 22. Tid för arbetsgruppsmöte våren 2016. Tisdag den 3 maj WTC Höstens möten Preliminära dagar är tisdag den 13 september SKL och onsdag den 23 november WTC 4
23. Mötets avslutande. Gunnel avslutar mötet och önskar alla en god jul För anteckningarna Carin Wetterberg 5