Fytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod? Anja Enell a, Yvonne Andersson-Sköld a, Jenny Vestin a och Marlea Wagelmans b a Statens geotekniska institut, b Bioclear, Holland På säker grund för hållbar utveckling
Varför fytosanering med energigrödor? Kostnadseffektivt alternativ till andra åtgärder Kan ge upphov till andra miljönyttor Relativt obeprövad behandlingsteknik
Vad är fytosanering? Stabiliserar föroreningarna Fytostabilisering Nedbrytning Fytodegradering Upptag och ackumulation i biomassan Fytoextraktion Vilken gröda? Vilka föroreningar? Platsspecifika förutsättningarna?
Rejuvenate - europeiskt samarbetsprojekt (ERA-net SNOWMAN) Odling av energigrödor på förorenad mark Potentialer Barriärer Kunskapsluckor Beslutstödsverktyg (DST) vägledning för odling på förorenad mark Bakgrund DST=Decision Support Tool
Syftet med projektet Testa DST på verkliga fältförsök Ge goda exempel (positiva miljöeffekter) Utvärdera eventuella miljörisker Ekologisk riskbedömning före och efter 2 års odling Risk för betande djur under odlingsfasen DST=Decision Support Tool
Två fältförsök i Sverige Västernorrland: Vivsta Blekinge: Kallinge Salix Klara, Salix Inger
Vivsta med & utan slam Varv, sågverk m doppning, papperstillverkning, timmerupplag Metaller och dioxiner Odlingsområdet (2,5ha): <MKM Projektets mål: Uppskatta prod. biomassa & upptag av föroreningar Med tillsats av näringsämnen (slam) Utan tillsats Harvning 15 ton slam/ha Salix Klara Ingen bevattning Ingen ogräsrensning
Låga metall- & dioxinhalter <MKM och <KM. Likvärdiga konc År2 och År3. Ingen skillnad (C jord, C blad ) mellan rutor med slam och rutor utan. Växte bra i vissa områden och sämre i andra. Resultat Vivsta
Upptag till Salix Låga halter i blad ingen risk för betande djur (<TDI) BCF>1 för Cd, Zn and Hg BCF=C biota / C soil TDI = Tolerabelt dagligt intag BCF= Bio-Concentration Factor VIVSTA BCF BCF Med slam Utan slam As 0.18 0.21 Cd 18.7 22.1 Co 0.33 0.27 Cr 0.01 0.01 Cu 0.72 0.84 Hg 4.60 0.88 Ni 0.90 1.00 Pb 0.06 0.05 V 0.01 0.01 Zn 13.3 11.3
Slutsatser - Vivsta ==> odlingen medförde inga synbara negativa miljöeffekter ==> ev minskade dioxinhalter (för lite data för att fastställa) ==> minskad potentiell utlakning ==> mkt låga risker med odling av Salix Klara på Vivsta
Kallinge Industrideponi Slagg, aska Cu, Pb Zn mfl. Odlingsområdet (750m 2 ): >MKM Projektets mål: Uppskatta prod. biomassa & upptag av föroreningar Utvidgad riskbedömning (TRIAD)
Riskbedömning - Triad
Triad Kemi - TP Toxisk belastning (TP) Modell som bygger på tox-labtester TP=0% ingen effekt TP=100% full effekt PAF beräknas utifrån halterna av de enskilda föroreningarna i jorden Combi-PAH = 1-(1-0.3)(1-0.5)=0.65=TP TP= Toxic Pressure PAF=Potentially Affected Fraction
Triad på Kallinge availability
Triad metoden på Kallinge Sex undersökningsrutor med olika föroreningsgrad Innan odling (2010) Två år efter odling (2012)
Results Triad År 1 - Kemi unit 2 4 5 7 8 9 Chromium mg/kg dw 62 22 36 19 27 31 Lead mg/kg dw 190 83 1,000 22 40 76 Zinc mg/kg dw 530 170 130 72 120 180 Toxic pressure % 42.8 8.3 30.1 4.0 2.4 9.1 > MKM / TP severe risk > KM / TP moderate risk
Sammanvägt resultat År 1 - Triad 2 8 1 No effect/risk Moderate effect/risk Severe effect/risk 6 7 5 3 9 4
Toxic pressure (%) Toxisk belastning år 1 och efter 2 år 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2 4 5 7 8 9 Sample 2010 2012 (same set) 2012 extended set
Tillväxt plottat mot toxisk belastning En ph-enhet högre Torrare förhållande Annan jordart - tätare
Slutsatser - Kallinge ==>Inga ökade risker efter två års odling. ==> Låga halter i blad & stam - ingen risk för betande djur. ==> Låga BCF: Cd (BCF=3) och Zn (BCF=2), övriga <1 ==> Ökad inbindning av kol till jorden ==> Minskat ph med tiden? Minskat ph ökad tillgänglighet av metaller ökade ekologiska risker
Kostnadskalkyl tre scenarier 1. Biomassan går att sälja som biobränsle 560 till 1600kr/år/ha (Vivsta) 2700 till 3700 kr/år/ha (Kallinge) 2. Biomassan klassas som farligt avfall -1600kr/år/ha till -2600kr/år/ha 3. Ingen avverkning -1000kr/år och ha Kostnaderna/Vinsten beror på om grödan betraktas som avfall eller som biobränsle.
Vill du veta mer? http://projects.swedgeo.se/r2 anja.enell@swedgeo.se Tack till: