Mötestid: Måndagen den 5 oktober 2009 kl. 8.30-12.00. Plats: Sal 1, Högskolan Norra, Neptunigatan 17. Närvarande: Carin Holmqvist

PROTOKOLL Nummer Sammanträdesdatum Styrelsen 7-09 5.10.2009 Paragrafer: 68-81 Sidan 1 av 6 Mötestid: Måndagen den 5 oktober 2009 kl. 8.30-12.00 Plats: Sal 1, Högskolan Norra, Neptunigatan 17 Närvarande: Carin Holmqvist Bo-Gustav Donning Nils-Erik Eklund Margita Vainio Jan-Åke Törnroos Regina Wredling Kristian Pyhäjärvi Maj Lindberg ordförande viceordförande medlem ersättare (personal) Frånvarande: Therese Sjöblom Mirjam Schauman Folke Ingman Föredragande: Rektor Agneta Eriksson-Granskog Carin Holmqvist Ordförande Agneta Eriksson-Granskog Sekreterare Nils-Erik Eklund Justerare Mariehamn den 5 oktober 2009

PROTOKOLL Nummer Sammanträdesdatum Styrelsen 7-09 5.10.2009 Paragrafer: 68-81 Sidan 2 av 6 68 Mötets öppnande Förslag: Närvarolistan konstaterades. Mötet konstaterades vara beslutfört. Mötesagendan godkändes. Beslut: Enligt förslag. 69 Val av protokolljusterare Förslag: Föreslås att Nils-Erik Eklund är protokolljusterare Beslut: Enligt förslag. 70 Föregående mötes protokoll Bilaga 1: Protokoll 6-2009 Förslag: Protokollet tas till kännedom. Beslut: Enligt förslag. 71 Förnyelse av reglementet Bilaga 2: Parallelltext Förslag till ändring av reglementet Förslag: Ändringsförslaget har behandlats i ledningsgruppen. Den 14 september godkände ledningsgruppen förslaget och beslöt lämna det till styrelsen. Förslaget är att styrelsen antar det nya förnyade reglementet. Beslut: Ärendet bordläggs för ytterligare behandling.

PROTOKOLL Nummer Sammanträdesdatum Styrelsen 7-09 5.10.2009 Paragrafer: 68-81 Sidan 3 av 6 Inför nästa behandling bör ändringar i förhållande till gällande reglemente tydliggöras i förslaget samt följande punkter förnyas och förtydligas: - Ledningsgruppen Ledningsgruppen utses av rektor och fastställs av styrelsen. - Delegering Delegering av rektors ärenden sker i första hand i ett särskilt rektorsbeslut och undviks i huvudsak i reglementet. - Lärarkollegiet Lärarkollegiets roll förtydligas i förslaget. - RUH:s synpunkter beaktas. 72 Studerandestatistik Bilaga 3: Studerandestatistik per den 20.9 Förslag: Studerandestatistiken tas till kännedom. Beslut: Enligt förslaget med tillägget att motsvarande statistik från de två senaste åren sänds till styrelsen och läggs som bilaga till protokollet. 73 Antagningsstatistik Bilaga 4: Antagningsstatistik per den 20.9 Förslag: Antagningsstatistiken tas till kännedom. Beslut: Enligt förslag. 74 Nya studieplatser år 2010 Förslag: Förslaget är att 24 studieplatser för nya studerande erbjuds vid varje utbildningsprogram vid högskolan år 2010. Förslaget följer högskolans strategiplan. Vidare föreslås att antagningsnämnden vid antagningen beslutar om eventuella överintag till programmen. Beslut: Ärendet bordläggs och antalet studieplatser på ut bildningsprogrammen behandlas på nytt.

PROTOKOLL Nummer Sammanträdesdatum Styrelsen 7-09 5.10.2009 Paragrafer: 68-81 Sidan 4 av 6 Beslöts att högskolan erbjuder studieplatser för nya studerande på samtliga utbildningsprogram år 2010. Informationen lämnas till marknadsföringsgruppen som i oktober inleder studeranderekryteringen för år 2010. Styrelsen framhöll vikten av att intensifiera marknadsföringen av sjöbefälsutbildningarna på fastlandet och på Åland eftersom antalet sökande från Sverige har ökat mer än antalet sökande från Åland och Finland. Frågan om det exakta antalet per program lämnas som en diskussionspunkt till styrelsens strategidagar i november. Beslut om antalet fattas därför efter det att strategidagarna har genomförts. Vid strategidagarna skall även framtas en plan för antagningen för de närmaste åren baserat på kännedom om efterfrågan på studieplatser, möjligheterna för högskolan att erbjuda studieplatser och behovet inom branscherna. Vid mötet framhölls att extra stora grupper i maskinteknik är eftersträvansvärt under de kommande åren men att en sådan utökning av utbildningen kräver större resurser för Högskolan. Konstaterades att det är stor efterfrågan på utbildning i maskinteknik och att branschen är i mycket stort behov av utbildad personal och kompetens inom området. En prioritering är nödvändig samt att alla utbildningslinjer inte genomförs varje år. 75 Grunderna för antagning av studerande Förslag: Ingen ändring av antagningsgrunderna år 2010. Beslut: Enligt förslag. 76 Ny branschrådsmedlem i Företagsekonomi Förslag: Angela Sjöblom har blivit vald till ny studeranderepresentant i FEKs branschråd. Hon ersätter Pia Fredriksson. Beslut: Enligt förslag. 77 Slutrapport för simulatorcentret Bilaga 5: Slutrapport för simulatorcentret

PROTOKOLL Nummer Sammanträdesdatum Styrelsen 7-09 5.10.2009 Paragrafer: 68-81 Sidan 5 av 6 Förslag: Styrelsen tar slutrapporten till kännedom. Beslut: Enligt förslag. 78 Kalendarium för styrelsen för läsåret 2009-2010 Bilaga 6: Kalendarium Förslag: Styrelsen godkänner kalendariet. Beslut: Enligt förslag med vissa justeringar och uppdateringar. 79 Kommande möten Förslag: 3.12 kl. 08.30 18.2 kl. 08.30 22.4 kl. 08.30 3.6 kl. 08.30 Föreslås även en strategikonferens för styrelsen den 26 november kl 11.00-27 november kl 11.00. Beslut: Enligt förslag. 80 RUH-utvärderingen Beslut: - Togs till kännedom att offentliggörandet av RUH:s beslut angående utvärderingen av kvalitetsledningssystemet vid Högskolan var fredagen den 2 oktober i Auditoriet, Högskolan Södra. Närvarande vid tillfället var styrelsens ordförande, styrelseledamöter, utbildningsministern vid Ålands landskapsregering, utbildningsavdelningen, rektor och personal vid Högskolan

PROTOKOLL Nummer Sammanträdesdatum Styrelsen 7-09 5.10.2009 Paragrafer: 68-81 Sidan 6 av 6 och en representant för de studerande. I samband med presentationen hölls en presskonferens där Tidningen Åland, Nya Åland och Ålands Radio och TV Ab deltog. - Rektor presenterar vid nästa möte förslag till åtgärder med anledning av RUH:s utvärdering. 81 Budgetuppföljning Beslöts att budgetuppföljning i fortsättningen sker kvartalsvis i styrelsen. Ekonomi- och personalchefen sammanställer budgetutfallet inför mötena. Dessutom delges alla löneutbetalningar på individnivå för föregående år vid nästa styrelsemöte. Ekonomi- och personalchefen låter sammanställa materialet. Ekonomi- och personalchefen kallas därför till nästa möte.

Branschrådsmöte, företagsekonomi Protokoll 1/2009-2010 Tid: Fredag 9.10.2009, kl. 10.00 11.15 Plats: Högskolan Södra, Navigationsskolegränd 2, auditoriet Närvarande: Ann Riis vik.programledare, ordförande, sekreterare Ben Henriksson lärare Christer Kullman lärare Kim Engblom Vikinglinjen Abp Tove Erikslund Ålandsbanken Ab Jonny Mattsson Ålands Företagareförening r.f. Camilla Stenström Consilia Förhindrade: Daniel Dahlén Jan Kangashaka Angela Sjöblom Thor-Björn Wik Ålands handelskammare Ålands Företagsbyrå Ab studeranderepresentant lärare 1. Mötet öppnas. Mötet öppnades kl. 10.00. Nya medlemmen Camilla hälsades välkommen i branschrådet. 2. Godkännande av agendan Agendan godkändes. 3. Justering av protokoll från branschrådsmötet 3.4.2009. Föregående mötes protokoll förklarades justerat. 4. Ny rutin för protokolljusteringen Beslöt att protokollen justeras per e-post inom en vecka efter att de skickats ut. INFORMATIONSÄRENDEN Informationsärendena antecknades för kännedom: 5. Studerandestatistik hösten 2009 Se bilaga nedan. Konstaterades att tre av de utexaminerade våren 2009 har arbete inom företagsekonomi och den fjärde, Jeanette Salminen, läser vidare till en magisterexamen i ekonomi vid Åbo Akademi. Ann tar reda på hur mycket hon fick räkna till godo för sin examen från HÅ. Enligt Bolognaprocessen ska en lägre högskoleexamen (yrkeshögskoleexamen) räknas till godo full ut då en studerande läser vidare till en högre högskoleexamen men ibland krävs bryggstudier som kan variera mellan olika högskolor och universitet. (Jeanette Salminen berättade att hennes examen från HÅ räknades till godo fullt ut som lägre högskoleexamen, 180 sp [praktiken på 30 sp räknas inte] då hon sökte till Åbo Akademi för magisterstudier. För behörighet krävs 30 sp i huvudämnet och 20 sp övriga ekonomiska ämnen i kandidatexamen. Jeanette läser inriktningen redovisning, vilket

kräver sammanlagt 60 sp redovisningsämnen. 30 sp redovisning ingick i hennes HÅexamen och hon kompletterar med 30 sp som ingår i de 120 sp som krävs för magisterexamen. Om hon hade läst 20 sp valfria studier redovisning samt skrivit sitt examensarbete om redovisning hade hon fått räkna sammanlagt 30 sp till godo i magisterstudierna och därmed bara behövt läsa 90 sp. Hon behöver inte komplettera några språk.) 6. Auditeringen Rådet för utvärdering av högskolorna, RUH, har bedömt att högskolans kvalitetssäkringssystem ska omauditeras 2011. Vid auditeringen våren 2009 konstaterades att kvalitetssäkringssystemet inte uppfyller alla kriterier för godkänd auditering. Forskning- och utvecklingsverksamheten samt uppföljning och utvärdering av högskolans verksamhet är på ett inledande stadium i systemet och behöver utvecklas. Slutseminarium hölls 2.10.2009 där Rådet för utvärdering av högskolorna RUHs ordförande Riitta Pyykkö och auditeringsgruppens ordförande Örjan Andersson sammanfattade slutresultatet samt gav rekommendationer. Kim berättade att även Viking Line genomgått auditering i år. 7. Validering vid Högskolan på Åland Den 1 mars 2010 ska Högskolan på Åland införa ett enhetligt valideringssystem enligt beslut i ledningsgruppen 14.9.2009. Projektanställda Pia Lundén har tillsammans med en valideringsgrupp med projektledare Robert Jansson (landskapsregeringens Projekt Validering) och representanter från högskolan arbetat fram en rad dokument som ska fungera som vägledning och stöd för valideringen. Validering är nytt i Norden och utmaningen är att bygga upp rutiner så att handläggningen inte blir alltför tidskrävande. Inga studerande valideras före antagning. 8. Entreprenörskapsakademin Christer, projektledaren, berättade om aktuellt på Entreprenörsakademin. Han konstaterade att deltagarna varit nöjda så här långt och utbyter erfarenheter med varandra. Åbo Akademi planerar att starta upp en ny Entreprenörsakademi i Vasa nästa år. EU-projektet Entreprenörsakademin som pågått sedan 1.10.2008 är snart avslutat. Deltagarna träffades den 8.10 då Thor-Björn Wik föreläste om Känner du din kund? och Carin Holmqvist ledde en diskusson om Är Åland en annorlunda marknad? Den 5-6.11 åker hela gruppen till Åbo och deltar i Kompetens 2009, ledarskapskonferens i Åbo. I december är det avslutning. Projektet är ett samarbete mellan Högskolan på Åland och Åbo Akademi och vänder sig till små och medelstora företag som önskar utveckla sin affärsverksamhet. För mera info om entreprenörskapsakademin, se http://www.ha.ax/text.con?ipage=406&ilan=1. 9. Företagarskolan (samarbete mellan ÅTC, ÅHK, ÅFF och HÅ) Ben berättade om aktuellt från Företagarskolan. Deltagarna deltar i sammanlagt sex fristående temaområden och erhåller därefter ett diplom. Priset för alla moduler är 60. Målgrupp är nya och blivande företagare samt andra intresserade. Program hösten 2009: Entreprenörskap och företagande, 5 och 7 oktober

Bokföring och beskattning, 2 och 4 november Marknadsföring, 30 november och 2 december Info om Företagarskolan finns på ÅTCs hemsida, se http://www.atc.ax/text2.con?ipage=17&m=21 10. Informationstillfälle för studerande vid Ålands Lyceum Ann informerade om utbildningsprogrammet vid högskolans gemensamma infotillfälle på lyceet den 22.9. 11. Christer återgår som programledare fr.o.m. 1.1.2010. Christers tjänstledighet för forskning tar slut 31.12.2009 och därmed även Anns vikariat som programledare. 12. Nästa möte Nästa möte är fredagen 16.4.2010, kl. 10.00 11.30. 13. Mötet avslutas Mötet avslutades kl. 11.15. Mariehamn den 12 oktober 2009 Ann Riis Ordförande, sekreterare

Studerande vid Företagsekonomiska programmet, läsåret 2009-2010 Inskrivningsår Aktiva Läsåret 2009-2010 Läsåret 2008-2009 Studieuppehåll/ avbrutit (?) Kvinnor/ Män % av aktiva 2009 27 1 74/26 Aktiva Studieuppehåll 2008 9 3 78/22 12 3 2007 11 3 73/27 13 1 2006 5 3 60/40 10-2005 4-100/0 6-2004 3 2 33/67 5-2002 1 1 0/100 2-2000 o. 2-50/50 2 - tidigare Totalt: 62 13 50 4 Läsårsanmälan ska inlämnas senast 15.10.2009. Därefter finns exakta siffror på hur många som valt att ha studieuppehåll eller har avbrutit detta läsår. Utexaminerade våren 2009 Iuliana Bolos (FE -05) Marita Eskills (FE -06) Pia Fredriksson (FE -06) Jeanette Salminen (FE -06) Jesper Strandvik (FE -05) Beräknat antal utexaminerade våren 2010 Tio studerande påbörjar sitt examensarbete i höst med mål att få examen våren 2010.

HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND EKONOMI ADMINISTRATION BIBLIOTEK IT AVDELNING UTBILDNINGSPROGRAM TILLÄMPAD FoU ÖPPNA HÖGSKOLAN FÖRDRÖJDA INTÄKTER SYNS PÅ ANNAT HÅLL I SAMH KOSTNADER INTÄKTER KOSTNADER INTÄKTER KOSTNADER

PRESUMTIVA STUDENTER -Vad vill man utbilda sig till -Hur väljer man utbildning -Hur väljer man skola -Trender AVNÄMARE -Vad finns för arbeten -Vilken kompetens efterfrågas -Hur anställer man -Vilka signaler betr framtiden HÖGSKOLAN INTERNA FAKTORER PROGRAM - Innehåll i utb program - Antal studieplatser - Effektivitet i utb (studietekniska föruts) - Ekonomisk effektivitet (kursbudget) FoU - Innehåll - Prioritering - Finansiering ÖH - Folkbildande verksamhet - Affärsinriktad verksamhet - Programinriktad verksamhet - Service INTERN SERVICE - EK & ADM - Bilbliotek - IT - Fastighet MÅSTE KAN VILL LR -Lag -Förordning -Utbildningsavtal -Budget -Budgetdirektiv -Tjänster -Avtal -Bokföring -Betalning av lön -Betalning av fakturor KONKURRENTER/ OMVÄRLDEN -Vad händer i omvärlden -Hur kan HA anpassa sig för att hänga med i utveckling och konkurrens

AKADEMI POLITIK AKADEMI POLITIK NÄRINGSLIV NÄRINGSLIV

VISION Revidera skrivningen höj svansföringen Kunskapscentrum Motor för den lokala samhällsutveckling och tillväxt Generera ny kunskap

UTÖKAD AUTONOMI Idag är beställare och utförare samma Tydliggör rollerna beställare utförare Idag anslagsbaserad ekonomi besluten sker godtyckligt, kort framförhållning I morgon resultatbaserad ekonomi (större transparans, långsiktig framförhållning

PROFILERING? En etablerad verksamhet med minskande resurser kanske bör fundera på att: Smalna av verksamheten, Prioritera Profilera

Hur kan vi bli ek effektivare? Tydligare resultatenheter Antal undervisningstimmar Se över fasta kostnader Programstrukturer (större) Inte så omfattande specialiseringar Större gruppstorlekar Samläsning mellan åk Alla kurser går inte varje år Intagning vartannat år

PRIORITERAT Det ska vara HÖGST prioriterat hos ALLA att nu behålla de studenter vi har, att de trivs i HA och att de finner att utbildningen är av hög kvalitet! Arbeta med effektivitet i utbildningen, för alla! God framförhållning med schema, kurser dess innehåll, litteratur, tentamenstillfällen, praktik, etc Åtgärder för att ytterligare förbättra trivselundersökningen

FINANSIERING Ett resultatbaserat system eftersträvas Fördelningsnycklar utvecklas

EXTERN FINANSIERING Hur kan vi arbeta för att utveckla extern finansiering? FoU Tjänster Utbildningsinriktade projekt Uppdragsutbildning Understöd

STRATEGIARBETET FRAMÅT ANALYS STRATEGI TAKTIK AKTIVITET Rektor och ledningsgrupp Läggs fram till styrelsen som diskuterar den och beslutar om den Rektor Rektor som också kan delegera till ledningsgrupp

ANALYS Studenter (befintliga och presumtiva) Lärare och övrig personal Arbetslivet Huvudmannen Egna resurser Benchmarking SLUTSATSER KAN DRAS Visioner, verksamhetsidé, konkurrensfördelar, SWOT, etc

Vilka strategiska alternativ finns? Värdering Val En plan för genomförandet, resursbehov Mäta och följa upp

DE NÄRMASTE ÅTGÄRDERNA Rektor får i uppdrag att revidera det gamla strategidokumentet. Ett möte med Dan E, Rainer, Peräma, Lundberg arrangeras Info om dagen Ett mer konstruktivt arbete med utbildningsavtal och budget eftersträvas En utredning tillsätts med förslag till utökad autonomi och ekonomiskt ansvar En utredning tillsätts som tar fram ett förslag till finansmodell Förstärkning för att arbeta med kvalitetsledningssystemet (auditering om 2 år) Förstärkning för att arbeta med kvalitetssystemet runt FoU Inled diskussion med LR, forskningsnämnden har utarbetat underlag för forskningspolitiskt system

UTBILDNING OCH KUNSKAP FÖR UTVECKLINGEN FRAMÅT FRAMÅT ÄR FRAMTIDEN!

Förslag till besparingsåtgärder som diskuterats i LG och kollegierna/enheterna Budgeten inför 2010 minskar med 600 000 (200 000 sparas under 2009 och överflyttas till 2010). Ytterligare 400 000 bör sparas och LR ser att högskolan gör mera långsiktiga strukturella förändringar. Budgetramen 2010 är 4 870 000. Nedskärning av personal och tjänster: En städtjänst dras in när städare Päivi Sundberg går i pension. Inköp av städtjänster vid behov ca 5000 Inbesparing 23 700 (inkl. soc.avg). HÅ har 2009 sex städtjänster. Om en indras 2010 har HÅ således fem städtjänster. Om ytterligare en städtjänst flyttas till Ålands sjömansskola har HÅ från och med 2010 fyra städtjänster. Högskolan har två fastigheter samt en lokal (itiden) där vi ansvarar för städningen. Konsekvens: HÅ övergår till att städa tjänsterum (kontor) en gång per vecka. Inbesparing: 23 700 Bibliotekschefen går i deltidspension 1.9 och jobbar 47 % av heltid. 53% av tjänsten sköts av Henrica Sjöblom t o m 31.7.2010 med arbetsuppgiften som informatiker. Inbesparing totalt vid biblioteket 24 400. Konsekvenser: Bibliotekschefen administrerar och ansvarar inte längre för kursen i Studieteknik 2 sp, det hör nu till programledarna, minskar antalet timmar i informationssökning på ET, IT och MT och granskar inte längre med examensarbetenas litteraturlistor. Det sistnämnda ingår i fortsättningen i sin helhet i handledarnas arbetsuppgifter. Ingen av högskolebibliotekets personal jobbar numera helger på stadsbiblioteket och ett infopass om 2 timmar har tagits bort. Inbesparing (tillfällig): 24 400 Särskilt uppdrag som webbansvarig 40% t o m 31.7.2010. (kostnad 8200 ). Konsekvens: HÅ: s behov av webbansvarig löses på detta sätt t o m 31.7.2010. Kostnad: -8 200 Planeraren Ann Riis jobbar 82,8 % fr om 1.1.2010. Inbesparing 3800 under våren 2010 (7600 under hela 2010) (inkl. soc.avg). Konsekvens: Mindre antal uppdragsutbildning och fortbildningskurser. Minskade inkomster. Inbesparing: 3 800 Planeraren Mirjam Schauman jobbar 82,8% under 2010. Inbesparing 8155 (inkl. soc.avg). Konsekvens: Mindre antal akademiska kurser. Inbesparing: 8155

Timlärare i huvudsyssla i Hospitality Management ej tillsatt. Årslönekostnad 49 300 (inkl. soc.avg). Kostnad för externa timlärare 9300. Konsekvenser: ökat samarbete med företagsekonomi och externa timlärare för 1-3 kurser. Inbesparing: 40 000 Högskolesekreterare Barbro Branér har gått i deltidspension 1.1.2009 och jobbar 60 % av heltid. Ingen ersättare har anställts. Inbesparing 14 900. Konsekvens: Programkanslierna stänger kl 14.00. Servicenivån på programkansliet till lärare, övrig personal och studenter sänks. Som pilotprojekt inleder lärarna på FE, HM o Vård (ej externa lärare) med att själva införa kursresultaten i Primus och på så sätt också avlasta kansliet på Södra. Inbesparing: 14 900 Laboratorieingenjör 55,2% tillsätts ej utan sköts mot timersättning eller samordning mellan arbetsuppgifterna bland lärarna på programmet. Totalkostnad per år 29 900. Timersättning ca 15 000. Inbesparing 14 900. Konsekvens: Prioriteringar görs för inköp och utveckling av laboratorierna. Mer samordning. Lab.ingenjör resursen minskar. Inbesparing: 14 900 Planeraruppgifter såsom Ann Riis 32,8% och Magdalena 25% i A 22. Kostnad på 14490 resp. 11043. Konsekvenser: Uppdrag gällande HögAvisan, verksamhetsberättelsen, policydokument, FoUprotokoll, Q-team-arbete, webbreferensgrupp fördelas på annan befintlig personal. Inbesparing: 25 533 Föreslås inbesparing 50 000-150 000 genom antingen semesterpenning eller permitteringar Uppmuntrar att ta ut semesterpenningen i ledighet, inbesparing totalt 50 000. (År 2009 inbesparing 51 830 ). Konsekvenser: Prioritering av arbetsuppgifterna så att en del arbetsuppgifter inte längre görs. Prioritering Prioriteringen görs av förmannen och medarbetaren. Dessutom skall arbetet organiseras så att personalen kan ta ut alla sina semesterveckor under ett år. Inbesparing: 50 000 (Om det skulle bli permitteringar kan man alltid få semesterpenningen utbetalt.) Permittering 2 veckor av hela personalen. Konsekvenser: en åtgärd som upplevs negativt av personalen. Blir svårt att planera arbetet med permitteringar. Inbesparing: ca 150 000

Minska lokal och lönekostnader för HM: Flytt av HM till Högskolan Södra 1.6.2010 Föreslås att Hospitality Management flyttar från Högskolan Östra till Högskolan Södra 1.6.2010 innebär en lönekostnadsinbesparing på 99 307 per år och driftskostnadsinbesparing på ca 115 000, totalt ca 215 000 per år. Högskolan betalar hyra för att åk 1 samt höstterminen för åk 2 hålls på Ålands hotelloch restaurangskola. Hyra 50.000? Inköp till undervisning i kök o restaurang 15 000? Inbesparing ca 80 000 under 2010 (årligen ca 150 000 ) Styrelsen har begärt in konsekvensbedömning av en flytt för Hospitality Management till Högskolan Södra. Konsekvenser: Studerande förlorar en del av den branschatmosfär som finns på Ålands hotell- och restaurangskola men får istället större samhörighet med andra högskolestuderande. Minskning på forskning och utveckling FoU-projekt vid HÅ under de kommande åren är sådana projekt som stöder utbildningsprogrammen och deras utveckling och vars externa finansiering är sådan att lärare och andra anställda vid HÅ får full ersättning för sitt arbete i projekten från projektbudgeten. HÅ:s andel i en projektbudget kan endast sträcka sig till egenfinansiering av sådant slag att den består av lokaler dvs tjänsterum för den som arbetar i projektet och teknisk infrastruktur dvs datanätverk, Internet, dator. Den del som innebär utbetalning av lön till projektanställda kan även utgöra en del av egenfinansieringen. Konsekvens: Kan resultera i färre externfinansierade projekt. Utvecklingsarbete vid programmen genom externa bidrag. Inbesparing: Nya projekt medför ingen kostnadsökning för HÅ. Resursen för lärarnas forskning i tjänsten minskas till ca 115 000. Läsåret 2009-2010 budgeterades 147 874. Inbesparing: 30 000. Högskolan har haft möjlighet att satsa 150 000 200 000 per år för lärarnas forskning i tjänsten 2003 2009. Möjligheten har resulterat i att andelen lärare med forskningserfarenhet har ökat markant. Över 40 % av högskolans egna lärare år 2009 är doktorer, licentiater eller har veteskaplig erfarenhet som doktorander. Konsekvenser: Forskningsnämnden prioriterar bland ansökningarna om medel för forskning i tjänsten. Inbesparing: 30 000 per år

Samordning mellan programmen, inriktningar samt utbud av kurser Kostnadseffektiva samordningseffekter prioriteras inom programmen. Fler kurser ordnas tillsammans. Större språkgrupper. Mindre gruppindelningar. Konsekvenser: Stora och ojämna grupper. Studerande upplever blandade grupper positivt. Inbesparing: 7 000 (inbesparingen högre på sikt) Minska utbudet på valfria kurser, exempelvis för o SK ej erbjuda FRB, rep. i första hjälp, gas o kemtankkurser, vintersjöfart eller genomförs om externa medel täcker kostnaderna o Vintersjöfart genomförs om externa medel täcker kostnaderna o SK läsa valfria kurser från andra program o ÖH o HM ej erbjuda första hjälp, livbåtskurs o brandkurs Om önskemål om speciell valfri kurs möjligt att ÖH kan arrangera och uppbära kursavgift. Konsekvenser: ett mindre utbud av kurser. Inbesparing: 7 000 (inbesparingen högre på sikt) De inriktningar vid utbildningsprogrammen som inte medför extra (parallella) kostnader prioriteras under 2010-2011-2012 (samverkan mellan inriktningar/utbildningsprogram prioriteras). Bl a landbaserad inriktning på elektroteknik (automationsteknik) erbjuds inte tillsvidare. Högskolan kan dock utfärda examen om studerande läser kurser på distans eller genom utbytesstudier. Examensrätten kvarstår. Konsekvenser: Färre inriktningar erbjuds som närundervisning. Inbesparing: 20 000 per år fr o m 2012 för landbaserad inriktning och ca 30 000 för samordning mellan HM o FEK samt SK o MT m fl. Baskurser i matematik 0 (SK, MT, ET 3 x 140 h), fysik 0 (96 h)och kemi 0 (48 h) som inte ingår i utbildningsprogrammen. Totalt 600 h, kostnad: ca 60 000. Baskurs i matematik (MT, SK o ET 3 x 24 studerande) samordnas och arrangeras av ÖH i augusti. Kursen är obligatorisk för studerande. Kursen hålls i storgrupp i auditoriet och mindre grupper vid övningar (9-27.8 90 lekt, 50 lekt i sept) totalt 140 h á 1 lärare och kostnad ca 14 000 (i st f 42 000 ). Inbesparing 28 000. Baskurser i fysik och kemi samordnas som obligatorisk kurs på ÖH under hösten. Baskurserna utgör är förkunskapskrav på ordinarie kurser. Datakörkort ombildas till baskurs och läses på Öppna högskolan på kvällstid eller på Handels eller Medis. Alla baskurser kan tenteras. Konsekvenser: Ojämnare grupper. Sämre förkunskaper hos de studerande. Inbesparing: ca 30 000.

Programkurser i ledarskap läses gemensamt på ÖH i deras planerade förmansutbildning. Maritimt ledarskap läses gemensamt av SK, MT o ET. Inbesparing: 5 000 Kurser i HRM arrangeras genom ÖH. Inbesparing: 6 000 Hyra av utrymmena i itiden Hyran för utrymmena i itiden för F&U är 30 000. Intäkter vid uthyrning av projekt och hyresgäster ca 10 000. Kostnad även för städning ca 2 h/vecka som sköts av den egna personalen. Under renoveringen av Södra har utrymmena använts av flera i personalen. Konsekvenser: Lärarna sitter trångt och utrymmet i itiden är ändamålsenligt för de som forskar samt för högskolans utvecklingsprojekt. Säger vi upp utrymmet blir det svårt att få lokaler igen. Vilka arbetsrum kan erbjudas projektanställda som jobbar i EU-projekt? Inbesparing: ca 20 000 för att hyra ut lediga utrymmen i itiden. Minska på inköp av varor och tjänster: restriktioner vad gäller tjänsteresor och representation, inbesparing 5 000 prioriteringar gällande investeringar till laboratorierna; fleråriga planer införs, inbesparing 30 000 prioriteringar data- och kringutrustning, inbesparing 10 000 restriktioner gällande marknadsföring, inbesparing 15 000 inköp av kurslitteratur, idag 5+1 bok i framtiden 3+1, inbesparing 5000 Inga julklappar till personalen, inbesparing 1000 Lägre bidrag till SKÅHLA, inbesparing 3000 Sparsam vad gäller inköp överallt Konsekvens: kvalitets- och standardsänkning. Inbesparing totalt: ca 69 000

Strukturella förändringar inom personalen: Allas arbetsuppgifter ses över och strukturella förändringar gällande fördelningen av arbetsuppgifter prioriteras. Antalet personal minskar inom lokalvården. En städare mindre. Två om en tjänst flyttas. Antalet personal minskar inom kanslierna. Nu 4,6 tjänster jämfört med 5 tjänster tidigare. Lärarna på FEK, HM o Vård blir piloter att själv mata in kursresultaten i Primus. Antalet personal minskar inom biblioteket. Nu 2,47 tjänster (varav 40% utgör webbansvar) jämfört med 2,6 tjänster tidigare. Antalet personal minskar gällande administration, planeraruppgifter för information, VB osv (planeraruppdrag 32,8% + 25%) Chefernas arbetsuppgifter ses över så att alla tar vissa operativa uppgifter vid enheten när arbetsbördan ökar inom enheten/programmet. Lärarnas administrativa arbete ingår i lönen dvs ingen ersättning i 14 timmar. Programledarnas ansvarsområden utökas enligt reglemente med ansvarar för de programspecifika dokumenten kapitel 9000 i högskolans kvalitetsledningssystem samt ansvarar för att programrådsmöten anordnas och leder mötena. Ekonomi- och personalchefen sköter en stor del av konteringen och/eller koordineringen av verksamhetsberättelsen och/eller helhetsgrepp om timfördelningsplanerna Vicerektor sköter en del programledaruppgifter och marknadsföringsuppgifter Kursplaneraren har koordineringsansvar gällande kvalitetsledningssystemet. ÖH arrangera baskurser, extra språkkurser, ledarskapskurser, HRM för programstuderande m fl dvs utbudet utökas för större samordning och större grupper. webbansvar sköts av studiesekreteraren fr o m 1.8.2010. Internationella koordinatorn arbetar med FoU Studiehandledarna arbetar med valideringsfrågor Personalbehov: Projektanställning deltid ca 80% som jobbar med kvalitetsledningen samt FoU ca 40 000 (årslön) Webbansvarig A 22 40% 1.1-31.7.2010 8200 (7 månader) Ökade kostnader: Kostnader för praktikavtalen ökar, kostnad ca 10 000 enligt antal avtal idag, vilket innebär ca 20 000 i med det nya avtalet. Men eftersom studerande i befattning också debiteras handledningskostnad kan kostnaden bli det dubbla eller ännu mer.

Kostnad för kartläggning av lärarnas situation som ett åtgärdsförslag på arbetsklimatundersökningen. 2160 + moms samt resekostnader. Kostnad för halvdagsutbildning kring medarbetarsamtal och hur man kommunicerar mål o strategiarbete Ca 750 + moms o resekostnader. Prioriteras inte/ behöver utredas ytterligare: Städare Gunilla Westerberg överflyttas till Ålands sjömansskola. Föreslås att tjänsten minskar till 80% av heltid eftersom Högskolan och arbetstagaren har varit överens om 80% under flera år. Konsekvens: Mera ändamålsenligt att ÅSSK sköter ledning och personalansvar för städare som inte är i HÅ- fastighet. Lönebudgeten överflyttas från HÅ till ÅSSK. Inbesparing: ingen. Diskussioner inletts med Bernt Bergman och blir förslag i budgeten 2011. Överlärare Rune Andersson uppnår pensionsålder efter läsåret 2009-2010. Beaktas samordningslösningar inom programmet. Totalt 22 200 för halva året. Skötas till viss del av timlärare eller av befintliga lärare 12 200. Inbesparing ca 10 000. Konsekvens: Samordningslösningar på programmet, inriktningen automationsteknik (land) läggs på is tillsvidare. Ev. kunde fortbildning inom automationsteknik arrangeras av ÖH. Inbesparing: 10 000 (25 sp för inriktningen automationsteknik (land) kostar ca 40 000 ) För utvecklingsarbetet vid programmen avsätts 10 000 euro som överförs efter ett särskilt beslut i ledningsgruppen. Högskolan frångår fr o m 1.1.2010 principen att generellt fördela utvecklingsmedel ( 14-timmar) till samtliga lärare på programmen. Utvecklingsmedlen fördelas i stället till de lärare eller grupper som bedriver konkreta utvecklingsprojekt. Den administration och det samarbete som sker mellan lärarna på programmen ingår i ersättningen för kurserna (undervisningen); likaså ingår fortbildningen i ersättningen för kurserna (undervisningen) vilket motsvara skrivningen i Landskapets läraravtal (en vecka per år). Konsekvenser: Det eller de utbildningsprogram som har behov av utvecklingsmedel 2010-2011 anhåller om särskilda medel för utvecklingsprojekt. För ändamålet avsätts hos ledningsgruppen 10 000 per år. Följande arbete ingår i ersättningen för kurserna för lärarna på programmen - att delta i minst ett kollegiemöte per månad och - planeringsdagen i augusti samt - frivilligt deltagande i fortbildningstillfällen som HÅ anordnar/anvisar under året Lärarna förväntas därmed inte förbereda material till kollegiemötena och planeringsdagen, men fungerar växelvis som sekreterare vid mötena.

Ordningen kan beskrivas som en återgång till 1997 och innebär att 14-timmar inte längre ingår i den enskilde lärarens timplan. Inbesparing: 62 000 (30 x 24 = 720 h dvs ca 72 000-10 000 ) Svenska 2 för ET, MT o SK stryks och sköts av handledaren. Svenska 2 utgör en skrivkurs inför examensarbetet. Inbesparing: 2 600 Företagarskolan finansieras i sin helhet av ÅTC, ca 4000. Konsekvenser: HÅ är ej längre samarbetspartner i projektet och får inte samma marknadsföring. HÅ blir istället underleverantör. Inbesparing: 4 000 Studerandelunchen Studerande är inte idag nöjda med luncharrangemangen och vill att avtalet med La Strada och Fantasia upphör. SKÅHLA mera intresserade av att äta på sjömansskolan. Förslag: studerande äter på Ålands sjömansskola Studerande betalar idag själva 3,50 och högskolan subventionerar 2,50. LR beslutar att studerande betalar 3,50 på ÅSSK. Inbesparing ca 60 000 /år Konsekvenser: Luncharrangemang enligt SKÅHLAs önskemål. Näringslivet missnöjt över förlorade kunder. Inbesparing: 60 000 från Högskolans budget Gruppstorlek Skall minimiantalet för gruppstorleken vara 10,12,14,16...? Kostnadsinbesparing: ca 80-100/undervisningtimme (inkl. soc.avg). Konsekvenser: Större grupper, Kurser inhiberas p g a för få deltagare. Inriktningsalternativ inom programmet försvinner?

Kursbudget: 20 undervisningstimmar per 1,5 sp (1 sp är 13.33 ut) Styrelsen behandlar principerna för tilldelningen till kurserna årligen och beslutar då om kursbudgetmodellernas utformning samt reglerna för om en kurs startar vid Öppna högskolan. Besluten har stor betydelse för lönekostnaderna. Idag finns två kursbudgetmodeller: Modell A 20 h per 1,5 sp och modell B 24 h per 1,5 sp. Modell A innebär att en lärare som arbetar 768 h med kurser (motsvarar den fastländska avtalet för yrkeshögskolor 1600 h/teknikprogrammen) har ansvaret för maximalt 57,6 sp per läsår. Läsåret 2009-2010 har ett fåtal av högskolans lärare 768 h och arbetar således mindre än 1600 h om man jämför med riket. Konsekvensen av modell A vid HÅ är att kursbudgetmodeller som innebär färre än 20 h ersättning för en lärare per 1,5 sp inte kan rekommenderas. Då blir andelen studiepoäng han eller hon förväntas ansvara för för hög (mer än 60 sp, dvs mer än ett helt läsår helt skött av en lärare). För att minska de höga kostnaderna för kurserna vid HÅ kan - Modell A användas som bas vid alla program och behovspröva särskilda tillägg för extra grupper och extra övningstillfällen Fördelar: - Studerande schemaläggs mindre och får mer tid till analys, reflektion, självstudier och eget arbete enskilt, i grupp och i laboratorier (vissa). - Undervisningen vid HÅ blir mer jämförbar med andra högskolors undervisning Nackdel: Ett pedagogiskt omläggningsarbete behövs och särskild handledning för en del av lärarna. Konsekvens: En lärare håller ytterligare en kurs per år jämfört med nu för att uppnå samma årsarbetstimmar (544 ca 768). Förslag: endast en modell för kursbudget, dvs 20 h per 1,5 sp, 12 h schemaläggs och resterande 8 h kan läraren vid behov schemalägga eller använda för handledning etc. FEK har redan, enbart språk och matematik på FEK har 24 h Vård har redan, enbart språk har 24 h HM har till viss del, men blir inbesparing på ca 353 h MT - minska med ca 557 h SK minska med ca 564 h IT har redan, minska med ca 80 h ET minska med ca 249 h Totalt antal timmar ca 1800 h och en inbesparing på ca 180 000

Konsekvenser: Lärarna lägga om pedagogik och kursplaneringen. Kan upplevas som problem för studerande som behöver mera lärarledd undervisning. Kommer i början att upplevas ovant att jobba/studera på ett annat sätt. Inbesparing 180 000 14 timmar Förslag: Restriktioner gällande ersättningar enligt 14 i läraravtalet. I lärarlönen ingår viss beredning och planeringsarbete samt mötestid. Konsekvenser: restriktioner i extra utbetalning för uppdrag Inbesparing: 10 000 Ersättning för arbete i nämnder och arbetsgrupper Kostnad för administrativ personals deltagande i nämnder och arbetsgrupper: kommittéarvode eller ingen ersättning (ingår i arbetet). Det vanliga är att uppdraget ingår i arbetet. Kostnad för lärare i nämnder och arbetsgrupper: kommittéarvode eller 53,33-66,67 /klocktimme (jmfr timlön rektor 42,25, vicerektor 36,57, bibliotekschef/ekonomi- o personalchef 33,09 inkl. soc.avg). Båda ersättningsmodellerna har använts. Tyvärr är kostnader märkbart högre för ersättning av lärarnas arbetsinsats jämfört med administrativ personal vilka åläggs att sköta uppdraget inom tjänsten. Kommittéarvode enligt landskapets tjänstekollektivavtal: a) För sammanträde under kansliarbetstid och sammanträde som utom sådan arbetstid har varat högst en timme 26 b) För sammanträde som utom kansliarbetstid har varat över en timme 51 c) För sammanträde som utom kansliarbetstid har varat över tre timmar 68 Förslag: att ersättning för arbete i arbetsgrupper ingår i arbetet samt ersättning för arbete i nämnder avlönas enligt landskapets tjänstekollektivavtal för kommittéarvode. Konsekvenser: En mera rättvisare ersättning för alla i personalen Inbesparing: 4-5000

Åbo Akademi: Ny lag Ny organisation Ny administration HÅ strategimöte 26.11.2009 mvainio 27.11.2009 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1

ÅA i siffror 7000 studenter 930 forskarstuderande 680 utländska studerande 6 spetsforskningsenheter 100 milj euro budget 1300 anställda 100 professorer 27.11.2009 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 2

1. Ny universitetslag 1.1.2010 Från statligt ämbetsverk till offentlig rättslig institution Den statliga ledningen av förvaltningen upphör rapportering, resultatförhandlingar, statsbidrag Universiteten blir självständiga arbetsgivare Självständig personalpolitik Kollektivavtalspart Ökat ekonomiskt ansvar Privaträttslig ställning; bokföringslagen Ansvar för likviditet 27.11.2009 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 3

Ledning och ledningssystem Styrelse Ordf (extern) + 3 externa + 6 interna Rektor Operativt ansvar VD Prorektorer 27.11.2009 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 4

Autonomin innebär bl a Ansvar för ekonomi Budgetering (statsbidrag och extern fin.) Totalkostnadsprincipen. Projektfinansiering. Nya nycklar för fördelning av ek resurser SAP Arbetsgivarrollen stärks. Självständig(are) personalpolitik Från tjänster till arbetsavtal Rekryteringspolicy och förfarande Anställningsvillkor och arbetsförhållanden SAP 27.11.2009 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 5

2. Ny organisation Från 7 fakulteter till 12 institutioner (resultatenheter), 3 fakultetsområden 9 fristående institutioner + övningsskolan Institutionerna leds av prefekter Prorektorer med samordnande uppgifter inom fakultetsområdena + särskilda uppgifter (undervisning, forskning, internationalisering) 27.11.2009 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 6

3. Ny förvaltning Då den akademiska organisationen förändras ändras förvaltningen Förvaltningens uppgift är att stöda och tjäna universitetets kärnuppgifter; utbildning och forskning samt de samhällsrelaterade uppgifterna. Modern och kompetent förvaltning 27.11.2009 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 7

Förvaltningens kärnprocesser Utbildning och forskning Ekonomi Personal Processkartläggningar > Klara arbetsbeskrivningar och klar arbetsfördelning Kvalitet och kompetens Genomförs på sikt. 27.11.2009 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 8

Personalens anställningsvillkor Arbetsavtalslagen, Universitetslagen Andra juridiska referensramar Kollektivavtal 27.11.2009 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 9

Preciserande kollektivavtal för undervisande personal (professorer och akademilektorer, universitetslärare) Helhetstjänstgöring, 1600 h per år Arbetstiden definieras i arbetsplan Undervisning, handledning Forskning Övrigt Arbetsplanen godkänns av dekanus (Arbetstidsallokering) Särskilda arvoden för administrativa uppdrag, projektledararvoden inom forskning 27.11.2009 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 10

Lönesystem lönesystem för undervisningsoch forskningspersonal lönesystem för övrig personal lönesystem för övningsskolan --- kravnivå --- personlig prestationsnivå --- lönesamtal med närmaste chef 27.11.2009 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 11

Rektor Agneta Eriksson-Granskog

Strategi för Högskolan Strategidokument för Högskolan på Åland 2008 2012 den 9 oktober 2008 Mål, handlingsplan Ledningsgruppens handlingsprogram oktober 2009 Mål, resultat, plan Strategidagar 26-27 november 2009 Uppdatering av strategidokumentet

Utbildningsavtal 2009-2011 Verksamhetens mål och struktur Kvalitativa och kvantitativa mål Prioriteringar Särskilda utvecklingsfrågor Landskapsregeringens ansvarsområde Högskolans ansvarsområde

RUH-utvärderingen 2009 Kvalitetsledningssystem för utbildningsprogrammen Öppna högskolan Högskolebiblioteket Forskning och Utveckling Medel för ledning av verksamheten

Mål

Vision Högskolan på Åland är en modern högskola som bedriver yrkesinriktad utbildning och tillämpad forskning inom de områden som efterfrågas av arbetslivet och är attraktiv för studenter och arbetsgivare samt utgör en attraktiv arbetsplats. Kännetecknande för verksamheten är internationalisering, globalisering och digitalisering.

Examensinriktad utbildning, Mål Utbildningsprogram inom första cykeln i Bolognaprocessen inom Elektroteknik Företagsekonomi Hospitality Management Informationsteknik Maskinteknik (Sjöingenjör) Sjöfart (Sjökapten) Vård (Sjukskötare) Utbildning inom andra cykeln i Bolognaprocessen i samarbete med andra högskolor och universitet inom vård och sjöfart Internationalisering, Globalisering, Modern pedagogik Samverkan med det omgivande samhället

Öppna högskolan, Mål Kursverksamhet på högskolenivå i samverkan med andra högskolor och universitet och med högskolans egna utbildningsprogram Fortbildning, uppdragsutbildning, seminarier Modern pedagogik Tentamensverksamhet Samverkan med det omgivande samhället

Tillämpad forskning och utveckling, Mål Tillämpad forskning och utveckling i anslutning till samtliga utbildningsprogram Examensarbeten Öka andelen externfinansierade projekt som stöder det regionala behovet Gästprofessorer med extern finansiering i anslutning till utbildningsprogrammen Tillämpad forskning och utveckling i samarbete med det åländska näringslivet och arbetslivet och med andra högskolor och universitet. Behov av fond för såddfinansiering för forskningsprojekt

Samverkan med det omgivande samhället, Mål Åland som studieort bör utvecklas Öka andelen examensarbeten med näringslivsanknytning Företagsbesök på alla utbildningar Gästföreläsare från arbetslivet Aktiva branschråd Gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt med företag och organisationer Kommunikationen om Högskolan och dess verksamhet till det omgivande samhället utvecklas

Ekonomi, Mål En basfinansiering skall tryggas för den prioriterade grundutbildningen och dess utveckling En basfinansiering skall tryggas för uppdrags- och kursverksamhet, tillämpad forskning och utveckling, samverkan med det omgivande samhället, högskolebibliotek och IT-teknik och support Budget och den ekonomiska uppföljningen bör koordineras med verksamheten så att det är möjligt att följa upp och styra verksamheten Nyckeltal utvecklas Finansiering av utvecklingsprojekt för högskolans utveckling och funktionen som kompetenscentrum

Ledningssystem, Mål Utökad autonomi Styrelsen ges en tydligare roll och måste förfoga över de instrument som kan bidra till utveckling av högskolan Styrelsen ansvarar självständigt för anställningen av personalen och att tillfälliga arbetsförhållanden används så som lagen föreskriver

En Emottaglig organisation En topp-presterande organisation En Förutseende organisation * har en meningsfull mission att uträtta * planerar på långsikt * behärskar prestationerna * utvecklar organisationen * leder förändringar * känner igen möjligheterna * orienterar sig strategiskt * behärskar utvecklingen * skapar nätverk * holistiskt ledarskap En Reaktiv organisation * strider för sin existens * skyddar sig * söker fel och skyldiga * självupptagen * befallande och bestraffande ledarskap * sätter klara mål * planerar åtgärder * löser problem * bygger team * situationsledarskap (Pauli Juuti 2009)

Human Resource Management Högskolan skall vara en attraktiv arbetsplats där det finns tillräckliga resurser för att uppfylla de uppsatta målen, den personliga utvecklingen i arbetet beaktas, var och en respekteras och en vänlig och trivsam atmosfär råder.

Investeringar Pågående renoveringar Simulatorcentrum Tillbyggnad med tjänsterum, grupprum, cafeteria Kontinuerlig uppdatering av laboratorier Utbyggnad av studentbostäder för högskolans studenter

Aktuellt Handlingsplan Genomfört Plan Ändrade förutsättningar Mål Uppdatering Resultat

Mellan Högskolan på Åland och Ålands landskapsregering 2009-2011

Utbildningsavtalet 2009-2011 Verksamhetens mål och struktur Kvalitativa och kvantitativa mål Prioriteringar Särskilda utvecklingsfrågor Landskapsregeringens ansvarsområde Högskolans ansvarsområde Utvecklingsfrågor Autonomi och ekonomiskt ansvar Finansieringsmodell

Kvalitativa mål Högskolan skall ha examensprogram inom första cykeln i Bolognaprocessen enligt LF (2002:87) om Högskolan på Åland. Högskolan kan ha examensprogram inom andra cykeln i Bolognaprocessen i samverkan med andra högskolor inom Sjöfart (Nordic Master in Maritime Management) och Vård (Master in Health Service). Kännetecknande för verksamheten är internationalisering, globalisering och digitalisering och samverkan med det omgivande samhället. Högskolan skall vara en attraktiv arbetsplats där den personliga utvecklingen i arbetet beaktas, var och en respekteras och en vänlig och trivsam atmosfär råder.

Kvantitativa mål De kvantitativa målen framgår huvudsakligen i budget. Målet för antalet utexaminerade vid högskolan under perioden är att 60 procent av dem som påbörjat studierna skall ha avlagt grundexamen inom fem års heltidsstudier. För sjöbefälsutbildningen gäller på motsvarande sätt sex års heltidsstudier. Procentsatsen utgör ett glidande medeltal under en treårsperiod. I slutet av perioden eftersträvas en höjning till 65 procent. Minst 40 % av lärarna på grundutbildningen har FoU erfarenhet, dvs. har doktorsexamen, licentiatexamen eller är doktorander.

Prioriteringar Fokuseringen av högskolans verksamhet på den examensinriktade utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen förstärks inom högskolans olika utbildningsområden. Utbildningen inom sjöfarts- och vårdområdet prioriteras särskilt. Det livslånga lärandet tillgodoses genom kursverksamhet och samverkan med det omgivande samhället.

Särskilda utvecklingsfrågor Prioritet Särskild fråga När skall det vara klart Hur finansieras det 1 Nya anställningsvillkor för Inom 2010 LR LR högskolans lärare övervägs. 2 En samordning och samtidig förstärkning av sjöfartsutbildningen på Åland. 3 Högskolans autonomi och faktiska ekonomiska ansvar skall utredas. 4 Ökad flexibilitet inom budgetens tjänstetablå så att specificeringen av tjänsterna bortlämnas och endast antalet tjänster och arbetsavtal är specificerade. 5 Modell för finansiering av verksamheten. 6 Utbildningsstatistik för högskoleområdet, inte gemensam statistik med gymnasialstadiet och medborgarinstitutet 7 Prognostisering av utbildningsbehovet. 8 Modeller för uppföljning av kvalitativa och kvantitativa mål. 9 Högskolan utreder möjligheterna att erbjuda utbildning på engelska språket inom sjöfartsområdet. Inom 2009 LR och HÅ LR Inom 2009 Högskolan Högskolan I budget 2010 0 LR Inom 2009 Högskolan Högskolan Vem ansvarar Inom 2009 0 LR förhandlar med ÅSUB LR Inom 2010 Högskolan Högskolan LR Inom 2010 LR LR

Resurser Parterna förbinder sig att följa avtalet under förutsättning att medel beviljas i landskapsbudgeten för den verksamhet som parterna kommit överens om. Som ett verktyg för att arbeta med det treåriga avtalet införs årliga mål- och resultatförhandlingar, som avslutas med att parterna kan underteckna ett preliminärt tilläggsavtal, vilket tas med vid beredningen av landskapets budget för följande år. Vardera parten har rätt att föreslå ärenden som skall tas upp vid förhandlingarna. Förhandlingarna skall genomföras senast inom maj månad. Landskapsregeringen ansvarar för att beredningen och det avslutande mötet hålls inom den angivna tidsramen. Det preliminära tilläggsavtalet fastställs med eventuella justeringar och undertecknas av parterna efter det att lagtinget fastställt budgeten för det aktuella året.

Resultatuppföljning och rapportering Högskolans verksamhet följs årligen upp och rapporteras i Högskolans verksamhetsberättelse. Budgeten följs upp i det av landskapsregeringen årligen uppgjorda bokslutet. Utbildningsavtalet följs upp med en årlig självutvärdering av båda parter vilken behandlas vid ett gemensamt årligt möte mellan styrelsen och ministern samt representanter från utbildningsavdelningen.

Högskolans autonomi och faktiska ekonomiska ansvar (utreds) Bakgrund - diskussion Yrkeshögskolornas autonomi i Finland Universitetens nya organisation (1.1.2010) Förväntat resultat Identifiering av Områden som LR önskar att Högskolan tar större ansvar för Områden Högskolan har behov av att överta/få utökat ansvar för Förslag till förändring av lagen i Högskolelagen som är aktuella för vidareutveckling

Modell för finansiering av verksamheten Bakgrund Yrkeshögskolornas mål- och resultatavtal Dagens budgetprocess för HÅ Mål för Ekonomi i Högskolans strategidokumentet 2008-2012 Förväntat resultat Förslag till finansieringsmodell baserat på mål, utvecklingsuppgifter och resultat

Mål i Högskolans strategidokument 2008-2012 Ekonomi En basfinansiering ska tryggas för den prioriterade grundutbildningen och dess utveckling En basfinansiering ska tryggas för de övriga uppgifterna Uppdrags- och kursverksamhet Tillämpad forskning och utveckling Samverkan med näringslivet och funktionerna Högskolebiblioteket IT-teknik och support Budget och den ekonomiska uppföljningen bör koordineras med verksamheten så att det är möjligt att följa upp och styra verksamheten.

Finansieringsmodeller Uppgifter Antal Årsbehov Grundutbildning 500 150/350, 60-7 500-3 750 000 Uppdrags- och kursverksamhet 2000-200 -400 000 +100 000 Tillämpad forskning och utveckling 7 10 3-25 000-25 000-50 000-175 000-250 000-150 000 +400 000 Samverkan med näringslivet -10 000 Högskolebibliotek -150 000 IT-teknik och support 200-350 000 Fastigheter 8-350 000-5 055 000

Utvärdering 2009

Resultat Styrkor Ledningen engagerad i kvalitetsledningssystemet. Inom högskolan råder ett positivt klimat och dialogen mellan studenter och personal är öppen. Den Öppna högskolan har en väl etablerad verksamhet med ett välfungerande kvalitetsledningsystem. Brett spektrum av samverkansformer med det omgivande samhället. Systemet är öppet och transparent. Organisationen med Q-team fungerar.

Resultat forts. Utvecklingsrekommendationer Systemet generar endast i begränsad omfattning information för verksamhetsstyrning. De interna revisionerna bör utvecklas för att granska kärnverksamheten och föreslå förbättringar av den. Goda lösningar finns vid enheterna - förbättra spridningen av god praxis inom högskolan. Högskolans befogenheter definieras så att högskolan kan svara upp mot förväntningarna. Behov av en strategi för högskolans FoU-verksamhet. Didaktiska strategier införs i systemet. Branschråden kan användas både för utbildning och FoU.

Beslut Förnyad auditering år 2011 Följande delar skall utvecklas Kvalitetssäkringen gällande forsknings- och utvecklingsarbetet Kvalitetsledningssystemets anknytning till ledning och styrning av verksamheten Kvalitetssäkringssystemet som helhet

Åtgärd Tillräckliga resurser bör avsättas vid högskolan 2010-2011 för vidareutveckling av kvalitetsledningssystemet för att uppnå de krav som ställs upp i RUH-rapporten 16:2009. Samverkan med Landskapsregeringen förutsätts för framtagande av system för forskning och utveckling. Ett forsknings- och utbildningspolitiskt program utgör en grund för arbetet. Forskningsnämnden har utarbetat ett underlag till LR. Samverkan med Landskapsregeringen förutsätts även för ledning och styrning av verksamheten. Man bör beakta vid resusrstilldelningen att arbetet löper från nuvarande rektorsperiod över i nästa.

En Emottaglig organisation En topp-presterande organisation En Förutseende organisation * har en meningsfull mission att uträtta * planerar på långsikt * behärskar prestationerna * utvecklar organisationen * leder förändringar * känner igen möjligheterna * orienterar sig strategiskt * behärskar utvecklingen * skapar nätverk * holistiskt ledarskap En Reaktiv organisation * strider för sin existens * skyddar sig * söker fel och skyldiga * självupptagen * befallande och bestraffande ledarskap * sätter klara mål * planerar åtgärder * löser problem * bygger team * situationsledarskap (Pauli Juuti 2009)

Högskolan på Åland Strategidagar 26-27 november 2009 Rektor Agneta Eriksson-Granskog

Övergripande mål Större autonomi - för att kunna bedriva en effektivare utveckling. (Utreds ) Erbjuda högklassig samhällsnyttig och arbetsmarknadsrelevant utbildning baserad på forskning och vedertagen kunskap. (Erbjuds) Högskolan skall vara väl etablerad och ha hög status i det åländska samhället. (Inletts) Internationalisering, Globalisering, Digitalisering bl a genom samarbete med andra högskolor. (Pågår) Studerande och personal skall uppskatta arbetsmiljön vid Högskolan. (Överensstämmer med undersökningarna) Tvärvetenskaplighet, Nya pedagogiska metoder, Kvalitetssäkring. (Inletts) Prioritering: första cykeln i Bolognaprocessen. (Erbjuds)

Examensinriktad utbildning, Mål Utbildningsprogram inom första cykeln i Bolognaprocessen inom Elektroteknik 8/10 Företagsekonomi 27/49 Hospitality Management 17/25 Informationsteknik 19/22 Maskinteknik (Sjöingenjör) 36/112 Sjöfart (Sjökapten) 26/87 Vård (Sjukskötare) 22/40 (Erbjuds) Utbildning inom andra cykeln i Bolognaprocessen i samarbete med andra högskolor och universitet inom vård och sjöfart (Inom sjöfart, enstaka kurser inom vård) Internationalisering, Globalisering, Modern pedagogik (Pågår; Modern pedagogik 2010-2012) Samverkan med det omgivande samhället (Pågår)

Öppna högskolan, Mål Kursverksamhet på högskolenivå i samverkan med andra högskolor och universitet och med högskolans egna utbildningsprogram (Erbjuds) Fortbildning, uppdragsutbildning, seminarier (Erbjuds) Modern pedagogik (Inledd, personalen utbildas) Tentamensverksamhet (Erbjuds) Samverkan med det omgivande samhället (Kursfolder, katalog, webb, direktutskick, kundkontakter, utvärderingar mm)

Tillämpad forskning och utveckling, Mål Tillämpad forskning och utveckling i anslutning till samtliga utbildningsprogram (Tillämpad FoU vid ET, FE, HM, IT, SK, V; Planerad vid MT) Examensarbeten (Erbjuds) Öka andelen externfinansierade projekt som stöder det regionala behovet (Många projekt 2008-2009) Gästprofessorer med extern finansiering i anslutning till utbildningsprogrammen (PAF inom spelmissbruk 2008-2010) Tillämpad forskning och utveckling i samarbete med det åländska näringslivet och arbetslivet och med andra högskolor och universitet. (PAF, småföretag, turismföretag, rederier, hälsovården) Behov av fond för såddfinansiering för forskningsprojekt (Utvecklingsfråga 2010, vicerektor, rektor, styrelse)

Samverkan med det omgivande samhället, Mål Åland som studieort bör utvecklas (Näringslivsrådet i Mariehamns stad, stadsstyrelsen och stadsfullmäktige har uppmärksammat Högskolan och studenterna och avser fortsätta göra det.) Öka andelen examensarbeten med näringslivsanknytning (Inlett) Företagsbesök på alla utbildningar (Inlett) Gästföreläsare från arbetslivet (Infört) Aktiva branschråd (Inlett) Gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt med företag och organisationer (Inlett) Kommunikationen om Högskolan och dess verksamhet till det omgivande samhället utvecklas (Vidareutvecklas 2010 2012)

Ekonomi, Mål En basfinansiering skall tryggas för den prioriterade grundutbildningen och dess utveckling En basfinansiering skall tryggas för uppdrags- och kursverksamhet, tillämpad forskning och utveckling, samverkan med det omgivande samhället, högskolebibliotek och IT-teknik och support (Utvecklingsfråga, finansieringsmodell) Budget och den ekonomiska uppföljningen bör koordineras med verksamheten så att det är möjligt att följa upp och styra verksamheten (Elektroniskt faktureringssystem infört 2008 underlättar, dock ej uppföljningen) Nyckeltal utvecklas (2010 20112) Finansiering av utvecklingsprojekt för högskolans utveckling och funktionen som kompetenscentrum (Utvecklingsfråga 2010-2012, rektor, vicerektor, styrelse)

Ledningssystem, Mål Utökad autonomi (Utvecklingsfråga i Utbildningsavtalet 2009) Styrelsen ges en tydligare roll och måste förfoga över de instrument som kan bidra till utveckling av högskolan (se ovan) Styrelsen ansvarar självständigt för anställningen av personalen och att tillfälliga arbetsförhållanden används så som lagen föreskriver (se ovan)

Human Resource Management Högskolan skall vara en attraktiv arbetsplats där det finns tillräckliga resurser för att uppfylla de uppsatta målen, den personliga utvecklingen i arbetet beaktas, var och en respekteras och en vänlig och trivsam atmosfär råder. (En arbetsklimatundersökning genomförs årligen. Mål: bra resultat i undersökningen enligt utomstående bedömare. Resultat: 2008 bra resultat enligt utomstående bedömare 2009 bra resultat enligt utomstående bedömare)

Investeringar Pågående renoveringar (totalrenovering inomhus av Högskolan Södra 2008-2010, mindre ombyggnader på Högskolan Norra 2008-2009) Simulatorcentrum (2011) Tillbyggnad med tjänsterum, grupprum, cafeteria (2012) Kontinuerlig uppdatering av laboratorier (2008-2012) Utbyggnad av studentbostäder för högskolans studenter (Föreslås för LR 2011)

Aktuella frågor Budgeten för år 2010 Ca 10% minskat anslag Behörigheten för lärartjänsternas utformning överförs till styrelsen Elektroteknikprogrammets landinriktning läggs på is Internhyror har införts (Kalkylerad hyra 1 132 000 ) Bokslut 2008 Budget 2009 Förslag 2010 Konsumtionsutgifter - 4 962 709-5 430 000-4 870 000 Nettoanslag - 5 443 340-5 160 000-4 600 000

Aktuella frågor Ledningsgruppen har berett ett åtgärdsförslag under majoktober för ett minskat anslag 2010 LR aviserar två veckor mindre lön för de anställda 2010 I första hand frivilliga åtgärder Två veckors permittering för de landskapsanställda är en möjlig konsekvens Senast i januari lämnar LR:s besked Beslut vid HÅ vid behandling av VE-planen vid möte 1/2010

Aktuella frågor Ökat sökandeantal till utbildningarna 62% ökning jämfört med år 2008 (programmen) Ökat antal sökande till de öppna högskolekurserna Boom i Sverige för sökande till sjöbefälsutbildningar!!! 500 1000 sökande Endast tre högskolor med utbildning på svenska i svenskspråkig miljö Högskolan på Åland (Mariehamn) Linné universitetet (Kalmar) Chalmers tekniska högskola (Göteborg)

Aktuella frågor Öka antalet studieplatser (ny studerande) vid HÅ? 24 40 60-80 Större studerandegrupper på kurserna 12 24 40 60 80 Medför Gruppindelningar i grupper om 8 12 20 24 Behov av ytterligare lärare (inom vissa områden) Behov av utrustning (till viss del) Förslaget medför ökat resursbehov och dialog med LR

Vision Högskolan på Åland är ett kunskapscentrum och en motor för samhällsutveckling och tillväxt. Vid högskolan utbildas morgondagens yrkeskvinnor och yrkesmän. Högskolans ledstjärna är arbetslivets kompetensbehov, bildningen och nyttan. - KOMPETENS - BILDNING - NYTTA -

Ramen för verksamheten Mål Utveckling mot en autonom enhet i aktiebolagsform eller stiftelseform där Landskapet har beställarrollen och Högskolan utförarrollen Idag en anslagsbaserad ekonomi godtycklighet Högskolans strävan är en mer resultatbaserad ekonomi, med transparens och bättre framförhållning

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2010 Utarbetad av: PR-gruppen Förankrad i: Ledningsgruppen Godkänd i:

Innehåll Övergripande mål Konkreta åtgärder Speciella marknadsföringsåtgärder under året Tidsmässig planering Kostnadsberäkning Bilaga: annonseringsplan för 2010

Övergripande mål: Studerande i centrum! Öka antalet sökande Öka kunskapen om Högskolan på Åland och dess verksamhet, på Åland och i dess närregioner Öka samarbetet med gymnasialstadieskolorna Öka samarbetet med näringslivet vad gäller praktik, fortbildning och uppdragsutbildning Öka högskolans synlighet på finländska och svenska webbplatser. Konkreta åtgärder: Annonsering i tidningar Annonsering på Internet Sjöfarts- och utbildningsmässor Kontinuerlig uppdatering av nya hemsidan Rekryteringsresor till gymnasier och med Michael Sars, till vilken skolor bjuds in Utskick till studiehandledare på gymnasialstadiet Inbjudan till åländska skolor på gymnasialstadiet Riktade utskick, t.ex. till adressater inköpta från Verket för högskoleservice i Sverige samt adresser till abiturienter Engelskspråkigt informationsmaterial trycks och distribueras till partnerhögskolor och nätverk Öppna högskolan: - Utskick av folder till alla hushåll 2 ggr/år - Utskick av katalog till årets studerande 2 ggr/år - Samarbete med Finlands sommaruniversitet med marknadsföring på deras hemsida - Samverkan med nätverket Öppna yrkeshögskolan (Avoin AMK) Speciella marknadsföringsåtgärder under året: - Ny elektronisk ansökningsblankett på hemsidan. - Rekryteringsresa med Michael Sars till Kalmar. - Utöka marknadsföringen av sjöfartsprogrammen till fastlandet genom olika åtgärder, som t.ex. att synas på den nya sjöfartssajten www.seaventures.fi, tutorbesök till gymnasieskolor och deltagande i gymnasiernas egna utbildningsmässor i Optima och Vörå-Maxmo. - Inbjudan av studiehandledarna från gymnasierna i fastlandet för att presentera högskolan för dem. - Producera ny PowerPoint-presentation av högskolan som ska finnas tillgänglig på hemsidan för alla som ska på mässor, rekryteringsresor etc. - Banners på Peppar.fi, Xit.nu, Österbottniska Tidningens, ÅUs och Vasabladets hemsidor inför ansökningstiden. - Marknadsföra högskolan per e-post till elever på gymnasialstadiet och locka dem till hemsidan med tävling. - Dela ut tygkasse med broschyr, ansökningsblankett och någon liten reklamartikel till dem som skriver högskoleprovet. - Starta en Högskolan på Åland-grupp på Facebook. - Delta i Isbrytarkaravanen (Jäämurtajakaravaani) genom att några studerande följer med på resan och genom att skicka med informationsmaterial om högskolan. - Gratis deltagande i utbildningsmässa på webben via Pinnet december 2009-januari 2010. - Sprida informationsmaterial om högskolan till elever från sjöskolor i Sverige som går kurser vid sjösäkerhetscentret. - Valbar kurs för studerande på utbildningsprogrammet Hospitality Management, där de studerande besöker gymnasieskolor och marknadsför utbildningsprogrammet.

Tidsmässig planering: Januari Utskick av informationsmaterial till studiehandledare vid skolor på gymnasialstadiet. Kursinfobrev om sjöfartskurser skickas ut till intressenter enligt mejllista. Poängen, Öppna högskolans externa infobrev, utkommer några ggr per år. Deltagande i utbildningsmässa på webben via Pinnet. Delta i Optimas och/eller Vörå-Maxmos utbildningsmässor Annonsering om utbildningsprogrammen inför ansökningstiden enligt annonseringsplanen. Ansvarig A. Lindqvist L. Marcus B. Wikström L. Nyman A. Lindqvist A. Lindqvist Februari Annonsera genom banners på Internet, på Peppar.fi, Xit.nu, Vasabladets, ÅUs och Österbottniska tidningens hemsidor. Kursinfobrev om sjöfartskurser skickas ut till intressenter enligt mejllista. Annonsering inför ansökningstiden enligt annonseringsplanen. Förnya högskolans PowerPoint-presentation, göra mall som kan anpassas efter behov. Mars Gymnasieelever inbjuds till Högskolan på Åland från Ålands yrkesskola, Ålands sjömansskola, Handelsläroverket, Ålands vårdinstitut och Ålands hotell- och restaurangskola och informeras om högskolans utbildningsprogram. Verksamhetsberättelsen för år 2009 trycks och distribueras. Kursinfobrev om sjöfartskurser skickas ut till intressenter enligt mejllista. Poängen, Öppna högskolans externa infobrev, utkommer några ggr per år. Annonsering inför ansökningstiden enligt annonseringsplanen. April Sjöfartens dag, 15.4, rekryteringsmässa för sjöfarten i Alandica grundskolans åk 9 och gymnasialstadiet, samt föräldrar inbjuds, pressmeddelande. Högskolan har egen monter. Träff med studiehandledare på gymnasialstadiet från fastlandet i samband med Sjöfartens dag, för att informera om högskolan. Öppna högskolans höstkurskatalog för perioden augusti-december utkommer Ansvarig A. Lindqvist L. Marcus A. Lindqvist H. Sjöblom Ansvarig Programledarna Rektorn Vicerektorn L. Marcus B. Wikström A. Lindqvist Ansvarig C. Maxenius-Michelsson L. Marcus A. Lindqvist L. Marcus B. Wikström

och distribueras. Rekryteringsresa med Michael Sars till Kalmar. Kursinfobrev om sjöfartskurser skickas ut till intressenter enligt mejllista. Annonsering under ansökningstiden enligt annonseringsplanen. Distribution av informationsmaterial om högskolan vid högskoleprovet. Maj Pressmeddelande om högskolans utexaminerade studerande och examensarbeten. Annonsering om presentation av examensarbetena. Examensfest/ läsårets avslutning - näringsliv, politiker, massmedia etc inbjuds - pressmeddelande. Marknadsföring av högskolan i MIFK:s programblad under säsongen. Kursinfobrev om sjöfartskurser skickas ut till intressenter enligt mejllista. Poängen, Öppna högskolans externa infobrev, utkommer några ggr per år. Studieguiden med information om studierna samt programmens kursutbud uppdateras och trycks. H. Karlsson L. Marcus A. Lindqvist A. Lindqvist Ansvarig Programledarna A. Lindqvist C. Maxenius-Mickelsson T-B. Wik L. Marcus B. Wikström A. Lindqvist S. Torvaldson K. Svedmark Juni-juli Utskick till sökande i Sverige som fått reservplats till sjöbefälsutbildning. (Verket för Högskoleservice adressregister). Augusti Annonsering om lediga studieplatser på utbildningsprogrammen. Kursinfobrev om sjöfartskurser skickas ut till intressenter enligt mejllista. Ansvarig C. Maxenius-Mickelsson Ansvarig A. Lindqvist L. Marcus September Inskription näringsliv, politiker, massmedia inbjuds - pressmeddelande. Studentums Road Show i Sverige. Studentum gör en marknadsföringsresa genom Sverige och marknadsför bl.a. Högskolan på Åland. Välj sjön - grundskolans åk 9 gör studiebesök till programmen för sjöfart, maskinteknik och elektroteknik, samt till Ålands sjösäkerhetscentrum och Ålands sjömansskola. Välj sjön - Segelvecka på Linden, Albanus och Nordboen för sjöskolorna pressmeddelande, eventuellt redaktionell text i åländska media samt information på hemsidan. Infotillfälle om högskolans utbildningsprogram på Lyceet. Programledarna informerar. Ansvarig C. Maxenius-Mickelsson A. Lindqvist H. Karlsson C. Maxenius-Mickelsson H. Karlsson C. Maxenius-Mickelsson Programledarna

Kursinfobrev om sjöfartskurser skickas ut till intressenter enligt mejllista. Poängen, Öppna högskolans externa infobrev, utkommer några ggr per år. Annonseringsplanen för 2011 bereds av PR-gruppen, förankras hos programansvariga och fastställs. Oktober Distribution av informationsmaterial om högskolan vid högskoleprovet. Kursinfobrev om sjöfartskurser skickas ut till intressenter enligt mejllista. Poängen, Öppna högskolans externa infobrev, utkommer några ggr per år. L. Marcus B. Wikström PR-gruppen Ansvarig A. Lindqvist L. Marcus B. Wikström November Ansökningsguiden uppdateras och trycks Ansökningsblanketten för 2011 trycks. Ansvarig A. Lindqvist A. Lindqvist HÅ deltar som utställare i Know How-mässan i Vasa.. A. Lindqvist Öppna högskolan har samarbete med Finlands sommaruniversitet och marknadsförs genom dem bl.a. på deras hemsida. Kursinfobrev om sjöfartskurser skickas ut till intressenter enligt mejllista. B. Wikström L. Marcus December Öppna högskolans vårkatalog för perioden januari-juni utkommer och distribueras. Utskick av brev till alla svenskspråkiga abiturienter i Finland Ansvarig B. Wikström Annika Lindqvist Pressmeddelande kring högskolans examination och examensarbeten Programledarna v. 50. Annonsering om presentation av examensarbetena. A. Lindqvist Examensfest arrangeras v. 50. Kursinfobrev om sjöfartskurser skickas ut till intressenter enligt mejllista. Poängen, Öppna högskolans externa infobrev, utkommer några ggr per år. C. Maxenius-Mickelsson L. Marcus B. Wikström

KOSTNADSKALKYL KONTO MARKNADSFÖRINGSTJÄNSTER 430021 UTSKICK TILL STUDIEHANDLEDARE 1000 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2009 (UTFORM., BILDER) 3000 STUDIEGUIDEN, GRAFISK PRODUKTION 2500 UNDERSTÖD TILL STUDERANDEAKTIVITETER 1500 UTSKICK TILL ABITURIENTER 500 INBJUDAN AV STUDIEHANDLEDARE FRÅN FASTLANDET 2000 MÄSSOR STUDENTUMS SÖKTJÄNST OCH ROAD SHOW 8500 SJÖFARTS REKRYTERINGSMÄSSA SJÖFARTENS DAG 500 KNOW HOW- MÄSSAN I VASA 2000 ÖVRIGT UTBILDNINGSWEBBPLATSER 6000 ELEKTRONISK ANSÖKNINGSBLANKETT 1000 REKLAM- OCH PRESENTARTIKLAR 7500 REKRYTERINGSRESA MED MICHAEL SARS 2000 ÖVRIGA REKRYTERINGSRESOR 2000 ÖVRIGA KOSTN. (INFOUTSKICK, KÖP AV ADRESSER ETC) 2000 ANNONSERINGKOSTNADER 36000 TOTALT 78000

KOSTNADSKALKYL KONTO 430020 TRYCKNINGSTJÄNSTER VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2009 700 EX. (TRYCKNING) 1000 ÖH KURSKATALOG, 2500 EX. + FOLDRAR 15000 EX. HÖST OCH VÅR (TRYCKNING + DISTR) 11000 STUDIEGUIDEN 700 EX. 2600 BROSCHYRER, 5000 EX. + ANSÖKNINGSBLANKETT OCH ANSÖKNINGSGUIDE 1000 EX. 3000 ENGELSKSPRÅKIG GUIDE FÖR INKOMMANDE STUDERANDE (ÖVERFÖRS FRÅN IK:S BUDGET) 2400 ENGELSKSPR. INFOBLAD (ÖVERFÖRS FRÅN IK) 1000 ÖVRIGA KOSTNADER (KUVERT, PAPPER, INBJUDN.) 1000 TOTALT 22000

Sammanställning sökande till tjänsten som rektor (ansökan och CV bifogas sammanställningen) I sammanställningen kan ej garanteras att alla uppgifter kommit med. Ingen värdering har gjorts av informationen. Sökande Född, år Hemort Behörig Telefon E-post Göran Engdahl 1948 Täby ja +4687327057 webb: +46706584851 http:www.etk.ee.kth.se/personal/gorane/ Utbildning Referens: Professor Roland Eriksson, Stockholm, Ph.D. vid KTH 1981 tel. +4686603652, +46705436926 Ph D. Nils-Johan Bergsjö, Västerås Nuvarande tjänst och placering tel. +4621803080, +46707667855 Professor i elektroteknik vid KTH, Skolan för Elektro- och systemteknik 2001- Ledarskapserfarenhet Projektledare vid ABB Corporate Research i Västerås, 1983-1998 Universitetslektor och docent vid KTH 1996-2001 Adjungerad professor vid KTH 1993- Professor i elektroteknik vid KTH 2001- Pedagogisk erfarenhet Handledare 1987-1996 Adjungerad professor vid KTH 1993- Universitetslektor och docent vid KTH 1996-2001 Professor i elektroteknik vid KTH 2001- Erfarenhet av förvaltningsuppgifter Professor i elektroteknik vid KTH 2001- Projektledare vid ABB Corporate Research i Västerås, 1983-1998 Projektledare vid KTH för tre stora EU-projekt Löneanspråk beredd att förhandla, men motsvarande nivå som i Sverige Vetenskapligt granskad produktion Forskningmedel totalt: 67 miljoner kronor Se bilagan med den fullständiga förteckningen i CV Vetenskaplig granskad publikation Den sökande har angett 81 granskade publikationer i internationella vetenskapliga journaler

Sökande Född, år Hemort Behörig Telefon E-post Inger Eriksson 1952 Mariehamn ja +3581812139 inger.eriksson@hib.no +3584573828682 referens: Jan Dunge, chef för studierektorsenheten vid institutionen för Utbildning didaktik o pedagogiskt arbete, tel. +46-8-12076240, jan.dunge@did.su.se FD i pedagogik 1999, Docent i didaktik 2008 Therese Kindåker, adm.chef vid Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, tel. +46-8-812+76233, therese.kindaker@did.su.se Nuvarande tjänst och placering Lena Adamson, huvudsekr. vid högskoleverket (tid. Prefekt för Inger) Professor i pedagogik vid Högskolan i Bergen aug 2009- tel. +46-8-56308660, lena.adamson@hsv.se Tf lektor i pedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm 2005- Gudrun Dahl, dekan för Samhällsvetenskapliga institutionen, Egen företagare Living V&I Ab, Mariehamn 1990- tel.+46-8-162000 Monica Lundberg, expert vid Skolverket, tel. +46-8-5273346 Ledarskapserfarenhet monica.lundberg@skolverket.se Professor i pedagogik vid Högskolan i Bergen aug 2009- Tf lektor i pedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm 2005- Prefekt (75%) för Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete vid Stockholms universitet 2007-2009 vik.lektor vid Lärarhögskolan i Stockholm 2001-2005 Projektledare för det av Timplanedelegationen finansierade forskningsprojektet 2001- Föreläsare vid yrkeslärarutbildningen, Åbo Akademi 1992-1995, samt 2000-2001 Pedagogisk erfarenhet Professor i pedagogik vid Högskolan i Bergen aug 2009- Tf lektor i pedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm 2005- Prefekt (75%) för Instistutionen för didaktik och pedagogiskt arbete vid Stockholms universitet 2007 vik.lektor vid Lärarhögskolan i Stockholm 2001-2005 Projektledare för det av Timplanedelegationen finansierade forskningsprojektet 2001- Föreläsare vid yrkeslärarutbildningen, Åbo Akademi 1992-1995, samt 2000-2001 Timlärare vid Ålands yrkesskola 1991-1995 Timlärare i Ledarskap vid Ålands tekniska läroverk 1991-1993 Erfarenhet av förvaltningsuppgifter Prefekt (75%) för Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete vid Stockholms universitet 2007-2009 Ålands landskapsregering, ämneskonsulent, tf.planerare, tf kurssekreterare, vik. Högskolesekr 1988-1991 Löneanspråk 6 300 Vetenskapliga meriter Forskningmedel totalt: 7 357 150 svenska kronor Se bilagan med den fullständiga förteckningen i CV Vetenskapligt granskad produktion Den sökande har angett tre granskade publikationer i internationella vetenskapliga journaler

Sökande Född, år Hemort Behörig Telefon E-post Niklas Eriksson 1974 Helsingfors nej 050-3219553 niklas.eriksson@arcada.fi lic beräknat hösten 2010 Referens: - Utbildning Ekonomie magistersexamen vid Ekonomiska- statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi Yrkeslärarutbildning vid ÅA 2006 Doktorand vid ÅA 2006- Nuvarande tjänst och placering Programledare och lektor för utbildningsprogrammet i företagsekonomi vid Arcada, Nylands Svenska Yrkeshögskola 2004- NE-Consulting 2002- Ledarskapserfarenhet Programledare och lektor för utbildningsprogrammet i företagsekonomi vid Arcada, Nylands Svenska Yrkeshögskola 2004- Lektor i företagsekonomi vid Arcada 2002-2004 Pedagogisk erfarenhet Programledare och lektor för utbildningsprogrammet i företagsekonomi vid Arcada, Nylands Svenska Yrkeshögskola 2004- Lektor i företagsekonomi vid Arcada 2002-2004 Yrkeslärarutbildning vid ÅA 2006 Erfarenhet av förvaltningsuppgifter Programledare och lektor för utbildningsprogrammet i företagsekonomi vid Arcada, Nylands Svenska Yrkeshögskola 2004- Löneanspråk 7 000 Vetenskapliga meriter Se bilagan med den fullständiga förteckningen i CV Vetenskapligt granskad produktion Den sökande har angett sju granskade publikationer i internationella vetenskapliga journaler

Sökande Född, år Hemort Behörig Telefon E-post Edvard Johansson 1971 Helsingfors ja +358504906828 edvard.johansson@etla.fi Utbildning Ekonomie doktor, Svenska handelshögskolan i Helsingfors 2000 Nuvarande tjänst och placering Forskare vid Näringslivets forskningsinstitut (ETLA) i Helsingfors 2003- Specialforskare vid Nationalekonomisk institutionen vid Jyväskyla Universitet sept2009 Referens: Professor Tor Eriksson, Århus handelshögskola/århus universitet tel. +4589486404, tor@asb.dk Chefsekonom Martti Nyberg, Nordea Finland Abp tel. +358505114090, martti.nyberg@nordea.com Investment manager Kelly Tonkin, Penrich Capital UK tel. +447931712658, kelly.tonkin@penrich.com Ledarskapserfarenhet Ansvarig forskare vid ETLA (leder forskningteam inom ETLA samt ett internationellt forskningsteam från olika EU-länder) Forskardoktor vid Institutionen för företagsledning och organisation, Svenska handelshögskolan i Helsingfors 2006-2007 (undervisning o forskning) Undervisning vid Svenska handelshögskolan, Helsingfors Undervisning vid Helsingfors universitet Undervisning vid Haaga-Helia yrkeshögskola Pedagogisk erfarenhet Forskardoktor vid Institutionen för företagsledning och organisation, Svenska handelshögskolan i Helsingfors 2006-2007 (undervisning o forskning) Ansvarig föreläsare och examinator i kurser vid Svenska handelshögskolan, Helsingfors 1994-1996 Ansvarig föreläsare och examinator i kurser vid Helsingfors Universitet, 1996-1999 Ansvarig föreläsare och examinator i kurser vid Haaga-Helia yrkeshögskola, Helsingfors 1995-1997 Ansvarig föreläsare och examinator för kurs vid Mercuria yrkeshögskola, Helsingfors 1996 Erfarenhet av förvaltningsuppgifter Löneanspråk 6 000 Vetenskapliga meriter Forskningmedel totalt: ca 470 000 Se bilagan med den fullständiga förteckningen i CV Vetenskapligt granskad produktion Den sökande har angett fjorton granskade publikationer i internationella vetenskapliga journaler

Sökande Född, år Hemort Behörig Telefon E-post Peter Kåhre 1955 Mariehamn ja 4573431339 pkahre@aland.net Referens: Prefekt Kerstin Rydbäck, Uppsala universitet, tel. +46184717978 Utbildning Överbibliotekarie Catarina Ericson-Roos, Stockholms universitet Doktorsexamen vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet 2009 tel. +468162000 Eva Gustafsson-Lindvall, Mariehamns stadsbibliotek Nuvarande tjänst och placering Bibliotekarie vid Mariehamns stadsbibliotek 2006- Ledarskapsutbildning Ledarskapserfarenhet Kursledare/lärare både vid Uppsala universitet o vid Stockholms universitetsbibliotek Pedagogisk erfarenhet Approbatur i pedagogik vid ÅA 1981 Handledarutbildning i problembaserad inlärning, SLU ht 2002 Studiehandledare och planerare av folkbildning 1981-1982 Assistenttjänst vid sociologiska institutionen vid Lunds universitet 2000, totalt 176 h Ansvarig för kurser vid institutionen för Arkiv, Bibliotek och Museer (ABM), Uppsala universitet vt 2002-2004 Erfarenhet av förvaltningsuppgifter Löneanspråk 4 200 Vetenskapliga meriter Forskningmedel totalt: 700 000 SEK (doktorandmedel) Se bilagan med den fullständiga förteckningen i CV Vetenskaplig publikation - Sökande Född, år Hemort Behörig Telefon E-post Juan Llorens 1962 Madrid ja +34646476892 llorens@ie.inf.uc3m.es

Utbildning Doktor i Elektro-Mekanik vid Universidad Carlos III de Madrid 1996 Nuvarande tjänst och placering Professor vid Universidad Carlos III de Madrid 1996 Delägare i Mobile Net Control Scandinavia AB på Åland Referens: Pedro Isasi, prefekt, isasi@ia.uc3m.es (pratar eng.) Diego Pavia, VD, diego.pavia@atosorigin.es (pratar sve) Raimundo Sanz, VD då, tel. +34 91 3836320 Arturo Ribagorda, prefekt då, arturo.ribagorda@uc3m.es (pratar eng) Carlos Arroyo, VD, arroyocarlos@santillana.es (pratar eng) Fernando Cuadra, prefekt, cuadra@iit.upcomillas.es (pratar eng) Ledarskapsutbildning Ledarskapserfarenhet Professor vid Universidad Carlos III de Madrid 1996 Timlärare vid Högskolan på Åland 1999-2008 Akademisk chef vid Instituto Universitario de Postgrado (IUP) 2003-2007 Biträdande prefekt för IT-institutionen vid Universidad Carlos III de Madrid 2000-2001 Professor (Associate Professor) Universidad Carlos III de Madrid 1998-2003 Professor (Assistant Professor) Universidad Carlos III de Madrid 1996-1998 Lärare vid Universidad Carlos III de Madrid 1994-1996 Timlärare Universidad Carlos III de Madrid 1992-1994 Marknadsföringschef, Advanced Vision Technologies (AVT) i Spanien 1990-1992 VD, Knowledge Engineering, Spanien 1988-1990 Pedagogisk erfarenhet Professor vid Universidad Carlos III de Madrid 1996 Timlärare vid Högskolan på Åland 1999-2008 Akademisk chef vid Instituto Universitario de Postgrado (IUP) 2003-2007 Professor (Associate Professor) Universidad Carlos III de Madrid 1998-2003 Professor (Assistant Professor) Universidad Carlos III de Madrid 1996-1998 Lärare vid Universidad Carlos III de Madrid 1994-1996 Timlärare Universidad Carlos III de Madrid 1992-1994 Erfarenhet av förvaltningsuppgifter Projektansvarig för 63 forskningsprojekt vid Universidad Carlos III de Madrid Biträdande prefekt för IT-institutionen vid Universidad Carlos III de Madrid 2000-2001 Akademisk chef vid Instituto Universitario de Postgrado (IUP) 2003-2007 Löneanspråk - Vetenskapliga meriter Forskningmedel totalt: 1,5M Se bilagan med den fullständiga förteckningen i CV Vetenskapligt granskad produktion Den sökande har angett 44 granskade publikationer i internationella vetenskapliga journaler (samt 82 papers på kongresser)

UTVÄRDERING AV STYRELSENS OCH REKTOR:S ARBETE I. Allmänt Det hör till god styrelsesed att t.ex. årligen utvärdera sitt arbete samt också rektorn. Följande frågor ger en agenda för en sådan diskussion. Skalan i värderingen: 1 - klart under förväntningarna 2 under förväntningarna 3 - över förväntningarna 4 klart över förväntningarna II. Styrelsen och ordförande 1. Styrelsen har en bra förståelse om högskolans målsättningar och inriktning Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: 2. Styrelsen arbetar med väsentliga frågor beträffande lagstiftning och regelverk Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: 3. Styrelsen arbetar med väsentliga övriga frågor Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: N:\Styrelseprotokoll\STYRELSEN\BILAGOR\2009\Bilagor 8-09\styrelseutvärdering 2009 11 16.doc 2011-03-29

4. Styrelsen ifrågasätter saker, diskuterar öppet men tar besluten i rätt tid Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: 5. Styrelsematerialet kommer i tid före mötena och innehåller föregående mötes protokoll, agenda samt tillräckligt men komprimerat bakgrundsmaterial för mötet Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: 6. Styrelsemedlemmarna är förberedda och pålästa inför mötena Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: 7. Styrelsen fastställer, följer upp och får regelbunden, tillräcklig rapportering om högskolans budget, ekonomi och relevanta nycketal Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: 8. Styrelsemedlemmarna följer högskolans verksamhetsomgivning, konkurrenter och jämför högskolans prestation med motsvarande högskolors allmänna utveckling Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: N:\Styrelseprotokoll\STYRELSEN\BILAGOR\2009\Bilagor 8-09\styrelseutvärdering 2009 11 16.doc 2011-03-29

9. Styrelsens och rektorns rollfördelning är klar. Styrelsen bistår rektor i högskolans ledningsarbete Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: 10. Styrelsen beaktar att beslut föregås av beredning och förslag av rektor eller annan tjänsteman i enlighet med tjänstemannalagen Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: 11. Styrelsen kommunicerar sina målsättningar, förväntningar och orosmoment klart till rektor Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: 12. Ordföranden säkerställer att alla väsentliga frågor behandlas i styrelsen, prioriterar dessa och lämnar tillräcklig tid för god behandling Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: 13. Ordföranden aktiverar alla medlemmar till insats och ställningstagande men vet den rätta tidpunkten för sammanfattning och beslut Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: N:\Styrelseprotokoll\STYRELSEN\BILAGOR\2009\Bilagor 8-09\styrelseutvärdering 2009 11 16.doc 2011-03-29

14. Ordföranden står tillräckligt till högskolans förfogande Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: ÖVRIGA KOMMENTARER: N:\Styrelseprotokoll\STYRELSEN\BILAGOR\2009\Bilagor 8-09\styrelseutvärdering 2009 11 16.doc 2011-03-29

III. REKTOR 1. Strategisk planering och förberedelse Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: 2. Ledarskap Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: 3. Ekonomi och rapportering Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: 4. Operativ ledning av verksamheten Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: 5. Ledning av personalfrågor, utveckling av nyckelresurser Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: N:\Styrelseprotokoll\STYRELSEN\BILAGOR\2009\Bilagor 8-09\styrelseutvärdering 2009 11 16.doc 2011-03-29

6. Kommunikation internt och externt Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: 7. Kontakter och samarbetet med styrelsen Vitsord: 1 2 3 4 Kommentar: 8. Viktigaste uppgifter för VD under det kommande året: ÖVRIGA KOMMENTARER: N:\Styrelseprotokoll\STYRELSEN\BILAGOR\2009\Bilagor 8-09\styrelseutvärdering 2009 11 16.doc 2011-03-29

STRATEGIDOKUMENT FÖR HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND 2008-2012 Den 9 oktober 2008 Uppdaterat den 3 december 2009 Styrelsen för Högskolan på Åland Rektor Agneta Eriksson-Granskog 1

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Vision. 4 3. Övergripande mål... 4 4. Examensinriktad utbildning... 5 5. Kursverksamhet. 7 6. Tillämpad forskning och utveckling.. 8 7. Samverkan med det omgivande samhället. 9 8. Ekonomi..... 9 9. Ledningssystem... 10 10. Human Resourse Management 11 11. Investeringar... 12 12. Handlingsplan.. 12 3

STRATEGI FÖR HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND 2008-2012 1. Inledning Den 1 januari 2003 inledde Högskolan på Åland sin verksamhet då Ålands yrkeshögskola och Ålands högskola sammanfördes i en gemensam organisation. Ålands sjöfartsläroverk och Ålands tekniska läroverk som till sin helhet ingick i samarbetsnätverket Ålands yrkeshögskola upphörde samtidigt att vara egna institutioner. Landskapet Åland är huvudman för verksamheten som bedrivs med stöd av landskapslagen om Högskolan på Åland (2002:81) och landskapsförordningen om Högskolan på Åland (2002:87). De examina som utfärdas vid Högskolan på Åland är jämställda med motsvarande yrkeshögskoleexamina i Finland enligt överenskommelseförordning (2005:65) samt FFS 248/2005. Den examensinriktade utbildningen som leder till yrkeshögskoleexamen genomförs inom utbildningsprogrammen för elektroteknik, företagsekonomi, hotell- och restaurangservice, informationsteknik, maskinteknik, sjöfart och vård. Vid högskolan bedrivs dessutom kursverksamhet, fortbildningsverksamhet, forskningsoch utvecklingsverksamhet, kunskapsspridning och samverkan med det omgivande samhället samt biblioteks- och informationsverksamhet. I Finland bedrivs motsvarande examensinriktad utbildning vid yrkeshögskolorna. Motsvarande kursverksamhet erbjuds vid universitet och yrkeshögskolor eller via andra organisationer i samarbete med kursverksamheten vid ett universitet. I Finland finns en universitetslag som reglerar universitetens verksamhet och en yrkeshögskolelag som beskriver yrkeshögskolornas verksamhet. I Sverige bedrivs motsvarande examensinriktade verksamhet vid högskolor och universitet. Där omfattas både högskolor och universitet av samma högskolelag och yrkesinriktade högskoleutbildningar av det slag vi har vid Högskolan på Åland finns där vid olika slags lärosäten. I Sverige finns ingen direkt motsvarighet till den öppna kursverksamheten vid yrkeshögskolor och universitet i Finland. 4

I lagen om Högskolan på Åland (2002: 82) finns högskolans uppgift, utbildningen vid högskolan och målsättningen med verksamheten beskrivna i paragraferna 2-4. Ett utdrag ut paragraferna finns även i BILAGA 1. Styrelsen för Högskolan på Åland beslöt våren 2008 att ett strategidokument för den kommande femårsperioden skulle framtas. Trivselundersökningen bland de studerande från februari 2007 och 2008 har givit input till formulering av mål och handlingsplan. Likaså har arbetsklimatundersökningen som gjordes bland personalen i maj 2008 påverkat målen och vilka områden som prioriterats i handlingsplanen. Arbetsklimatundersökningar av samma slag görs vid högskolor och universitet i riket. Näringslivets synpunkter på högskolan och dess utveckling har, vid sidan av dem som framkommit i styrelsen och branschråden, kommit från intervjuer med näringslivsrepresentanter. Robert von Pfaler har intervjuat representanter i arbetslivet från samtliga utbildningsområden om högskolans utbildningar och Barbro Gustafsson och Kurt Waller har intervjuat näringslivsrepresentanter om högskolans roll gällande forskning och utveckling i det åländska samhället. Styrelsens initiativ till utvecklingsarbete vid högskolan har resulterat i detta strategidokument som även ligger till grund för förhandlingarna med landskapsregeringen om ett nytt utbildningsavtal för åren 2009 2011. Styrelsens medlemmar har aktivt deltagit i framtagningen av dokumentet och personalens synpunkter har hörts under beredningen. Styrelsens ordförande Carin Holmqvist har lett diskussionerna i styrelsen och rektor Agneta Eriksson-Granskog har varit sekreterare. Strategidokumentet godkändes i styrelsen den 9 oktober 2008. Uppdateringen av strategidokumentet godkändes i styrelsen den 3 december 2009. 2. Vision Högskolan på Åland är en modern högskola som bedriver yrkesinriktad utbildning och tillämpad forskning inom de områden som efterfrågas av arbetslivet och är attraktiv för studenter och arbetsgivare samt utgör en attraktiv arbetsplats. Kännetecknande för verksamheten är internationalisering, globalisering och digitalisering. 3. Övergripande mål De övergripande målen för Högskolan på Åland är Högskolan skall ha en större autonomi, för att kunna bedriva en effektivare utveckling. 5

Högskolan skall erbjuda högklassig samhällsnyttig och arbetsmarknadsrelevant utbildning baserad på forskning och vedertagen kunskap. Högskolan skall vara väl etablerad och ha en hög status i det åländska samhället. Högskolan skall arbeta för internationalisering, globalisering och digitalisering, bl.a. genom samarbete med andra högskolor. Verksamheten skall bedrivas så att studerande och personal uppskattar den studieoch arbetsmiljö högskolan erbjuder. Studenterna med examen från Högskolan på Åland skall vara attraktiva på arbetsmarknaden och ha hög social kompetens samt vana vid näringslivets umgängesregler. Högskolan skall bedriva en verksamhet så att bästa möjliga tvärvetenskapliga synergier tas tillvara och utvecklas i enlighet med näringslivets behov. Högskolan skall bedriva utbildning där nya pedagogiska metoder utnyttjas och högskolebiblioteket används som en pedagogisk resurs. Utbildningen inom första cykeln i Bolognaprocessen är högst prioriterad inom högskolans verksamhetsområden. Den examensinriktade utbildningen inom första cykeln i Bolognaprocessen är högst prioriterad inom högskolans verksamhetsområden. Högskolan skall ha ett kvalitetsledningssystem, för kvalitetssäkring och system för utveckling av utbildningarna den tillämpade forskningen och samverkan med det omgivande samhället 4. Examensinriktad utbildning Kvalitativa mål De kvalitativa målen för den examensinriktade utbildningen är Högskolan skall ha examensprogram inom första cykeln i Bolognaprocessen inom Elektroteknik Företagsekonomi Hospitality Management Informationsteknik Maskinteknik (sjöingenjör) Sjöfart (sjökapten) Vård (sjukskötare) Högskolan skall utveckla masterutbildning i samarbete med andra högskolor inom områdena 6

Vård Sjöfartsinriktad utbildning Vidareutveckla det internationella studerande- och lärarutbytet. Internationaliseringen är ett betydande konkurrensmedel i den ökande konkurrensen om såväl lärare som studerande. Geografiska prioriteringar är Norden, EU-området och ett utomeuropeiskt område. Internetbaserade lärplattformar införs på utbildningsprogrammen Användandet av lärplattformar underlättar för studerande att avlägga kurser eller delar av kurser på distans. Problembaserad inlärning och andra moderna pedagogiska metoder utvecklas och används. Validering av formell och informell kompetens utvecklas vid högskolan i enlighet med målen för validering i Bolognaprocessen. Anta studerande endast till Elektroteknikprogrammets inriktning fartygsautomation 2010. Till inriktningen automationsteknik (landinriktad) antas inga nya studerande 2010. Den inriktningen marknadsförs inte heller inför antagningen 2010. Bibliotekets resurser, både elektroniska och traditionellt tryckta, utnyttjas optimalt. Utbildningarna skall samverka med arbetslivet Utbildningarna utvecklas så att de bygger mera på relevanta tvärvetenskapliga helheter som motsvarar de krav som finns i näringslivet och samhället av idag. Kvantitativa mål De kvantitativa målen för den examensinriktade utbildningen är Målet är att anta 24 nya studerande till varje utbildningsprogram. Målet är vidare att anta 60 nya studerande till sjökaptensutbildningen och sjöingenjörsutbildningen under perioden, på grund av den stora bristen på utbildad personal och det stora antalet sökande inom de änesområdena. Förutsättningen är att Högskolan beviljas särskilda medel för satsningen som motsvarar merkostnaden. Målet är vidare att anta 48 nya studerande till sjöfartsutbildningarna, på grund av den stora efterfrågan på sjöbefäl. 7

Styrelsen beslutar om vilka nybörjarplatser som erbjuds varje år. Målet för antalet utexaminerade vid högskolan under perioden är att 60 procent av dem som påbörjat studierna skall ha avlagt grundexamen inom fem års heltidsstudier. För sjöbefälsutbildningen gäller på motsvarande sätt sex års heltidsstudier. Procentsatsen utgör ett glidande medeltal under en treårsperiod. I slutet av perioden eftersträvas en höjning till 65 procent. Målet är att andelen utexaminerade skall uppgå till 60 % inom fem år av dem som inlett sina studier. Målet för distansundervisningen över Internet på utbildningsprogrammen är att sammanlagt tio kurser per år erbjuds på distans. Målet för ett erbjuda kurser på utbildningsprogrammen för utbytesstuderande är att en termin erbjuds på engelska per utbildningsprogram. Målet för praktiken vid högskolans utbildningsprogram är att få till stånd praktikavtal för studiegrupperna med företag och organisationer inom branscherna. Målet är att varje utbildningsprogram har gästföreläsare från arbetslivet, gör studiebesök på arbetsplatser, informerar om sin verksamhet för arbetslivet och samverkar med arbetslivet gällande examensarbeten, projekt och praktik. Målet för utbildningsprogrammen är att erbjuda studier på halvfart vid de utbildningsprogram där det är motiverat baserat på efterfrågan. 8

5. Kursverksamhet Kvalitativa mål De kvalitativa målen för kursverksamheten är Öppna högskolan skall erbjuda kurser på högskolenivå i samverkan med högskolans utbildningsprogram samt med andra högskolor och universitet. Vid Öppna högskolan erbjuds även fortbildningskurser, uppdragskurser och öppna seminarier. Kvaliteten garanteras genom ett intimt samarbete med utomstående expertis och kompetens inom näringsliv och samhälle samt med Åbo Akademi och andra högskolor och universitet. Problembaserad inlärning och andra moderna pedagogiska metoder utvecklas och används. Vid Öppna högskolan erbjuds prov för translatorexamen. Öppna högskolan anordnar tentamenstillfällen för tentamina på högskolenivå, högskoleprov och urvalsprov och inträdesprov för universitet och högskolor. Öppna högskolan informerar såväl arbetslivet som enskilda personer om sin verksamhet och efterhör deras behov av utbildning. Kvantitativa mål De kvantitativa målen för kursverksamheten vid Öppna högskolan årligen är Sammanlagt 800 kursdeltagare på akademiska kurser och öppna programkurser Sammanlagt 900 kursdeltagare på uppdragsutbildning Sammanlagt 300 deltagare i seminarier och öppna seminarier Minst tio av de kurser som bjuds ut är distanskurser Två högskoleprov anordnas för Högskoleverket i Sverige Allmänna tentamenstillfällen anordnas varannan lördag Translatorexamen hålls efter behov, mot ersättning Enskilda tentamina anordnas efter behov, mot ersättning Öppna högskolan uppbär kursavgifter för uppdrags- och fortbildningskurser och terminsavgifter av övriga studerande förutom av dem som studerar vid högskolans utbildningsprogram. 9

Nettoinkomsten för uppdrags- och fortbildningskurser uppgår till cirka 75 000. Terminsavgifterna uppgår till cirka 20 000. Informera arbetslivet och enskilda personer om sin verksamhet samt efterhöra deras behov av utbildning varje höst och vår. 6. Tillämpad forskning och utveckling Mål Målen för högskolans forskning och utveckling är Tillämpad forskning och utveckling bedrivs i anslutning till samtliga utbildningsprogram. Ett forskningspolitiskt program skall utarbetas och antas. Kvalitetssäkringen för forskning och utveckling vid HÅ skall vidareutvecklas under 2009-2011 för att motsvara de krav RUH har uppställt för högskolorna i Finland. Antal externfinansierade projekt ökas och projekten ska ha relevans och anknytning till de regionala behoven i Landskapet Åland. För lärarnas forskarstudier och forskningsverksamhet är strävan att avsätta ett årligt anslag i storleksordningen 150 000-200 000. I arbetsuppgifterna för den som får del av fakultetsmedlen för forskning ingår vetenskaplig produktion såsom licentiat- och doktorsavhandlingar samt bidrag till vetenskapliga konferenser och tidskrifter. Högskolan skall ha adjungerade professurer i anslutning till utbildningsprogrammen. Utveckla projekt med olika samarbetspartner inom de områden som är intressanta för det åländska samhället, där även de tvärvetenskapliga aspekterna beaktas. Högskolan arbetar för att Ålands landskapsregering skall ha en fond för såddfinansiering för forskningsprojekt 10

7. Samverkan med det åländska samhället Målen för samverkan med omgivande samhället är Åland som studieort bör utvecklas. Andelen examensarbeten som ges i uppdrag av näringslivet och arbetslivet ökar. Företagsbesök genomförs från alla utbildningsprogram. Föreläsningstimmar från representanter från arbetslivet ökar. Branschråden ges en aktivare roll. Gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt med företag och organisationer. Kommunikationen om Högskolan och dess verksamhet till det omgivande samhället utvecklas. 8. Ekonomi Målen för högskolans ekonomi är En basfinansiering ska tryggas för den prioriterade grundutbildningen och dess utveckling. En basfinansiering ska tryggas för de övriga uppgifterna Uppdrags- och kursverksamhet Tillämpad forskning och utveckling Samverkan med näringslivet och funktionerna Högskolebibliotek IT-teknik och support Budget och den ekonomiska uppföljningen bör koordineras med verksamheten så det är möjligt att följa upp och styra verksamheten. 11

Ett antal nyckeltal ska utvecklas för högskolan, så att det går lättare att följa den ekonomiska utvecklingen och genomföra benchmarking med andra högskolor. En finansiering av utvecklingsprojekt ska säkerställas så att högskolan utvecklas på ett ändamålsenligt sätt och att högskolan kan fungera som ett kompetenscentrum i landskapet. Arbeta för ändamålsenliga utrymmen, relevans och transparens gällande landskapets internhyror. 9. Ledningssystem Med nuvarande organisation kan styrelsen inte genomföra en effektiv utveckling av högskolan eftersom styrelsen saknar avgörande styrinstrument. Målen för ledningssystem för högskolan är Högskolan ges utökad autonomi och styrelsen ökade befogenheter i förhållande till politiker och tjänstemän. Styrelsen ges en tydligare roll och måste förfoga över de instrument som kan bidra till en utveckling av högskolan Styrelsen ansvarar självständigt för anställningen av personalen och att tillfälliga arbetsförhållanden används såsom lagen föreskriver. De resultat verksamheten genererar som stöder ledningen och styrningen av verksamheten införs i kvalitetsledningssystemet. 12

10. Human Resource Management Kvalitativa mål Högskolan skall vara en attraktiv arbetsplats där det finns tillräckliga resurser för att uppfylla de uppsatta målen, den personliga utvecklingen i arbetet beaktas, var och en respekteras och en vänlig och trivsam atmosfär råder. Styrelsen väljer att inrätta lektorstjänster och överlärartjänster baserat på behovet vid utbildningsprogrammet till vilket tjänsten huvudsakligen tillhör, möjligheten att rekrytera behörig personal och högskolans övergripande behov. En tjänst kan inrättas vid högskolan endast om medel för tjänsten beviljats i landskapets budget. Målet är att den som utnämns som överlärare har licentiat- eller doktorsexamen och den som utnämns som lektor har examen på magister- eller masternivå. Kvantitativa mål Högskolan ska ha minst tre fasta tjänster inom de prioriterade utbildningsområdena samt tillräckligt antal tjänster inom övriga relevanta områden. Lärarnas fortbildning omfattar minst 18 vh per år. Programledares, studiehandledares och övrig personals fortbildning omfattar minst en vecka per år. Minst en tredjedel av lärarna på grundutbildningen skall ha avlagt doktorsexamen. Minst en tredjedel av lärarna på de akademiska kurserna skall ha avlagt doktorsexamen. Heltidsuppdrag som studiehandledare för studerande på två, högst tre utbildningsprogram. Ett deltidsuppdrag som studiehandledare för studerande på ett utbildningsprogram. Lärarna bereds möjlighet att kombinera lärararbetet med praktiskt arbete, för att vara trovärdiga. Lärare som inte bedriver forskning bereds möjlighet att delta i utvecklingsprojekt. De lärare som inte genomgått forskarutbildning bereds möjlighet att göra det. 13

De lärare som inte har avlagt magisterexamen eller masterexamen bereds möjlighet att delta i utbildning för sådana examina Lärarna bereds möjlighet att bedriva pedagogiska studier, för att undervisningen skall hålla god kvalitet. Intern kommunikation, öppenhet och respekt poängteras och utvecklas. 11. Investeringar Behovet av investeringar är Renovering av Högskolan Södra, Navigationsskolan (är planerad, pågår, genomförs i etapper) Underhåll, renovering och viss ombyggnad av Högskolan Norra (är planerad, pågår, genomförs i etapper) Simulatorcentrum Tillbyggnad av tjänsterum, lektionssalar, grupprum, cafeteria, sammanlagt 2000 4000 kvm. Kontinuerlig uppdatering av laboratorier för de olika utbildningsprogrammen. Utbyggnad av studentbostäder för högskolans studenter. 12. Handlingsplan Examensinriktad utbildning Ge i uppdrag till rektor att tillsammans med ledningsgruppen och personalen utveckla en strategi för hur det operativa arbetet skall läggas upp för att målen skall uppnås. Uppgöra en marknadsplan för den examensinriktade utbildningen inom den första cykeln inom Bologna processen. 14

Inleda arbetet med att erbjuda engelskspråkig utbildning, primärt inom sjöfartsutbildningarna, för att kunna bredda rekryteringsbasen och uppnå de kvantitativa målen. Avdela vicerektorn med ansvar för sjöfart att utveckla sjöbefälsutbildningen så att större grupper kan beredas plats vid högskolan. Tillsätta en ytterligare vicerektor med ansvar för marknadsföringen, den tillämpade forskningen och HRM. Avdela vicerektorn med ansvar för sjöfart att utveckla en internationellt inriktad sjöbefälsutbildning åren 2009 2011 och tillsätta en ytterligare vicerektor som ansvarar för marknadsföringen av utbildningsprogrammen, den tillämpade forskningen- och utvecklingen samt HRM-ärendena vid fakulteten. En av vicerektorerna skall vara chef för fakulteten. Anhålla om generell examensrättighet för masterexamen i förordningen samt tillstånd av landskapsregeringen att utbilda för masterexamen i vård åren 2009 2014. Uppgöra en marknadsplan för införandet av masterutbildning inom vård och inom sjöfart. Samarbeta med andra högskolor och universitet om masterutbildningar Samverka med Öppna högskolan för ökad flexibilitet och ökat utbud samt för att synliggöra och marknadsföra ämnesområdena. Utveckla studiehandledningen för att minska antalet studieavbrott och för att nå examensmålen. Föreslå en utredning av högskolans juridiska form och status mot bakgrund av de stora förändringar som nu implementeras i riket. Inrätta en tankesmedja vid högskolan för att möta det stora behovet av kompetent arbetskraft, den kraftigt ökade efterfrågan av utbildningsplatser, för behovet av kvalitetsmässigt goda praktikplatser och för samverkan mellan gymnasialstadiets och högskolans sjöfartsutbildningar. Som deltagare föreslås representanter för Högskolan på Åland, Ålands sjömansskola, Ålands sjösäkerhetscentrum, RIF, Sjöbefälsförbunden och Sjömansunionen. 15

Inrätta en tankesmedja vid högskolan för utveckling av sjöfartsutbildningen på Åland för åren 2008 2010 med deltagare från Högskolan på Åland, Ålands sjömansskola, RIF och sjöbefälsförbunden och Sjömansunionen. Genomföra trivselutvärderingen bland de studerande årligen för att följa utvecklingen och för underlag för beslut om åtgärder för förbättringar av studiemiljön. Enkäten ses över och förbättras. Föreslå en arbetsgrupp för att framta en handlingsplan för att öka attraktionskraften för Mariehamn som studieort för högskolestuderande. Förslaget är att medlemmarna i arbetsgruppen representerar Skåhla, Mariehamns stad, studerande på gymnasialstadiet, landskapsregeringen och Högskolan. Informera om utbildningarna på plats i de gymnasialstadieskolor i Finland där som utbildningsprogrammen brukar rekrytera studerande ifrån för att säkra att informationen om högskolans utbildningar når fram till målgruppen. Av samma anledning till viss del finnas med i det finska antagningssystemet för yrkeshögskolor. Införa hållbar utveckling inom ramen för kurser på utbildningsprogrammen. Införa tekniskt/naturvetenskapligt basår med tillträde till omkringliggande universitet. Kursverksamheten Aktivt marknadsföra högskolan som en organisation med nära kontakt till den senaste forskningen dit man naturligt vänder sig för ny kunskap, vetenskap, bildning och uppdaterat yrkeskunnande. Använda den öppna kursverksamheten vid Öppna högskolan som en del i en aktiv marknadsföringsstrategi för utbildningsprogrammen. Högskolan behöver omgående använda den möjligheten för utbildningsprogrammet för informationsteknik. Bygga upp samarbetsnätverk för kurser och kurshelheter med yrkeshögskolor i Finland. Undersöka möjligheten till Högskole-TV och/eller andra interaktiva media för seminarier och kursverksamhet. Utveckla den affärsmässigt inriktade kursverksamheten. 16

Utreda förutsättningar att bedriva uppdragsutbildning och fortbildning inom andra juridiska former. Ta fram ett underlag där möjligheten att bolagisera hela eller delar av kursverksamheten beskrivs. Tillämpad forskning och utveckling Forskningsnämnden utarbetar underlag för ett forskningspolitiskt program med en redogörelse för möjligheter till forskningsfinansiering. Vid behov inrätta forskningsinstitut vid högskolan. Utveckla lämpliga nätverk med andra högskolor inom tillämpad forskning och utveckling. Utveckla nätverk och samverka med andra forskningsorganisationer på Åland Utreda förutsättningar för att bedriva projektverksamhet/administration inom andra juridiska former. Samverkan med det omgivande samhället genomföra en samverkansundersökning år 2009 eller 2010 för att ta reda på samhällets förväntan på och krav på högskolan. Ledningssystem Högskolan rapporterar direkt till avdelningschefen på Utbildningsavdelningen. Ärenden som handläggs på utbildningsavdelningen delegeras i större utsträckning till rektor och styrelse. En representant från landskapsregeringen kan vara adjungerad i styrelsen. Ledningssystemet, ansvar och befogenheter ses över med början under hösten 2008. Interna kommunikationen utvecklas. 17

Ekonomi och HRM Övrigt Föreslå att en arbetsgrupp tillsättas med medlemmar från högskolan och LR/finans, för att utveckla det ekonomiska uppföljningssystemet för högskolans verksamhet. Aktivt deltagande från styrelse och ledningsgrupp för framtagande av ett nytt tjänstekollektivavtal för högskolans lärare/forskare så att alla möjligheter görs för att överlärarna och lektorerna skall kunna byta till ett aktuellt modernt avtal för de arbetsuppgifter som de de facto har idag. Genomföra arbetsklimatutvärderingen varje år för att följa utvecklingen och för underlag om beslut om åtgärder för förbättring av arbetsmiljön. En strategisk markandskommunikation genomförs under perioden. Uppdraget innebär upphandling av tjänster från privata aktörer. En systemutvärdering genomförs, där högskolans kvalitetsledningssystem, dess omfattning, inriktning och aktualitet samt dess implementering bland studerande, personal och andra intressenter utgör grunden för godkännande. Systemutvärderingen genomförs inför den externa RUH-utvärderingen år 2011. Utvärdering av målens ändamålsenlighet och uppdatering av handlingsplanen årligen med början år 2010. 18

Autonomi, ekonomiskt ansvar och finansiering inom yrkeshögskolorna Örjan Andersson 26.11.2009

Autonomi och beslutsfattande UvM - Verksamhetstillstånd - Utbildningsprogram - Dimensionering av utbildningens volym (utbildningsområden) HUVUDMAN YRKESHÖGSKOLA Bolagsstämma Styrelsens uppgifter ÄGARE Högskoleautonomi YH-styrelsens uppgifter Högskolans uppgift

Yrkeshögskolornas finansiering (1) Baseras på lag Beviljas huvudmannen UvM Huvudmannen beviljar yrkeshögskolan hela finansieringen baserat på målavtalet mellan UvM, yrkeshögskola och huvudman Resultat Huvudman Yrkeshögskola (100 %) (100 %)

Yrkeshögskolornas finansiering (2) Undervisningsministeriet (UvM) Kalkylerat studerandeantal (70 %) Nybörjarplatser för unga x utbildningens normtid Inskrivna vuxenstuderande för examen och specialiseringsstudier Ej reglering av unga/vuxna Två års medeltal av examina (30 %) Extern finansiering FoU Tjänster Utbildningsinriktade projekt Uppdragsutbildning Understöd Projektfinansiering FoU Särskilda projekt (Inga investerings- eller hyresstöd) Enhetspriset baseras på genomsnittliga kostnader för alla yrkeshögskolor

Juridiska personer och ekonomiskt ansvar

Ekonomiskt ansvar juridisk person STATEN Beställare Offentligrättsligt samfund eller stiftelse Universitet STATEN Huvudman: (Sam)kommun Högskola ÄGARE Beställare Huvudman: Aktiebolag Högskola ÄGARE Huvudman: Stiftelse Högskola STATEN Huvudman: Staten Beställare Universitet